Innehåll. VD har ordet 1. Om O2 2. Karta över O2:s vindkraftsprojekt 10. Marknadsöversikt 11. Hållbar utveckling 19. Styrelse och revisorer 24

2012

Innehåll VD har ordet 1 Om O2 2 Karta över O2:s vindkraftsprojekt 10 Marknadsöversikt 11 Hållbar utveckling 19 Styrelse och revisorer 24 Förvaltningsberättelse 25 O2 Vinds räkenskaper 30 Noter 40 Revisionsberättelse 63 Ordlista 65 Sjisjka vidkraftspark med totalt 30 vindkraftverk (78 MW). Fotograf: Kenneth Paulsson II

VD har ordet O2 har alla förutsätt ningar att ytterligare stärka vår position som en av de främsta realisatörerna av förnybar energi i Norden 2012 förutspåddes att bli ett utmanande år för vindkraftsbranschen. Lågkonjunktur och svaga avräkningspriser har påverkat alla aktörer på marknaden. O2 har alla förutsättningar att anta utmaningen, bli ännu duktigare på det vi gör och stärka vår position som en av de främsta realisatörerna av ny förnybar energi i Norden. 2012 var också det år då Norge anslöt sig till elcertifikatsystemet, vilket skapade en större marknad för nyutvecklad förnybar kraft. Vindkrafts produktionen i Sverige ökade med totalt 19 procent jämfört med 2011 (från 6,1 TWh till 7,2 TWh). Och prognoserna för 2013 pekar på en fortsatt tillväxt. O2 redovisade en omsättning på 484,7 MSEK med ett resultat efter skatt på 59,4 MSEK. Under året driftsatte vi det kanske mest utmanande svenska landbaserade vindkraftsprojektet hittills; Sjisjka (78 MW) i Norrbottens län tillsammans med Skanska och Jämtkraft. Även Fallåsberget (23 MW) i Gävleborgs län uppfördes under 2012. O2 attraherar de mest krävande investerarna. 2012 gjorde vi bl.a. ytterligare en affär med IKEA om 90 MW på Glötesvålen i Jämtlands län. Investeringar i vindkraft har etablerats som en attraktiv finansiell investering med en lägre risk än de flesta alternativ i vår omvärld och som samtidigt ger en förutsägbar och långsiktig avkastning. Prisnivåerna för elcertifikat har sakta börjat återhämtat sig efter att ha legat på historiskt sett låga nivåer. Den hydrologiska balansen i det nordiska elsystemet, de internationella priserna för fossil kraft samt utsläppsrätternas låga prisnivå pressade dock elpriserna i Norden under 2012. Vi har å andra sidan gynnats av eurons försvagning som påverkar våra inköp från utlandet (bl.a. vindkraftsturbiner). Dessa parametrar har varit och är fortsatt avgörande för utvecklingen när vi ställer om mot en långsiktigt hållbar energisektor. I Europa har det aldrig byggts så mycket vindkraft som 2012. 11,9 GW vindkraft installerades, en ökning med 12,6 procent jämfört med föregående år. Sverige kom på en sjundeplats i en jämförelse med andra europeiska länder. Vindkraft och energisektorn är en fortsatt mycket kapital intensiv bransch. Konkurrensen framöver kommer till stor del handla om att attrahera kapital. Aktörer som tidigare investerat i sydeuropeisk vindkraftsproduktion börjar rikta blickarna mot Norden med mer stabila statsfinanser och stödsystem. O2 har ett fortsatt bra affärsläge och lång siktigt kan vi kapitalisera på den omfattande utbyggnad av förnybar energi som vi ser både på dagens O2 marknader och potentiellt sett nya. 1

Om O2 O2 är ledande inom storskalig landbaserad vindkraft i Norden. Företaget utvecklar, bygger, finansierar, förvaltar och äger vindkraftsanläggningar. Dessutom pågår affärsutveckling inom fler förnybara energislag. Tillsammans med partners och investerare driver O2 ständigt utvecklingen mot en hållbar framtid. Fram till idag står O2 bakom nära hälften av den storskaliga landbaserade vindkraften i Norden. Över 10 miljarder kronor har investerats i vindkraftsanläggningar utvecklade av O2. Företaget var först i Sverige med att projektfinansiera vindkraft och förmågan att strukturera affärer och attrahera kapital är en viktig framgångsfaktor. O2 har en lång historia av att realisera vindkrafts - projekt (se diagram nedan). Med en projektportfölj på över 2 000 MW vindkraft fortsätter O2 att spela en ledande roll framöver. Under 2013 utvidgar O2 sin verksamhet inom förnybar energi t.ex. med projekt inom biogas. O2 har tagit sig an en av vår tids största utmaningar. Att driva omställningen mot ett helt förnybart energisystem. Inte för att det är ett alternativ, utan för att det är en förutsättning för ett hållbart samhälle i tillväxt. Med fler och nya ägarstrukturer skapas i förlängningen också en positiv konkurrens inom energisektorn och en bred uppslutning kring omställningen mot en hållbar framtid. FAKTA OM O2 ett oberoende privatägt företag med verksamhet inom förnybar energi har uppfört nära hälften av den storskaliga landbaserade vindkraften i Norden har uppfört ca 600 MW vindkraft har projekterat nära 900 MW vindkraft utför löpande sceening av nya vindkrafts projekt i Sverige, Norge och Finland har en projektportfölj med effektkapacitet på över 2 000 MW vindkraft utvecklar nya hållbara lösningar inom biogas och geoenergi driver och förvaltar 19 vindkraftsparker med 153 st vindkraftverk (360 MW) har ett 50-tal medarbetare fördelade på sex kontor varav ett huvudkontor i Stockholm. O2, kumulativ installerad effekt, MW MW 600 500 400 300 200 100 0 År 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 2

Att etablera vindkraft en process i flera steg O2 arbetar med alla steg i värdekedjan av en vindkraftsetablering; från den initiala projektutvecklings processen, via finansiering, försäljning och uppförande, fram till ägande, drift och förvaltning. Med lokal närvaro, lång erfarenhet och etablerade processer har O2 skaffat sig ingående marknadskännedom, vilket är en betydande konkurrensfördel vid utveckling av vindkraftsprojekt. 1 Screening 2 Projektutveckling 3 Försäljning & finansiering 4 Upphandling & byggnation 5 Förvaltning av vindkraftsanläggningar Identifiera lämpliga lägen med avseende på vind, elnät, markägarförhållanden och skyddsområden. Modellera förutsättningarna för en vindkraftsanläggning på området med avseende på produktion och kostnad. Kontakt med markägare och närboende Vindmätning och produktionsberäkning Design av elnät Tillståndsprocess Försäljning och marknadsföring Säkra finansiering Välja leverantörer Bygga vindkraftsparken Testa turbiner och produktionssystem Övervakning av produktionen Driftoptimering Kontraktsförvaltning Besiktningar och statusanalyser Källa: O2. Screening Fas 1 är ett mycket viktigt skede i projekteringen. Här identifieras en lämplig plats för projektering med avseende på vind, elnät, markägarförhållanden och skyddsområden. I denna fas ingår även att modellera och dimensionera en potentiell vindkraftsanläggning på området baserad på produktion och driftskostnad samt investering. O2 har ett omfattande och aktivt screeningprogram i hela Norden. Projektutveckling I fas 2 ingår projekten i projektportföljen. Projektutvecklingsfasen består av fyra huvudaktiviteter: vindmätningar och produktionsberäkningar markarrenden och lokal dialog tillståndsprocess säkra nätanslutningar. Försäljning och finansiering I fas 3 fastställs hur ägarstrukturen i vindkraftsanläggningen kommer att se ut. Försäljning sker av hela anläggningen, av enstaka verk, delade verk eller genom vindandelar. Upphandling och byggnation O2 upphandlar t.ex. vindkraftverk, infrastruktur och fundament för sina projekt genom ett traditionellt anbudsförfarande som vänder sig till etablerade tillverkare. Därefter projektleder O2 byggnationen av vindkraftsanläggningen som normalt tar 12 månader. Förvaltning av vindkraftsanläggningar O2 hanterar alla de frågor som är viktiga för vindkraftsägaren såsom t.ex. driftoptimering, över vakning, besiktningar, kontraktsförvaltning, ekonomi och administration. Syftet är att maximera lönsamheten genom att säkerställa en hög produktion och tillgänglighet samt att avlasta och frigöra tid för ägarna. 3

Projekteringsverksamheten O2 har tecknat arrendeavtal för en stor del av de bästa vindlägena i Sverige där vindkraftsetablering är möjlig. Portföljen omfattar för närvarande totalt ca 2 000 MW i effektpotential på ett 40-tal platser. Samtliga lokaliseringar har gynnsamma vindför hållanden. Projekten är belägna på olika platser i Sverige vid såväl kuster som inland, i norr och i söder. O2 har även en betydande projektportfölj i Finland. Målsättningen är att utifrån denna portfölj av projekt utveckla de mest lönsamma vindkrafts anläggningarna och skräddarsy finansiella lösningar med minimerad risk för investerare. För att möjlig göra detta har O2 byggt upp kompetens inom alla steg i värdekedjan från den initiala screeningprocessen, via finansiering och försäljning fram till förvaltning av vindkraftsparker. Under 2012 tecknade O2 avtal om arrende för ett 50-tal nya vindkraftverk och lämnade in ansökningar om miljötillstånd för ca 100 vindkraftverk med en samlad effekt på över 300 MW. Projektportfölj 2012-12-31 1) Antal verk Q4 2012 Antal verk Q4 2011 Antal MW Q4 2012 Antal MW Q4 2011 Förprojektering 3) 280 272 784 682 Samråd och ansökan 6 29 18 73 Ansökningsfas 254 296 708 786 Summa projekteringsfasen: 540 597 1 510 1 541 Projekt med klara tillstånd: Korpfjället 2) 6 6 14 14 Bösjövarden 9 9 25 25 Mässingberget 12 12 25 25 Fallåsberget 10 23 Glötesvålen 30 90 Tönsen 21 53 Maevaara 36 108 Summa projekt med klara tillstånd 84 67 225 177 Byggnation: Korpfjället I 9 21 Sjisjka 30 78 Glötesvålen 30 90 Summa byggnationsfasen: 30 39 90 99 Summa alla faser: 654 703 1 825 1 817 1) För definition av olika faser se sida 65. 2) Korpfjället består av två faser. Fas I består av 9 st. vindkraftverk som driftsattes 2011 och fas II som består av 6 st. vindkraftverk. 3) I tidigare rapporter har fasen Förprojektering rapporterats som Tidig Fas och Sen Fas. Dessa två har nu slagits ihop till en fas som kallas Förprojektering. 4

Vindkraftsparken Sjisjka i Lappland byggdes under 2012 5

Försäljning och byggnation av vindkraftsanläggningar O2 erbjuder investeringar i såväl hela vindkraftsparker, som i enstaka och delade vindkraftverk. Företaget arbetar aktivt med att utveckla erbjudanden mot samtliga större marknadssegment och har varit en föregångare avseende nya finansieringsmodeller för vindkraft. Exempelvis var O2 den första vindkraftsaktören i Sverige som säkrade projektfinansiering för en vindkraftspark (2006). Under 2012 såldes och byggdes en vindkraftsanläggning med tio vindkraftverk motsvarande 23 MW på Fallåsberget i Ockelbo kommun, Gävleborgs län. Parken har en spridd ägarstruktur med företrädelsevis kommuner och kommunala bolag. Vindkraftverken överlämnades till ägarna vid årsskiftet 2012/2013. Under andra kvartalet 2012 utökades samarbetet med IKEA och ett nytt avtal tecknades om byggnation och finansiering av en vindkraftsanläggning med 30 vindkraftverk på Glötesvålen i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Anläggningen som byggs under 2013 och 2014 kommer att ha en samlad effekt på 90 MW. Förberedande arbete startades upp under hösten 2012. Överlämning till IKEA planeras till vintern 2014/2015. Under fjärde kvartalet 2012 färdigställdes och driftsattes vindkraftsanläggningen Sjisjka med 30 vindkraftverk och en samlad effekt på 78 MW i Gällivare kommun, Norrbottens län. Sjisjka Vind AB som äger projektet, ägs till 50 procent av Skanska och 25 procent av O2 och Jämtkraft vardera. Flygbild över Glötesvålen med anlagd väg. Här ska 30 vindkraftverk uppföras med en samlad effekt på 90 MW. 6

IKEA-koncernen kommer att vara 100 procent förnybar år 2020 IKEAs hållbarhetsstrategi är en integrerad del i IKEAs långsiktiga tillväxtplan. Ett av tre mål omfattar energi området där man vill bli energi- och resursoberoende. IKEA har hittills sammanlagt investerat 1,5 miljarder euro i vind- och solenergi. IKEA-koncernen kommer att vara 100 procent förnybar år 2020. Ett av delmålen för att nå dit är att bli själv försörjande på förnybar el i samtliga verksamheter och byggnader. I Sverige kommer man att ha nått målet redan 2015 tack vare två egna vindkraftsparker som levereras av O2. Den första parken med nio vindkraftverk ligger på Korpfjället i Dalarna och driftsattes i december 2011. Anläggningen producerar nu förnybar el till IKEAs 17 varuhus i Sverige. Den andra parken med 30 vindkraftverk byggs för närvarande på Glötesvålen i Härjedalen. Med egna vindkraftsparker i Sverige får vi en långsiktig källa till förnybar energi för vår verksamhet. Dessutom ger det oss möjlighet att överföra den ekonomiska nyttan av vindkraftsel i lägre priser på våra produkter vilket kommer våra kunder tillgodo. Håkan Svedman, landschef IKEA Sverige Vi är på väg mot en sex grader varmare planet. Vi har i flera år fått se hur extremväder blivit en del av vår vardag på grund av klimatförändring och vi behöver aggressiva mål. Hållbarhet är något som tas på väldigt stort allvar på IKEA. Inte bara av den högsta ledningen, utan i hela företaget. Trycket utifrån ökar också. Kunderna vill att vi går vidare. Steve Howard, hållbarhetschef på IKEA-koncernen Bild från invigningen av Korpfjället. Från vänster: Jan-Olof Dahlin (projektledare O2), Peter Agnefjäll (koncern-vd IKEA) och John Harris (teknisk chef IKEA). 7

Försäljning av vindandelar och miljömärkt el O2 erbjuder elkonsumenter i hela Sverige möjligheten att bli delägare i vindkraftverk genom vindandelar. Som ett alternativ kan man bli vanlig elkund och få el med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Under 2012 blev O2 först i Sverige med att få märkningen Bra Miljöval även på sina vindandelar. Målgruppen för vindandelar är privatpersoner, bostadsrättsföreningar och mindre företag. Andelsägarna blir medlemmar i O2 El Ekonomisk Förening, som är Sveriges största vindkraftskooperativ. Denna position stärktes under 2012 i och med att föreningen förvärvade ytter ligare tre vindkraftverk på Fallåsberget i Gävleborgs län. Idag äger O2 El Ekonomisk Förening tio vindkraftverk med en samlad årsproduktion på 60 000 000 kwh och har ca 4 000 medlemmar som tillsammans köpt 45 000 vindandelar. Vindkraftverken finns i Sveg och Krokom (Jämtlands län), på Hedbodberget (Dalarnas län), i Grötlingbo (Gotlands län), i Brahehus (Jönköpings län) och på Fallåsberget (Gävleborgs län). Genom att O2 finns med hela vägen, från den första vindmätningen till uppförandet av vindkraftverken samt drift och förvaltning har O2 möjlighet att erbjuda vindandelar i stor skala placerade vid Sveriges bästa vindlägen. Vindkraftsparken Fallåsberget i Gästrikland byggdes under 2012 Fotograf: Göran Sundin 8

Försäljning av drift- och förvaltningstjänster O2 erbjuder tjänster inom förvaltning, övervakning, drift optimering, administration och specialistuppdrag till svenska vindkraftsägare. O2 har avtal inom drift och förvaltning för totalt 19 parker med 153 st vindkraftverk (360 MW). Bland uppdragsgivarna kan nämnas IKEA, PWP (Proventus, FAM Wallenbergssiftelserna och Folksam), Skanska, Jämtkraft och ett stort antal kommuner. Under 2012 utökade O2 omfattningen av avtal inom förvaltning och drift med ytterligare 41 vindkraftverk. 30 av dessa ingår i vindparken Sjisjka, Gällivare kommun. Sex verk (av totalt 10) ingår i vindparken Fallåsberget, Ockelbo kommun. Resterande fem verk är belägna i Skara, Båstad och Ljungdalen. Med erfarenhet av mer än två miljoner drifttimmar kan O2 verka för maximerad lönsamhet genom att säkerställa en hög produktion och tillgänglighet, samtidigt som man frigör tid och avlastar vindkraftsägarna. Ett driftstopp som inte åtgärdas snabbt innebär att många dyrbara megawattimmar går till spillo, vilket driver en ökad efterfrågan på professionell övervakning och service. Under 2012 tog O2 i drift ett nytt förbättrat övervakningssystem som bland annat innebär att kunderna själva kommer att kunna logga in och se drift och produktion i realtid. PWP tecknar förnyat förvaltningsavtal med O2 för 47 vindkraftverk Under 2012 såg PWP över avtalet med O2 för drift och förvaltning av sina 47 vindkraftverk. Efter en marknadsinventering med externa anbud fick O2 förnyat förtroende. 02 har ett långt samarbete med PWP, Power Wind Partners (Proventus, FAM Wallenbergsstiftelserna och Folksam). Samarbetet inleddes 2008 och sedan dess har 47 vindkraftverk uppförts med PWP som finansiär. Vindkraftverken finns fördelade i sex parker. 02 har haft ansvaret för förvaltning och drift i samtliga parker sedan starten. Under 2012 såg PWP över avtalet för drift och administration av parkerna. PWP bjöd in 02 samt ytterligare tre aktörer att komma in med anbud. När PWP fattade beslut fick O2 förnyat förtroende. Bliekevare, Lappland. Park med totalt 18 verk. O2 erbjöd det mest kostnadseffektiva valet. I vårt samarbete med 02 kan vi på PWP se tillbaka på flera års väl fungerande drift. O2 har uppfört våra vindkraftverk, förhandlat med markägare och de har byggt upp en väl fungerande serviceorganisation. När vi vägde samman alla dessa faktorer kunde vi konstatera att vi känner oss trygga med O2. Tord Östlund, vd på PWP Röbergsfjället, Dalarna. Park med totalt åtta verk. 9

Karta över O2:s vindkraftsprojekt Viscaria 6 KIRUNA VINDKRAFTVERK I DRIFT 30 Sjisjka Aapua 7 24 Maevaara VINDKRAFTVERK UNDER BYGGNATION/TILLSTÅNDSGIVNA VINDKRAFTVERK PER PROJEKT/OMRÅDE 3 Klimpfjäll 1 2-3 4-5 6-7 8-9 10-18 19-65 18 Bliekevare 40 Stor-Rotliden Råshön 8 Hällingarna 1 1 Kvarkenvinden ÖSTERSUND Digerberget 1 30 1 Brickan Glötesvålen Bösjövarden 9 Mässingberget 11 Granberg Hedbodberget Tönsen 5 15 42 Fallåsberget 10 Säliträdberget 8 Byråsen 5 2 Högberget 3 Hunflen Korpfjället 2 6 8 Röbergsfjället Korpfjället 1 9 1 Uvberget 1 5 Paljakoberget Fjällberget 1 STOCKHOLM 1 3 4 2 1 1 9 1 GÖTEBORG Brahehus 3 2 Nya Näsudden Väst 12 51 Näsudden Väst 2 Grötlingbo 16 Greby 1 MÖRBYLÅNGA 5 Bockstigen 1 17 1 1 2 5 1 1 17 Kastlösa Utgrunden 7 4 5 Degerhamn piren/degerhamn Yttre Stengrund 2 1 MALMÖ 5 10

Marknadsöversikt Vindkraften har på kort tid gått från att vara ett lovande förnybart alternativ till att bli ett etablerat kraft slag. Det är också det kraftslag som växer snabbast i världen räknat på installerad effekt. 1) Kostnaderna för att producera en kwh vindkraft har sjunkit med över 75 procent sedan tekniken kommersialiserades på 80-talet och för varje dubblering av den installerade effekten har kostnaderna historiskt sjunkit med 14 procent. 2) Ur ett globalt perspektiv brådskar förnybara lösningar då konsekvenserna av den fossila energianvändningen blir alltmer påtaglig. Signalerna om ett klimat i förändring ökar från år till år och 2012 var inget undantag. Isutbredningen i Arktis nådde den lägsta nivån sedan satellitmätningarna startade 1979. USA, Brasilien och Australien har haft den mest omfattande torkan på över 50 år. Indien har haft den värsta monsunperioden på över 100 år. Totalt beräknas mer än 20 miljoner människor ha påverkats allvarligt av extrema väderhändelser som med stor sannolikhet har förstärkts av den pågående globala uppvärmningen. 3) Ett gemensamt Europa ställer om till förnybar elproduktion Sverige blir alltmer en del av den europeiska energimarknaden i och med att mer överföringskapacitet byggs över nationsgränserna. Den europeiska elmixen består idag av omkring 50 procent fossilbaserad el. Det finns en stark politisk viljeriktning inom EU att denna andel ska minska till förmån för förnybar energi. Målet är att EU år 2020 ska producera 20 procent av energianvändningen från förnybara källor och sänka utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990. För att nå dessa mål har ett antal styrmedel införts. Total installerad vindkraftskapacitet i världen MW 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 År Källa: GWEC 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 1) GWEC, IEA, EPIA, World Nuclear Organization 2) Bloomberg New Energy Finance 3) NOAA Den europeiska elmixen, installerad effekt Kol 25% Gas 23% Källa: EWEA Vattenkraft 14% Kärnkraft 13% Vindkraft 12% Solkraft 8% Olja 5% 2005 infördes ett system för handel med koldioxid utsläpp (European Union Emissions Trading System) med syfte att minska utsläppen av växthusgaser inom EU. För elmarknaden, med stora utsläpp av växthusgaser från fossila elkraftverk, innebär detta system en förskjutning av produktionskostnaderna som gynnar förnybar elproduktion. Under 2009 antogs EU:s Förnybarhetsdirektiv (2009/28/EG), som är ett ramverk för en omfattande energi- och klimatstrategi med syfte att minska energianvändandet, säkra EU:s energiförsörjning och minska utsläppen av växthusgaser. En viktig hörnsten i detta direktiv är att samtliga medlemsländer ska öka andelen förnybar elproduktion i sin produktionsmix successivt fram till år 2020. För att lyckas med klimatmålen ges medlemsstaterna enligt direktivet flera möjligheter att samarbeta. Samarbetsmekanismerna kan användas på tre sätt. För det första genom statistisk överföring av förnybar energi där det ena landet betalar för en bestämd mängd förnybar energi som tillgodoräknas det betalande landet. För det andra kan en medlemsstat finansiera delar av ett projekt i en annan medlemsstat och därmed tillgodogöra sig ett avtalat förnybarhetsvärde. För det tredje kan medlemsstaterna på frivillig basis besluta att slå samman eller delvis samordna sina nationella stödsystem, utan att det påverkar storleken på det nationella åtagandet. Detta är exempelvis tanken i det gemensamma svensk-norska certifikatsystemet. 11

Hedbodberget, Dalarna. Park med totalt 15 vindkraftverk. EU-kommissionen har en tydlig agenda mot en ökad marknadsintegrering och en gemensam europeisk energimarknad. Målet är att förutsättningarna för den gemensamma marknaden ska vara på plats redan 2014. Samarbetet över gränserna för både den fysiska elinfrastrukturen och den finansiella elhandeln ökar. De europeiska stamnätsoperatörerna presenterar regelbundet gemensamma utvecklingsplaner för elnäten och de nordiska tillsynsmyndigheterna har presenterat en färdplan för en gemensam nordisk slutkundsmarknad för el 2015. En av de viktigaste drivkrafterna bakom denna marknads integrering är att kostnaderna för att uppnå EU:s utsläppsmål för 2020 beräknas bli omkring 10 miljarder euro lägre per år för en gemensam marknad jämfört med om varje medlemsland ska uppnå EU:s mål om förnybart och utsläppsminskningar till 2020 själva. 1) Tyskland och Danmark i förarsätet Det förnybara växer över hela Europa, men det är framförallt två länder som har tagit på sig ledartröjan när det gäller ambitionsnivån i omställningen; Tyskland och Danmark. Tysklands energiomställning Energiewende började för drygt tio år sedan och har hittills resulterat i att den förnybara elen har ökat med 105 årliga TWh. Under samma period har man fasat ut omkring 70 TWh kärnkraft och alltså möjliggjort för utfasning av omkring 35 TWh fossilbaserad el. Vindkraften ses som den bärande teknologin i denna omställning och producerade år 2012 46 TWh, vilket motsvarar ca en tredjedel av den totala elkonsumtionen i Sverige. Tyskland producerar över sex gånger mer vindkraft än Sverige på en landyta som är mindre, med vindförhållanden som är sämre och med en befolkningstäthet som är tio gånger större. 1) EU-kommissionen 12

Danmark är idag världsledande med 28 procent vindkraft av den totala elproduktionen. Som en del i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser har Danmark beslutat att andelen vindkraft ska öka till 50 procent år 2020, vilket motsvarar mer än dubbelt så mycket vindkraft som finns i Sverige idag på en yta ungefär lika stor som Jämtland. Stödet för en fortsatt utbyggnad av vindkraften i Danmark är också mycket stort. I Stortinget röstades det ambitiösa lagförslaget igenom med 171 röster av 179 möjliga och opinionsundersökningar har visat att 91 procent av befolkningen vill att vindkraften ska öka och 85 procent kan tänka sig vindkraft i närheten av sin egen bostad. 1) Särskilt goda förutsättningar för vindkraft i Sverige Förhållandena för vindkraftsutbyggnad i Sverige bedöms vara goda i jämförelse med de flesta länder i EU. Europeiska miljöbyrån har bedömt den tekniska och ekonomiska potentialen för vindkraft i Sverige till över 5 000 TWh, vilket är 700 gånger mer än vad vi producerar idag. Endast Frankrike bedöms ha en större potential. 2) De främsta anledningarna till detta är goda vind förhållanden, låg befolkningstäthet, bra infrastruktur i form av väg, elnät och balanskraft samt en väl funger ande tillståndsprocess. Kommunerna själva pekar ut områden på över 100 TWh i sina översiktsplaner, motsvarande 2/3 av Sveriges samlade elproduktion. Detta är områden som finns kvar efter att omfattande hänsyn tagits till andra intressen såsom naturskydd, landskapsbild och turism. Mot bakgrund av detta kan Sverige vara särskilt intressant för mellanstatlig handel enligt samarbetsmekanismerna i EU:s Förnybarhetsdirektiv. En rimlig bedömning är dock att denna handel med förnybar elproduktion kan komma igång i större omfattning tidigast inom några år i samband med att enskilda medlemsstater upplever att de inte själva kommer att klara de förnybarhetsmål de åtagit sig. Svensk vindkraftsmarknad Produktionen av vindkraft i Sverige har nästan tredubblats sedan 2009 och mer än sjudubblats sedan 2006. Under 2012 installerades 846 MW vindkraft i Sverige, vilket motsvarar en investeringskostnad på ca 12 miljarder SEK. På årsbasis ökade vindkraftsproduktionen med 19 procent från 6,1 TWh till 7,2 TWh, vilket är mer el än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor producerar. Totalt genererar vindkraften 5,1 procent av elkonsumtionen i Sverige 3). Utvecklingen ser ut att fortsätta även under 2013. Årsproduktionen förväntas öka med 36 procent, trots rådande lågkonjunktur. Redan i dag har investeringsbeslut fattats om 345 nya vindkraftverk med beräknad driftstart 2013 3). Marginalkostnad för landbaserad vindkraft i EU per installerad MWh MWh 160 140 120 Hög Låg Medel 100 80 60 40 20 0 UK IE LV SE DK NL ES EE MT RO CZ PL PT LT IT HU SK SI BG CY LU FI FR GR BE AT DE Källa: EU-kommissionen 1) EWEA 2) EEA 3) Svensk Vindenergi 13

Gemensam elcertifikatmarknad med Norge stimulerar utbyggnad Från och med 1 jan 2012 ingår Norge i ett gemensamt elcertifikatsystem med Sverige. Det gemensamma systemet är konstruerat för att stimulera utbyggnad av 26,4 TWh elproduktionskapacitet under perioden 2012 till 2020. Varje land har alltså en målsättning att öka elproduktionskapaciteten med 13,2 TWh. Utbyggnaden kommer i verkligheten att ske där det finns bäst förutsättningar och eventuella skillnader i utbyggnaden kommer att hanteras genom en statistisk överföring. Det land som har en mindre utbyggnad får alltså tillgodoräkna sig utbyggnaden i det andra landet. Det gemensamma systemet innebär en större marknad med flera aktörer. Detta förväntas leda till bättre konkurrens på marknaden då likviditeten ökar och priserna blir mer stabila. I och med den norska anslutningen kommer också den samlade potentialen för förnybar elproduktion att öka kraftigt. Energimyndigheten har på den svenska regeringens uppdrag analyserat effekterna av ett gemensamt system i rapporten Gemensamt elcertifikatsystem med Norge (ER 2010:28). Myndigheten gör bedömningen att utbyggnaden kommer fördelas relativt jämt mellan länderna samt att landbaserad vindkraft kommer att utgöra drygt hälften av den ökade produktionen. Myndigheten påpekar också att en ytterligare effekt av ett gemensamt system är att förutsättningarna för elexport till norra Europa förbättras samt att en utökning av systemet till fler länder Historisk utbyggnad av vindkraft i Sverige 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 År t.o.m. 2003 2004 Kumulativ, MW 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kumulativ, Antal verk Källa: Energimyndigheten och Svensk Vindenergi Årsproduktion, TWh 8 7 6 5 4 3 2 1 0 ELCERTIFIKATSYSTEMET Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnads effektivt sätt. Målet är att i Sverige öka den förnybara elproduktionen med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020. Tillsammans med Norge ska en årsproduktion på ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020. Elcertifikatsystemet, som löper till och med utgången av år 2035, ska bidra till att Sverige får ett mer ekologiskt hållbart energisystem och når EU-målet om andelen förnybar energi. Systemet är uppbyggt så att producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje producerad MWh el. För att skapa efterfrågan på elcertifikat är det obligatoriskt för elleverantörer och vissa, i lagen definierade, elanvändare att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans/elanvändning, den så kallade kvotplikten. I och med försäljningen av elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion. År 2012 gick 33 procent av elcertifikaten till vindkraft. Den största delen, ca 52 procent, gick till biokraft. kan komma att bli aktuell. Detta skulle i så fall möjliggöra mellanstatlig handel enligt samarbetsmekanismerna i EU:s förnybarhetsdirektiv. Det finns dock tecken på att utbyggnaden av vindkraft i Norge kommer att gå långsammare än beräknat vilket möjliggör för en snabbare utbyggnad i Sverige. Detta beror bland annat på att det norska stamnätet är sämre utbyggt än det svenska. Politiskt vägval mellan olika energislag Sverige har i huvudsak helt förlitat sig på vattenkraften som byggdes under första hälften av 1900-talet och kärnkraften som byggdes på 1970- och 1980-talet för vår elförsörjning. Den äldsta kärnkraftsreaktorn har nu hunnit bli 40 år gammal och år 2025 når även de yngsta reaktorerna 40-strecket. En stor del av den befintliga kärnkraftskapaciteten behöver förnyas eller ersättas av andra alternativ under den kommande 20-årsperioden. Samtidigt är transmissionsnäten i stort behov av upprustning, anpassning och förstärkning. Sverige står inför stora investeringar i ny elproduktion och nätkapacitet för att kunna säkra en fortsatt trygg och samhällsekonomiskt gynnsam elenergiförsörjning 1). 1) På väg mot ett förnybart energi system rapport från Svensk Vindenergi. 14

Till skillnad från den historiska utbyggnaden av vattenkraften och den befintliga kärnkraften, som i huvudsak genomfördes med statligt stöd, är det nu kommersiella aktörer som förväntas stå för merparten av de investeringar som krävs. Detta förutsätter ekonomiska incitament, en tydlig politisk inriktning och långsiktiga spelregler. Givet antagandet att fossil elproduktion såsom kol- och/ eller gaskraft inte är aktuell finns två huvudsakliga alternativ för det framtida svenska elsystemet. Nya kärnreaktorer som ersätter de befintliga och en kraftfull utbyggnad av de förnybara kraftslagen. Kostnader för ny elproduktion Vindkraft är den förnybara teknik som har störst potential att snabbt byggas ut. Kostnaden för vindkraftsproduktion är relativt lätt att beräkna och kostnaderna sjunker snabbt i takt med teknikutvecklingen. För kärnkraften är det omvända förhållanden. Kostnaden för ny kärnkraft är mycket svår att uppskatta och de få reaktorer som byggts har dragits med kraftiga förseningar och stora kostnadsökningar. 1) Vindkraftens konkurrensfördelar gentemot kärnkraften märks genom att titta på den faktiska utbyggnaden av dessa två kraftslag den senaste femårsperioden i EU och världen. Vindkraften växer 20 gånger så snabbt som kärn- Installerad effekt i EU senaste 5-årsperioden GW Installerad effekt globalt senaste 5-årsperioden GW 50 200 40 160 30 120 20 80 10 40 0 0 Vindkraft, EU, GW Kärnkraft, EU, GW Vindkraft, globalt, GW Kärnkraft, globalt, GW Källa: EWEA, GWEC, European Nuclear Society Källa: EWEA, GWEC, European Nuclear Society Kostnad för ny kärnkraft resp. ny landbaserad vindkraft Öre/kWh Total installerad effekt EU GW 120 120 100 100 80 80 60 60 40 40 20 0 20 0 Kärnkraft Vindkraft Installerad effekt kärnkraft, EU, GW Installerad effekt vindkraft, EU, GW Källa: Svensk Vindenergis rapport På väg mot ett förnybart energisystem Källa: EWEA 1) På väg mot ett förnybart energisystem rapport från Svensk Vindenergi. 15

Brahehus, Småland. Park med totalt nio verk. Ägare: PWP, Partillebo, Mörbylånga kommun och O2 El Ekonomisk Förening. kraften globalt sett och i EU har det inte installerats någon ny kärnkraft den senaste femårsperioden, medan vindkraften har vuxit med nästan 50 GW. Med nuvarande utbyggnadstakt kommer det att dröja drygt ett år tills vindkraften har lika stor installerad effekt som kärnkraften i EU. 1) Vägvalet mellan förnybart och kärnkraft är inte bara ett ekonomiskt vägval. Ett energisystem baserat på förnybara kraftkällor möjliggör även en spridning av ägandet till nya aktörer utanför de traditionella grupperingarna. Som exempel kan nämnas att tysk vindkraft ägs av cirka 100 000 olika investerare, företag och privatpersoner, medan kärnkraften ägs av max fyra aktörer per land. I snitt i Europa finns 20 000 gånger fler ägare per MW vindkraft i jämförelse med kärnkraften 2). O2 ser mångfald i ägande som en viktig beståndsdel i ett långsiktigt hållbart energisystem, samtidigt som det öppnar upp för nya affärsmöjligheter. 1) World nuclear association, GWEC 2) World Nuclear Association, Danish Wind Turbine Owners Association Marknaden för investeringar i vindkraft Marknaden kan delas in i fyra större marknadssegment: 1) Finansiella aktörer (aktiebolag bildat för vindkraftsägande). Här finns i huvudsak finansiella investerare av olika storlek, som har förvärvat en anläggning för att erhålla finansiell avkastning. 2) Energibolag (kraftbolag och energiverk). Här återfinns de traditionella ägarna av elproduktion i Sverige dvs kraftbolagen och de kommunala energibolagen som får sin avkastning genom försäljning av el på den nordiska elbörsen Nord Pool. 3) Stora elförbrukare (ägare med annan huvudverksamhet). Det är företag som inte har vindkraften som huvudsaklig affärsidé. Med ett eget ägande av vindkraftsproduktion säkerställs låga och stabila elkostnader, samtidigt som det ger ett betydelsefullt bidrag till uppsatta klimatmål och hållbarhetsarbete. 4) Andelsägande utgörs i huvudsak av privatpersoner, bostadsrättsföreningar och mindre verksamheter som äger en eller flera anläggningar genom en ekonomisk förening. Oftast är huvudsyftet med denna ägandeform att minska sina elkostnader och göra en miljöinsats. 16

Johan Ihrfelt, koncern-vd på O2 tillsammans med övriga ägarrepresentanter för Skanska och Jämtkraft på Sjisjka. Finansiella aktörer För många svenska och internationella finansiella aktörer har kraftproduktion och infrastruktur varit ett attraktivt område för investeringar. I takt med att marknaden för förnybar kraftproduktion växer har även specialiserade investerare inom förnybarhetssektorn etablerats. Detta marknadssegment står för en betydande andel av vindkraftsägandet och förväntas fortsätta vara det även av den kommande vindkraftsexpansionen. Här märks bland andra PWP (Proventus, FAM Wallenbergsstiftelserna och Folksam), Stena Renewables och HG Capital, men även utländska investerare som söker alternativa placeringar till fastigheter, räntepapper och börsen. Ett exempel på de senare är investerarfirman Platina Partners som tillsammans med Arise Windpower ska bygga en större vindkraftsanläggning i Dalarna. 2005 sålde O2 vindkraftsanläggningen Fjällberget på 10 MW till Stena Renewables. Detta var den då hittills största enskilda anläggningen som uppförts i Sverige och Stena var tillika en av de första större finansiella aktörerna som etablerade sig på vindkraftsmarknaden. Ett år senare påbörjades samarbetet med Proventus och sedermera även Foundation Asset Management och Folksam genom det samägda bolaget PWP. Inom detta samarbete har hittills uppförts totalt sex anläggningar med 47 vindkraftverk och en sammanlagd effekt på ca 100 MW. Energibolag Bland de tre stora kraftbolagen är Vattenfall det bolag som har varit mest aktiv på den svenska vindkraftsmarknaden. Men även många av de mindre energibolagen har vindkraft i sin produktionsportfölj. Trots detta står denna grupp för en mindre del av dagens vindkraftsmarknad, men segmentet växer. Ett av de första projekten O2 genomförde efter förvärvet av Vindkompaniet 2005 var försäljningen av en mindre anläggning i Degerhamn på Öland till Kalmar Energi. Intresset från lokala energibolag att förvärva delar eller hela anläggningar i närområdet har ofta varit stort. Som exempel kan nämnas ett vindkraftverk på Hedbodberget som sålts till Telge Energi. Även de stora kraftbolagen har visat intresse för att förvärva vindkraftsanläggningar från O2. Bland annat såldes ett av Sveriges hittills största landbaserade vindprojekt, Stor- Rotliden, till Vattenfall 2009. 2011 kom Jämtkraft in som delägare i Sjisjka Vind AB som påbörjades som ett projekt mellan O2 och Skanska under 2010. Sjisjka Vind äger 30 vindkraftverk i Gällivare kommun, vilka driftsattes under 2012. 17

Stora elförbrukare Denna målgrupp består av företag och kommunala verksamheter som inte har vindkraften som huvudsaklig affärsidé. Segmentet utgör endast en liten andel av marknaden, men det finns flera olika typer av investerings motiv som gör att detta segment kan förväntas växa framöver: Med ett eget ägande av vindkraft säkerställs låga och stabila elkostnader samt att kunden försäkrar sig mot framtida prisökningar. Många bolag och kommunala verksamheter har gjort åtaganden om miljö- och klimatmål som ska uppnås. En vindkraftsinvestering ger stor effekt för att uppnå dessa mål. Vindkraft är det mest populära energislaget bland svenskarna. Många bolag och även kommuner använder detta symbolvärde i sin marknadsföring och för att skapa goodwill mot kunder och/eller lokal opinion. Fastighetsbolaget Wallenstam var tidigt ute med denna typ av investeringar. O2 har genom åren sålt ett flertal vindkraftsanläggningar till framför allt kommunala fastighets- och förvaltningsbolag. Bland dessa kan nämnas exempelvis Armada Fastigheter, Botkyrkabyggen, Hyresbostäder i Växjö, Mora kommun, Mörbylånga kommun, Norrvatten, Rättviks kommun, Sigtuna kommun och Upplands Väsby kommun. Bland privata bolag är IKEA en föregångare. Under 2011 sålde O2 en vindkraftsanläggning med nio verk i Dalarna till IKEA och 2012 tecknades avtal om ytterligare 30 verk i Härjedalen. VAR TREDJE KOMMUN INTRESSERAD AV ATT ÄGA EGEN VINDKRAFT I enkätundersökning framgår att minst 45 av Sveriges 290 kommuner redan har investerat i egna vindkraftverk och i ytterligare minst 50 kommuner förs det en diskussion om sådana investeringar (O2, 2012). Andelsägande Denna ägandeform möjliggör för mindre aktörer att investera i vindkraft och utgör cirka 4 procent av ägandet. Idag är det i huvudsak privatpersoner, bostadsrättsföreningar och mindre företag som blir medlemmar i en ekonomisk förening som äger vindkraftverk. Det finns ett flertal ekonomiska föreningar som driver andelsägd vindkraft. O2 El Ekonomisk Förening som drivs av O2 Vindel är Sveriges största vindkraftskooperativ. Ett annat exempel är Dala Vindkraft Ekonomisk Förening som även har köpt vindkraftverk från O2. De svenska vindkraftskooperativen har idag totalt ca 26 000 medlemmar. 1) 1) Nätverket för Vindbruk, 2011 18

Hållbar utveckling Det största O2 kan göra för miljön är att fortsätta förverkliga sin affärsidé. Från dag ett har hela verksam heten grundat sig på en idé om hur O2 kan bidra till en mer hållbar värld. Samtidigt handlar det inte bara om att utveckla vindkraften utan också om att göra det på ett så bra sätt som möjligt. O2 vill ligga i framkant när det gäller miljöarbete, både internt och externt. Hållbarhet är en ledstjärna, i det stora och i det lilla. Sedan början av 2010 är O2 certifierade enligt den globala miljöstandarden ISO 14001. Det innebär att O2 systematiskt utvärderar betydande miljöaspekter, men också arbetar mot tydliga och verifierbara miljömål. 2012 genomgick O2 en omcertifiering med bättre resultat än branschen i genomsnitt. O2s miljöarbete bygger på de miljöaspekter som bedöms vara viktigast under hela vindkraftens livslängd från tillverkning av vindkraftverken till återställande av vindkraftsparkerna. Brahehus, Småland. Park med totalt nio verk. Fotograf: Patrick Miller 19

Miljöprestationer 2012 O2 arbetar efter tre övergripande miljömål: 1. öka mängden förnybar el i det nordiska elsystemet 2. göra så litet intrång i naturen som möjligt 3. påverka leverantörer att leverera miljömässigt säkra produkter och material. Mål 1. Öka mängden förnybar el i det nordiska elsystemet O2s viktigaste miljöaspekt är självklart att vi uppför vindkraft som är en ren och oändlig energikälla. Det är företagets främsta miljömål och även affärsidé. Mycket kraft och energi går därför till att säkerställa att O2 arbetar med de bästa vindlägena i Sverige. Målsättningen är alltid att få ut så mycket vindenergi som möjligt med minsta möjliga intrång i naturen. Utfall: Under 2012 byggde O2 en vindkraftsanläggning på Fallåsberget i Ockelbo kommun, Gävleborgs län. Anläggningen består av tio vindkraftverk och har en samlad effekt på 23 MW. Under fjärde kvartalet 2012 färdig ställdes och drift sattes även vindkraftsanläggningen Sjisjka med 30 vindkraftverk och en samlad effekt på 78 MW i Gällivare kommun, Norrbottens län. Delmål: En tillgänglighet på 95/97 procent för de verk som O2 driftar O2 har idag avtal inom drift och förvaltning för totalt 153 vindkraftverk. Tillgängligheten är en viktig parameter i många sammanhang, både för miljönyttan men även för lönsamheten. O2s mål är att hålla en tillgänglighet på 95 procent för vindkraftverken som är yngre än ett år och på 97 procent för de som är äldre än ett år. Genomsnittlig operationell tillänglighet avser tiden som turbinerna har varit tekniskt tillgängliga i relation till antal möjliga timmar på året. Utfall: Målsättning för de yngre verken klarades med god marginal, men målet för de som är äldre än ett år missades med 0,3 procentenheter. Det beror framförallt på ett antal planerade strömavbrott för nätägares underhållsarbeten. I statistiken ingår alla produktionsstopp, oavsett om de varit oplanerade störningar eller planerade reparationer. Mål 2. Göra så litet intrång i naturen som möjligt All byggnation av vindkraftverk kräver någon form av ingrepp i naturen. O2s mål är att minimera det intrånget så mycket som möjligt. Därför kartläggs naturvärden, skyddsområden, flora och fauna i tidigt skede, redan då lämpliga platser identifierats. Därefter optimeras placeringen av verken och vägarna. Om O2 väljer att bygga på en viss plats följs miljöaspekterna upp löpande genom miljöhanteringsplan och på miljöronder. När vindkraftverket har tjänat ut efter 20 25 år monteras det ner på mindre än ett dygn och ca 80 procent av vindkraftverket återvinns och blir till nya produkter. Därefter återställs området utan spår för framtiden. Delmål 1: Varje projekt ska ha en miljöhanteringsplan I november 2011 tog O2 fram en mall för vad vi kallar en miljöhanteringsplan. Den ska säkerställa att alla miljöaspekter är belysta och att hanteras genom alla projektets faser. 100% 100 % av de tillståndsgivna projekten hade en miljöhanteringsplan. 98,0 97,5 97,0 96,5 96,0 95,5 95,0 94,5 Mål >1år Mål <1år Utfall: O2 har under 2012 arbetat aktivt med miljöhanteringsplanerna och har fått ett mycket positivt gensvar av myndigheter och entreprenörer. Det är först när projekten är tillståndsgivna som behovet av miljöhanteringsplan uppkommer. Den säkerställer att alla villkor från till stånden efterlevs samt att parametrar från t.ex. miljö konsekvensbeskrivningar och inventeringar tas hänsyn till. Under 2012 hade alla tillståndsgivna projekt en miljö hanteringsplan. 94,0 År 2009 2010 2011 2012 <1år >1år 20

Delmål 2: Varje projekt i screening ska rankas med hänsyn till resursåtgång och naturvärden Screeningprocessen syftar till att identifiera en lämplig plats att bygga vindkraftverk på med avseende på vind, elnät, markägarförhållanden och skyddsområden. I denna delprocess ingår även att modellera och dimensionera en potentiell vindkraftspark på området baserad på produktion och driftskostnad samt investering. För att kunna påverka våra underleverantörers miljöprestationer bedöms de i fem olika kategorier utifrån hur ambitiöst deras miljöarbete är. Delmål 1: 90 procent av O2:s betydande leverantörer ska finnas inom nivå 2 5 år 2012 Delmål 2: 50 procent av O2:s betydande leverantörer ska finnas inom nivå 4 och 5 år 2012 O2s leverantörer 2012. Klassificering av leverantörer, antal 100% 100 % av projekten i screening rankas med hänsyn till resursåtgång och naturvärden Utfall: Att arbeta med screening som ett verktyg för att säkerställa att O2 bygger på rätt platser med ett litet intrång i naturen och de bästa vindlägena har blivit en självklarhet. Detta är mycket positivt och borgar för god lönsamhet och minimerat risktagande. 1. Har inget dokumenterat miljöarbete, 4% 2. Har vissa miljörutiner, 11% 3. Har en miljöpolicy, 16% 4. Har en handlingsplan samt uppföljning av policy, 29% 5. Har en miljöcertifiering, 40% Mål 3. Påverka leverantörer att leverera miljö mässigt säkra produkter och material En stor del av O2s miljöpåverkan är indirekt då den sker via underleverantörer såsom byggnadsentreprenörer och turbintillverkare. En viktig del i miljöarbetet är därför att ställa krav på leverantörerna redan i upphandlingsskedet. Genom den årliga uppföljningen märker våra leverantörer att vi faktiskt bryr oss. Målet är att samtliga betydande leverantörer ska kunna uppvisa ett aktivt miljöarbete i sin verksamhet. Betydande leverantörer är alla som fakturerar oss över 100 000 kr per år. 3. Har en miljöpolicy 2. Har vissa miljörutiner 1. Har inget dokumenterat miljöarbete 5. Har en miljöcertifiering 4. Har en handlingsplan samt uppföljning av policy O2s leverantörer 2012. Klassificering av leverantörer, ekonomiskt värde 1. Har inget dokumenterat miljöarbete, 0,1% 2. Har vissa miljörutiner, 1,0% 3. Har en miljöpolicy, 3,4% 4. Har en handlingsplan samt uppföljning av policy, 5,8% 5. Har en miljöcertifiering, 89,7% Kommentar: O2 har nu nått mållinjen för den treårsperiod som det här målet sträckte sig över. Kartläggningen av O2s leverantörer visar att en betydande del idag har ett aktivt miljöarbete. 95,6 procent av leverantörerna, vilket motsvarar 98,1 procent av det totala upphandlingsvärdet ligger på nivå 2 5. 69,0 procent av våra leverantörer, 21

vilket motsvarar 93,8 procent av det totala upphandlingsvärdet ligger på nivå 4 5. Det finns en förbättringspotential hos flera leverantörer, men det är tydligt att de utvecklas och förbättrar sitt miljöarbete bara genom O2s kartläggning och uppföljning. I många projekt arbetar O2 med mindre lokala leverantörer och här är en dialog med respektive entreprenör viktig för att förbättra miljöprestandan. För 2012 omfattades 130 leverantörer av kartläggningen. I början av 2013 upprättades nya mål med höjd ambitions nivå för kommande 3-års period dvs fram till och med 2015. Delmål 1: 90 procent av O2:s betydande leverantörer ska finnas inom nivå 3 5 år 2015. Delmål 2: 50 procent av O2:s betydande leverantörer ska finnas inom nivå 5 år 2015. Miljöarbetet inom O2 sträcker sig också bortom arbetet med att ställa om Sveriges energisystem. Företaget strävar hela tiden efter att leva som man lär, vilket innebär att hållbarhet och miljö är ett ämne som engagerar och knyter samman medarbetare såväl vid fikabordet med kollegor som i det privata med familj och vänner. O2 är övertygade om att ett aktivt och brett miljöarbete stärker företagets egen såväl som samarbetspartners konkurrens kraft och samtidigt bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Utsläppsminskningar från vindkraft Det finns olika sätt att räkna på hur mycket koldioxidutsläpp som undviks tack vare en ökad vindkraftproduktion. En ofta använd metod kallas marginalelsmetoden. Utsläppsminskningen styrs enligt denna metod av vad som händer på marginalen i elsystemet, det vill säga den elproduktionsteknik som tillkommer respektive försvinner vid en ökad eller minskad efterfrågan på el. Eftersom Sveriges elnät sitter ihop med elnätet i övriga Norden och Europa ligger oftast utsläppsintensiv kolkraft på marginalen och det är alltså kolkraftens produktion som undviks vid ett ökat utbud av vindkraft. Kolkraften släpper ut ca 800 g koldioxid/ kwh och ett nybyggt vindkraftverk som producerar 7 GWh per år undviker då utsläpp av upp till 5 600 ton koldioxid per år. 1) Energiåterbetalningstid Ett vindkraftverk är energineutralt efter ca sex månader vilket innebär att efter denna tid har vindkraftverket producerat så mycket energi som går åt under hela vindkraftverkets livscykel från tillverkning till skrotning. 2) Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Sett ur ett livscykelperspektiv uppstår vindkraftens största miljöpåverkan vid tillverkningen av själva vindkraftverket. Bygg- och driftfasen har en betydligt lägre påverkan. De viktigaste insatserna O2 kan göra för att minska vind kraftens miljöpåverkan är därför att ställa hårda krav på turbintillverkarna för att säkerställa att de negativa miljöaspekterna minimeras. 1) Svenska Miljöinstitutet 2) Vestas Wind Systems A/S 22

Korpfjällets vindkraftspark med nio vindkraftverk (20,7 MW). 23

Styrelse och revisorer Styrelse Styrelsen är efter bolagsstämman bolagets högsta beslutande organ. Det är styrelsen som ska svara för bolagets organisation och förvaltning av bolagets ange lägenheter, t.ex. fastställa mål och strategi, säkerställa rutiner och system för uppföljning av målen, fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. O2 Vinds styrelse består för närvarande av sju styrelseledamoter, inklusive styrelseordföranden, utan suppleanter. Johan Ihrfelt, Styrelseordförande Nuvarande befattning: verkställande direktör i O2 Vind. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Enstar AB samt styrelse uppdrag i ett flertal andra bolag inom O2. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm, NYU, Stern School of Business i New York samt studier vid juristlinjen, Stockholms universitet. Född: 1967 Anna-Karin Eliasson Celsing, styrelseledamot Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Lannebo Fonder, Team Olmed AB, vice ordförande i Sveriges Television AB samt ledamot i Kungliga Operan AB och Seven Day Finance AB. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Född: 1962 Margareta Alestig Johnson, styrelseledamot Nuvarande befattning: CFO för JCE Group AB Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Green Cargo AB, Cybercom Group AB samt i ett antal bolag inom JCE Group koncernen bl.a. Green Circle Bioenergy Inc. och Consafe Logistics. Utbildning: Civilekonom, Örebro Universitet. Född: 1961 Revisorer Thomas von Otter, styrelseledamot Nuvarande befattning: Vice verkställande direktör i O2 Vind. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Enstar AB samt styrelseuppdrag i ett flertal andra bolag inom O2. Utbildning: Studier i ekonomi, Stockholms universitet. Född: 1966 Johan Wieslander, styrelseledamot Övriga styrelseuppdrag: Bolag inom Deseven-sfären, J & J Wieslander AB samt 360 Rekrytering & Search AB. Utbildning: Civilingenjör och civilekonom, Chalmers Tekniska Högskola respektive Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Född: 1960 Jan Örtegren, styrelseledamot Nuvarande befattning: CFO Grimaldi Industri Övriga styrelseuppdrag: Bolag inom Grimaldi Industri- koncernen. Utbildning: Handelshögskolan i Stockholm. Född: 1961 Niklas Midby, styrelseledamot Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande Skandia banken AB, Resscapital AB, Biovelop International AB samt styrelseledamot i Consiglio Capital. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Född: 1959 På årsstämman den 4 april 2012 fick Deloitte AB, med Svante Forsberg som bolagets revisor, förnyat förtroende för tiden fram till årsstämman 2014. Deloitte AB:s kontorsadress är: Deloitte AB, 113 79 Stockholm. 24