Miljöredovisning. Nymölla Bruk. Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 1

Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 1

Michael Lindemann Inledning kort om Nymölla Bruk Stora Ensos grundläggande värderingar är att vi ska bygga vår framtid på ett hållbart sätt. Detta speglar vårt förhållningssätt till råvaror, energi, produkter och lösningar. Vi betonar miljöaspekten och hållbarhet, vilket också står i vår miljö- och energipolicy. Utsläppen till luft och vatten var väl inom de gränser som myndigheterna har gett tillstånd till. Glädjande är att under 2013 var utsläppen till vatten generellt sett låga och utsläppet av organiska syreförbrukande ämnen till Hanöbukten var det lägsta någonsin. I denna miljöredovisning beskriver vi vårt miljöarbete, uppföljningen av våra miljömål och våra nya mål. Miljöarbetet är en del av vår vardag och vi arbetar med ständiga förbättringar. Vi hoppas du finner vår miljöredovisning intressant. Du är välkommen höra av dig om du har några frågor. Michael Lindemann, vd Nymölla Bruk Nymölla Bruk är ett modernt massa- och finpappersbruk och ingår i Stora Enso-koncernens affärsområde Printing and Reading. Vi tillverkar obestruket finpapper: dokumentpapper, digitalpapper samt papper för kuvert och tryck. Cirka 90 procent av finpappersproduktionen exporteras, främst till länder i Europa men också till länder i övriga världen. 2013 var antalet anställda cirka 580 och den årliga omsättningen uppgick till knappt tre miljarder kronor. Produktionskapaciteten är 340 000 årston massa och 470 000 årston papper. Nymölla Bruk ligger vid kusten i Bromölla kommun i nordöstra Skåne. Skräbeån, med fint fiskevatten, flyter förbi fabriksområdet. Vattnet till vår process tas från Skräbeån. Nymölla Bruk vill stödja en aktiv och hälsosam fritid för barn och ungdomar. Därför stöder vi olika ideella föreningar med ungdomsverksamhet främst genom ekonomiska bidrag. Bromölla kommun har gjort i ordning ett antal vandringsleder, varav två delvis är på Nymölla Bruks mark. Vi upplåter mark och har bidragit till att iordningställa dessa. Vi arbetar aktivt för att ha en säker och trygg arbetsplats och vårt arbetsmiljöledningssystem är certifierat enligt OHSAS 18001. % 97 96 Utfall Mål Frisknärvaro, procent/år Socialt ansvar Nymölla Bruk är Bromölla kommuns största privata arbetsgivare. Vi anlitar många entreprenörer i regionen och samarbetar med företagshälsovård, skolor, föreningar med flera. Vi har en representant i styrelsen för Nyföretagarcentrum i Bromölla. 95 94 93 92 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk

Innehåll 2 Inledning Kort om Nymölla Bruk 4 Våra produkter 5 Korta fakta om miljöåret 2013 6 Miljöledningssystem ett verktyg för ständiga förbättringar 7 Våra miljömål och handlingsplaner 9 Vår verksamhet 10 Påverkan på miljön resultat 2013 och trender 18 Granskningsutlåtande Nästa miljöredovisning Beställning av miljöredovisningar Information Kontaktpersoner på Nymölla Bruk 19 Ordförklaringar Omslagsbild: MultiCopy deltog i projektet Hello! på Stockholm Furniture & Light Fair i februari 2013. Arkitekten Gert Wingårdh och illustratören Kustaa Saksi stod bakom installationen som bestod utav ett kupolliknande tak gjort av 20 000 A3 ark och 700 000 A4 ark användes till bordsben. Efter installationen skänktes det otryckta papperet till olika välgörenhetsorganisationer i Stockholm. Foto: Karl Gabor. Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 3

Våra produkter Pappersmassan är grunden för den höga kvaliteten på vårt papper. Genom att blanda lövmassans korta fibrer med den långfibriga barrmassan kan vårt papper uppnå olika önskade egenskaper för de olika papperskvaliteterna. Kvalitetspapper hemma och på jobbet Papper från Nymölla Bruk används i skrivare, kopiatorer och tryckpressar över praktiskt taget hela världen. Vår största produkt är dokumentpapper. Stora Ensos kanske mest kända produkt, MultiCopy, tillverkas på Nymölla Bruk och finns i tre varianter. MultiCopy Original är anpassat för alla typer av kontorsmaskiner både färg och svartvitt samt för tryck. MultiCopy Colour Laser är ett papper speciellt utvecklat för färglaserutskrifter och färgkopiering. MultiCopy Inkjet är speciellt anpassat för bläckstråleskrivare. 4CC är ett högkvalitativt papper för digitaltryck. Andra dokumentpapper är Ocean, Superior och Multilaser. Berga Superior Envelope och BergaMail+ är papper för tillverkning av kuvert. Berga Superior Preprint och Multi- Form Preprint för olika typer av förtryck såsom brevpapper och fakturor. Grafiskt papper Nymölla Bruks papper för den grafiska sektorn heter Lumi- Set. LumiSet är ett obestruket offsetpapper för trycksaker såsom böcker, broschyrer och rapporter. För mer information om våra produkter gå in på hemsidan: printingandreading.storaenso.com. 4 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk

Miljöåret 2013 Produktionen av pappersmassa uppgick till cirka 300 000 ton och pappersproduktionen uppgick till cirka 419 000 ton. Samtliga villkor fastställda av miljömyndigheterna innehölls. Utsläppen av organiska ämnen till Hanöbukten var det lägsta någonsin för tredje året i rad. Detta beror på en väl fungerande ultrafiltreringsanläggning och externrening samt optimering och trimning av tvättpressar. Förbrukningen av fossila bränslen ökade i samband med ombyggnaden av återvinningspanna 2 och problem i fastbränslepannan vilket medförde mer förbränning olja och gasol än som vad som var planerat. Två externa revisioner genomfördes under året, en för EMAS och en för energiledningssystem. Möte med representanter för närboende hölls i oktober. Sådant möte hålls varje år för att informera om företagets miljöarbete och diskutera eventuella störningar från fabriken. 450 000 Produktion av massa och papper, ton/år 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Massa Finpapper 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Certifieringar och miljömärken ISO 14001 ISO 14001 EMAS Svanen EU Ecolabel TCF ECF FSC PEFC Internationell standard innehållande specificerade krav på miljöledningssystem. Eco Management and Audit Scheme är en EU-förordning om frivilligt införande av miljöledningssystem. Ett nordiskt miljömärke som tar hänsyn till helheten och i detta märke ingår flera parametrar. Ett EU-gemensamt miljömärke som har helhetssyn och är ganska likt den nordiska svanen till sin karaktär. Totally Chlorine Free är massa blekt utan användning av klorhaltiga kemikalier. Elementary Chlorine Free är massa blekt utan användning av klorgas. Forest Stewardship Council är en certi fiering av ekologiskt, ekonomiskt och socialt ansvarsfullt skogsbruk. Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes är ett internationellt system för certifiering av i första hand familjeskogsbruk. Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 5

Miljöledningssystem verktyg för ständiga förbättringar Nymölla Bruks miljöledningssystem uppfyller kraven i EU s miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning (EMAS) och den internationella standarden ISO 14001. Företaget är sedan 1997 certifierat enligt ISO 14001 och sedan 1998 EMAS-registrerat. EMAS är en förkortning av Eco Management and Audit Scheme, som översatts till EU s miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. I ett miljöledningssystem ingår miljöpolicy, miljömål med handlingsprogram, instruktioner, miljöutbildning för alla anställda, dokumentation och redovisning av miljöarbetet etc. Förutom att ställa krav på den egna verksamheten innebär miljöledningssystemet också att företaget på ett konstruktivt sätt påverkar leverantörer, transportörer och entreprenörer att arbeta med miljöfrågor. Vår miljö- och energipolicy Nymölla Bruk utvecklar och tillverkar pappersmassa och finpapper. Miljö- och energipolicyn för Nymölla Bruk baseras på Stora Ensos koncerngemensamma hållbarhetspolicy. Ständiga förbättringar Miljöarbetet ska bedrivas med helhetssyn och så att ständiga förbättringar uppnås. Lagar och förordningar utgör minimikrav. Målet är att så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt begränsa störningarna på miljön. Vid all produkt- och processutveckling ska miljö- och energiaspekterna utgöra en viktig del. Vi ska genomföra riskanalyser och förebyggande åtgärder för att minska risken för miljöolyckor. Produkter Vi ska erbjuda kretsloppsanpassade produkter och beakta kundernas krav på miljö- och energiinformation. Resurssnålhet Vi ska endast använda förnyelsebar skogsråvara och tillämpa resurssnåla tillverkningsmetoder så att en uthållig utveckling främjas. Energiutnyttjandet ska ske så effektivt som möjligt och vi ska sträva mot att öka andelen förnyelsebara bränslen och minska förbrukningen av fossila bränslen. Vi ska minimera avfallsmängderna genom att öka återvinningen av restprodukter. Vi ska sträva mot att skapa förutsättningar för att nyttja transportlösningar som bidrar till att minimera våra produkters totala miljöbelastning. Utbildning och information Varje medarbetare ska ha den kompetens i miljö- och energifrågor som krävs för befattningen. Öppenhet och dialog med våra intressenter ska gälla i miljö- och energifrågor. Inköp Vid inköp av råvaror och andra produkter ska deras miljö- och energianvändning beaktas. Vi ska också undersöka och påverka leverantörers och entreprenörers miljöarbete. 6 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 2012-07-04 Michael Lindemann, VD

Våra miljömål och handlingsplaner Koncernen har övergripande miljömål. Dessa redovisas i koncernens hållbarhetsredovisning som finns att beställa på www.storaenso.com. Vägledande vid val av våra miljömål är dels koncernens miljömål dels Nymölla Bruks miljö- och energipolicy och de betydande miljöaspekterna som beskrivs i kommande avsnitt. Företaget har beslutat att ha kombinerade miljö- och energimål. Ändrat klimat, ändrade förutsättningar för jord- och skogsbruk, höjning av havsytan och fler översvämningar. Det kan bli följderna av utsläpp av växthusgaser. Om inget görs för att minska utsläppen av dessa kan det, enligt FN:s klimatpanel (IPCC), bli 1,4 5,8 C varmare de närmaste hundra åren. Koldioxid är den viktigaste av de växthusgaser som kommer från mänskliga aktiviteter. Följdriktigt inriktas energi- och miljömålen mot att begränsa företagets klimatpåverkan. Mål och utfall 2013 för Nymölla Bruk Mål för 2013 Förbrukningen av fossila bränslen ska ge upphov till högst 25 000 ton CO 2 per år. Den specifika energianvändningen* (kwh/ton papper) ska minska med minst 1,5 % jämfört med 2012. Utfall Under 2013 uppgick mängden CO 2 från fossila bränslen till 31 317 ton. Målet klarades inte på grund av ombyggnad av ena återvinningspannan under oktober 2013. Samtidigt uppstod problem i fastbränslepannan vilket medförde eldning med olja och gasol. Den specifika energianvändningen vid massatillverkning minskade men ökade vid papperstillverkning. Totalt på hela företaget minskade dock den specifika energianvändningen med 2,5 %. Nuvarande mål Långsiktiga mål Med 2010 som utgångsår, ska den specifika energianvändningen* (kwh/ton massa) respektive (kwh/ton papper**) minska med minst 15 % till och med 2020. Ingen användning av fossila bränslen i processen. Klart 2018. Elbesparande åtgärder ska genomföras motsvarande minst 5 MW räknat från 2008. Klart 2018. Nymölla Bruk ska ha ett godkännande för investering i uppförande och drift av en biogasanläggning. Klart 2017. Förbrukningen av fossila bränslen ska ge upphov till högst 10 000 ton CO 2 per år (inklusive fossilbränsle för fjärrvärmeproduktion) vid utgången av 2016. Mål för 2014 Den specifika energianvändningen* (kwh/ton massa) respektive (kwh/ton papper**) ska minska med minst 6 % jämfört med 2010. Förbrukningen av fossila bränslen ska ge upphov till högst 22 000 ton CO 2 per år (inklusive CO 2 från förbränning av fossilbränsle till fjärrvärmeproduktion). *Summa värme och el på hela företaget **Netto säljbar produkt Från toppen av flisstacken syns Nymölla Bruk i bakgrunden. Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 7

Från ved till papper Transport Vedgård Renseri Tvätteri Försileri Kokeri Flisstack Eftersileri Blekeri Till torkmaskin Återvinningsanläggning Pumpmassa Pappersmaskiner Skärning Utlastning Till kund Arkning Den externa avloppsreningen Tre luftningsbassänger Biologisk rening Aktivslamanläggning Tre mellansedimenteringsbassänger Massafabriken Ultrafiltrering av blekeriavloppsvatten Pappersbruket Mekanisk rening Tre försedimenteringsbassänger Eftersedimenteringsbassäng Efterluftningsbassäng Recipienten (Hanöbukten) 8 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk

Vår verksamhet Produktionsprocessen Nymölla Bruk utvecklar och tillverkar pappersmassa samt obestruket finpapper. Högsta tillåtna produktion är 350 000 ton pappersmassa och 560 000 ton finpapper per år. I figuren visas produktionsprocessen från ved till färdigt finpapper. 1. Vedråvaran består av rundved (mest gran, tall, bok och asp) och sågverksflis. I renseriet barkas veden och huggs till flis. Barken samlas upp, avvattnas och förbränns i pannhuset. 2. All flis från barrved lagras i cirka sex veckor i flisstackar. Vid lagringen minskas halten av kåda och andra extraktivämnen i flisen genom mikroorganismers aktivitet. Efter lagringen transporteras flisen till kokeriet. 3. Vid kokningen av flisen frigörs cellulosafibrerna från lignin och andra vedämnen, som upplöses i kokvätskan. Denna utgörs av magnesiumbisulfit och därför kallas massan magnefitmassa. Kokningen sker satsvis och ett kok tar cirka åtta timmar. 4. Efter att flisen kokats till pappersmassa tvättas och silas massan. Kokvätskan med sitt innehåll av utlöst vedsubstans och kokkemikalier avskiljs då från massan och så kallad tunnlut erhålls. 5. Kokkemikalieåtervinningen omfattar indunstning av tunnluten till tjocklut, förbränning av tjockluten i två återvinningspannor och beredning av ny koksyra från återvunna kemikalier. Återvinningen av kokkemikalier är minst 95 procent. Förutom återvinningspannorna finns en fastbränslepanna. I denna panna eldas bark, kvist, silerirejekt, bränsleflis, ultrafiltreringskoncentrat och slam från avloppsvattenreningen samt olja och gasol. Ångan från pannorna leds till två mottrycksturbiner där cirka 30 MW elkraft produceras. 6. Efter silningen bleks massan. Som blekkemikalier används syrgas, natriumhydroxid, och väteperoxid. Perättiksyra kan också användas vid behov. Som komplexbildare tillsätts EDTA. All massa som tillverkas är således s.k. TCF-massa (Totally Chlorine Free), eftersom vi inte använder klorkemikalier i blekningen. Blekningsprocessen tar 8 12 timmar. Efter blekningen silas massan en sista gång. 7. Efter blekningen och silningen pumpas den övervägande delen av massan till pappersbruket för tillverkning av finpapper. En mindre del av massan torkas och lagras för senare användning. 8. Finpapper tillverkas på två pappersmaskiner (PM 1 och PM 2). Som fiberråvara används barr- och lövmassa från massafabriken samt en del inköpt massa från andra massafabriker. På pappersmaskinerna produceras obestruket finpapper i ytviktsområdet 70 160 g/m 2. 9. I konverteringsavdelningen skärs papperet ner till rullar eller ark i olika format och packas. De färdigpackade produkterna lastas ut för transport till våra kunder runt om i världen. Reningsanläggningar Avloppsvatten Avloppsvattnet renas mekaniskt i försedimenteringsbassänger och biologiskt i en aktivslamanläggning. En betydande del av blekeriavloppsvattnet renas dessutom först i en ultrafiltreringsanläggning, där ämnen som är svåra att bryta ner i aktivslamanläggningen avskiljs. Ultrafiltrering innebär att avloppsvattnet under högt tryck pumpas förbi ett mycket finporigt membran. Ämnen med liten molekylstorlek går igenom membranet och leds vidare till den externa avloppsvattenreningen. De kvarvarande större molekylerna, det så kallade koncentratet, förbränns i fastbränslepannan. Luft Rökgaserna från pannorna renas i elfilter och i speciella rökgastvättar (skrubbrar) framförallt för att rena rökgaserna från svaveldioxid och stoft. Dessutom sker insprutning av urea i pannorna för att minska utsläppet av kväveoxider (NO X ). Gasströmmar i massafabriken som innehåller luktande ämnen leds till en av pannorna där de luktande ämnena förbränns. En del av rökgaserna leds till en anläggning för tillverkning av fyllmedel (fälld krita) intill pappersbruket och används där som processgas. Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 9

Påverkan på miljön resultat 2013 och trender Nymölla Bruk påverkar miljön på olika sätt. Årligen utvärderar vi den miljöpåverkan som företagets verksamhet ger upphov till. Vi har utformat en bedömningsmodell för att komma fram till vilka miljöaspekter som är viktigast att arbeta med. Närmare information om bedömningsmodellen kan fås av kontaktpersonerna på Nymölla Bruk. En översyn av miljöaspekterna görs regelbundet. Nedan redogörs för våra betydande miljöaspekter. Nyttjandet av naturresurser Ved Skogscertifiering Stora Enso Skog AB ansvarar tillsammans med Sydved AB (delägt dotterbolag till Stora Enso Skog AB) för virkesanskaffning och transporter av virke och sågverksflis till Nymölla Bruk. Stora Ensos mål är att öka volymen virke som kommer från certifierade skogar. Stora Enso stödjer skogscertifiering överallt där koncernen är verksam och förespråkar ett ömsesidigt erkännande av olika skogscertifieringssystem. På grund av skilda förutsättningar till exempel i fråga om skogsägande finns det ofta behov av fler än ett system i vissa regioner. I Europa stödjer Stora Enso till exempel både Forest Stewardship Council, FSC, och Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes, PEFC. För mer information, besök www.storaenso.com. Stora Enso Skog AB och Sydved AB är båda ISO 14001-certifierade, samt har FSC- respektive PEFC Chain-of-Custody certifikat. Stora Enso Skog och Sydved AB är också FSC Controlled Wood-certifierade. Nymölla Bruk är certifierat enligt Chain of Custody för både FSC, gäller även för Controlled Wood, och PEFC. Både Sydved AB och Stora Enso Skog AB erbjuder även skogsbrukscertifiering inom ramen för sina paraplycertifikat till privata skogsägare och skogsentreprenörer. Stora Ensos målsättning är att koncernens samtliga fiberkällor ska anskaffas i enlighet med koncernens Stora Enso s policy for the sustainable sourcing of wood and fibre, and land management, se vidare på www.storaenso.com. Under 2013 använde Nymölla bruk cirka 1,4 miljoner m 3 fub rundved och sågverksflis. Den svenska andelen var ca 94 % och importen stod för ca 6 %. Den importerade veden kommer huvudsakligen från Tyskland och Polen. Spårbarhet av virke Stora Ensos virkesanskaffningsenheter använder spårbarhetssystem för att dokumentera och verifiera virkets ursprung. Spårbarhet är ett av Stora Ensos viktigaste verktyg för att säkerställa att fiberkällorna är acceptabla och lagliga. År 2013 var 100 procent av allt virke som användes i Nymölla Bruk spårbart. Vatten Färskvattnet till processen tas från Skräbeån som avvattnar Ivösjön. 10 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk

Vedråvara 2013 i fastkubikmeter under bark Mängd (m 3 fub) Barrved 1 064 000 Gran 468 000 Tall 200 600 Lärk 6 800 Sågverksflis (barr) 388 600 Lövved 305 500 Bok 241 500 Asp 64 000 TOTALT 1 369 500 2500 Förbrukning av olika bränsleslag, GWh/år 1 GWh ~ 100 m 3 oljeekvivalenter 2000 1500 1000 500 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Fossila bränslen Externa biobränslen Interna biobränslen 2012 2013 600 Elkraftsförsörjning, GWh/år 500 400 300 200 100 Köpt elkraft Internt producerad elkraft 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Knappt en kubikmeter vatten per sekund tas ut från Skräbeån. Nymölla Bruk har enligt beslut i vattendomstolen rättigheten och skyldigheten att reglera vattennivån i Ivösjön och flödet i Skräbeån. Avloppsvattnet leds efter rening i avloppsreningsverket ut i Hanöbukten via två parallellt liggande tuber, som är 3,4 kilometer långa. Energianvändning Energimässigt är det fördelaktigt att ha både massa- och papperstillverkning på samma plats, eftersom vi kan utnyttja massafabrikens energiöverskott i pappersbruket. Nymölla Bruk har dessutom egen energiproduktion. Vi är praktiskt taget självförsörjande på värmeenergi och till cirka 45 procent avseende elenergi. Energianvändningen på Nymölla Bruk motsvarar knappt 0,5 procent av Sveriges totala energianvändning. Nymölla Bruks bränslebehov täcktes 2013 till 93 procent av förnybara biobränslen. Resterande behov täcktes av fossila bränslen, det vill säga olja och gasol. Fjärrvärmeproduktionen för leverans till Bromölla och Sölvesborg uppgick under 2013 till 99 GWh. Internt producerad el uppgick till 185 GWh och köpt el uppgick till 288 GWh. Total elförbrukning var således 474 GWh vilket var lägre än under 2012. Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 11

Kemiska produkter Processkemikalier används både i massa- och papperstillverkningen. Dessutom används kemikalier av anläggningsoch underhållsavdelningen samt vid avloppsvatten- och slambehandlingen. Kemikalier måste godkännas av företagets kemikaliegrupp innan inköp får ske. Kemikaliegruppen bedömer kemikalierna från säkerhets-, hälso-, och miljösynpunkt. Kemikaliegruppen utövar produktvalsprincipen, vilken innebär att man ska undvika att använda kemiska produkter som kan ersättas med produkter som är mindre farliga. Under 2013 har tre utbyten skett där kemiska produkter bytts ut mot ej märkningspliktigt produkt eller mot mindre farliga produkter. Försurning av mark och vatten Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) och kväveoxider (NO X ) Vid kemikalieåtervinningen i massafabriken förbränns tjockluten i återvinningspannorna och svaveldioxid (SO 2 ) bildas. Rökgaserna renas från svaveldioxid i speciella rökgastvättar, s.k. venturiskrubbrar. Reningsgraden är mer än 99 procent. Vid förbränning bildas också kväveoxider (NO X ), dels från bränslets kväveinnehåll, dels från förbränningsluftens kväve. Utsläppet av NO X reduceras genom styrning av förbränningsluften och genom att man sprutar in urea, varvid kväveoxid reagerar med urean och kvävgas bildas. Låga utsläpp får vi vid hög och jämn produktion och vid hög tillgänglighet på reningsutrustningarna. Under 2013 minskade utsläppen av både SO 2 och NO X något jämfört med föregående år. Det beror huvudsakligen på färre antal driftdygn under 2013. Processvatten till Nymölla Bruk tas från Skräbeån. 12 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk

Kolets kretslopp i skogsindustrin 700 600 500 400 300 200 100 0 700 600 500 400 300 200 100 0 Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ), ton/år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utsläpp av kväveoxider (NO X ), ton/år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Klimatpåverkan växthuseffekt Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) Skogsindustrins verksamhet medför ett nettoupptag av växthusgasen koldioxid. Skogen tar upp mer koldioxid från luften än vad skogsindustrin släpper ut. Produkterna som skogsindustrin tillverkar bidrar indirekt till utsläpp av koldioxid vid transporter och efter användandet, då de bränns eller förmultnar. Det är dock förbränningen av fossila bränslen som ökar halten koldioxid i atmosfären och som bidrar till ökad växthuseffekt. Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen sker vid förbränning av olja och gasol samt från transporter. Nymölla Bruk levererar rökgaser till tillverkaren av fyllmedel, PCC. Tillverkaren finns på fabriksområdet. Vid tillverkningen av PCC, fälld kalciumkarbonat, används rökgasernas innehåll av koldioxid. Vid PCC-tillverkningen absorberas mer koldioxid än vad som släpps ut vid förbränningen av fossila bränslen vid Nymölla Bruk. Stora Enso AB har också tecknat ett avtal om att enbart köpa el från klimatneutrala källor och detta avtal gäller från och med 2008. Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 13

Utsläpp till luft och vatten 2013 Nymölla Bruk har tillstånd för verksamheten enligt miljöbalken. Tillståndet från Miljödomstolen är förknippat med villkor. Utsläpp till luft Parameter Enhet Utfall 2013 Villkor 1) SO 2 Ton/år 535 700* SO 2 Kg/ton massa 2) 1,8 3) 2,2** SO 2 Kg/ton slutprodukt 4) 1,2 - NO X Ton/driftdygn 1,6 1,9*** NO X Kg/ton slutprodukt 4) 1,3 - Stoft (fastbränslepannan) mg/nm 3 tg (6 % O 2 -halt) 36 60**** CO 2 (fossilbränslebaserad) Ton/år 0 - CO 2 (biobränslebaserad) Ton/år 668 937 - Utsläpp till vatten (Hanöbukten) Parameter Enhet Utfall 2013 Villkor*** Suspenderade ämnen (GF/A) Ton/driftdygn 1,8 4 Suspenderade ämnen (GF/A) Kg/ton slutprodukt 4) 1,5 - COD Ton/driftdygn 25 45 COD Kg/ton slutprodukt 4) 21 - Totalfosfor Kg/driftdygn 30 50 Totalfosfor Kg/ton slutprodukt 4) 0,025 - Totalkväve Kg/driftdygn 224 500 Totalkväve Kg/ton slutprodukt 4) 0,19 - Avloppsvattenflöde m 3 /driftdygn 81 750 - Avloppsvattnets ph 8,2-1) Utsläpp och villkor omfattar både utsläpp från processen och från energiproduktion. 2) Kg per ton massa inklusive bidrag från papperstillverkning utom vid underhållsstopp i massafabriken. Massaproduktionen uppgick år 2013 till 300 830 ton. 3) Kvartalsmedelvärdena var 1,9 kg/ton massa, 1,5 kg/ton massa, 1,8 kg/ton massa och 1,9 kg/ton massa. 4) Slutprodukt = producerad avsalumassa + utpackad pappersproduktion. Mängden slutprodukt uppgick 2013 till 427 059 ton. * gränsvärde ** riktvärde som kvartalsmedelvärde *** gränsvärde som årsmedelvärde. **** riktvärde vid besiktning Syreförbrukning Utsläpp av organiska ämnen (COD) Nymölla Bruk har satsat stora resurser på att minska utsläppen av organiska ämnen. I aktivslamanläggningen, där avloppsvattnet renas, reduceras COD, kemisk syreförbrukning, med cirka 80 procent. Genom ultrafiltreringsanläggningen för blekeriavloppsvatten avlägsnas framförallt svårnedbrytbara ämnen. COD anger syrebehovet för att bryta ner både de lätt- och svårnedbrytbara ämnena. Utsläppen av organiska ämnen var det lägsta i Nymölla Bruks historia räknat som totalt antal ton under året och utsläpp per driftdygn. 14 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk

16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 1 200 1 000 800 600 400 200 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0 0 Utsläpp av organiska ämnen (COD), ton/år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Suspenderade ämnen (GF/A), ton/år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kväve (tot-n), ton/år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Fosfor (tot-p), ton/år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Avfall till kommunal deponi, ton/år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Av diagrammet framgår att avfallet till kommunal tipp har minskat kraftigt sedan 2004. Under 2013 utfördes en större ombyggnad av en återvinningspanna varför avfall till kommunal deponi ökade något. Övergödning av mark och vatten Utsläpp av fosfor och kväve Närsalterna kväve och fosfor härstammar från veden och från tillsatskemikalier. I aktivslamanläggningen tillsätts även en kontrollerad mängd kväve och fosfor som näring till mikroorganismerna för att reningen av avloppsvattnet ska fungera optimalt. Utsläpp av kväve till luften i form av kväveoxider bidrar också till övergödning. Utsläppen av kväve och fosfor under den senaste tioårsperioden har varierat. Detta beror till stor del beroende på problem med slamflykt i aktivslamanläggningen. Många åtgärder har genomförts som bidrar till att slamflyktsproblematiken nu kan minskas. Som exempel kan nämnas att rent överskottsvarmvatten leds förbi aktivslamanläggningen sommartid för att säkerställa att temperaturen i reningsanläggningen inte blir för hög. Utsläppen av fosfor och kväve har ökat något under 2013 jämfört med 2012. Detta beror på en tillfällig störning i aktivslamanläggningen i juli, vilket medförde ett tillfälligt ökat utsläpp av närsalter till recipienten. Påverkan på havsmiljön Nymölla Bruk har utfört analyser av havsvattnet sedan fabriksstarten i början av 1960-talet fram till 1991. Sedan 1991 samordnar Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten kontrollen i västra Hanöbukten. Varje år undersöks havsområdet utanför Nymölla. I undersökningsprogrammet ingår både kemisk-fysikaliska undersökningar av havsvattnet och undersökningar av djur- och växtlivet i havet. Dessa kontroller har bland annat visat att syreförhållandena är goda i Nymöllas utsläppsområde. Undersökningarna visar inget som tyder på att hälsotillståndet för fiskar i havsområdet utanför Nymölla påverkas negativt av företagets utsläpp. Avfall och restprodukter De dominerande restprodukterna på företaget är kokeriavlut, bark och aska samt slam från avloppsvattenrening. En stor del återvinns, främst genom kemikalie- och energiåtervinningssystemen. Nymölla Bruks kokkemikalier återvinns till minst 95 procent. Cirka 4 400 ton aska från fastbränslepannan levererades under 2013 till anläggningsändamål. På Nymölla Bruk källsorteras en rad restprodukter, bland annat brännbart avfall, trä, papper, metall samt farligt avfall. Det källsorterade materialet levereras till olika återvinningsföretag för materialåtervinning eller energiutvinning. Det farliga avfallet består till övervägande del av oljeavfall. Farligt avfall hämtas av godkänd transportör, som transporterar avfallet till godkända företag för slutbehandling. Det som inte kan materialåtervinnas eller energiutvinnas deponeras på kommunal tipp. Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 15

Transporter Var tredje år genomförs en miljöutredning för de transporter som Nymölla Bruk ger upphov till både direkt och indirekt. Utredningen visar att den största miljöpåverkan från indirekta transportaktiviteter hänför sig till vedråvaran, kemiska produkter och pappersprodukter. Transporterna av vedråvaran ombesörjs av Sydved AB. Veden levereras med lastbil eller järnväg till Nymölla. Transporterna av pappersprodukterna från Nymölla Bruk sker i huvudsak med lastbil, fartyg och järnväg till utländska kunder, medan transporter till svenska kunder endast sker med lastbil. Det totala transportarbetet (ton*km) under 2011 fördelade sig på transportslagen 73 % fartyg, 20 % lastbil och 6 % tåg. Under de senaste åren har nyttjandet av intermodala transporter (trailer på järnväg) ökat, och omfattade 2011 drygt 60 000 ton produkt. Detta har inneburit en minskning av CO 2 -utsläpp i storleksordningen 1300 ton jämfört med om allt tonnage skulle gått med lastbil. Stora Enso Logistics utvecklar och upphandlar transporttjänster för koncernens produkter. Kravställande vid upphandling, uppföljning av krav och miljökonsekvensanalyser ingår i uppdraget. Stora Enso äger inga egna transportmedel. I princip alla transporter utanför anläggningens område utförs av underleverantörer. Leverantörer av de kemiska produkter och emballage som bruket använder ansvarar för transporterna, som sker med lastbil, tåg eller lastfartyg. Buller Buller härrör främst från vedhanteringen, renseriet, flistransportörerna, venturisystemet för koksyraberedningen samt byggnads- och reparationsarbeten utomhus. Framförallt nattetid kan buller från processer och från fordon på fabriksområdet eller fordon på väg till och från fabriken upplevas störande för boende i närområdet. Under 2004-2006 har bullerdämpande åtgärder utförts på ett 80-tal bullerkällor. Även under 2013 utfördes bullerdämpande åtgärder. Buller mäts normalt en gång per år i fem kontrollpunkter i närområdet. Resultaten från bullermätningarna 2013 visar att bullervillkoret på 50 db(a) innehölls i alla mätpunkterna. Resultat av bullermätningar 2004 2013. Ekvivalent ljudnivå, db(a) Kontrollpunkt jan 05 dec 05 jun 06 aug 07 aug 08 aug 09 juni 10 apr 11 aug 12 sep 13 Vinkelvägen 1, Nymölla 54 51-53 48 48 47 50 50 49 49 50 Samlingslokalen, Nymölla 55 51 48 50 49 50 50 49 52 50 Massavägen 7, Nymölla 54 52 50 1) 50 46 49 48 48 46 50 Massavägen 1, Nymölla 51 48 50 1) 51 1) 49 48 47 48 46 50 Sommarstugeomr. Oxudden 41 44 30 36 38 34 38 37 46 37 1) Vid mättillfället kunde ett betydande bidrag av buller från Skräbeån uppfattas. Stoft Stoft uppkommer i huvudsak vid förbränning i bark-gasololjepannan. Stoftet består av flygaska från barkförbränningen samt sot. Rökgaserna renas med både elfilter och skrubber (rökgastvätt). Freoner Freoner är ett samlingsbegrepp för gaser som på Nymölla Bruk används som köldmedier i luftkonditioneringsutrustning. Freoner är växthusgaser och vissa påverkar även ozonskiktet. Läckaget av köldmedel som inte påverkar ozonskiktet uppgick 2013 till ca 53 kg. Spån Spån uppkommer när stockarna huggs till flis. När flis blåses till flisstacken kan spån spridas till omgivningarna och vid hård vind även direkt från flisstacken. Enligt villkor ska flisblåsningen stoppas eller ske via cyklon vid vindstyrkor över 5 m/s då vinden ligger mot Nymölla samhälle, om det är processtekniskt möjligt. Under 84 timmar stoppades inte flisblåsningen trots vindförhållandena eftersom det inte var processtekniskt möjligt. Förpackning av MultiCopy Original sker med risonslag, därefter packas risen i kartonger. 16 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk

Lukt Framförallt svavelföreningar, såsom svavelväte och organiska svavelföreningar, kan ge upphov till luktobehag. Dessa ämnen uppkommer dels i processen, dels i den externa avloppsvattenreningen. Leverantörer, transportörer och entreprenörer Leverantörer, transportörer och entreprenörer är viktiga för Nymölla Bruk. Genom att inkludera miljökrav i avtal med transportörer och undersöka leverantörernas agerande på miljöområdet verkar vi för att de utvecklar sitt eget miljöarbete. Miljöekonomi Under 2013 uppgick miljö- och energiinvesteringarna till cirka 21 mkr. Driftkostnaderna och de administrativa kostnaderna (personal, energi, kemikalier och underhåll), avskrivningar samt forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick sammanlagt till 78 mkr. Intäkterna, i form av försäljning av källsorterat material, uppgick till 0,9 mkr. Externa klagomål 2004 2013 I tabellen visas klagomål anmälda till Nymölla Bruks portvakt, länsstyrelsen eller miljö- och hälsoskyddskontoret i Bromölla kommun och rapporterats vidare till företaget. Under vår och sommar 2013 kom flera klagomål på nedfall från skorstenar. Orsaken till en del av klagomålen visade sig vara en delvis igensatt droppavskiljare på en av återvinningspannorna. 9 av de 24 klagomålen på nedfall från skorstenar visade sig efter analys inte bero på Nymölla Bruks verksamhet. Klagomål, antal per år 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Lukt 5 5 3 8 8 3 2 9 3 Spånnedfall 3 1 3 1 1 6 3 7 7 Buller 5 5 3 8 10 5 5 4 2 2 Buller från trafik 1 4 Nedfall från skorstenar 1 1 12 24 Askflykt 1 2 2 Gasutsläpp 1 1 1 Övrigt 2 4 2 Summa klagomål 14 7 11 17 21 19 11 12 35 39 Totalt antal klaganden 12 7 7 17 16 14 9 11 14 20 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 17

Granskningsutlåtande Det Norske Veritas Certification AB (DNV) är en av SWEDAC ackrediterad miljökontrollant (ackrediteringsnummer 1053) enligt EMAS. DNV har granskat Stora Enso Nymölla AB och konstaterat att företaget har ett miljöledningssystem som uppfyller kravet i EMAS-förordningen (nr 1221/2009). DNV har även granskat miljöredovisningen och har funnit den vara korrekt och tillräckligt detaljerad för att uppfylla kraven i EMAS. Stockholm, 2014-04-22 Ann-Louise Pått Ledningens representant DNV Certification AB Nästa miljöredovisning Nästa miljöredovisning beräknas utkomma i maj år 2015. Beställning av miljöredovisningar Nymölla Bruks miljöredovisning kan beställas från Stora Enso Printing and Reading, Nymölla Bruk, 295 80 Nymölla, tel: +010 46 440 00, e-post: info.nymolla@storaenso.com. Information Nymölla Bruks miljöredovisning och Stora Ensos hållbarhetsredovisning finns på www.storaenso.com. Stora Ensos policydokument, principer och praxis, finns på www.storaenso.com/responsibility. För mer information om Sydved besök www.sydved.se. Kontaktpersoner Ola Petersson Miljöchef Tfn: 010 46 741 27 E-post: ola.petersson @storaenso.com Margareta Almberg Ingenjör teknisk kundservice Tfn: 010 46 744 81 E-post: margareta.almberg @storaenso.com Hans Lindström Miljöingenjör Tfn: 010 46 742 81 E-post: hans.lindstrom @storaenso.com Produktion: Nymölla Bruk. Grafisk produktion: t&t information ab, Kristianstad. Foto: Stora Enso, Nymölla Bruk Lars Finnström och Karl Gabor. Papper: MultiFine 130 g/m 2 (inlaga) och MultiCopy Original 160 g/m 2 (omslag). Tryck: Mixi Print AB, Olofström 2014. 341 388 18 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk

Ordförklaringar Biobränslen Chain-of-Custody certifikat Controlled wood CO 2 COD db(a) EDTA EMAS Extraktivämne FSC GWh Indunstning ISO 14001 Lignin m 3 fub m 3 oe MW NO X OHSAS 18001 PCC PEFC Recipient SO 2 Suspenderade ämnen (GF/A) TCF Tjocklut Totalfosfor Totalkväve Transportarbete Tunnlut (kokeriavlut) Villkor Växthuseffekt Bränslen från förnybara råvaror såsom bark, flis och tjocklut. Certifikat som visar att spårbarhetssystem finns som säkerställer fiberns ursprung i alla produktionsled från skogen till färdig produkt. Begrepp som anger att vedens ursprung är kontrollerad enligt FSC standard. Koldioxid bildas vid förbränning av organiskt material, t ex kol och olja, och är den viktigaste växthusgasen, d.v.s. den bidrar till att stegra den så kallade växthuseffekten. Chemical Oxygen Demand. Kemisk syreförbrukning, mått på halten organiska ämnen som är kemiskt nedbrytbara. Vid nedbrytning förbrukas syre av den organiska substansen (vedämne mm.) som finns i avloppsvattnet. Decibel A. Mått på A-vägd ljudnivå. Med s.k. vägningsfilter A fås en vägd ljudnivå i vilken man tagit hänsyn till hörselns egenskaper. Etylendiamintetraättiksyra. Används som komplexbildare vid klorfri blekning för att binda metaller. Eco Management and Audit Scheme är en EU-förordning om frivilligt införande av miljöledningssystem. Hartser och aromatiska oljor som finns i veden, till exempel kåda. Forest Stewardship Council är en certifiering av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk. Gigawattimme (1 miljard wattimmar). Avdrivning av vatten och andra flyktiga ämnen från tunnlut genom tillförsel av värmeenergi. På detta sätt höjs torrhalten på tunnluten så att tjocklut erhålls. Internationell standard innehållande specificerade krav på miljöledningssystem. Vedämne som utgör cirka 30 procent av det totala vedinnehållet. Ligninet löses ut i kokningsprocessen. Skogskubikmeter fast mått under bark, d.v.s. den verkliga volymen av en hel stam eller stamdel utan bark. Kubikmeter oljeekvivalenter. Omräkning av olika bränslens energimängd till motsvarande mängd olja. Megawatt (1 miljon watt). Samlingsbegrepp för kväveoxider som uppkommer vid förbränning. Vid nedfall bidrar NOX till försurning av mark och vatten. Utsläpp av NO X bidrar också till övergödning och kan också reagera med solljus och bilda marknära ozon. Internationell standard innehållande krav på ledningssystem för arbetsmiljö. Precipitated calcium carbonate eller fälld kalciumkarbonat är ett fyllmedel som används i papper för att få en högre opacitet dvs. mindre genomskinlighet. Program for the Endorsement of Forest Certification schemes är ett internationellt system för certifiering av i första hand familjeskogsbruk. Hav, sjö, vattendrag eller atmosfär som är mottagare av utsläpp. Svaveldioxid. Svaveloxider bildas vid bl.a. förbränning av svavelhaltiga bränslen såsom kol och olja. Svaveloxider bidrar till försurning av mark och vatten. Anger den mängd partiklar, t.ex. fiber, krita och mikroorganismer i avloppsvattnet, som kan avskiljas genom filtrering på ett glasfiberfilter med poröppningen 10 μm. (Totally Chlorine Free). Massa blekt utan användning av klorhaltiga kemikalier. Tunnlut som koncentrerats genom indunstning. Summan av löst oorganiskt fosfor, polyfosfater, löst organiskt fosfor samt partikulärt bundet organiskt och oorganiskt fosfor. Höga fosforhalter i vatten leder till förhöjd biologisk aktivitet och algtillväxt, så kallad övergödning. Summan av organiskt kväve, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve. Höga kvävehalter i vatten leder till förhöjd biologisk aktivitet och algtillväxt, så kallad övergödning. Ett internationellt använt begrepp för alla transportslag (väg-, sjö-, luft- och järnvägstransporter) som anger tonkilometer det vill säga antal ton som transporterats en viss sträcka i kilometer. Kokvätska med utlöst vedsubstans och kokkemikalier som avskiljts från pappersmassan i tvätteriet. Villkor, t.ex. utsläppsvillkor, för verksamheten som fastställs av miljödomstolar. Villkorsvärden kan vara antingen riktvärde eller gränsvärde. Vid överträdelse av ett riktvärde ska samråd ske med tillsynsmyndigheten (ex. länsstyrelsen) och åtgärder vidtas för att klara riktvärdet. Överträdelse av ett gränsvärde kan leda till åtal för brott mot miljöbalken. Atmosfärens naturliga förmåga att absorbera värmestrålning från jordytan, d.v.s. samma verkan som glasrutorna i ett växthus. Naturlig växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Förstärkningen av växthuseffekten beror framförallt på att luftens halt av koldioxid blir allt högre på grund av eldning med fossila bränslen som kol och olja. Förstärkt växthuseffekt innebär att temperaturen på jorden höjs, vilket i sin tur kan orsaka klimatförändringar. Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 19

Stora Enso i sammandrag Stora Enso är den globala nytänkaren inom papper, biomaterial, träprodukter och förpackningar. Vi tänker alltid i nya banor och skapar nytt för att kunna erbjuda våra kunder innovativa lösningar baserade på förnybara material. Koncernen har cirka 28 000 anställda i över 35 länder runtom i världen. Stora Enso är ett publikt aktiebolag vars aktier är noterade i Helsingfors och Stockholm. Våra kunder är förlag, tryckerier och pappersgrossister samt förpackningstillverkare och snickeri- och byggföretag. Vi har en årlig produktionskapacitet på 5,4 miljoner ton kemisk massa, 11,7 miljoner ton papper och kartong, 1,3 miljarder kvadratmeter wellpappförpackningar och 5,6 miljoner kubikmeter sågade träprodukter, inklusive 2,9 miljoner kubikmeter vidareförädlade produkter. Vår omsättning 2013 uppgick till 10,5 miljarder EUR och den operativa rörelsevinsten till 578 MEUR. Stora Enso använder och utvecklar sin kompetens inom förnybara material för att tillgodose kundernas behov och för att möta många av dagens globala utmaningar i fråga om råvaror. Våra produkter ger ett mindre kolavtryck och är ett klimatvänligt alternativ till många produkter tillverkade av konkurrerande icke förnybara material. Våra träbaserade lösningar har därför betydande fördelar både för oss som företag, för människor och för vår planet. Att ta ansvar att göra det som är rätt för människor och den här planeten ligger till grund för vårt sätt att tänka och vårt förhållningssätt inom varje aspekt av vår verksamhet. Stora Ensos nya inriktning är att bli ett värdeskapande företag för förnybara material med fokus på tillväxtmarknader. Vi kommer att inrikta oss på tillväxtmarknaderna i Asien och Latinamerika genom fiberbaserade förpackningar, plantagebaserad massa, innovationer inom biomaterial, konkurrenskraftiga pappersslag och hållbara bygglösningar. Fiberbaserade förpackningar medför en stabil långsiktig tillväxt inom de flesta segmenten och har stor potential när det gäller innovativa och hållbara lösningar för våra kunder. Plantagebaserad massa gör att vi kan säkerställa tillgången på lågkostnadsfiber i vår produktion. Innovationer inom biomaterial erbjuder skalbara koncept för nya marknader. Stora Enso Printing and Reading Nymölla Bruk 295 80 Nymölla Tel. 010 46 440 00 www.storaenso.com/nymolla VERIFIERAT MILJÖLEDNINGSSYSTEM S-000090 20 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk