VÅRT GEMENSAMMA ARV VÄRLDSARVET GRIMETON RADIOSTATION WORLD HERITAGE GRIMETON RADIO STATION World Heritage Grimeton Radio Station
Grimeton, januari 2014 Välkommen till vårt gemensamma arv! Under hösten 2013 sammanställdes denna lärarhandledning för att intressera lärare och elever för att arbeta med världsarv i skolan. Från första början har vi haft en förebild och inspirationskälla, nämligen det material som tagits fram i Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Tanken är att denna handledning kommer att uppdateras allt eftersom och vara ett levande dokument. Arbetet med handledning därmed nu igång, men vi hoppas att det här bara är början på en lång och spännande historia. Förhoppningsvis vill du också vara med!
Alla borde och kan arbeta med världsarvet Denna lärarhandledning har skrivits så att den kan användas både av dig som tidigare har arbetat med världsarv i skolan och av dig som skulle vilja men inte känner dig riktigt säker på hur du ska sätta igång. När arbetet med att ta fram den här handledningen genomfördes, så har stor hänsyn tagits till den nya läroplanen och de kursmål som finns i den. Handledningen har också utformats så att du som lärare enkelt kan se hur respektive tema och övning (finns under rubriken Att jobba med för lärare) svarar mot de kursmål som ställs upp i den nya läroplanen. Vår förhoppning är att lärarhandledningen ska inspirera både lärare och elever att vilja veta mer om världsarv! Varför arbeta med världsarv? Faktum är att världsarv är en bra språngbräda för att diskutera frågor som berör en rad olika ämnen och som ligger helt i linje med den nya läroplanens mål. Det kan vara demokratifrågor eller källkritisk medvetenhet. Frågorna korrelerar med kursmålen för historieämnet men också för matematik, teknik, fysik och samhällsorienterade ämnen. Handledningen utgår från tre teman, vilka fungerar som ingångar till ämnet världsarv. De har valts för att de ger utrymme för viktiga frågeställningar och har relevans över tid både historiskt och i vår samtid. I arbetet med de yngre eleverna kan dessa teman kanske te sig abstrakta och svåra, men till varje tema finns övningar som fungerar för olika nivåer och åldersgrupper i grundskolan. För gymnasie- och högstadieelever finns även diskussionsfrågor i form av frågeställningar under respektive temaintroduktion. Svaret på frågan i rubriken är helt enkelt att världsarvsarbetet rymmer stora möjligheter för elever att tillägna sig de kunskapsmål som kursplanerna fastställer. Vad är världsarv? Under temat Vems är världsarvet? finns grundläggande information om världsarv generellt och, förstås, en hel del om Världsarvet Grimeton Radiostation. Helt kort kan sägas att Unesco, som är en del av FN, är den organisation som varje år utser ett antal världsarv. De kan vara kulturarv eller naturarv eller en blandning av dessa, men gemensamt för dem är att de är av universell betydelse och anses vara omistliga för mänskligheten. Exempel på kända världsarv är slottet Versailles, Kinesiska muren och Stora barriärrevet. De stater som innehar världsarv ansvarar för att de skyddas och bevaras samt för att allmänheten får kunskap om dem. Grimeton Radiostation förärades med en världsarvstitel 2004 med motiveringen att Grimeton Radiostation är ett unikt och enastående monument som representerar utvecklingsprocessen inom kommunikationsteknologin under perioden efter Första världskriget. Lärarhandledningen Den här handledningen finns i pdf-format på Grimeton Radiostations webbsida, under fliken Skolklasser (www.grimeton.org/skolklasser) och kan skrivas ut vid behov. Tanken är att handledningen kommer att fortsätta utvecklas och växa genom nytt material, som läggs till efterhand. Då uppdateringar gjorts ändras upplagans numrering (se första sidan). En viktig del av arbetet har varit att utveckla och uppmuntra metoder och arbetssätt som ökar delaktigheten hos både elever och lärare. Hemsidan kan användas både av dig som lärare och av eleverna för att söka fakta vid genomförandet av övningarna.
Handledningens disposition Vi har valt ett upplägg där världsarvet presenteras tematiskt. Till varje tema finns en kortare introduktion för dig som är lärare och ett fördjupningsmaterial har sammanställts med koppling till varje tema. I respektive temaintroduktion finns också frågeställningar som kan fungera som diskussionsmaterial för elever på högstadiet eller gymnasiet. Till varje tema hör också ett antal konkreta övningar för elever på grundskolan. Detta material är indelat i rubrikerna Att jobba med för lärare och Att jobba med för elever. Övningarna är varierade och fungerar för olika nivåer/åldersgrupper. Detta anges tydligt i Att jobba med för lärare. Naturligtvis kan flertalet av övningarna även fungera på gymnasiet. I Att jobba med för lärare beskrivs varje övning tydligt tillsammans med syfte och målformulering samt kopplingen till läroplanens mål. I Att jobba med för elever finns enbart själva övningen beskriven. Målsättningen för arbetet med lärarhandledningen har varit att: ta fasta på den demokratiska aspekten av världsarvskonventionen och utifrån frågor om demokrati och makt lyfta fram teman att arbeta med i grundskolan och gymnasiet med den nya läroplanen som referenspunkt sammanställa ett relevant material som lätt kan kopplas till olika ämnen och som korrelerar med angivna kursmål ta fram övningar/uppgifter för eleverna där mål/syfte tydligt framgår liksom kopplingen till den nya läroplanens kursmål varje tema och tillhörande material ska vara angeläget, utvecklande, lärorikt och roligt att arbeta med, både för lärare och elever, oavsett tidigare kunskaper om världsarv Det är din sak att avgöra hur väl vi har lyckats!
Världsarvsmiljön Världsarvet Grimeton Radiostation ligger drygt en mil öster om Varberg. Något som är bra att tänka på är att radiostationen och besökscentrum endast är tillgängliga isamband med ett planerat besök eller då världsarvet har ordinarie öppethållande. Området runt radiostationen kan ses på egen hand och på antennpromenaden finns informationsskyltar. Den närliggande Radiobyn består av sex hus som byggdes i två perioder. En stor ingenjörsbostad, två förmansbostäder och två parhus byggdes i samband med radiostationen i början av 1920-talet. Ytterligare ett parhus byggdes under 1950-talet. Husen är idag privatägda, men huvudgatan är allmän. Världsarvsmiljön består av: 1. Världsarvets besökscentrum 2. Radiostationsbyggnaden med långvågssändaren 3. Alex labb 4. Antennpromenaden och antennområdet 5. Övriga byggnader på området (ej tillgängliga för publik) 6. Kortvågssändare 7. Radiobyn Det går att ta sig hit med lokaltrafikens bussar. Buss 651 kör förbi radiostationen och hållplatsen heter Björkåsvägen.
TEMA 1: VEMS ÄR VÄRLDSARVET? Världsarven tillhör dig och mig och resten av mänskligheten! Det är en stor tanke. Kanske tycker du att det låter en aning pretentiöst, men håll med om att det samtidigt är vackert. Tillsammans delar alla vi människor på världsarven. Det spelar ingen roll var de finns, de är lika mycket dina som någon annans. Så vems är världsarvet egentligen? Svaret på den frågan är att alla vi som befolkar den här planeten har lika stor rätt till världsarven, oavsett var i världen de finns, och det är allas vårt ansvar att se till så att de bevaras till framtida generationer! Världsarven är arv som människor och natur genom historien lämnat över till oss och det är vårt uppdrag att vårda och lämna över dessa arv till framtiden. Frågeställningar att arbeta med Varför är det viktigt att bevara platser, byggnader och miljöer m.m. som bär spår av vår historia? Vem bestämmer vad som ska bevaras? Vad är det i vår samtid som är viktigt att bevara så att barn och vuxna i framtiden kan ha en chans att förstå hur vår verklighet ser ut?
Världsarvskonventionen Begreppet FN, eller Förenta Nationerna, är säkert bekant för många. FN arbetar för att skapa riktlinjer om människors rättigheter som ska gälla hela världen. Det första steget till bildandet av FN togs mitt under Andra världskriget. Året var 1941 och nio länder samlades i London. De såg bortom kriget och vad som skulle hända då. De ville bygga upp ett globalt samarbete och verka för att orsaker till krig inte skulle uppstå i framtiden. Det förebyggande arbetet skulle ske genom utbildning. Därför bildades 1945 en organisation under FN som kom att kallas UNESCO (United Nation Education, Science, Culture Organization). Förödelsen av byggnader i städer och platser under Andra världskriget var omfattande. Såväl bostadshus som historiskt och kulturellt värdefulla platser hade förstörts. Gemensamt togs Haagkonventionen fram 1954 och där stod att det var förbjudet att medvetet förstöra historiskt värdefull kulturegendom i händelse av krig. Den här konventionen kan sägas vara grunden för Världsarvskonventionen. Runt om i hela världen finns många, fantastiska platser! Det är konstruktioner och monument som skapats av människor och det är platser som naturen självt har skapat. Världsarvskonventionen godkändes 1972 och den skyddar platserna som är världens gemensamma natur- och kulturarv. Konventionen talar om att varje land som skriver under på detta dokument ska ha lagstiftning, organisation och utbildning som verkar för att bevara natur- och kulturvärden inom landet. De platserna ska bevaras inte bara för det egna landets befolkning det är platser som är hela mänsklighetens arv som ska skyddas och bevaras för kommande generationer! 24 oktober 1945 var den dag då FN officiellt bildades. I många länder uppmärksammas detta datum som FN-dagen. I september 2012 hade 190 länder världen över skrivit under Världsarvskonventionen. Det är den konventionen som som flest länder antagit.
Världsarvslistan Varje land kan välja ut platser som nomineras till världsarvslistan. Flera länder kan också samverka kring ett internationellt världsarv (ett världsarv som finns i flera länder). De platser som finns med på världsarvslistan skyddas särskilt av världsarvskonventionen. Det är Unesco som genom en särskild kommitté beslutar om vilka natur- eller kulturarv som ska tas upp på världsarvslistan och tituleras världsarv. Platser som hör till kategorin kulturarv är sådant som är skapat av människor genom historien. Det kan vara byggnader, minnesmärken eller områden av olika slag. Till kategorin naturarv räknas platser som visar på särskilda naturområden och formationer som åstadkommits av naturen. På vissa platser går det inte att urskilja om det ska räknas som antingen ett naturarv eller kulturarv. På de här platserna finns båda kategorierna representerade och det är då ett så kallat mixat världsarv. Världsarvskommittén träffas en gång per år och beslutar om vilka nominerade platser som blir världsarv. Det tillkommer nya världsarv varje år och antalet närmar sig nu 1 000 platser. Från början var det framför allt enskilda byggnader eller stadsdelar som fördes upp på listan som kulturarv. Som exempel kan nämnas Versailles, Alhambra eller varför inte Frihetsgudinnan. Detta har förändrats över tid. Nu förekommer även seriella nomineringar. Det innebär att flera platser kan ingå i världsarvet. Här finns exempel som Struves meridianbåge och Australian Convict Sites som består av platser runtom i Australien och gemensamt representerar landets historia som fångkoloni. Idag finns det en tydlig ambition hos Unesco att vidga begreppet kulturarv. Därför har världsarvskonventionen fått en kollega som skyddar det så kallade immateriella kulturarvet. Exempel på immateriellt kulturarv som skyddas av denna konvention är danser av olika slag, muntliga berättartraditioner samt hantverkskunnande (inte själva hantverksobjektet). En annan ambition hos Unesco är att uppnå en balans när det gäller utnämningar av världsarv. Hittills har västvärlden, och framför allt Europa, varit flitig med nomineringar av egna världsarv, men det är naturligtvis viktigt att speciella platser och objekt skyddas och uppmärksammas i samtliga delar av världen. Utöver själva världsarvslistan finns också en lista över världsarv som på något sätt är i fara. Den här listan uppdateras vid varje möte som Världsarvskommittén har. På olika sätt hotas platsernas existens och det kan bero på klimatförändringar i form av översvämningar, naturfenomen som vulkanutbrott eller jordbävningar. Det kan också bero på väpnade konflikter i områden där världsarv finns. Om världsarvet ursprungliga utseende medvetet förändras så kan ett världsarv även tas bort från världsarvslistan utan att det beror på naturfenomen eller väpnade konflikter. I Europa har det hänt en gång och det var världsarvet Dresden. Utbyggnader av vägnätet gjordes för nära vilket medförde att den ursprungliga miljön gick förlorad. Den runda formen i världsarvssymbolen representerar världen och naturen, medan fyrkanten representerar den mänskliga kulturen och historien. Skapare av världsarvssymbolen är Michel Olyff.
Olika sorters världsarv Enligt Världsarvskonventionens första artikel är kulturarv: minnesmärken som arkitektoniska verk, monumentala skulpturer och målningar av särskilt stort universellt värde grupper av byggnader, fristående eller sammanhängande byggnader som på grund av sin arkitektur, enhetlighet eller belägenhet i landskapet är av särskilt stort universellt värde miljöer skapade av människan eller av naturen och människan i förening, samt områden innefattande arkeologiska miljöer som är skapade av särskilt stort universellt värde ur historisk, estetisk, etnologisk eller antropologisk synpunkt Enligt Världsarvskonventionens andra artikel är naturarv: naturföreteelser som består av fysiska och biologiska formationer eller grupper av sådana formationer av särskilt universellt värde geologiska och fysiologiska formationer och klart avgränsade områden av särskilt universellt värde naturmiljöer eller klart avgränsade naturområden av särskilt stort universellt värde Stora Barriärrevet, Australien
Världsarv i Sverige I Sverige finns det idag 15 platser som är upptagna på världsarvslistan. 1. Laponia En av Västeuropas sista stora vildmarker med så gott som orörd natur och samiskt kulturlandskap 2. Struves meridianbåge 265 mätpunkter genom tio länder hjälpte till att bestämma jordklotets form och storlek på 1800-talet 3. Gammelstad kyrkstad Unik miljö med bebyggelse från 1300-talet, enastående exempel på traditionell kyrkstad i norra Skandinavien 4. Höga kusten Område med en av de största landhöjningarna i världen som särpräglat naturen och människornas verksamhet 5. Falun och kopparbergslagen Ett unikt kulturlandskap präglat av seklers kopparutvinning 6. Engelsbergs bruk Ett av världens mest framgångsrika järnbruk under 1700-talet där både byggnader och teknisk utrustning är intakta 7. Birka och hovgården En av de bäst bevarade vikingatida handelsplatserna från åren 700-900, ovanligt många och värdefulla lämningar 8. Drottningholm Kungligt residens från 1700-talet och en för Europa tidstypisk arkitektur inspirerad av franska Versailles 9. Skogskyrkogården Arkitektur och formgivet kulturlandskap i stilbildande samspel och ett av den moderna arkitekturens viktigaste bidrag 10. Hällristningsområdet i Tanum Enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet omgiven av ett landskap med obruten bosättning under 8000 år 11. Hansestaden Visby Typisk nordeuropeisk hansestad med mycket värdefull bebyggelse från medeltiden och ett väl bevarat gatunät 12. Södra Ölands odlingslandskap Den mest kompletta av de europeiskaörlogsstäderna från 1700-talet med marin verksamhet fram till våra dagar 13. Örlogsstaden Karlskrona Den mest kompletta av de europeiskaörlogsstäderna från 1700-talet med marin verksamhet fram till våra dagar 14. Hälsingegårdar Speciell arkitektur och inredningskonst från 1700- och 1800-talet på gårdar i Hälsingland. karaktäriseras 15. Grimeton Radiostation Unik långvågssändare som spelat en viktig roll för transatlantiska förbindelser i den trådlösa kommunikationens barndom Här finns Världsarvslistan i sin helhet, med alla 981 platser: http://whc.unseco.org/en/list Skogskyrkogården Örlogsstaden Karlskrona Höga kusten
Vad är världsarvet Grimeton Radiostation? Grimeton Radiostation upptogs på världsarvslistan den 2 juli 2004. Arbetet med att ta fram informationsmaterial, kunskapsunderlag och slutligen förbereda en ansökan för radiostationen tog flera år. Representanter från Länsstyrelsen Halland och Varbergs kommun lade ner många timmar på att sammanställa ett underlag som presenterades för Unescos experter. Underlaget skulle användas för att kunna göra en bedömning av kvalitéerna och värdena som lyfts fram hos radiostationen. Unesco har satt upp 10 kriterier där varje plats måste uppfylla minst ett kriterium för att kunna blir ett världsarv. Radiostationen i Grimeton upptogs på världsarvslistan eftersom platsen uppfyller två kriterier för att bli ett världskulturarv. Det första motsvarar kriterium (II) av de totalt 10 kriterier som Unesco ställt upp för världsarven: Varbergs radiostation i Grimeton är ett enastående monument som representerar utvecklingsprocessen av kommunikationsteknologin som följde efter Första Världskriget. Det andra motsvarar kriterium (IV) av Unescos 10 kriterier: Varbergs radiostation i Grimeton är ett exceptionellt väl bevarat exempel på en sorts telekommunikationscentrum, som representerar de teknologiska framstegen under tidigt 1920-tal samt att den efterföljande utvecklingen över tre decennier finns dokumenterad här. Universella värden För varje världsarv finns så kallade Statement of Universal Values, eller Universella värden. Det är en beskrivning av egenskaper som gör platsen särskilt speciell. För Grimeton Radiostation står det följande: Radiostationen uppfördes under åren 1922 1924 och togs i drift den 1 december 1924. Platsen är exceptionellt väl bevarad och visar trådlös kommunikation från tidigt 1900-tal. Platsen där radiostationen är uppförd ligger på en storcirkelbåge ett område med fri passage för radiovågorna på sin färd från Sverige till New York, navet i ett nätverk av nio radiostationer av samma sort som den i Grimeton. De övriga åtta radiostationerna har monterats ner eller förstörts i krig, men i Grimeton finns ett komplett och fungerande sändarsystem. Det gamla sändarsystemet underhålls och används endast vid några tillfällen per år. Antenntornen som tillhör sändarsystemet var de högsta byggnadsverken i Sverige på den tiden.
Vad är en radiostation? När ordet radio sägs idag, så går tankarna kanske till alla de olika radiokanaler som går att lyssna på. Kanske föredrar någon i familjen den klassiska musiken i P2 medan en annan hellre lyssnar till popmusik på Mix Megapol. Radio är på sätt och vis ett samlingsnamn för själva lyssnandet och apparaten som möjliggör lyssnandet. Att något hörs i radion överhuvudtaget beror på att radioapparaten fångar upp de trådlösa signaler som färdas genom luften. Signalerna omvandlas till musik och prat i radion, men måste skickas ut i luften någonstans ifrån. Från en radiostation skickas signaler ut i luften som någon på en helt annan plats kan uppfatta och lyssna på. Radiostationer har funnits i Sverige sedan tidigt 1900-tal, till exempel kan nämnas Karlsborgs radiostation som togs i bruk strax innan jul 1917. På grund av isbildning som orsakade stor tyngd rasade antennen under julhelgen men kunde snabbt repareras. Från den här radiostationen skickades främst presstelegram och väderleksrapporter till handelssjöfarten. Den användes också för att skicka telegram vid krigsfångeutväxling mellan Ryssland och Österrike-Ungern efter Första världskriget. Förhoppningar fanns att Karlsborg även skulle kunna skicka telegram till Amerika, men försöken att nå över Atlanten misslyckades. Det blev i stället Grimeton Radiostation som blev länken mellan Sverige och Amerika. Det var först 1927 som det första radioprogrammet sändes från Motala radiostation och alla sändningar inleddes med frasen Stockholm-Motala. Det som sändes från Motala var sådant som privatpersoner upp till en viss radie runt om radiostationen kunde lyssna på. Det fanns ingen specifik mottagare, utan de som hade en apparat för mottagning kunde lyssna på det som sändes från Motala. Den här sortens radiosändningar tog sin början 1927. Kanalerna som vi lyssnar på idag, som till exempel P2, eller Mix Megapol, kallas för rundradio. Ordet radio kommer från det latinska radius och betyder att stråla
Att jobba med för lärare Vad är ett arv? Beskrivning Syfte/Metod/Mål Presentation Eleverna presenterar egna exempel på saker, platser, byggnader, fenomen eller traditioner från förr och nu som de vill bevara för eftervärlden. Att genom begreppet arv fundera över dåtid, nutid och framtid, och vad vi lämnar efter oss. Kan till exempel ske i form av häfte med text och bild, eller som utställning med bilder, föremål och texter. Övningarnas koppling till läroplanen: Grundskolan Samhällsorienterande ämnen 1 3 Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga före mål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Tidslinjer. Begreppen dåtid, nutid och framtid. Grundsärskolan Samhällsorienterande ämnen 1 6 Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Tidslinjer. Begreppen dåtid, nutid och framtid. Så gör du 1. Berätta om vad arv är för något och om olika sorters arv. Använd gärna elevdelen till övningen, eller materialet under rubriken Vill du gå vidare? Fråga eleverna efter deras egna exempel på ett arv. 2. Vad vill eleverna bevara för eftervärlden och varför? Visa och berätta i en presentationsform som passar dig och dina elever. Variationer Låt eleverna genomföra intervjuer om arv och bevarande. Förbered frågor tillsammans och bjud in äldre personer till klassen att berätta om saker de själva ärvt eller minns och vill berätta om, om vad de vill ska föras vidare till kommande generationer, och så vidare. Rita egna tidslinjer för att illustrera arvsbegreppet, hur ett arv kan vandra från dåtid till nutid och vidare till framtid. Vill du gå vidare? Fler övningar kring begreppen arv och bevarande: Lundman, Kerstin (Red.) (2001): Det här är vårt arv Svenska elever berättar om världsarv. Svenska Unescorådet, Stockholm. S. 18-30. Finns att beställa i klassuppsättningar och att ladda ner som PDF på svenska Unescorådets hemsida: http://unesco.se/uploads/files/264.pdf Lundman, Kerstin (Red.) (2003): Världsarv Fönstret mot historien och världen. Del II: Världsarv i skolan. Svenska Unescorådet, Stockholm. S. 129-130 Finns att ladda ner som PDF på svenska Unescorådets hemsida: http://unesco.se/uploads/files/32.pdf
Att jobba med för lärare Vad är ett världsarv? Beskrivning Syfte/Metod/Mål Presentation Eleverna lär sig grunderna kring världsarvsbegreppet och vad det inne bär, tittar på exempel på olika typer av världsarv och hittar egna exempel. De söker efter fakta om världsarvsplatser, om dess historia och nutid. Världsarven kan placeras in på en jordglob eller på kartor. De tar del av hur människor bor och verkar utanför Sverige och synen på barns rättigheter. Att vinna kunskaper om världsarvstanken och dess gränsöverskridande demokratiska värde samt att använda världsarven som exempel för att orientera sig geografiskt till andra platser, städer eller länder i världen. Genom att arbeta med världsarvsplatser och FNs värderingar får eleven förståelse för de egna och andra kulturers historia, värdet av bevarandet och känslan av delaktighet då världsarven är allas vår uppgift att bevara. Ökad förståelse för världsarvtanken. Kan ske genom samtal i klassen, genom bildskapande, genom skriv uppgifter om världsarvstanken eller att göra en världskarta med de världsarv man känner till. Övningarnas koppling till läroplanen: Grundskolan Samhällsorienterande ämnen 1 3 Jordgloben: Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelar samt på länder, platser som är betydelsefulla för eleven Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid Att flytta inom ett land och mellan länder, vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser Samhällsorienterande ämnen 4 6 De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning. Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Samhällsorienteriande ämnen 7 9 Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet. Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor. De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen, deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
Grundsärskolan Samhällsorienterande ämnen 1 6 Orientera sig i närmiljön med hjälp av vägbeskrivningar och kartor. Namn och läge på platser i närmiljön. Storleksrelationer och väderstreck. Jordgloben. Namn på världsdelar, länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Samhällsorienterande ämnen 7 9 Kartan och dess uppbyggnad med färger och symboler. Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på länder och platser, som är betydelsefulla för eleven, i Europa och övriga världen. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Så gör du 1. Berätta om Unescos tanke om att ärva och förvalta världsarven tillsammans, om olika typer av världsarv, och om Grimeton Radiostation som världsarv. Använd gärna temaintroduktionen Vems är världsarvet, elevdelen och fördjupningsmaterialet till övningen. 2. Känner eleverna till några världsarv? Till exempel Galapagosöarna, Pyramiderna i Giza, Notre-Dame-Katedralen, Machu Picchu, Taj Mahal, nationalparkerna Serengeti och Grand Canyon, Stonehenge, Venedig? Är det kanske någon i klassen som varit och sett Gamla Staden i Kraków, Drottningholm eller Kinesiska muren? 3. Vad är Grimeton Radiostation för typ av världsarv? Hjälps åt att hitta svaret i fördjupningsmaterialet. 4. Hjälps åt med att märka ut världsarvsplatser i Sverige eller ute i världen på en jordglob alternativt en karta. 5. Eleverna presenterar sina kunskaper och tankar om världsarvet genom exempelvis bilder, texter och egna kartor. Variationer Eleverna delas upp i mindre grupper med varsin bild och redovisar sin världsarvstyp för varandra. Äldre elever kan även söka efter information om världsarv på Unescorådets, Riksantikvarieämbetets, Världsarv i Sverige eller Unescos hemsida och redovisa dem för varandra. Ämnesvinklar? Engelska, Moderna språk, Modersmål, Svenska, Teckenspråk texter om och presentationer av världsarven kan ske på, eller översättas mellan, olika språk. Finns det ord eller fraser som förekommer särskilt ofta, eller som är svåra att förstå? Sammanställ en speciell ordlista för världsarv med eleverna, som man kan återkomma till och fylla på om man gör fler världsarvsövningar. Bild låt eleverna berätta i bilder om olika världsarv genom att till exempel måla och teckna, i collageform eller genom digital bildbehandling. Biologi biologiundervisningen kan man ta upp världsnaturarv, och vad det är som gör dem extra viktiga sett till saker som ekologisk hållbarhet och mångfald. I Sverige finns ett världsnaturarv, Höga Kusten, och ett blandat världsnatur-/världskulturarv, Laponia. Ett annat exempel på hur Unesco arbetar med natur är Blekinge Arkipelag som 1/7 2011 utsågs till det 580:e biosfärområdet i världen, men som alltså inte är ett världsarv. Mer information om natur- och kulturarv finns på: Svenska Unescorådets hemsida www.unesco.se Unescos hemsida http://whc.unesco.org
Man kan också läsa om världsnaturarv och hitta exempel på övningar i: Kerstin Lundman (Red.): Världsarv Fönstret mot historien och världen. Del I: Vad är världsarv? Svenska Unescorådet, Stockholm 2003. S. 73-81 Kerstin Lundman (Red.): Världsarv Fönstret mot historien och världen. Del II: Världsarv i skolan. Svenska Unescorådet, Stockholm 2003. S. 146-148. Bägge finns att ladda ner som PDF på svenska Unescorådets hemsida: http://unesco.se/uploads/files/32.pdf Vill du gå vidare? Om världsarvsbegreppet, världsarvslistan och Unesco: Lundman, Kerstin (Red.) (2001): Det här är vårt arv Svenska elever berättar om världsarv. Svenska Unescorådet, Stockholm. S. 19-28. Finns att beställa i klassuppsättningar och att ladda ner som PDF på svenska Unescorådets hemsida: http://unesco.se/uploads/files/264.pdf Lundman, Kerstin (Red.) (2003): Världsarv Fönstret mot historien och världen. Del I: Vad är världsarv? Svenska Unescorådet, Stockholm. S. 7-13, 19-23, 33-51, 73-81. Finns att ladda ner som PDF på svenska Unescorådets hemsida: http://unesco.se/uploads/files/31.pdf Fler övningar kring Världsarvsbegreppet, Världsarvslistan och Unesco: Lundman, Kerstin (Red.) (2003): Världsarv Fönstret mot historien och världen. Del II: Världsarv i skolan. Svenska Unescorådet, Stockholm. S. 129-132, 136. Finns att ladda ner som PDF på svenska Unescorådets hemsida: http://unesco.se/uploads/files/32.pdf Om svenska världsarv: Lundman, Kerstin (Red.) (2003): Världsarv Fönstret mot historien och världen. Del III: Världsarv i Sverige. Svenska Unescorådet, Stockholm. S. 129-132, 136. Finns att ladda ner som PDF på svenska Unescorådets hemsida: http://unesco.se/uploads/files/33.pdf Svenska världsarv på Riksantikvarieämbetets hemsida: http://www.raa.se/upplev-kulturarvet/varldsarv/
Att jobba med för lärare Mitt världsarv Beskrivning Syfte/Metod/Mål Presentation Eleverna gör en egen presentation av Grimeton Radiostation samt en annan världsarvsplats i form av till exempel fotografier, målade bilder eller modeller, genom vilka eleven reflekterar över sitt val av plats. Att öka sina kunskaper om Grimeton Radiostation och andra världsarv samt att själv fundera över och berätta om dess värde i egenskap av arv. Presentationerna speglar, beroende på valt geografiskt område mångfalden av världsarv. De speglar också hur världsarven genererar en mångfald av berättelser, där den egna berättelsen ingår. Kan till exempel ske genom att måla/teckna, skriva, fotografera, sy, göra modeller i olika material, koppla samman dem med text eller göra muntliga redovisningar med bilder som stöd, för äldre elever till exempel som powerpointpresentationer. Eller varför inte spela in ljudfiler där eleverna beskriver sitt världsarv i ord och ljud? Övningarnas koppling till läroplanen: Grundskolan Bild 1 3 Framställning av berättande bilder Bild 4 6 Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. Bild 7 9 Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Svenska 1 3 Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Svenska 4 6 Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Svenska 7-9 Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man citerar och gör källhänvisningar. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Grundsärskolan Samhällsorienterande ämnen 1 6 Orientera sig i närmiljön med hjälp av vägbeskrivningar och kartor. Namn och läge på platser i närmiljön. Storleksrelationer och väderstreck. Jordgloben. Namn på världsdelar, länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Samhällsorienterande ämnen 7 9 Kartan och dess uppbyggnad med färger och symboler. Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på länder och platser, som är betydelsefulla för eleven, i Europa och övriga världen. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Bild 1 6 Framställning av berättande bilder Bild 7 9 Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel seriebilder och illustrationer till text. Svenska 1 6 Muntliga presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder och andra verktyg som kan stödja presentationer. Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter Svenska 7 9 Muntliga presentationer. Stödord, bilder och digitala medier som verktyg för att planera och genomföra en presentation.
Så gör du 1. Börja med att berätta om Grimeton Radiostation, världsarvstanken och världsarvslistan med information som finns i temaintroduktionen Vems är världsarvet? och på hemsidan www.grimeton.org. 2. Eleverna väljer sedan ut ytterligare ett världsarv, förutom Grimeton Radiostation. Därefter väljer de ut någonting som de associerar med radiostationen och andra världsarv. De kan göra en avbildning, gärna med sig själva eller andra människor. Material/teknik anpassas efter förutsättningarna. Man kan till exempel måla/teckna, fotografera, sy, göra modeller eller ljudfiler. 3. Varje elev presenterar sin association. Presentationen innehåller olika sorters fakta, till exempel varför radiostationen byggdes och fakta om det andra världsarvet eleven valt. Eleverna kan gärna berätta vad de personligen tycker är viktigt eller intressant med platserna, varför de valt en speciell association och vad som gör att platsen skall finnas kvar också i framtiden. Om flera elever valt samma föremål eller plats kan de olika avbildningarna och beskrivningarna visa hur saker och platser kan upplevas olika eller betyda olika saker för olika människor. Variationer Vill man istället arbeta med Grimeton Radiostation som helhet i förhållande till andra världsarv finns det information och bilder från andra svenska och utländska världsarv på Unescos hemsida: http://whc.unesco.org; (engelska) eller på Riksantikvarieämbetets hemsida: http://www.raa.se/upplev-kulturarvet/varldsarv/ Äldre elever kan göra egna efterforskningar inom det angivna materialet, och redovisa med hjälp av till exempel bilder, texter eller powerpointpresentationer. Använd platser i eller med anknytning till världsarvet som bakgrund i undervisning om barns villkor genom historien och runtom i världen: Exempel Övningen kan till exempel knytas till undervisning om barns rättigheter och barnkonventionen genom att undersöka och jämföra livsvillkor mellan dagens barn i olika delar av världen. Vad är likt/olikt? Finns det barn i världen idag som lever under liknande villkor idag som barn gjorde i Sverige vid tiden för då Grimeton Radiostation byggdes? Ämnesvinklar Geografi Tillsammans i klassen tillverkas en karta att placera ut avbildningarna på, för att få en känsla för hur Grimeton Radiostation och andra världsarv förhåller sig till varandra geografiskt samt till andra platser som eleverna känner till. Historia Man kan även placera ut avbildningarna längs en tidslinje för att få en känsla för hur gamla föremålen eller olika världsarv är i förhållande till varandra, till historiska händelser eller epoker man talar om i undervisningen, och till nutiden. Engelska, Moderna språk, Modersmål, Svenska som andraspråk, Teckenspråk Texter om och presentationer av världsarven kan ske på, eller översättas mellan, olika språk. Elever kan exempelvis göra presentationer av sin världsarvsplats på sitt modersmål, eller översätta sina presentationer till andra språk. Finns det ord eller fraser som förekommer särskilt ofta, eller som är svåra att förstå? Vad betyder exempelvis ordet radio egentligen och varifrån kommer ordet från början? Sammanställ en speciell ordlista för världsarv med eleverna, som man kan återkomma till och fylla på om man gör fler världsarvsövningar.
Vill du gå vidare? Lundman, Kerstin (Red.) (2003): Världsarv Fönstret mot historien och världen. Del III: Världsarv i Sverige. Svenska Unescorådet, Stockholm. S. 172-173. Finns att ladda ner som PDF på svenska Unescorådets hemsida: http://unesco.se/uploads/files/33.pdf Fler övningar kring världsarv i Sverige Lundman, Kerstin (Red.) (2001): Det här är vårt arv Svenska elever berättar om världsarv. Svenska Unescorådet, Stockholm. S. 32-132. S. 73-77 handlar om hur elever arbetet med Grimeton radiostation! Finns att ladda ner som PDF på Svenska Unescorådets hemsida: http://unesco.se/uploads/files/264.pdf
Att jobba med för elever Vad är ett arv? Ett arv är något man får som någon annan haft förut. Det kan vara saker man får för att använda, eller för att de betyder någonting speciellt. Kanske har du ärvt kläder av ett syskon någon gång? Har ni fotografier hemma från när farmor eller farfar var barn, eller kanske ett halsband som varit gammelmosters? Arv kan vara mycket gamla saker som ärvts vidare genom många människoliv, eller litet nyare. Saker som vi har nu kommer att vara gamla i framtiden och kan bli arv till dem som kommer efter oss. Olika arv kan lära oss olika saker om människor från förr och hur de har haft det i sina liv. I en gammal dagbok kan man läsa om vad en annan människa tänkt, känt och upplevt. På gamla fotografier och tavlor kan man se hur det såg ut förr i tiden. Man kan till exempel titta på vilka kläder man hade på sig eller hur husen såg ut. Arv kan också vara annat än saker, sådant man inte kan ta på: Traditioner som till exempel att fira högtider, eller gamla sånger och sagor. Andra arv kan vara egenskaper man ärver av släktingar, som till exempel sina föräldrars ögonfärg. För att något ska kunna gå i arv från en människa till en annan måste det bevaras. Bevara är när man sparar på och tar hand om någonting så det inte förstörs eller försvinner. Uppgifter Vad tycker du är viktigt att bevara? Vilka saker tror du skulle kunna berätta viktiga, roliga eller intressanta saker om oss och hur vi har det just nu för människor i framtiden? Välj ut något som du vill ska bevaras så att dina barn eller barnbarn och alla andra människor i framtiden kan ärva det! Det kan vara något som redan är gammalt, eller något som är nytt nu, men som kommer att vara gammalt om hundra år. Det kan vara en sak som man tycker om, en plats, en älsklingssång, eller något helt annat. Berätta! Varför vill du att just det här ska finnas kvar i framtiden?
Att jobba med för elever Vad är ett världsarv? Världsarv, det är platser som tillhör dig och mig! Ett världsarv är en plats som är historiens arv till oss alla och som våra barn och barnbarn få uppleva. Människor och natur har under många år skapat platser som låter oss som lever idag få reda på hur saker var för längesedan. Precis efter Andra världskriget slut, i mitten av 1900-talet bildades FN. Allt de hemska som många upplevt under kriget gjorde att FN bildades, för man ville försöka se till så att det inte skulle bli fler krig i framtiden. Under kriget hade många betydelsefulla och historiska platser förstört. Ett samarbete där många länder deltog för att rädda de betydelsefulla platserna startades. Efter några år gjordes en överenskommelse i FN. Överenskommelsen handlade om att länder som är med ska hjälpas åt att skydda och bevara de betydelsefulla platserna. Det kan vara både byggnader som människor gjort eller platser i naturen. Överenskommelsen skapades 1972 och kallas för Världsarvskonventionen. I konventionen står till exempel vad som gör en plats till ett världsarv. Det är Unesco som skrivit Världsarvskonventionen och som bestämmer vad som är ett världsarv. Världsarven samlas på en särskild lista, Världsarvslistan. Det kommer nya världsarv varje år, och just nu finns det nästan 1 000 världsarv över hela jordklotet. Kanske har du hört talas om pyramiderna i Giza, Stora Barriärrevet, Laponia, Taj Mahal, Venedig? Det finns tre olika sorters världsarv: Kulturarv, som är platser där människan byggt speciella byggnader eller monument Naturarv, som är platser där naturen skapat speciella miljöer som är unika Mixade arv, som är platser där natur och människa tillsammans skapar en unik plats. Uppgifter Vad är ett arv? Har du fått ett arv från någon och finns det något som du skulle vilja att dina barn och barnbarn ska få ärva av dig? Vilka olika sorters världsarv finns det? Känner du till något av exemplen sedan tidigare? Känner du till några fler världsarv? Hur många världsarv finns det i Sverige? Ta reda på vilka världsarv som finns i Sverige och vilken kategori varje världsarv tillhör? Vilken kategori tillhör Grimeton Radiostation? Hur många världsarv finns det runt om i världen? Gör en resehandbok om ett världsarv i varje världsdel Vad tycker du om världsarvstanken, att alla på jorden har ett gemensamt arv som alla har lika stor rätt till och skyldighet att skydda? Hur känns det att veta att du faktiskt är med och äger och ansvarar för platser som pyramiderna i Giza, Stora Barriärrevet, Laponia, Taj Mahal, Venedig och Grimeton Radiostation?
Att jobba med för elever Mitt världsarv Grimeton radiostation skickade sitt första telegram till USA den 1 december 1924. Då fanns det nio radiostationer, som var likadana som den i Grimeton och som skickade telegram. Idag är det bara Grimeton radiostation som finns kvar, de åtta andra radiostationerna har skrotats. Idag finns det olika sorters radiostationer. Till exempel kan man lyssna på musik och prat i radion som står i köket och samma sak kan även kompisen lyssna på fast på en helt annan plats i staden där ni bor. Grimeton radiostation skickar meddelanden som bara en person skulle få. Ungefär som att vi idag skickar sms till varandra. Det är ett meddelande som bara kommer till mobiltelefonen som ägs av personen man skickar till. Eftersom mobiltelefoner inte har funnits så länge, så fick man förr i tiden skicka telegram och för det behövdes särskilda radiostationer. Många svenskar som flyttade till USA hade släktningar kvar i Sverige. Det var viktigt för dem att kunna skicka telegram till varandra. Kanske för att berätta att ett barn fötts, eller att någon gift sig. Eller för att säga grattis på födelsedagen till sin storebror. Den radiostation som finns i Grimeton är den enda i världen och den är nu över 90 år gammal. Men den fungerar fortfarande, lika bra idag som när den var ny! Uppgifter Välj ut en plats eller ett föremål i världsarvet som du tycker är fascinerande och gör en bild, skulptur eller modell av den. Berätta om din plats eller ditt föremål: Vad vet du om den, vad har den använts till? Vad vet du om Grimeton Radiostation som platsen eller föremålet är en del av? Vad gjorde att du fastnade för just din plats eller ditt föremål? Är den spännande, tråkig, vacker, farlig, speciell eller något helt annat?
TEMA 2: STORA UPPTÄCKTER Håll med om att vår värld är förunderlig! Det är kanske lätt att ta det för givet, men blixt och åska, regnbågars färger, planeter och månar som rör sig, solen och alla stjärnor, visst är det fantastiskt att de finns? Fysikaliska fenomen i naturen finns runt omkring oss och tro det eller ej, men de används på många sätt också i vår vardag. Grunden för vår värld och universums existens är Fysikens fyra krafter. De finns runt omkring oss och påverkar oss alla. Utan gravitationskraften hade vi själva och alla föremål svävat omkring, månen hade kanske gett sig av bort från jorden; den elektromagnetiska kraften används i till exempel tekniska produkter, så att vi kan ringa i mobiltelefonen och se på TV, men den gör också att vi kan se ljus och färger; den starka och den svaga kraften ser vi inte, men de fyller en minst sagt viktig funktion då de håller ihop de minsta beståndsdelarna som allt består av och möjliggör liv. En intressant fråga är därmed onekligen, hur kan vi veta allt det här? Mänsklighetens historia vittnar om en stor nyfikenhet och upptäckarvilja. Vi har lärt oss att göra upp eld, jaga och bruka jorden. Det har påverkat kommande generationer som tagit ytterligare steg i vår utveckling, som seglat över världshav för att upptäcka nya kontinenter och forska kring vår natur. Det finns ett antal personer som nog kan sägas ha format historien. Några av dem som haft stor betydelse för att upptäcka, beskriva och i viss mån även tämja Fysikens fyra krafter berättas det mer om i nästa kapitel. Frågeställningar att arbeta med Vilka upptäckter har haft stor betydelse för att vårt industrisamhälle ser ut som det gör? Vilken elektrisk produkt skulle du inte vilja vara utan och varför? Tänk en tillvaro utan mobiltelefonen (hur hade vi gjort om det inte funnits batterier?), eller om radion inte funnits. Finns det några negativa aspekter med dessa upptäckter? Hur kommunicerar vi med varandra idag? Hur stor betydelse har sociala medier? Vad betyder ordet kommunikation? Kan det innebära något annat än prat mellan människor? Vad är det som gjort att kommunikationsteknologin utvecklats så fort under 1900-talet?
Problemlösarna Hur ser din dag ut? Kanske ringer väckarklockan, sänglampan tänds, frukost äts och på radion hörs morgonnyheterna, mobilen används för att surfa på internet en stund, bilen körs iväg från parkeringen, datorn slås på och dagen fortsätter med att lunchen värms i mikrovågsugnen, telefonsamtal med mobiltelefonen görs några gånger, bilen körs hem igen, TV:n slås på, sänglampan släcks... Våra dagliga rutiner möjliggörs av vetenskapens upptäckter som gjorts under historiens gång. Redan för 2 600 år sedan framkallade grekerna gnistor (statisk elektricitet) genom att gnida bärnsten. Det dröjde fram till 1700-talet innan forskare började studera elektricitet på allvar och så småningom fann användningsområden för detta naturfenomen. Mobiltelefonen behöver ett batteri och lampan behöver elektricitet. Tåg, som förflyttar människor från en plats till en annan för att de ska till jobbet eller åka på semester, behöver elektricitet för att kunna köra. Vilka var det då som lade grunden till vårt behov av elektricitet? Benjamin Franklin; 1706-1790: amerikansk politiker, forskare och uppfinnare som förutsåg att blixtar var elektricitet. Han uppfann åskledaren, genom ett experiment med en drake 1752. Hans Christian Örstedt; 1777 1851: dansk fysiker som upptäckte att det finns ett magnetiskt fält runt elektriska ledare. Michael Faraday 1791 1867: brittisk fysiker som kom på sätt att använda elektricitet inom teknologin. André-Marie Ampère 1775 1836: fransk fysiker som upptäckte att material kan bli magnetiska om elektricitet leds igenom dem. Luigi Galvani; 1737 1798: italiensk läkare och naturforskare som noterade att det ryckte i benen på grodor som han dissekerade, då han vidrörde dem med sin kniv. Galvani trodde att det var elektricitet som orsakade ryckningarna, men i själva verket berodde det på elektroner som rörde sig genom olika metaller på grund av vätskan i grodans kropp. Det bevisades av fysikern Volta Alessandro Volta; 1745 1827: italiensk greve och fysiker som först av alla tillverkade det som idag kallas batteri. Han utgick från Galvanis experiment. James Maxwell 1831 1879: fysiker från Skottland som genom avancerade matematiska beräkningar teoretisk bevisade att det finns radiovågor. Heinrich Hertz 1857 1894: tysk fysiker som med hjälp av Maxells beräkningar bevi sade att ljuset har samma egenskaper som radiovågor. Samuel Morse 1791 1872: amerikansk fysiker som uppfann ett sätt att skicka meddelanden över långa sträckor genom kablar som elektriska signaler. För detta tog han fram morsealfabetet. Marie Curie 1867 (Polen) 1934 (Frankrike): fysiker och kemist som forskade kring radioaktivitet. Har fått grundämnet curium (Cm) uppkallat efter sig samt måttenheten Curie (Ci). Hon har fått nobelpriset två gånger.
Kommunikation mellan människor Ett som är säkert är att människor sedan förhistorisk tid velat kommunicera med sin omgivning. Till exempel har färgpigment från naturen används för att måla bilder. Eld har använts för att signalera viktiga meddelanden, till exempel fara. Genom århundradena har tillvägagångssätten för att kommunicera förändrats, men trots all teknik idag vilar vår kommunikation på det som generationer före oss utvecklat ord, bokstäver, bilder och kroppsspråk. Genom hela vår historia har flera så kallade informationsrevolutioner inträffat. Ett exempel på det är boktryckarkonsten. Genom att böcker trycktes upp i större upplagor kunde fler människor få tillgång till dem, jämfört med tidigare då böcker handskrevs och av förklarliga skäl endast fanns i begränsade upplagor. Det vi upplever idag, då väldigt många människor har möjlighet att använda datorer, mobiltelefoner och internet för att kommunicera, kallas för den elektroniska revolutionen. Den elektroniska revolutionen medförde nya tekniker som till exempel innebar att information kunde skickas trådlöst genom luften, med radiovågor. Att kunna använda radiovågor för att skicka meddelanden utan tråd visade sig snart vara mycket användbart till sjöss, för fartyg ute på världshaven. Utan telegrafen och trådlösa signaler hade troligtvis fartyget Carpathia fortsatt till Österrike-Ungern, den där ödesdigra natten mellan 14 och 15 april 1912, helt ovetandes om att RMS Titanic gått på ett isberg. Tack vare att telegrafisterna ombord på Titanic, Jack Phillips och Harold Bride, som envetet skickade ut nödsignaler i natten, kunde Carpathia komma till undsättning och 712 personer kunde räddas undan det iskalla vattnet. Året var 1980. Ett av världens då största teleföretag, AT&T, gav i uppdrag till konsultföretaget McKinsey att bedöma världsmarknaden för mobiltelefoner år 2000. Intresset kring uppdraget var stort och McKinseys konsulter kunde efter mycket djupa funderingar ge svaret att det skulle finnas 900 000 mobilabonnemang vid millennieskiftet. Med facit i hand kunde dock konstateras att det år 2000 fanns 400 miljoner mobilabonnemang. Det är en utveckling som gått oerhört snabbt de senaste trettio åren och som sannolikt var omöjlig att förutse i början av 1980-talet. Under detta årtionde introducerades många, inklusive vi svenskar, till den handburna mobiltelefonen. En av de första modellerna vägde 750 gram och kostade drygt 48 000 kr i dagens penningvärde. Först fick mobiltelefonanvändarna bekanta sig med NMT-nätet, därefter GSM, 3G och nu senast 4G. Även persondatorn (PC), även den vanligt förekommande i mångas hem idag, lanserades under 1980-talet och priset drygt 150 000 kr i dagens penningvärde! Att marknaden för PC ansågs liten är inte svårt att förstå, men precis som med mobiltelefonen utvecklades nya modeller och 1993 kom så internet World Wide Web och vid millennieskiftet fanns över 350 miljoner internetanvändare världen över. Idag har över 90 % av oss svenskar tillgång till Internet i hemmet.