Slutrapport- Minireningsverk

1(26) 0 Slutrapport Datum Diarienummer: Minireningsverk 2014-12-17 RS130107 Slutrapport- Minireningsverk Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Projektgrupp... 2 3. Effektmål och projektmål... 3 3.1. Måluppfyllnad... 3 4. Avgränsningar... 3 5. Aktivitets- och tidsplan... 4 6. Resultat av aktiviteter... 5 6.1. Utbildning... 5 6.2. Information till fastighetsägare... 5 6.3. Enkätundersökning... 5 6.4. Tillsynsmaterial... 6 6.5. Tillsynsbesök... 6 7. Slutsats... 9 Bilaga 1. Checklista... 11 Bilaga 2. Bedömningsgrunder... 18 Bilaga 3. Enkät till fastighetsägare... 20 Bilaga 4. Sammanställning av erfarenheter... 23 Bilaga 5. Exempel på driftjournal... 24 Bilaga 6. Informationsbroschyr... 25

2(26) 0 Slutrapport Datum Diarienummer: Minireningsverk 2014-12-17 RS130107 1. Bakgrund Projektet Minireningsverk startade 2013-03-28 inom ramen för Miljösamverkan Halland. Miljö- och hälsoskyddskontoren i Halland har erfarenhet av att minireningsverken inte sköts och att funktionen därmed är dålig samt att fastighetsägare inte vet tillräckligt mycket om sina minireningsverk. Detta är något som de ville undersöka och åtgärda. Nedan finns en lägesbeskrivning av minireningsverk som gjordes i början av projektet. Kommun Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Göteborg Antal verksamheter ca 340 st ca 60 st ca 40 st ca 70 st ca 20 st ca 100 st I detta projekt har kommunerna Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad, Laholm och Göteborg deltagit och alla förutom Varberg har utfört tillsynsbesök inom projektet. 2. Projektgrupp Följande personer har deltagit någon gång under projektet: Marie Karlsson, Kungsbacka Erik Mattsson, Kungsbacka Carina Lychou, Varberg Frans Karlsson, Falkenberg Johan Cederbrink, Halmstad Ingela Caswell, Halmstad Emy Ekholm, Halmstad Nina Fransson, Laholm Adam Ridelius, Göteborg Anna Helsing Abrahamsson, Länsstyrelsen Halland Teres Heidermark, projektledare Region Halland

3(26) 0 Slutrapport Datum Diarienummer: Minireningsverk 2014-12-17 RS130107 Andrea Teran Öman, projektledare Region Halland 3. Effektmål och projektmål Effektmål Effektmålet var att förbättra statusen i vattenförekomster i Halland, genom ökad kunskap om egenkontroll hos ägare av minireningsverk och ökad kännedom hos miljökontoren om driften av befintliga minireningsverk. Projektmål Målet med projektet var att anordna studiebesök, utföra enkätundersökning, skicka ut framtagen information samt bedriva tillsyn med framtagen checklista, bedömningsgrunder och beslutsmallar. 3.1. Måluppfyllnad Projektmålet har i stort sett uppnåtts. Man har anordnat tre stycken studiebesök, utfört enkätundersökning, bedrivit tillsyn med hjälp av framtagen checklista och bedömningsgrunder. Man har också tagit fram informationsmaterial och checklista till ägare av minireningsverk. Projektet har lett till ökad kunskap hos miljökontoren och i viss mån till de som äger minireningsverk. Det kan dock vara svårt att mäta effekten av projektet vad gäller vattenförekomsternas status. På lång sikt bidrar däremot en bättre tillsyn och kontroll av minireningsverk till en förbättrad status av vattenförekomster i Halland. Man har inte uppnått målet att ta fram gemensamma beslutsmallar. Då bland annat tillsynsperioden förlängdes fanns inte tillräckligt mycket tid till att framställa dessa och projektgruppen beslutade därför att man skulle utesluta beslutsmallarna. 4. Avgränsningar Projektet har inriktat sig på minireningsverk. I begreppet minireningsverk, ingår inte extra reningssteg: - Fosforfällor

4(26) 0 Slutrapport Datum Diarienummer: Minireningsverk 2014-12-17 RS130107 - Kemfällor - Passiv rening av kväve och fosfor som t.ex. filterbox 5. Aktivitets- och tidsplan Aktiviteter Planerat Utfört Utbildning om minireningsverk 2013-05-06 2013-05-06 Lista på leverantörer klar 2013-05-06 2013-05-06 Brev till leverantörer klar 2013-05-06 2013-05-06 Utbildning om minireningsverk 2013-05-07 2013-05-07 Utskick brev leverantörer 2013-05-16 2013-05-16 Checklista och rutiner från leverantörer 2013-08-19 2013-08-19 Förslag på checklista för tillsyn klar 2013-09-02 2013-09-02 Projektmöte 2013-09-10 2013-09-10 Studiebesök BioCleaner 2013-10-15 2013-10-15 Studiebesök WSB Clean 2013-10-18 2013-10-18 Seminarium Enskilda avlopp 2013-10-24 2013-10-24 Förslag Bedömningsgrunder klar 2013-11-01 2013-11-01 Förslag Information klar 2013-11-01 2013-11-01 Förslag Enkät klar 2013-11-01 2013-11-01 Projektmöte 2013-11-12 2013-11-12 Studiebesök Baga 2013-10-?? 2013-12-11 Checklista egenkontroll klar 2013-12-12 2014-05-15 Bedömningsgrunder klar 2013-12-12 2013-12-12 Information klar 2013-12-12 2013-12-12 Enkät klar 2013-12-12 2013-12-12 Enkät skickas 2014-01-13 2014-01-13 Enkät svar inkomna 2014-02-03 2014-02-03 Tillsyn start 2014-03-01 2014-03-01 Projektmöte 2014-05-15 2014-05-15 Bedömningsgrunder(inrapp, provt.) klar 2014-09-24 2014-09-24 Projektmöte 2014-09-17 2014-09-29 Tillsyn klar 2014-08-01 2014-10-31 Utskick av utvärdering 2014-09-25 2014-11-04 Utvärdering och sammanställning klar 2014-10-24 2014-11-28 Slutrapport klar 2014-11-24 2014-12-17 De som är markerat i fetstil är de som blivit försenat i projektet. De sista delarna av projektet blev försenat som en följd av att tillsynsperioden förlängdes.

5(26) 0 Slutrapport Datum Diarienummer: Minireningsverk 2014-12-17 RS130107 6. Resultat av aktiviteter Följande aktiviteter har genomförts för att uppnå målen med projektet. 6.1. Utbildning Miljökontoren deltog i ett seminarium om minireningsverk 2013-05-06 2013-05-07 som hölls i Uddevalla. Seminariet anordnades inom projektet Hav möter Land. Det framkom på seminariet att det finns ett stort behov av nationella föreskrifter kring minireningsverk. Vikten av att provtagningen av utgående vatten från minireningsverken sker på rätt sätt togs också upp. På seminariet diskuterades även behovet av en standardisering kring provtagningen eller en liknande organisation som finns i Norge, en så kallad Driftassistans. För att projektgruppen skulle lära sig mer om vad som kontrolleras i samband med service/egenkontroll för de som har serviceavtal gjordes tre stycken studiebesök i samband med installation av minireningsverk. Studiebesöken gjordes med BioCleaner 2013-10-15 i Göteborg, WSB Clean 2013-10-18 i Kungsbacka och Baga 2013-12-11 i Kungsbacka. 6.2. Information till fastighetsägare En informationsbroschyr för ägare av minireningsverk har sammanställts och finns i bilaga 6. Denna broschyr ska öka kunskapen hos ägarna av minireningsverk om egenkontroll och på så vis öka deras engagemang. Broschyren innehåller även kommunspecifik information, vid användning av broshyren är det därför viktigt att ändra de gulmarkerade fälten så att de stämmer överens med din kommuns bestämmelser. I bilaga 5 finns ett förslag på en checklista/driftjournal som fastighetsägarna själva kan använda i sin egenkontroll av minireningsverket. Driftjournalen är främst för de som inte har fått någon av tillverkaren. Kontakt har tagits med tillverkare av minireningsverk, för att få se deras rutiner och checklistor som de har till sina minireningsverk. 6.3. Enkätundersökning Studiebesök med WSB Clean 2013-10-15 Innan tillsynsbesöken har en enkät skickats ut för att få ökad kunskap om fastighetsägarnas minireningsverk. Bland annat om funktionen och skötseln. På så

6(26) 0 Slutrapport Datum Diarienummer: Minireningsverk 2014-12-17 RS130107 vis har inspektörerna kunnat effektivisera tillsynsbesöken då de redan fått viss information innan. I bilaga 3 finns den enkät som använts. 6.4. Tillsynsmaterial En checklista har utformats för att få en enhetlig tillsyn av minireningsverk inom kommunerna (se bilaga 1). Checklistan är inriktad på funktion och skötsel av minireningsverk. Gemensamma bedömningsgrunder till checklistan har utarbetats för att få en enhetlig tillsyn av minireningsverk i kommunerna (se bilaga 2). Bedömningsgrunderna innehåller bland annat hur man ska gå vidare vid olika slags brister, t.ex. uppföljande tillsynsbesök och föreläggande. De tar även upp om krav ska ställas på provtagning eller annan driftkontroll samt om inrapportering av journalblad från egenkontroll ska ske. Enligt projektplanen skulle det även tas fram beslutsmallar som kan användas vid anmälan/ansökan samt en mall för beslut med föreläggande om åtgärder. Detta har, som nämnts ovan, dessvärre inte hunnits med. Istället har det lagts ut mallar om beslut av tillstånd från Göteborgs stad och Kungsbacka kommun på projektarbetsplatsen som de andra kommunerna kan använda som exempel. 6.5. Tillsynsbesök Tillsynsbesök har gjorts från 1 mars 2014 till 31 oktober 2014 av kommunerna Göteborg, Kungsbacka, Falkenberg, Halmstad och Laholm. Vid tillsynsbesöken användes det framtagna tillsynsmaterialet. Innan tillsynsbesöken har enkäten skickats ut till fastighetsägaren tillsammans med ett brev där man förklarat att tillsynsbesöket är en del av ett projekt inom ramen för Miljösamverkan Halland. Totalt gjordes 49 stycken tillsynsbesök. 6.5.1. Erfarenheter från tillsynen Enligt projektdeltagarna som var ute på tillsynsbesök var fastighetsägarna väldigt positiva till besöken och projektet. Vissa fastighetsägare hade god kunskap om driften av sitt minireningsverk. De som hade mindre kunskap om driften och hur minireningsverket fungerade uppskattade inspektörernas besök eftersom de då kunde få hjälp med hur de bättre kan sköta sitt minireningsverk. För att samla erfarenheterna från tillsynsbesöken fick projektdeltagarna fylla i en enkät. Nedan finns en kort sammanställning av denna, hela sammanställningen finns i bilaga 4.

7(26) 0 Slutrapport Datum Diarienummer: Minireningsverk 2014-12-17 RS130107 Sammanställning Ja Nej Vet ej Totalt Serviceavtal 31 17 1 49 Nöjd med service (av de som har Serviceavtal) 27 2 2 31 Egenkontroll 30 19 49 Driftjournal 24 25 49 Instruktioner för slamtömning 31 17 1 49 Nöjd med anläggningen 45 2 2 49 Tillräcklig dokumentation över drift 18 28 3 49 FÄ kan redogöra för driften 30 17 2 49 Antal Besök per år (medeltal av de som har serviceavtal) 1,2 31 av de 49 besökta minireningsverken hade serviceavtal. De vanligaste argumenten för att inte ha ett serviceavtal var att det var för dyrt eller att de hade tillräckligt god kunskap att själva ta hand om minireningsverket och sköta egenkontrollen. För vissa fabrikat fanns det inte ens något serviceföretag. Det kan vara svårt att avgöra om fastighetsägaren har tillräckligt mycket kunskap om minireningsverket om de valt att inte använda ett serviceföretag. Projektgruppen tyckte att de flesta som inte hade serviceavtal hade bra koll på sina minireningsverk. När någon hade tagit över ett minireningsverk efter någon annan kunde man däremot se en markant skillnad i kunskapen. För att jämföra kunskapen om driften mellan de som har serviceavtal och de som inte har serviceavtal har två diagram gjorts från enkätsvaren och visas nedan. Fastighetsägare utan serviceavtal Fastighetsägare med serviceavtal 7 10 Kan redogöra för drift Kan inte redogöra för drift 9 1 21 Kan redogöra för drift Kan inte redogöra för drift Vet ej

8(26) 0 Slutrapport Datum Diarienummer: Minireningsverk 2014-12-17 RS130107 Diagrammen visar att det inte är så stor skillnad på kunskapen om driften för de som har serviceavtal och för de som inte har det. Totalt sett är det fler än hälften som kan redogöra för driften än som inte kan det. Siffran kan ändå ses som ganska låg, speciellt för de som inte har serviceavtal då det är extra viktigt att man själv har kunskap om driften. Enligt enkäten var de flesta fastighetsägare nöjda med servicen och med sina anläggningar. Detta behöver däremot inte betyda att anläggningens rening är tillfredställande utan snarare att man inte haft problem med exempelvis driftstopp. Att man har serviceavtal och är nöjd med detta behöver inte heller betyda att verkets rening är garanterad. Detta visade sig speciellt i två fall där serviceprotokollet tydligt visade på dåliga resultat från provtagning utan att serviceföretaget hade gått vidare med detta eller kontaktat miljökontoret. Eftersom det är svårt för inspektören att avgöra om själva reningen i minireningsverken fungerar tillfredställande, utan att utföra en serie provtagningar, är fastighetsägarens egenkontroll i form av driftjournal och tillräcklig dokumentation viktig. Erfarenheterna från tillsynsbesöken visar att egenkontrollen hos fastighetsägarna var bristfällig och endast 18 av 49 fastighetsägare hade tillräcklig dokumentation över driften och endast 24 av 49 hade en driftjournal. Lite mer än hälften hade instruktioner för slamtömning. I Laholms kommun informerar man om att tydliga slamtömningsinstruktioner ska finnas tillgängliga i direkt anslutning till verket i sina nya avfallsföreskrifter. I Halmstads kommun finns det med som en villkorspunkt i tillståndet. Detta kan vara ett sätt att få upp denna siffra. Man skulle också kunna begära in slamtömningsinstruktioner vid tillståndsansökan. De minireningsverk som besöktes var: Fabrikat Greenrock 4 Baga 11 Biovac 4 IFÖ 5 Ecobox 7 New Line Faaborg 1 KWH Pipe 2 Bio Cleaner 2 Klargester 2 Antal

9(26) 0 Slutrapport Datum Diarienummer: Minireningsverk 2014-12-17 RS130107 Uponor 4 Topas 2 Biokem 1 Biokube 1 Biorens 2 Evergreen 1 Diskussioner i projektgruppen uppstod kring huruvida Ecobox är ett minireningsverk eller inte. De flesta var överens om att de inte riktigt stämmer överens med definitionen för minireningsverk som gjorts för projektet och som står under punkt 4. Avgränsningar. 7. Slutsats Projektdeltagare är överens om att projektet har varit lärorikt för såväl inspektörer som fastighetsägare och att erfarenhetsutbyte och samsyn har skett inom kommunerna. Utbildningsinsatserna och tillsynen har gett inspektörerna ytterligare kunskaper om minireningsverkens skötsel som kan vara till nytta vid nya tillstånd. Det framtagna materialet har också varit användbart och hjälpt till att skapa en mer likartad och effektiv tillsyn. Det är dock svårt att avgöra om projektet kommer att leda till en förbättrad status av vattenförekomster eftersom detta visas i ett längre perspektiv. Något som är viktigt att påpeka är att det har sett lite olika ut i kommunerna beroende på om man har besökt äldre anläggningar eller nyare. I Falkenberg har man t.ex. besökt fler nyare anläggningar med serviceavtal som inte haft några större brister. För äldre anläggningar är det mer naturligt att det brister gällande skötsel eftersom det inte varit någon kontroll på dessa tidigare. Erfarenheterna från tillsynsbesöken visar att egenkontrollen hos många fastighetsägare var bristfällig, speciellt när det handlade om att ha tillräcklig dokumentation. Granskning av egenkontrollens omfattning bör därför göras redan i samband med ansökan. Andra brister man kunde se från tillsynsbesöken var att fällningskemikalier saknades där de borde funnits, att larm inte fungerade eller att det fanns behov av rengöring. I de fall det har funnits brister har dessa kunnat åtgärdas. På de minireningsverk som visade dåliga resultat i serviceprotokollet har krav på utredning och åtgärder ställts.

10(26) 0 Slutrapport Datum Diarienummer: Minireningsverk 2014-12-17 RS130107 En intressant synpunkt som framförs i en rapport från Länsstyrelsen i Uppsala län om minireningsverk 1 är att service borde göras av ett oberoende företag som redovisar in till miljökontoren om någonting är fel. Detta skulle kunna vara ett sätt att minimera att serviceföretag godkänner serviceprotokoll när det finns uppenbarliga brister. Projektgruppen var överens om att det vore bra med någon form av periodisering av tillsynen. Minireningsverk ligger ofta i känsliga områden och det är därför viktiga att kontrollera. Det är extra viktigt att kontrollera minireningsverken på plats om egenkontrollen inte fungerar som den ska. Projektgruppen diskuterade att vart tredje år kunde vara ett lämpligt tidsintervall eller mer sällan, t.ex. vart femte år, om det inte finns några större brister. Det är svårt att komma fram till en rimlig tidsintervall då det är resurskrävande att gå ut på tillsynsbesök. En periodisering av tillsynen med tidsintervall på vart tredje år om man har cirka 300 minireningsverk kräver ungefär en halvtidstjänst grovt räknat. En lärdom vi fått från projektet är att det är viktigt med en viss kontinuitet av deltagarna för att undvika förseningar och att moment glöms bort. Många projektdeltagare har bytts ut och man har inte haft samma projektledare under hela projekttiden. Detta har gjort att alla inte varit lika insatta i de olika delarna av projektet och missat t.ex. tillsynsbesöken eller de utbildningsinsatser som gjordes i början av projektet. 1 Länsstyrelsen i Uppsala län, Myndighetens roll för att säkra funktionen hos minireningsverk.2011

Bilaga 1. Checklista Checklista för tillsyn av avloppsanordningar med ökat skötselbehov Fastighet: Fastighetsägare: Nyttjandegrad, Permanentbostad Fritidsbostad Annan verksamhet (ex samlingslokal): Typ av avloppsanordning: Tillverkare av MRV: Modell, tillverkningsår: Beslutsdatum: Besiktningsdatum: Idrifttagandedatum: 1. Svar från enkät A. Har fastighetsägaren återkopplat till miljökontoret? Ja Nej B. Vilka handlingar har inkommit? Serviceprotokoll Egenkontroll/driftjournal Kvitto inköp av kemikalier Kvitto byte av filter Slamtömning Analysrapport från provtagning av utgående vatten Annat: C. Angående de handlingar som inkommit Har kontroller, byten osv. gjorts med lämpligt intervall? Saknas något?

2. Kartläggning innan inspektion Om det ej har skickats in serviceprotokoll Vad rekommenderas det för skötsel på verket? A. Uppgifter från kommunala renhållaren (utförd slamtömning, problem med instruktioner, osv.) B. Finns dispens för eget omhändertagande av slam/fosforfilter? Ja Nej C. Eventuella anmärkningar vid slutbesiktningen? D. Särskilda villkor för driften i tillståndsbeslut? E. Finns serviceavtal? Ja Nej Om ja, vad ingår i avtalet?

3. Inspektion Datum: Medverkande: Tel: E-post: 3.1 Avloppsanordningen A. Dimensionerat för hur många p.e.? B. Aktuellt antal anslutna p.e.? C. Finns kemikalier tillgängligt i verket? Ja Nej Går ej att inspektera D. Finns det ett fungerande larm? Ja Nej (Be fastighetsägaren utlösa larmet) E. Verkar processen vara igång? Ja Nej F. Observationer Färg/Lukt/Skumbildning Färg ok Lukt ok Skumbildning ok G. Finns risk för påverkan av ovidkommande Ja Nej vatten (grundvatten, dagvatten eller ytvatten)? H. Ligger utsläppspunkten så pass högt att man Ja Nej inte riskerar få in vatten bakvägen i anordningen? I. Hur sker avluftningen av verket? Kommentarer/Övrigt Avluftning ok

3.2 Slamhantering A. Kommunal slamtömning? Ja Nej Om Nej, vem hämtar slammet, grannbonden, annan entreprenör än kommunens upphandlade? B. Eget omhändertagande av slam? Ja Nej Finns slamavvattnare? Ja Nej Om ja, hur ofta tömmer fastighetsägaren slammet? C. Finns det slamtömningsinstruktion? Ja Nej D. Hur ofta ska MRV slamtömmas enligt tillverkaren? Töms det tillräckligt ofta? Ja Nej E. Finns slamtömningsrutinerna på plats Ja Nej tillgängliga för slamtömmaren? Är de tillräckligt tydliga? Ja Nej F. Följs slamtömningsrutinerna? Ja Nej G. Komposteras slammet i en godkänd kompost? Ja Nej Synbara olägenheter? Ja Nej Kommentarer: 3.3 Efterpolering och utsläppspunkt A. Typ av efterpolering: B. Verkar efterföljande polersteg fungera tillfredsställande? Ja Nej (Ex: Fosforfilter ska vara vattenfyllt, vid markbädd/infiltration kolla så att det ej är spår av dämning eller slamflykt i brunnar.) Kommentarer:

C. Hur ser det ut i ev. utloppsbrunnar och vid utsläppspunkten? Spår av slamflykt, avloppslukt? Bräddning? D. Skötsel av efterpolering? Ev. skötselavtal. Ev. provtagning 3.4 Egenkontroll, dokumentation A. Finns drift- och skötselinstruktioner på plats? Ja Nej B. Finns det sparade installationsanvisningar? Ja Nej C. Finns dokumentation över driften på plats (journalföring)? Ja Nej Är den tillräcklig? Ja Nej Vem utför servicen och hur ofta? Egenkontroll Yrkesmässig kontroll/service Finns serviceprotokoll? Ja Nej Är det enligt skötselinstruktionerna? Ja Nej D. Kan fastighetsägaren redogöra för driften? Ja Nej Kommentarer: E. Finns extra kemikalier för påfyllning? Ja Nej

F. Hur fungerar inköp av kemikalier? (Levereras vid servicebesök t.ex.) Finns kvitton för inköpta kemikalier? Ja Nej G. Vilken typ av fällningskemikalie används? Har justering skett utifrån provtagning? Ja Nej H. Hur mycket fällningskemikalier förbrukas per år? I. Hur förvaras/lagras kemikalierna? J. Används näringslösning vid frånvaro? Ja Nej Vilken typ, namn och mängd/år? 3.5 Provtagning A. Finns provtagningsmöjlighet? Ja Nej Kommentar: Var? B. Sker provtagning enligt tillstånd? Ja Nej Om ja, vad är resultaten? Vem har tagit provet? Vilket lab. har analyserat provet? C. Typ av prov? Stickprov Samlingsprov 4. Bedömning A. Sammanfatta eventuella avvikelser:

B. Ska åtgärder vidtas? Vilka?

Bilaga 2. Bedömningsgrunder Bedömningsgrunder till Checklista för tillsyn av avloppsanordningar med ökat skötselbehov 3. Inspektion A B C D E F G H I A B C D E F G A B C D A 3.1 Avloppsanordningen Anm Å Anm Å Hur hanterar fastighetsägaren ett larm? Hur ofta kontrolleras larmets funktion? Anm Å/U Ev Anm/AnmÅ Kontrollera inställning av kemdosering och luftning. Ska inte bildas chokladmousse, då är det felinställt. Anm Fråga fastighetsägaren vart dagvatten, dränvatten leds? Anm Anm 3.2 Slamhantering Finns dispens? Om inte kommunal slamtömning, informera kommunal entreprenör. Dispens kan krävas Anm Anm Anm Anm Dispens kan krävas Godkänd, motsvarar att behållaren ska vara tät med lock. 3.3 Efterpolering och utsläppspunkt Anm/Anm Å om ej tillstånd Kontrolleras efterpolering/utsläppspunkt? Fastighetsägaren? Annan? Anm/AnmÅ/U Anm/AnmÅ/U Anm Exempelvis UV-ljus 3.4 Egenkontroll, dokumentation Anm om nödvändigt

B - C Anm Å om det står i tillståndet Vad bedöms som tillräcklig journalföring? D Anm om det ej finns med i serviceavtal Om nej, informera om varför det är viktigt med kunskap. Förelägg vid behov. E - Hur förvaras extrakemikalierna? F - G - H - I J Anm Kan vara intressant om de lagras utomhus, kristalliseras. Om större mängder köps in kan kemikalien bli för gammal och ineffektiv. Anm om det ska användas 3.5 Provtagning A Anm Å om det är villkor i tillstånd B Anm Å Servicefirman eller fastighetsägaren eller kommunen? C - 4. Bedömning A - B - U underkänd, leder till föreläggande om åtgärd eller förbud Anm anmärkning Anm Å - anmärkning åtgärd (ska redovisas), VU ska vidta åtgärd, MHK följer upp

Bilaga 3. Enkät till fastighetsägare Enkät angående ert minireningsverk 1. FASTIGHETSINFORMATION Fastighetsbeteckning:... Fastighetsägare:... Adress:... Postnummer och ort:... Telefon (dagtid):... Mobiltelefon.... E-post:... 2. HUR ANVÄNDS HUSET? Permanent bostad Verksamhet: Fritidsbostad Antal boende/anställda:... Bostadsyta:...m 2 3. Dricksvatten Grävd brunn Bergborrad brunn Kommunalt Vattenfilter 4. INSTALLATIONER I HUSET SOM LEDS TILL MINIRENINGSVERKET Diskbänk Tvättställ Dusch Badkar Tvättmaskin Diskmaskin Pool Vattentoalett (WC) 5. FRÅGOR OM DRIFT OCH SERVICE Vad har du för typ av minireningsverk?... Hur ofta kontrollerar du minireningsverket?... Finns det larm? Ja Nej Vet ej Om Ja, Ljud Ljus Annat:

Har du några skötselinstruktioner? Ja Nej Vet ej Om ja, Är skötselinstruktionerna enkla att följa? Ja Nej Vet ej Fick du någon utbildning vid installationen av minireningsverket? Ja Nej Vet ej Har du serviceavtal? Ja Nej Vet ej Om ja, Med vilken firma?... Hur ofta får du servicebesök?... Vad ingår i serviceavtalet?... Har du haft något problem med minireningsverket och / eller servicefirman? Vad?.... Har det tagits något vattenprov för att kontrollera minireningsverkets funktion? Ja Nej Vet ej 6. ÖVRIGA FRÅGOR Är du nöjd med ditt minireningsverk och / eller servicefirman?.... Känner du att du har tillräcklig kunskap om ditt minireningsverk? Ja Nej.... Övrig information? (Till exempel något du vill ta upp vid inspektionen)...... Ritning över anläggningen. Rita in de olika delarna av avloppsanläggningen (till exempel

minireningsverket, slamavskiljare, efterpolering, utsläppspunkt), byggnader och dricksvattenbrunnar. Jag bifogar följande dokument (sätt kryss) (OBS! Skicka ej original) Egenkontroll/driftjournal (De anteckningar som du bör föra över exempelvis kemikaliepåfyllning, filterbyte, slamtömning och servicebesök) Kopia på serviceavtal med servicefirma och senaste serviceprotokoll Kopior på kvitton från inköp av kemikalier, filterbyte med mera Kopia på analysprotokoll från provtagning Kopia på kvitto från slamtömning Enkäten och bilagorna skickas till Miljökontoret, använd gärna bifogat svarskuvert. 8. UNDERSKRIFT...... Datum Namntecknin

Bilaga 4. Sammanställning av erfarenheter Sammanställning Ja Nej Vet ej Totalt Serviceavtal 31 17 1 49 Service sker enligt instruktioner (av de som har Serviceavtal) 24 7 31 Nöjd med service (av de som har Serviceavtal) 27 2 2 31 Serviceprotokoll (av de som har Serviceavtal) 22 8 1 31 Serviceprotokoll OK (av de som har Serviceprotokoll) 15 7 22 Egenkontroll 30 19 49 Driftjournal 24 25 49 Driftjournal på plats 22 27 49 Kemikalier finns tillgängliga i verket 35 4 10 49 Fungerande larm 36 5 8 49 Breddavlopp 11 17 21 49 Instruktioner för slamtömning 31 17 1 49 Töms tillräckligt ofta 46 3 49 Efterpolering 30 17 2 49 Drift- och skötselinstruktioner på plats 35 14 49 Egenkontroll görs enligt instruktioner 27 11 11 49 Nöjd med anläggningen 45 2 2 49 Tillräcklig dokumentation över drift 18 28 3 49 FÄ kan redogöra för driften 30 17 2 49 Dosering av kemikalier har skett efter provtagning 18 18 13 49 Provtagning har skett 12 27 10 49 Antal Besök per år (medeltal av de som har serviceavtal) 1,2

Bilaga 5. Exempel på hur en driftjournal upplagd på årsbasis kan se ut KONTROLLÅTGÄRD KONTROLL- INTERVALL DATUM SIGNATUR (KONTROLLERAT AV) ANMÄRKNING Service 1 g/år 25/ 3 SF Se separat serviceprotokoll. Insänt den 30/3 till miljö & hälsoskydd tillsammans med kemkvitton och journal Slamsugning (inkl kontroll efteråt att allt fungerar) 2 ggr/år 6/5 FÄ Insänt kvitto på slamtömning till miljö- och hälsoskydd den 30/3 Kontroll av kemdoseringens funktion 1 g/månad 2/1 FÄ 2/2 FÄ 4/3 FÄ 7/4 FÄ 6/5 FÄ Kontroll av larmfunktion 1 g/månad 2/1 FÄ Bytt lampa 2/2 FÄ 4/3 FÄ KONTROLLÅTGÄRD KONTROLL- INTERVALL DATUM MÄTAR- STÄLLNING MÄNGD SIGNATUR (KONTROLL- ERAT AV) ANMÄRKNING Kemikaliepåfyllning 2 ggr/ år 23/1 22 2 FÄ Doseringsmunstycke rengjort 20/7 25 3 FÄ Gått åt mer kemikalier. Har kontaktat serviceföretaget.

Bilaga 6. Informationsbroschyr Så sköter du ditt Minireningsverk Minst en gång om året ska minireningsverket eller kemfällningsenheten genomgå service och kontroll av sakkunnig. Detta kan du göra genom ett bindande servicekontrakt med en servicefirma anvisad av leverantören. Du kan också redovisa skötsel gjord av någon annan sakkunnig, men då måste sakkunskapen styrkas genom skriftlig dokumentation. Kopia av servicekontraktet eller motsvarande skickar du till Miljö & Hälsoskydd. EGENKONTROLL Det räcker inte med ett serviceavtal. Utöver det årliga servicebesöket måste du som fastighetsägare också ha en egenkontroll och föra journal över driften. Leverantören av reningsanläggningen bör kunna tillhandahålla ett underlag för en driftsjournal, där de viktigaste kontrollpunkterna finns med, både för fastighetsägaren mellan servicetillfällena och för servicefirman. Leverantören bör även kunna lämna uppgifter om de vanligaste felen och hur de lagas, för att underlätta för dig som fastighetsägare att själv kunna rätta till de enklaste problemen. JOURNALFÖRING Samla alla handlingar kring reningsanläggningen i en pärm så att det blir enkelt att hålla reda på. Spara även inköpskvitton/fakturor för kemikalier så att det går att i efterhand styrka att fällning har skett. Av Naturvårdsverkets Allmänna Råd 2006:7 framgår att det bör finnas drift- och underhållsinstruktion, journal och relationsritning tillgängligt på fastigheten (se baksidan). Senast två veckor efter att den årliga kontrollen och servicen har skett ska kopia på serviceprotokoll, driftsjournal och inköpskvitton/fakturor för kemikalier ha inkommit till Miljö & Hälsoskydd. Kommunfullmäktige har beslutat att en årlig avgift tas ut för den som äger ett minireningsverk motsvarande en timmes arbete. Avgiften ska täcka kostnaden för granskning av årlig skötselredovisning. Om Miljö & Hälsoskydd behöver påminna via skrivelse eller samtal om insändande av denna dokumentation kommer tillsynsavgift enligt gällande timtaxa att debiteras utöver grundtaxan. SLAMTÖMNING Slamtömning ska ske enligt tillverkarens anvisningar, dock minst en gång om året i enlighet med renhållningsordningen för Kungsbacka kommun. Tömning ska utföras av kommunens renhållningsentreprenör. För närvarande är det Renova. Många leverantörer av små reningsverk anger slamsugning två gånger per år som minsta intervall. Det ska finnas en slamsugningsinstruktion tillgänglig vid reningsverket, så att renhållningsentreprenören kan utföra slamsugningen på av leverantören anvisat sätt. Står det i slamsugningsinstruktionen att det ska vara vatten kvar i reningsverket måste det återfyllas och det innebär att Renova måste slamsuga med en kombibil till högre pris. Med kombibil blir dessutom avståndet till verket begränsat. På en del reningsverk måste man koppla ur strömmen eller göra andra åtgärder innan slamsugning är möjligt. Efter slamsugning måste fastighetsägaren kontrollera att allt fungerar som det ska. Överenskommelse kan behöva göras med Renova, telefon 0300-735 35, om vem som till exempel ska koppla ur strömmen. TA HAND OM SLAMMET SJÄLV En del reningsverk bygger på att du tar hand om slammet själv. Vanligast är att slammet samlas upp i en påse eller annan behållare som du sedan själv komposterar. Följ tillverkarens anvisningar för detta och anteckna i journalen när slam har omhändertagits. Eget omhändertagande av slam kräver att det finns en dispens från kommunens renhållningsordning och att omhändertagandet sker på ett miljömässigt acceptabelt sätt.

BRÄDDNING AV AVLOPPSVATTEN Om orenat avloppsvatten av någon anledning svämmar över och rinner ut - så kallad bräddning - ska detta noteras i journalen. Om problemet upprepas behöver du kontakta en servicefirma för att ta reda på orsak och lämpliga åtgärder. Du behöver också försäkra dig om att skador inte har uppkommit till följd av bräddningen - både i omgivningen och i reningsverket. Om utsläppet är stort och/eller kan orsaka skada i omgivningen ska du informera Miljö & Hälsoskydd. ANNAN ÄGARE ELLER HYRESGÄST Om du säljer eller hyr ut din fastighet måste du informera den nya ägaren eller hyresgästen om hur avloppssystemet ska skötas och vilka krav som ställs på dokumentation med mera. Ur Naturvårdsverkets författningssamling (NFS 2006:7) 1. Avloppsanordning bör brukas och underhållas enligt instruktion där sådan finns. 2. Journal bör upprättas av leverantören och hållas aktuell av fastighetsägaren. Notering bör göras vid eventuell kemikaliepåfyllning, provtagning, större ingrepp, materialbyte eller vid andra åtgärder av betydelse för anordningens funktion. 3. Drift- och underhållsinstruktion, journal och relationsritning bör i förekommande fall förvaras på fastigheten och kunna visas upp på begäran av tillsynsmyndigheten. En drift- och underhållsinstruktion för avloppsanordningen bör innehålla de uppgifter som är nödvändiga att känna till för att kunna säkerställa anordningens funktion. Detta bör anses innefatta: Uppgifter om hur anordningen normalt används och vilka åtgärder detta förutsätter. Vilka avsnitt/delar av anordningen som kräver regelbunden skötsel och observation, vad som ska göras i detta sammanhang och hur ofta. Vad man ska göra i fråga om de vanligaste felen på anordningen. Kontaktuppgifter till den som planerat och byggt systemet och, när så bedöms relevant, den som svarar för underhåll, service och övervakning, samt uppgift om eventuellt serviceavtal. En journal, vari införs större åtgärder som vidtagits för att säkerställa och dokumentera anordningens funktion. Drift- och underhållsinstruktionen bör hållas aktuell och uppdateras vid förändringar av användningen eller i anordningen. Kontaktuppgifter Kungsbacka kommun, www.kungsbacka.se Miljö- och hälsoskyddskontoret tel 0300-83 40 00 Varbergs kommun, www.varberg.se Miljö- och hälsoskyddskontoret tel 0340-882 66 Falkenbergs kommun, www.falkenberg.se Miljö- och hälsoskyddskontoret tel 0346-88 63 40 Halmstad kommun, www.halmstad.se Miljö- och hälsoskyddskontoret tel 035-13 70 00 Hylte kommun, www.hylte.se Samhällsbyggnadskontoret, Miljöenheten tel 0345-180 00 vxl Laholms kommun, www.laholm.se Miljökontoret tel 0430-150 00 Denna information har tagits fram i samarbete med Göteborgs miljöförvaltning