FASIT Vad händer vid förändringar av skatte-, avgifts- och bidragsregler?

Mikrosimuleringsmodellen FASIT Vad händer vid förändringar av skatte-, avgifts- och bidragsregler? Skatte- och transfereringssystemen har stor betydelse för både den enskilde individen och de offentliga finanserna. Inom detta område kommer det löpande fram nya förslag. För att göra det möjligt att beräkna effekterna av dessa ändringar har SCB i samarbete med Finansdepartementet utvecklat FASIT FördelningsAnalytiskt Statistiksystem för Inkomster och Transfereringar. FASIT består av två delar; databaser och modellprogram. Databaserna innehåller information om individer och hushåll och dess inkomster, avdrag, boendekostnader och sysselsättning mm. Dataunderlagen kommer från både SCB och andra myndigheter såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Modellprogrammen innehåller programmerade regelverk inom områdena skatter, pensioner, arbetslöshet, sjukpenning, bostadsbidrag med flera. Styrkan med FASIT-modellen är att den ger hela bilden av olika gruppers ekonomiska förutsättningar från arbetsinkomst och andra inkomster, skatter, marginaleffekter, bidrag och andra transfereringar till disponibel inkomst samtidigt som det är möjligt att avläsa budgeteffekter för stat och kommun. Vad händer om... ett system för att beräkna effekter av förändringar. Exempel på beräkningar gjorda med FASIT Vad blir effekten av att höja ersättningen i arbetslöshetsförsäkring från 680 till 910 kr de första 100 dagarna och därefter 760 kr samt grundbeloppet från 320 till 365 kr? Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen ökar med 2,4 mdkr. Ersättningen från sjukpenningen ökar med 0,3 mdkr. Den disponibla inkomsten ökar med 1,7 mdkr. Den genomsnittliga ökningen av disponibel inkomst är störst för de individer som har de 20 procent lägsta inkomsterna. >>>

Grundmaterial Till grund för FASIT ligger två datamaterial: Hushållens ekonomi (HEK) Statistiskt Analysregister (STAR) Då HEK är en årlig urvalsundersökning och STAR skapas årligen, levererasen ny årgång av FASIT en gång per år. Under ett år uppdateras modellen fyra gånger. Vid dessa uppdateringar läggs beslutade förändringar i skatte- och transfereringssystemen in. Samtidigt uppdateras de i modellen ingående framskrivningarna genom att data från de mest aktuella prognoserna från Konjunkturinstitutet, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan läggs in. Genom att koppla samman grunddata med programmerade skatte-, bidrags-, pensions- och arbetslöshetsregler etc. ges användaren en unik möjlighet att simulera effekter av tänkta regeländringar eller att ta fram skräddarsydda tabeller. Det är denna sammankoppling av databaser och programmerade regelverk och inkomstberäkningar som utgör SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT. Exempel på områden som simuleras i FASIT Pensioner Sjukpenning Via Försäkringskassan erhålls detaljerade registeruppgifter om sjukfall, pensioner, föräldrapenning, tandvård och underhållsstöd. Detta möjliggör t.ex. modellering av förändringar av regler för sjuklön. Föräldrapenning Underhållsstöd Arbetslöshetsersättning Inkomst av tjänst Skatter Studiestöd Disponibel inkomst Marginaleffekter Från Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen (IAF) erhålls registeruppgifter över perioder då individer erhållit A-kassa. Tillsammans med uppgifter från Försäkringskassan över aktivitetsersättning är det möjligt att beräkna effekter av förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Skatteverket: Med registeruppgifter från Skatteverket som grund beräknas samtliga direkta skatter, avgifter samt inkomst av tjänst. Studiestödsprogrammet är baserat på registeruppgifter från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Programmet gör det möjligt att simulera utbetalningar av studiehjälp, studiemedel och återbetalning studiestöd. Inkomstmått på såväl individ- som hushållsnivå beräknas. På hushållsnivå beräknas arbetsinkomst, faktorinkomst, bruttoinkomst, skattefria och skattepliktiga transfereringar och slutprodukten disponibel inkomst enligt ett antal definitioner. RTB: används framförallt som ett basregister för att ta fram befolkningens storlek och sammansättning med fördelning på kön, ålder, civilstånd m.m. Hushållens ekonomi Huvudsyftet med HEK-undersökningen är att kartlägga den disponibla inkomstens fördelning bland olika hushåll, samt i samband med detta belysa inkomststruktur och inkomstfördelning. Urvalet består av omkring 17 000 hushåll, vilket motsvarar cirka 38 000 personer. Urvalet dras ur SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Hushållet bildas sedan genom att urvalet kompletteras med urvalspersonernas hushållsmedlemmar. Den slutliga hushållssammansättningen bildas i samband med en intervju. I intervjun ställs frågor om hushållets sammansättning, boende och boendeutgifter. För individerna i hushållet ställs också frågor om sysselsättning, arbetstid, yrke, barnomsorg etc.

För personer som under inkomståret redovisat stora kapitalvinster görs ett tilläggsurval. Detta skapas för att uppnå säkrare skattningar för variabler som är väldigt snedfördelade. Den information som hämtas in från telefonintervjun kompletteras med uppgifter från administrativa register. Uppgifter om inkomster, ersättningar, bidrag, skatter m.m. samlas in från Skatteverket, Försäkringskassan, CSN, kommunerna och andra administrativa myndigheter. För beräkning av bland annat inkomst från näringsverksamhet, olika intäktsoch kostnadsposter för näringsidkare hämtas uppgifter från de standardiserade räkenskapsutdragen (SRU). HEK innehåller en stor bredd av uppgifter och användaren får tillgång till ca 900 variabler. En styrka med HEK är god precision vid simuleringar av regelförändringar på individ- och hushållsnivå. STAR För att kunna göra beräkningar för mindre delgrupper har SCB skapat STAR, vilket är baserat på SCB:s totalräknade inkomststatistik. STAR är ett urval (OSU) med förstärkning för de med högst inkomster. Urvalet består av ca 700 000 urvalspersoner som dras bland alla individer i Sverige. Det finns alltså ingen åldersbegränsning på urvalspersonen. Med hjälp av information från RTB bildas sedan ett hushåll kring urvalspersonen. Denna komplettering leder till att antalet individer i urvalet blir cirka 1 700 000. STAR innehåller samma information som HEK, förutom den information som i HEK samlats in via intervjuer. Styrkan med STAR är att olika grupper kan studeras i detalj, samt att beräkningarna ger högre precision då olika delgrupper ska studeras. Urvalets storlek medför att det även är möjligt att utföra regionala analyser. En ytterligare fördel är att STAR är förstärkt (stratifierat) efter inkomst. Detta medför god precision då inkomstfördelningen analyseras. Modellprogram Modellprogrammen, det vill säga programmen med regelverk och beräkningar av skatter, transfereringar och olika inkomstmått samt marginaleffektsberäkningar, är skrivna i programmeringsspråket SAS. Samtliga centrala parametrar, skattesatser, inkomstnivåer för bidrag, etc. finns samlade i ett speciellt parameterprogram. Parameterprogrammet gör det enkelt att simulera förändringar i de aktuella skatte-, avgifts- och bidragssystemen. FASIT ger även användaren möjlighet att simulera större förändringar i det nuvarande regelsystemet. Detta görs genom förändringar i de modellprogram som ingår i FASIT. De ingående modellprogrammen förändras kontinuerligt i och med att regelsystemen förändras. Samtidigt utvecklas nya modellprogram då större regelförändringar genomförs. Marginaleffekt: en benämning på orsakerna till att en förändring i inkomsten ibland inte ger särskilt stor skillnad i köpkraft.

Användningsområden FASIT är ett simuleringsverktyg där användaren kan göra regeländringar i de befintliga systemen under basåret och sedan utvärderar effekten av dessa. Modellen kan även användas som ett kombinerat framskrivningsoch simuleringsverktyg. Då beräknar FASIT den förväntade effekten av regeländringarna under det aktuella modellåret. FASIT kan även användas för att göra framskrivningar över t.ex. disponibel inkomst. Simuleringsverktyg Genom att införa olika slag av regeländringar i skatte-, avgifts- eller bidragssystemen är det möjligt att avläsa effekterna av dessa, dels i form av kostnader/ intäkter för samhället och dels vilka grupper som påverkas av den föreslagna förändringen. Det enklaste sättet för användaren att analysera effekten av en regelförändring är att göra parameterändringar. Då ändras endast de i FASIT förprogrammerade konstanterna i parameterprogrammet, t.ex. skattesatser, sjuklönedagar, barnbidragsnivåer och avtrappningsprocent i bostadsbidragssystemet. Vid vissa analyser räcker inte förändringar av dessa parametrar. I de fall görs regeländringar genom förändringar i programmeringskoden. Omfattningen av dessa kan variera från ett 15-minutersjobb till en vecka eller mer. Det är inte bara regeländringar som kan simuleras, utan man kan också beräkna effekterna av ett ökat löne- eller inflationsantagande, eller låta antalet anställda öka eller minska inom vissa yrkeskategorier. Basår: Det år för vilket grunddata finns att tillgå. Modellår: Det år för vilket modellberäkningarna görs och för vilket reglerna gäller. Framskrivningsverktyg FASIT kan också användas för att göra framskrivningar över t.ex. disponibel inkomst. Beräkningar med FASIT kan göras för modellåret och fem år framåt. Framskrivningarna i FASIT är baserade på publicerade prognoser från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Konjunkturinstitutet, Pensionsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket och SCB. Användaren har även möjlighet att göra egna antaganden över t.ex. utvecklingen av antalet anställda och använda dessa antaganden i beräkningarna. Dynamisk/statisk simulering I mikrosimuleringssammanhang talar man om två typer av modeller, statiska och dynamiska. En statisk modell kan grovt uttryckt användas för att studera effekter av samhällsåtgärder på kort sikt då några omfattade strukturella förändringar av det bakomliggande materialet inte låter sig göras. Åtgärder inom exempelvis skattesystemet leder inte sällan till att hushållen förändrar sitt beteende, för att utnyttja eller undvika effekterna av åtgärden, vilket är en dynamisk effekt. En statisk modell tar inte hänsyn till sådana antaganden i beräkningarna. En dynamisk modell används för att beskriva effekter på längre sikt eller mer komplicerade sammanhang. I en dynamisk modell sker förändringar av själva datamaterialet, såväl av själva befolkningsunderlaget som av strukturella egenskaper. Man låter individer födas, gifta sig, åldras, bli arbetslösa, få ändrade inkomster osv. Även beteendeförändringar vid olika beslut kan byggas in i dessa modeller.

FASIT är i grunden en statisk simuleringsmodell. Som ett tillägg till FASIT finns också en dynamisk arbetsutbudsmodell som är kopplad till FASIT. Denna modell är dynamisk och generar effekter på arbetsutbudet till följd av förändringar i transfereringssystemen. Typfall Med typfallsmodellen kan man utföra inkomstberäkningar för hushåll med vissa förutbestämda egenskaper, typfall. I modellen anges t.ex. typfallets lön, pension, antal dagar med sjukpenning, arbetslöshet eller föräldrapenning samt antal barn och deras ålder. Utifrån dessa uppgifter beräknar modellen lön, sjukpenning, arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, skatter, skattefria transfereringar och slutligen disponibel inkomst för det angivna typhushållet. Det är även möjligt att ange ett startvärde för månadsinkomsten och förändra denna stegvis till ett slutvärde. Då skapas flera familjer inom det angivna intervallet och man kan då även se marginaleffekten av en inkomstökning. Framskrivningsmetodik Framskrivningsmetodiken i FASIT, då data skrivs fram från det basår för vilket grunddata finns till det modellår för vilka modellberäkningarna görs, kan delas in i två block; ett där antalet individer och hushåll i olika grupper förändras och ett med framskrivning av ekonomiska variabler. Bearbetning av individer och hushåll utförs i ett kalibreringsprogram (justering av vikter) som körs innan själva modellprogrammen. Bearbetningarna resulterar i att de ingående objekten tilldelas nya vikter, de ingående variablerna förändras inte. Om exempelvis arbetslösheten stigit mellan det år vi har grunddata och modellåret tilldelas de arbetslösa en högre vikt än de hade vid datainsamlingstillfället för att på så sätt väga lika tungt som de arbetslösa faktiskt gör modellåret. Underlaget till kalibreringen kommer från SCB:s befolkningsstatistik samt prognoser från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen. De variabler som för närvarande ingår i kalibreringen är: Befolkningsförändringar klassindelade efter ålder och kön Antal individer med a-kassa Antal individer med aktivitetsstöd Arbetskraften indelad efter sektor, privat, statligt och kommunalt anställda Antal dagar med sjukpenning Antal dagar med föräldrapenning Antal dagar med sjuk- och aktivitetsersättning Antal med inkomstgrundad änkepension Antal med etableringsersättning Förändring av ekonomiska data I detta block skrivs inkomstdata fram för ett stort antal variabler till respektive modellår. Metoden är en ren koefficientframskrivning med t.ex. förändring av konsumentprisindex, balansindex, prisbasbelopp, ränteut- KPI: Konsumentprisindex är det mest använda måttet för prisutveckling och används bl.a. som inflationsmått.

veckling och förändring av timlön och medelarbetstid. Underlag hämtas från Konjukturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Exempel på simuleringar I FASIT är det möjligt att utföra simuleringar av såväl budgeteffekter som fördelningseffekter. Skattesimuleringar Hur mycket minskar statens inkomster om med den s.k. värnskatten avskaffas? Vad innebär en sänkning av kapitalinkomstskatten till 20 procent? Vad blir effekten av höjd kommunalskatt med 1,5 procent? Vad blir kostnaden av att införa ett förmånligare grundavdrag? Hur mycket skulle skatteinkomsterna öka, om avdraget för pensionsförsäkringar utgår? Pensionsberäkningar Vad blir effekten av ett förändrat balansindex? Vad händer med pensioner, skatter samt bostadstillägg om man förändrar grundpensionen? Bostadsbidrag och bostadstillägg Vad skulle ändrade bostadskostnadsgränser och ändrad ersättningsgrad betyda för olika typer av hushåll och hur mycket förändras de offentliga finanserna? Vilken blir effekten av ändrade ersättningsgrader i arbetslöshetsförsäkringen? Vilken blir effekten av höjda hyresnivåer eller höjda löneantaganden och pensionsantaganden? Vilken blir effekten av ändringar i villaägarnas schabloner för driftskostnad och uppvärmning? Övriga transfereringar Vilken blir effekten av ändrat barnbidrag? Vilken effekt får olika förslag till utformning av underhållsstöd? Vilken blir effekten av en förändring i sjuklöneperioden? Påverkas ekonomiskt bistånd vid en förändring av regelsystemen för skatter, och i så fall hur? Disponibel inkomst Regeländringar av olika slag visar sig som förändringar i disponibel inkomst, d.v.s. vad hushållet har kvar i plånboken när skatten betalats och eventuella bidrag och/eller transfereringar lagts till. Resultaten visar även vilka grupper som fått det bättre och/eller sämre. Hur har det gått för låg/höginkomsttagare, arbetare, tjänstemän, ensamstående med eller utan barn, pensionärer osv.? Har andelen hushåll under normen för ekonomiskt bistånd minskat eller ökat? Hur blir utvecklingen av den disponibla inkomsten under de närmaste åren med nuvarande regelsystem och nuvarande ekonomiska utveckling?

Så levereras FASIT FASIT levereras genom Microdata Online System (MONA) där användaren får tillgång till de grundmaterial och SAS-program som ingår i FASIT. Fysiskt lagras databaserna och programmen hos SCB och användaren får tillgång till dessa via Internet. Mikrodata och programkod blir synliga för användaren via ett fjärrskrivbord och resultaten från bearbetningarna skickas tillbaka till användaren via e-post. Syftet med MONA är: Mikrodata stannar kvar på SCB Det ska vara enkelt för användaren att arbeta med MONA-systemet, man känner igen miljön som ett vanligt Windows-skrivbord och arbetar på precis samma sätt som om det vore en applikation på den egna datorn. Skillnaden är att alla program liksom data ligger på SCB:s dataservrar Erbjuda ett säkert system för SCB och användaren där inga data kan tas ur systemet och tillgängligheten är hög Att SCB snabbt och smidigt ska kunna uppdatera underliggande data vid förändringar Sekretess och säkerhet Underlagen i FASIT är sekretessbelagda enligt 24 kap 8 paragrafen offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lagen medger dock undantag. Efter att en förfrågan om att få ta del av modellen har kommit in till SCB kan en sekretessprövning genomföras. Om inga hinder föreligger kan därefter avidentifierade data lämnas ut via MONA-systemet. Resultat och tillförlitlighet Tabeller FASIT innehåller flexibla standardprogram för tabelluttag. Dessa standardprogram kan med relativt små insatser av användaren anpassas för att skräddarsy tabelluttagen. I syfte att underlätta och göra det möjligt för användaren att snabbt ta fram information från gjorda körningar finns ett antal hjälpprogram för framtagning av makrotal och fördelningstabeller. Validering Det är viktigt att ha full kontroll över det bakomliggande materialet och att modellprogrammen ger rimliga resultat i förhållande till kända eller prognostiserade data. En bra mikrosimuleringsmodell är en modell där samspelet mellan bakomliggande data och modellprogrammen fungerar väl. För varje årgång av grundmaterialet och leverans av en ny version av modellen genomförs därför en omfattande validering på såväl makrosom mikronivå. På mikronivå kontrolleras att resultatet av simuleringarna blir rimliga. På makronivå tas tabeller fram på ett antal bakgrundsvariabler för jämförelse mot externa och interna källor. För både mikro- och makrokontrollerna görs speciellt noggranna kontroller för de modellår där utfallet är känt.

Begränsningar Liksom i alla modeller finns i FASIT begränsningar av vad man kan modellera och hur korrekta resultat modellen kan producera. Användandet av en, i huvudsak, statisk modell innebär en risk för fokusering på kortsiktiga effekter av regeländringar. FASIT är behäftad med alla stickprovsundersökningars begränsningar i form av risk för samplingoch mätfel. FASIT kan således ge en delvis felaktig bild av förhållandena om exempelvis redovisningsgrupperna är små. Komplexiteten i många skatte- och transfereringssystem gör att det visserligen rikliga men trots allt begränsade variabelinnehållet i mikrofilerna i viss mån inskränker möjligheterna till simuleringar. Inlärningströskel För att kunna arbeta effektivt och fullt ut utnyttja FASIT behövs ingående kunskaper om dataunderlagen förutom kunskaper om regelverken och grundläggande kunskaper i SAS-programmering. För den som mer eller mindre kontinuerligt använder modellen är detta ingen begränsning annat än möjligtvis just i början, men för mer tillfällig användning kan bristande kännedom om exempelvis variabelinnehåll vara en tröskel att ta sig över. Löpande erbjuds en introduktionsutbildning i hur man arbetar med modellen. SCB ger också vid behov support i användandet av modellen. FASIT-användare Den största externa användaren av FASIT är Regeringskansliet, som också deltagit i utvecklingen av modellen. Övriga användare som kan nämnas är Riksdagens UtredningsTjänst (RUT), Svenskt Näringsliv samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Konjunkturinstitutet, Försäkringskassan m.fl.. Vi kan även hjälpa dig med att beräkna effekten av enskilda regeländringar i skatte- och transfereringssytemet på uppdragsbasis. Är du intresserad av att utföra egna beräkningar eller beställa uppdrag med FASIT, så är du välkommen att kontakta oss. Statistiska centralbyrån (SCB) är en statlig myndighet. Vår uppgift är att framställa och sprida statistik till bland andra beslutsfattare, forskare och allmänhet. All officiell statistik finns på www.scb.se. Följ oss på: Kontakta oss Jag som ansvarar för FASIT heter Henrik von Hofsten på enheten för offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. Välkomna att kontakta mig för ytterligare information. Bild på Henrik facebook.com/ statisticssweden @scb_nyheter Henrik von Hofsten henrik.vonhofsten@scb.se 019-17 68 59