Minskad administration Låt lärare vara lärare

2014-08-20 PM Minskad administration Låt lärare vara lärare Vallöfte: Avlasta lärarna med 6 000 extratjänster i skolan Kunskapsresultaten i skolan har sjunkit under åtta år och ojämlikheten i skolan ökar. Tillsammans kan vi vända utvecklingen, men då måste vi välja framtidsreformer och investeringar i en bättre skola istället för fortsatta skattesänkningar och privatiseringar. För att vända utvecklingen behöver skolan stärkas i grunden. Vi har tidigare presenterat en mängd framtidsreformer för skolan: mindre klasser och fler speciallärare för tidiga insatser, investeringar för att göra läraryrket mer attraktivt, höja lärarutbildningens kvalitet och för att skapa en jämlik skola utan vinstjakt. Mindre administration låt lärarna vara lärare Lärares administrativa arbetsbörda har ökat dramatiskt de senaste åren. Lärare sticker ut i varje mätning som handlar om stress och arbetsbörda jämfört med andra yrkesgrupper. Socialdemokraterna har tidigare presenterat flera förslag för att minska lärarnas administration. Idag presenterar vi en framtidsreform som avlastar lärarna och ger dem större utrymme att koncentrera sig på undervisning samtidigt som den skapar möjligheter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att få utföra riktiga, synliga arbetsuppgifter. För extratjänster i skolan investerar vi 400 miljoner kronor. Extratjänster i skolan avskaffa Fas 3 Extratjänsterna är en reform för personer som länge stått utan arbete och är föremål för sysselsättningsfasen i den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin, det som tidigare kallades för Fas 3. Fas 3 ska avskaffas. Extratjänsterna är jobb med kollektivavtalade villkor, med riktig lön och riktiga arbetsuppgifter. Den som har en

2 extratjänst utför arbete som höjer kvaliteten i välfärden och annars inte blir gjort. Arbetet kombineras med introduktion och utbildning anpassad till personen. Antalet extratjänster som en arbetsgivare kan få stöd för ska stå i proportion till den ordinarie arbetsstyrkan. Staten står för hela kostnaden. Möjliga arbetsuppgifter för extratjänster i skolan: Administration närvarorapportering och uppföljning av sen ankomst, administration kring nationella prov, kopiering och annan allmän administration. Värdskap rastvakt, matsalsvärd.

3 Socialdemokraternas tidigare förslag för minskad administration i skolan Ta bort lagkrav på individuella utvecklingsplaner Det är tydligt att lärarnas administration måste minska. Vi vill ta bort delar av de dokumentationskrav som införts och ge lärarna större möjlighet att utforma sin uppföljning på det sätt som bäst passar deras arbetssituation och de utmaningar eleverna står inför. Ett viktigt steg är att ändra skollagen så att lagkrav på de individuella utvecklingsplanerna tas bort. Skollagen ska ställa krav på formativ bedömning men hur detta utförs och dokumenteras ska vara upp till skolans huvudman att besluta kring. En lärare som undervisar flera klasser och ämnen lägger idag upp till en arbetsvecka per läsår på att producera även de mest rudimentära omdömen en gång per termin. Många lärare, elever och föräldrar menar att detta inte bidrar nämnvärt till elevernas utveckling. Genom att ta bort obligatoriet ger vi de skolor och lärare som upplever att omdömena fyller en viktig funktion i verksamheten möjligheten att behålla detta. Slopa lagkrav på åtgärdsprogram för särskilt stöd av mindre omfattning Skollagen bör också förändras vad gäller krav på åtgärdsprogram vid särskilt stöd. Ett totalt slopande av åtgärdsprogrammen skulle ytterligare spä på ojämlikheten i skolan. Samtidigt är behovet stort av att minska den arbetsbelastning åtgärdsprogrammen medför. Vi föreslår att kravet på åtgärdsprogram tas bort för särskilt stöd av mindre omfattning, men att kravet på åtgärdsprogram finns kvar vid större behov av särskilt stöd. Se över utformningen av de nationella proven De nationella proven utgör ett viktigt redskap i den svenska grundskolan och de ska självklart finnas kvar. Men proven behöver utvecklas för att vara en hjälp för att utveckla skolan och undervisningen inte ta resurser från undervisningen i klassrummet och motverka elevernas lärande. I dag vittnar lärare, skolledare och elever om att de nationella proven leder till en orimlig arbetsbelastning. Samtidigt finns det inget tydligt samband mellan goda kunskapsresultat i ett skolsystem och många nationella prov. För att förbättra lärarnas förutsättningar vill vi omedelbart genomföra en översyn av de nationella provens antal, omfattning, effekter, förläggning och syfte. Vi vill också att de nationella proven genomförs och rättas digitalt för att minska lärarnas arbetsbelastning. Som en initial utvecklingskostnad föreslår vi 10 miljoner kronor för detta.

4 Nationella utvecklingsprogram för skolor En del av den administration som i dag åläggs lärarna är inte statligt reglerad utan införd lokalt. För att frigöra mer tid för undervisningen är det därför centralt att skolorna och skolornas huvudmän utvecklar sina arbetssätt. Det kan handla om att utveckla mötesformer, administrativa rutiner, undervisningsplanering, handledning och kollegialt samarbete. SKL och Stockholms stad driver projektet PRIO som fokuserar på att utveckla skolans interna arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Utvärderingarna visar att projektet har varit framgångsrikt och att lärarna tror att de nya arbetssätten kommer att påverka verksamheten i positiv riktning. Initiativet bör spridas till fler kommuner. Vi vill se över och samla Skolverkets kompetensutvecklingsinsatser så att de blir långsiktiga istället för projektbaserade. Samtidigt vill vi inrikta Skolverkets utvecklingsprogram mot att utveckla skolornas arbetssätt.

5 Vallöfte: Avlasta lärarna med 6 000 extratjänster i skolan Kunskapsresultaten i skolan har sjunkit under åtta år och ojämlikheten i skolan ökar. Tillsammans kan vi vända utvecklingen, men då måste vi välja framtidsreformer och investeringar i en bättre skola istället för fortsatta skattesänkningar och privatiseringar. För att vända utvecklingen behöver skolan stärkas i grunden. Vi har tidigare presenterat flera framtidsreformer för skolan: mindre klasser och fler speciallärare för tidiga insatser, satsningar för att göra läraryrket mer attraktivt och för att skapa en jämlik skola utan vinstjakt. Ett akut problem i skolan är att lärares arbetsbelastning har ökat dramatiskt de senaste åren. I synnerhet tar administrativa arbetsuppgifter allt mer av lärarnas tid och tränger undan tid för att förbereda undervisning. Socialdemokraterna har lagt flera förslag för att minska lärarnas administration: ta bort lagkrav på individuella utvecklingsplaner, slopa lagkrav på åtgärdsprogram för särskilt stöd av mindre omfattning, se över de nationella proven och skapa ett nationellt utvecklingsprogram för skolors arbetssätt. Vårt förslag med 6 000 extratjänster i skolan avlastar lärarna samtidigt som extratjänsterna skapar möjligheter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att få utföra riktiga, synliga arbetsuppgifter. Lärares arbetsbörda har ökat dramatiskt Allt mer av lärarnas arbetstid upptas idag av administration. Fler nationella prov, obligatorisk närvarorapportering, skriftliga omdömen för alla elever från årskurs ett, individuella utvecklingsplaner och skriftliga åtgärdsprogram är alla exempel på insatser som sammantaget innebär en så omfattande arbetsbörda att det kraftigt minskar den tid lärarna kan lägga ner på att planera och bedriva undervisning. Det betyder att under stora delar av terminen uppgår arbetsveckan till i genomsnitt 50 timmar. Åtta av tio grundskollärare anser att de lägger för mycket tid på administration och dokumentation. 1 Den ökade administrativa bördan innebär att fler arbetsuppgifter måste göras på lika mycket eller mindre tid eller så måste andra 1 Skolverket. Lägesbedömning 2013. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3014

6 arbetsuppgifter prioriteras bort. Mycket tyder på att så också har skett. Skolverket drar i sin analys slutsatsen att det sannolikt är tiden till planering av undervisningen och reflektion kring undervisningen och läraruppdraget som lärare minskat på till förmån för nya arbetsuppgifter. 2 Lärare sticker ut i varje mätning som handlar om stress och arbetsbörda jämfört med andra yrkesgrupper. Figur 1. Lärare känner sig stressade av för mycket administration Andel lärare i procent 2006-2012 som känner sig stressade av administrativt arbete 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 2006 2009 2012 Källa: Skolverket Sverige deltog 2013 i den internationella undersökningen TALIS, The Teaching and Learning International Survey. Undersökningen visar att svenska lärare arbetar fler timmar i veckan än sina TALIS-kollegor. Ändå använder de svenska lärarna en mindre andel tid till undervisning. Istället lägger de en relativt sett större del av sin tid på administration. Skolverket konstaterar att mer tid till undervisningsrelaterade aktiviteter är viktigt för elevers möjligheter att kunna få en fullgod undervisning. 2 Skolverket. Lägesbedömning 2013. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3014

7 Figur 2. Fördelning av tid mellan arbetsuppgifter Heltidsarbetande lärares arbetstid (totalt 45 timmar) fördelad mellan olika arbetsuppgifter i procent. 6 4 7 Undervisning Enskild planering 10 10 40 Samarbete och samtal med kollegor RäBning Allmänt administradvt arbete Elevkontakter 8 15 KommunikaDon och samarbete med vårdnadshavare Andra uppgiher Källa: TALIS 2013, Skolverket Lärarna är den yrkesgrupp som sammantaget arbetar med högst press av de yrkesgrupper som ingår i TCO:s Stressbarometer 2013. I genomsnitt svarar nästan hälften av lärarna med negativ laddning på frågorna om sin arbetssituation. Tre av fyra lärare svarar att de har så mycket att göra att de minst en dag i veckan blir tvungna att dra in på lunchen, arbeta över eller ta med arbete hem. Lärarna saknar i större utsträckning än andra tjänstemannagrupper möjlighet att lämna över arbetsuppgifter till en kollega och deras möjlighet att styra över arbetstidens förläggning är sämre. 3 Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljörapport genomförd 2013 visar att många lärare upplever en konstant stress i arbetet och en orimlig arbetsbörda. Arbetet har också ofta en negativ inverkan på livet i övrigt, med sömnsvårigheter, magont, huvudvärk och ljudkänslighet. Fler än sju av tio lärare svarar att deras fritid ofta eller ibland påverkas negativt av deras arbetssituation. 4 3 http://www.tco.se/aktuellt/pressmeddelande/pres2013/larare-mest-pressade-visar-nya-fakta-i- TCOs-stressbarometer/ 4 http://www.lr.se/download/18.1171153f1407143378d5a64/1378450760421/arbetsmilj%c3%b6rap port_sept2013.pdf

8 Över hälften av lärarna tycker i Skolverkets attitydundersökning att de oftast eller alltid känner sig stressade i arbetet. Många uppger att de stressas av administration, dokumentation, för lite tid till planering av undervisningen och att många elever behöver extra hjälp och stöd. Andelen stressade lärare har ökat med 15 procentenheter sedan 2006. Över hälften av lärarna har under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke. Det är en kraftig ökning jämfört med 2009 då en tredjedel övervägde att byta yrke. 5 Figur 3. Andel lärare i procent 2006-2012 som känner sig stressade av att de har för lite tid att planera undervisningen samt av administrativt arbete 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2006 2009 2012 För lite Dd ab planera undervisningen AdministraDvt arbete Källa: Skolverket (2012) Attityder till skolan Stödfunktioner i skolan har skurits ned Samtidigt som lärarna har fått ökat arbetsbörda har andra yrkesgrupper som tidigare funnits i skolan, som administratörer, vaktmästare, måltidspersonal och städare, minskat i antal. Arbetsuppgifter som hade kunnat utföras av andra yrkesgrupper tar mer av lärares tid, som närvarorapportering, kopiering samt att fungera som rastvakter eller matsalsvärdar. 5 Skolverket Attityder till skolan 2012. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visaenskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwpube xt%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d3032

9 Mellan 2008 6 och 2013 har antalet anställda inom yrkesgrupperna administratörer, hantverkararbete, köks- och måltidsarbete, städ- och renhållning samt tekniker minskat från 20 830 sysselsatta till 16 180. Det är en minskning med över 4 600 personer, eller 23 procent. Samtidigt har antalet i elever minskat med endast 8 procent. Personalstatistik för de fristående skolorna saknas. Figur 4. Antal sysselsatta efter personalgrupp i kommuner nov 2008 och 2013, grundskola och gymnasium. 25000 20000 15000 10000 5000 2008 2013 0 Källa: SKL:s personalstatistiska undersökning 2008 och 2013 För personal inom köks- och måltidsarbete samt städ- och renhållning, förklaras en del av utvecklingen av att mer och mer av den verksamheten har lagts ut på entreprenad. Detta förklarar dock inte att 20 procent av personalen i andra yrkesgrupper såsom administratörer, hantverkare eller tekniker också försvunnit. Vidare har den ökade användningen av upphandling medfört att personalen från de upphandlade företagen kommer till skolan med tydligt avgränsade arbetsuppgifter. Dessa personer kan inte fungera som stödjande resurser i skolan. Upphandlad städning sker dessutom ofta efter skoltid istället för tidigare under skoldagen. Det har lett till en minskad vuxennärvaro i skolan, i korridorer, på skolgården och i matsalen. 6 SKL:s personalstatistik gjordes om till undersökningen 2008. Därför saknas jämförbara uppgifter längre bak i tiden. Det är troligt att stödfunktionerna har skurits ned under lång tid.

10 Vuxennärvaro i skolan En minskad vuxennärvaro i skolan kan ha negativa effekter. Skolverkets rapporter om mobbning och mot våld i skolan visar att det krävs ett kontinuerligt arbete som inbegriper alla anställda för att komma åt problemen. 7 Rapporterna lyfter fram är att det i allt lägre utsträckning finns vuxna på plats på skolgården, i korridorerna och matsalen. Detta gör skolan till en otrygg plats. Bråk uppstår lättare och påverkar situationen i klassrummet. Det är viktigt att de som anställs på extratjänster får stöd och handledning även i funktionen att finnas som en extra stödjande vuxen i skolan. Ansvaret för att reda upp bråk och hantera mobbning och trakasserier måste ligga på rektor och de resurser som skolan har för detta, som skolsköterska, kurator, psykolog, elevassister eller andra i resursteam. Det som fler vuxna i korridorer, matsal och på skolgården kan bidra till är att förebygga bråk och mobbning, genom att finnas där. Extratjänster avskaffa Fas 3 Att låsa fast folk i att göra saker som inte behöver göras är ett slöseri med människor. Just nu betalar Sverige dyrt för att sysselsätta långtidsarbetslösa med uppgifter som ingen efterfrågar på riktigt. Detta sker inom Fas 3, numera kallad sysselsättningsfasen, i regeringens jobb- och utvecklingsgaranti. Det är den enskilt största insatsen för långtidsarbetslösa. Sedan regeringen tillträdde har antalet människor som gått utan arbete i mer än två år nästan tredubblats. För närvarande är 33 500 personer inskrivna i Fas 3. Det krävs flera insatser för att avskaffa Fas 3. Insatserna ska utformas utifrån vad som bäst tar tillvara den enskildes erfarenhet och kompetens. I en del fall är den mest effektiva och framåtsyftande investeringen att fokusera på att erhålla ordentlig utbildning till exempel för många av de omkring 30 procent av deltagarna i Fas 3 som saknar gymnasieexamen. Långtidsarbetslösheten hämmar framtidsutsikterna för svensk ekonomi. Långvarig arbetslöshet biter sig fast. De som har varit arbetslösa länge får ofta stora svårigheter att komma tillbaka även om ekonomin vänder. Kunnande och kompetens åldras hos den som är arbetslös länge. Den som har varit långtidsarbetslös riskerar också att arbetsgivare väljer bort eller nedvärderar kompetensen hos den sökande. Den ekonomiska forskningen visar tydligt att ju mer en aktivitet för arbetssökande 7 Skolverket (2009) Grövre våld i skolan - vad man vet och vad man kan göra, Skolverket (2011) Utvärdering av metoder mot mobbning

11 påminner om riktiga arbeten, desto större är sannolikheten att den arbetssökande går vidare till den ordinarie arbetsmarknaden. Samtidigt ser vi stora behov av avlastning i välfärden. Det finns meningsfulla uppgifter i den offentligt finansierade välfärden och i näraliggande sektorer som behöver utföras men inte hinns med idag. Vad är Extratjänster? Extratjänster i välfärden är jobb till riktig lön med riktiga arbetsuppgifter. Arbetet ska i normalfallet kombineras med anpassad utbildning, med fördel inom den sektor som extratjänsten är. Parterna ska sluta avtal om extratjänsterna och lön ska utgå enligt kollektivavtal. Det är en fullt ut finansierad arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Extratjänsten är i normalfallet tolv månader med möjlighet till förlängning. Det ska inte finnas någon bortre gräns för insatsen utan den ska kunna hanteras utifrån individuella förutsättningar. Målsättningen är att extratjänsten ska övergå till en annan anställningsform eller ett annat ordinarie arbete. Om detta inte sker kan Samhall eller andra typer av anställningar bli aktuella. Arbetsförmedlingen ansvarar för bedömning och matchning. Den ansvarsfördelningen ger störst chans till övergång till reguljärt arbete, enligt IFAU:s utvärdering av insatsen Plusjobb som har många likheter med extratjänsterna. Målgrupp för extratjänster Målgruppen för extratjänsterna är personer som trots stora insatser inte kan få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Det är personer som mycket länge stått utan arbete och som idag befinner sig i sysselsättningsfasen i den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin, det som tidigare kallades för Fas 3. Det finns nu 33 500 personer inom Fas 3. Könsfördelningen är i princip jämn, 53 procent män och 47 procent kvinnor. Tidigare studier har visat att deltagarna i Fas 3 var i snitt 47 år, jämfört med 40 år bland alla inskrivna vid arbetsförmedlingen. 8 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var också vanligare (25 % mot 17 % bland öppet arbetslösa). Fler har gymnasieutbildning men färre eftergymnasial utbildning jämfört med öppet arbetslösa. Fler är berättigade till a- kassa, dvs. de har haft en tidigare arbetsmarknadsanknytning 8 IFAU (2007) Uppföljning av plusjobb

12 Finansiering Staten står för kostnaden för extratjänsterna. För extratjänster i skolan investerar vi 400 miljoner kronor. Vilken typ av jobb får Extratjänsterna utföra? Utgångspunkten för extratjänster är att den som anställs ska utföra arbetsuppgifter som höjer den allmänna servicenivån men som normalt inte utförs på grund av begränsade resurser. En annan utgångspunkt är att den som anställs har arbetsuppgifter som är så synliga som möjligt, så att den som innehar extratjänsten får en arena att visa upp sin kompetens, sina erfarenheter och sin person för att på så sätt komma ifråga för andra typer av anställningar. Arbetet som utförs ska bidra till att uppfylla målen för den sektor som extratjänsten är inom. Uppgiften handlar inte om allmänt sysselsättande som ofta Fas 3-jobben varit. I de flesta fall ska det vara en tydlig förbättring att gå från Fas 3 till extratjänst, inte enbart sett till ersättningen utan även arbetets innehåll. Extratjänsterna får inte användas för att ersätta ordinarie personal. Antalet extratjänster som en arbetsgivare kan få stöd för ska stå i proportion till den ordinarie arbetsstyrkan. Arbetsgivaren ska anordna en anpassad introduktion och handledning av personer som anställs på extratjänster. Extratjänsterna bör vanligtvis kombineras med utbildning, för att ytterligare stärka individens framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Att använda en dag i veckan till utbildning kan vara en bra modell men både större och mindre andel utbildning bör vara möjligt utifrån individuella behov. Variationen i jobbets innehåll ska kunna vara stor, beroende på de olika parternas önskemål vid anställningen. Exempel på olika typer av arbetsuppgifter för den som innehar en extratjänst i skolan skulle kunna vara: Administration närvarorapportering och uppföljning av sen ankomst, administration kring nationella prov, kopiering och annan allmän administration Värdskap rastvärd, matsalsvärd.