Stockholm den 25 maj 2010 Sammanställning av kommunernas synpunkter på en regional verksamhet för samhällsorientering En remisskonferens genomfördes med representanter för kommuner i Stockholms län den 4 maj 2010 på Stadsmuseet i Stockholm. Konferensen arrangerades av KSL, Länsstyrelsen och Botkyrka kommun. Närvarande: Ahmad Alipoor Vaxholm, Bengt Agö Lindingö Introduktion, Bengt Jönsson verksamhetschef uxenutbildning Södertälje, Birgitta Hart Carpenter projekt Introduktion Södertörn, Carin Larsson Stockholm stad, Catarina Helling, enhetschef Nynäshamn, Debbie Nujen Nacka introduktion, Erik Dahlrot Botkyrka, Eva Ahlberg Sfi Haninge, Eva Sonntag Värmdö Vuxentbildning, Genalda Rignell Järfälla Introduktion, Gunilla Carlsson Salem, Ingrid Bodinger utredare Södertälje Introduktion, Karin Grufman Nynäshamn Vuxenutbildning, Karin Heneryd Österåker Sfi, Kerstin Nygren Haninge Introduktion, Lena Nordström Täby Sfi, Lena Sjöborg Samverk Nordost, Lotta Dahlerus Sollentuna, Magda Ayoub Sigtuna Introduktion, Maja Jansson Järfälla Introduktion, Margita Furu Sfi Sundbyberg, Marianne Björklund Huddinge, Martin Fax Tema Nyanlända, Nedhal Pirababi Värmdö Introduktion, Petra Tammert Tema Nyanlända, Susan Troberg Salem, Svante Ingler Täby Sfi och Introduktion, Yvonne Petersson Svensson, Solna, Åsa Svensson Huddinge, Åsa Douhan projekt Meritportfölj Huddinge, Pia Salguero Vallentuna Introduktion. Inledning av konferensen Konferensen inleddes med presentation om projektet Samhällsorientering i samverkan, Delbetänkande av Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare, SOU 2010:16 samt syfte och tankar kring en regional verksamhet församhällsorientering. Gruppdiskussioner Deltagarna delades in i grupper om sex personer där tre frågor diskuterades. Resultatet av denna gruppdiskussion har sammanställts och sorterats. 1. Vilka är för- och nackdelarna med en regional verksamhet för samhällsorientering som den har presenterats här i dag? Fördelar: Utbudet av samhällsorientering blir större för deltagarna Enhetlighet Bra för deltagarna att röra sig i länet Bra för mindre språkgrupper Bättre uppföljning på alla fronter Kvalitetshöjning Allt blir enklare vid samverkan. Det är inte möjligt att organisera samhällsorientering på annat sätt. Inga avbrott vid flytt för deltagare 1(7)
Nackdelar: Det är onödigt för stora mottagarkommuner som t.ex. Södertälje att skicka alla sina deltagare till annan ort Det är en snabb process, och svårt för kommunerna att hinna med och förankra I vissa kommuner uppstår en kostnad för reseersättning vem ska betala den? Vissa grupper omfattas inte av schablonersättningen, bl.a. de som inte kan arbeta minst 25 %. Det uppstår en ekonomisk skillnad mellan olika grupper. (Kommentar från projektet: Detta är något vi fört upp till departementet på olika sätt. Vi ser inte heller några hinder för att kommuner även köper platser för personer som inte har en etableringsplan, och således inte får en schablonersättning för samhällsorientering). Utmaningar: Motivera deltagarna att resa! Samordningen mellan olika verksamheter (Sfi/praktik) och samhällsorientering kommer att kräva en mycket god organisation Generellt framkom att deltagarna var positiva till en regional verksamhet för samhällsorientering. Allra sist ombads de deltagare som ansåg att den egna kommunen bör ansluta sig till den regionala verksamheten att räcka upp handen. Samtliga deltagare utom de som kom från Södertälje räckte upp handen. En av de nackdelar som framkom var att alla nyanlända inte skulle omfattas av lagförslaget om samhällsorientering. När lagförslaget presenterades för integrationsminister Nyamko Subani den 20 maj hade detta ändrats till att gälla alla nyanlända. Det är bara de som tänker stanna tillfälligt, som t.ex. gäststuderande som ska undantas. De ekonomiska aspekter utifrån schablonersättningen försvinner i och med detta. Södertälje kommun som har stora grupper nyanlända anser att de inte ska skicka alla sina deltagare till en regional verksamhet för samhällsorientering. Däremot är de positiva till att delta när det gäller nyanlända från mindre språkgrupper. 2. Vad kan behöva vara kvar i kommunerna som en lokal samhällsorientering? Block 4 (inkl. blocket Lokalkunskap) berör områden som delvis kan ges lokalt. Det blir mycket viktigt med ett tydligt gränssnitt mellan den regionala verksamheten och den kommunala, så att kommunerna inte ska betala för samma sak två gånger. Projektet bör skriva en mall för vad varje kommun ska informera om, för att skapa enhetlighet även i den lokala informationen. Förslag på vad som ska ges lokalt: Administration till den regionala verksamheten, skola/utbildning, barnomsorg, Vård/omsorg, Äldre, Bostäder, Kommunikationer, Fritid/förening, Närsamhället, Lokal politik, + de som inte kvalificerat sig för 60 timmar Lokal demokrati/påverkan /politiska partier 2(7)
I gruppdiskussionerna framkom vikten av att tydliga gränssnitt utarbetas mellan den regionala verksamheten och kommunernas ansvarsområden. Förslag om att en mall för den kommunala informationen bör utarbetas för att skapa enhetlighet framkom också. 3. Vilka är för- och nackdelarna med att upphandla tjänsten samhällskommunikatörer? Grupperna hann inte med att diskutera denna punkt. Övriga synpunkter och tips Till upphandlingen behöver vi förtydliga att kommunerna kan komma att köpa platser även för personer utan etableringsplan. Obs! Viktigt att kommunerna kan redogöra för ungefärligt antal individer det handlar om innan förfrågningsunderlag skickas ut. Förslag om att sätta ett mål om 6 månader för genomgången samhällsorientering Förslag om att ha en tidsgräns för hur länge man kan vänta innan samhällsorienteringen sätter igång (t.ex. 1 månad) liknande det som finns inom Sfi. 60 timmar är egentligen inte särskilt mycket. Speciellt inte om myndigheternas insatser ska ingå i dem. Vad händer om deltagare avbryter utbildningen och sen vill börja igen? Kostnaden för dem? Vi bör räkna med att detta kommer att hända ofta. Värna samhällskommunikatörernas kompetens och status! Utbildningen för samhällskommunikatörer bör vara på högskolenivå och lönenivån bör vara god. Yrkets status och attraktionskraft kommer att vara avgörande för kontinuiteten i och kvalitén på verksamheten. Hur når vi en varaktig och stabil verksamhet med upphandlade samhällskommunikatörer? Gamla nyanlända som inte ingår i ny lagstiftning kommer kommunerna vilja köpa plats för. Man kan inte ha två parallella system för samhällsorientering. (Projektets kommentar: Vi ser inga hinder för att kommunerna ska kunna köpa platser även för dessa individer. Antalet individer behöver uppmärksammas i förfrågningsunderlaget). Avgiften på 25 000 kr för medverkande myndigheter är för liten. De får en mycket bra service genom kansliet och webbplatsen, och möjlighet att uppfylla sitt lagstadgade serviceåtagande, och bör därför betala mer för det. Vikten av kompetens och kontinuitet avseende samhällskommunikatörer poängterades. Detta bör beaktas vid upphandling för att säkra kvaliteten av verksamheten. Några påtalar att det bör finnas en tidsgräns för när samhällsorienteringen ska påbörjas och inom vilken tidsram den ska vara avslutad. Det framkommer också att det behöver tydligöras rutiner kring avbruten utbildning. 3(7)
Det finns någon som anser att avgiften för medverkande myndigheter är för låg. En tydlig jämförelse mellan kommunernas avgift och myndigheternas kanske är att rekommendera. Enkätundersökning För att få en uppfattning om intresset för att delta i en regional verksamhet för samhällsorientering, och vilka hinder som kan ligga i vägen för det, genomfördes en liten enkätundersökning. Svaren har här sorterats utifrån några kategorier. Jag jobbar inom: Introduktionsverksamhet: 16 personer Sfi: 7 personer Annat, nämligen: Arbetslivsenhet & komvux, projektledare, 2 personer Min kommun tillhör området: Nordost:6 personer Nordväst: 5 personer City: 0 personer Södertörn: 15 personer Om vi utgår från att frågor kring juridik och ekonomi är avklarade, vilka tror du är de tre viktigaste förutsättningarna för att din kommun ska vilja och kunna medverka i den regionala verksamheten? Gränsdragning regional verksamhet - kommun Block 4 kan ha parallella processer i kommunerna; gränssnitt viktiga för att inte behöva betala på två ställen Vad är lotsens uppdrag, d.v.s. staten genom AF? Vad är kommunens uppdrag på Lokalkunskap? Kanske kansliet gör en mall och kommunen fyller i? Samordningen fungerar mellan kommun, AF och lotsar Att vi kan delta med mindre språkgrupper vi önskar och själva arbeta med den stora gruppen arabisktalade tills de eventuellt är utfasade Samordning mellan samhällsorientering Sfi - introduktion. Vad blir resultatet för den enskilda individen? Klar och tydlig beskrivning av vad som innefattas. Både vad samhällsorientering ska innehålla och vilket åtagande det innebär för kommunen att vara med. Åtagande såväl vad avser pengar som annat, typ deltagande i möten etc. Utifrån de svar som framkommer är det viktigt att tydliggöra gränsdragning mellan olika aktörer: Arbetsförmedlingen (lotsar) Kommunerna (lokal samhällsorientering, olika lösningar) Regional verksamhet Utbildning och material Att kvaliteten på utbildningen är hög Nya utbildningstillfällen vid förhinder 4(7)
Den höga kvaliteten på utbudet! Jämn kvalitet på de olika samhällskommunikatörerna. Studieplan. Kompetens: kommunikatörer. Kommer verksamheten att få positivt resultat? Viktigt att hitta kommunikatörer med rätt kompetens Garanterat bra utbildningsnivå på samhällskommunikatörerna; dialogmetod, inspirerande, pedagogiskt! Att det blir en nivåhöjning på samhällsorienteringen Att det sker på modersmålet Välutbildade samhällskommunikatörer är en förutsättning Kvalitet på samhällskommunikatörer Det framkommer generellt att kommunikatörerna behöver ha en hög kompetens. Utbudet, själva materialet, ska ha en hög kvalitet. Genom den regionala verksamheten görs detta möjligt i och med att det genom samlade resurser finns möjlighet att hålla en hög kvalitet på både kommunikatörer och utbildningsmaterial. Ekonomi Pengar: Sekundärer ut och in var ligger kostnaderna? Att det kostar mindre för kommunen när andra anordnar det. Att ekonomiska förutsättningar erhålls Ekonomiskt lönsamt och att större antal kommuner ansluter sig Att ekonomin är rimlig, dvs att kommunen får behålla en del av bidraget Ekonomiskt billigare då annars stora kostnader går till tolk Om alla grupper ska delta, hur ska det finansieras? Beslut om schablonersättning måste fattas, samt beslut om att övriga ska kunna delta Kostnader och bra utbud och samverkan De ekonomiska förutsättningarna storleken på schablonbidraget Kvarstår finansiering av den lokala informationen Att kommunen får ekonomisk täckning för samhällsorientering Kostnaden I enkätsvaren framkommer att det är ekonomiskt lönsamt att samordna samhällsorienteringen. Den lokala samhällsorienteringen bör också finansieras och det behöver tydliggöras hur detta kan ske. Utifrån den nya lagen ska alla nyanlända omfattas av samhällsorienteringen och i och med detta finns också en finansiering för alla grupper. Logistik Logistik: AF Kansli Kommun Länsstyrelsen Att logistiken och samordningen och resandet fungerar Möjlighet att faktiskt genomföra deltagandet viktigt att knytpunkten ligger inom rimlig pendlingsavstånd Strategiskt placerade knytpunkter som gör det möjligt att hinna kombinera praktik och sfi med samhällsorientering Förläggning, resor för deltagarna. Hur mycket faktisk tid går åt? Knytpunkt, inte för långa resor för deltagarna 5(7)
Hanterliga resvägar och bra logistik (ska kunna kombineras med övriga aktiviteter) Närhet för invånarna Att inte själv behöva adm. och fixa så mycket Enkelt system för anmälningar Hur kommer man runt PUL och AF och kansli och kommun ska ha samma info om deltagarna? Schemaläggning inte halvdagar med tanke på restid Avståndet till den regionala verksamheten tas upp i en del svar. Avståndet bör finnas inom pendlingsavstånd. Det bör också tydliggöras kring ansvarsfördelning av administration mellan olika aktörer som arbetsförmedlingen regional verksamhet (kansli) kommun länsstyrelse. Målgrupp Andra nyanlända mindre än 25 % arbetsföra? Viktigt att även de som har under 25% arbetsförmåga kan få del av samhällsorienteringen. Se till att alla får vara med Att alla kan få del av samhällsorienteringen Enligt den nya lagen får alla del av samhällsorienteringen, vilket också framkom som viktigt i enkäten. Samordning - stordriftsfördelar För en liten kommun finns enbart fördelar om ekonomiska förutsättningar hålls. Små språk, d.v.s. när man vet att man inte kan klara av det själv Regelbundenhet/tillgänglighet (språk, nivå) Mångfald Bilda kommunalförbund! Lokala noder God kvalitet och kontinuitet att kurserna löper på så individen får sin samhällsorientering Tillgänglighet/kostnad Kvalitet Fördel toppen med samverkan Att vi samverkar regionalt Småskalighet. Min kommun förfogar inte över stora resurser. Den största arbetsgivaren är kommunen. Brist på möjligheter gör att samarbetet har flera fördelar Jag kan inte se några hinder för min kommun att delta Min kommun är intresserad och vi är vana vid att köpa tjänster det gäller även detta Kvalitativa pluseffekter Att det gynnar nyanlända att resa till andra ställen och detta kan bli träning för arbete i andra kommuner Att vi i nordost redan ingår i ett projekt och har gemensam Sfi Politisk förankring + lokalt förankra Information till ledning/politiker 6(7)
Enkätsvaren ger en bild av att de flesta är positiva till samordning av samhällsorienteringen. De små kommunerna kan se fördelarna av att inte behöva anordna detta lokalt. Det påpekas också att kvaliteten på samhällsorienteringen har möjlighet att bli högre genom samordning. Det påtalades vikten av politisk förankring och att information till ledare på tjänstemanna- och politisk nivå behövs. Vid en handuppräckning på konferensen ombads de representanter som tyckte att den egna kommunen bör ansluta sig till den regionala enheten räcka upp handen. Samtliga deltagare, utom från Södertälje räckte upp handen. Andra kommentarer i enkäten Kostnader för resor ingår väl i etableringsersättning? Kan man haka på det lokala till en redan samlad grupp? Det ska finnas en gemensam minsta starttid. Bra genomgång av läget. Fantastiskt projekt. Mycket bra initiativ. Vi ser ingen möjlighet i en liten kommun anordna samhällsorientering med god kvalitet (med den ersättning som föreslås). Deltagarna kan jämföra olika kommuner rent praktiskt. Vad leder det till? Det är bättre att använda tolk än dåligt rustade samhällskommunikatörer. Jobba för att få med även dem med lägre arbetsförmåga än 25 % och i förlängningen alla nyanlända. Inga utbildningar för samhällskommunikatörer på folkhögskolor, det är viktigt med högskoleutbildning. Använd folkhögskolor till sommarkurser för deltagare. 7(7)