Marknadsprofil 2011 Frankrike Foto: Erik Lindvall, Henrik Trygg & Nicho Södling/ VisitSweden Källa: VisitSweden/Kairos Future. Varumärket Sverige - en netnografisk studie, 2011 1
Om Marknadsprofilen Kontinuerliga marknads-, målgrupps-, konkurrent- och medieanalyser ger oss en uppdaterad bild av vilka resenärer som har störst potential att öka sitt resande till Sverige. Dessa analyser ger oss möjlighet att välja rätt målgrupp, budskap och kommunikationskanaler när vi arbetar tillsammans med besöksnäringen. Marknadsprofilen är en kortare sammanställning av marknadsrapporten som har tagits fram för Frankrike och ytterligare elva av VisitSwedens prioriterade utlandsmarkander. Marknadsprofilen ger dig inblick i: Generell landsprofil Land, Befolkning Ekonomisk bakgrundsinformation Helgdagar och semester - överblick Kulturella egenskaper Medieprofil - överblick Landets turistprofil Semesterresor inrikes & utomlands Profilen av utlandsresenären Resor till Sverige Tillgänglighet till Sverige Vill du veta mer? I våra marknadsrapporter 1, ca 60-70 sidor, får du svar på följande: Vem är den franska globala resenären? Varför reser man? Var reser man och hur bor man? Vad gör man på semestern? När reser man och hur länge stannar man? Hur mycket spenderar man? Vilket transportsätt använder man och hur tar man sig till Skandinavien? Vilka informationskällor använder man och hur bokade man? Vad vet man om Sverige? Vilka associationer har man och vilka regioner och attraktioner känner man bäst till? Vad har fransmän för Sverigebild? Hur stor är tillväxtpotentialen för målgruppen som planerar en resa till Sverige inom de tre närmaste åren? Vad kännetecknar Meetings & Incentivesresor från Frankrike till Sverige? Hur ser den franska Travel Trade-marknaden med fokus på privatresenären ut? Vilka globala trender/ trender inom turism och trender i Frankrike är viktiga att ta hänsyn till? Här kan du se en mer detaljerad innehållsförteckning av rapporten. Beställ marknadsrapporten hos analys@visitsweden.com. Pris 2 marknader: 12 500 SEK (ex. moms) för besöksnäringen. Priset för samtliga 12 marknader: 50 000 SEK för besöksnäringen. Ord pris per marknad: 12 500 Sek, 12 marknader 75 000 SEK. I priset ingår en uppdatering 2012. Kontakt: VisitSweden, Sveav. 21, Box 3030, 103 61 Stockholm Tel + 46 8 789 10 00 Fax + 46 8 789 10 31, analys@visitsweden.com, http://partner.visitsweden.com. 1 Marknadsrapporter finns för följande 12 länder: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. 2
Generell landsprofil Land & Befolkning Figur: Karta Frankrike Tabell: Land & Befolkning Yta Folkmängd Städer Språk 551 500 km2 (franska fastlandet) (världsrank: 43) 118,5 2 invånare/km2 62,8 milj (juli 2011 beräknat - franska fastlandet), tillväxt-takt 2011: 0,5% (2011 beräknat) Huvudstad Paris (befolkning 10,4 milj) Marseille-Aix-en-Provence 1,46 milj, Lyon 1,46 milj, Lille 1 milj, Nice-Cannes 977 000 (2009) 85% av fransmännen bor i städer (2010) Franska Åldersstruktur Frankrike Sverige 0-14 år: 18,5% 15,4% 15-64 år: 64,7% 64,8% 65 år och över: 16,8% 19,7% Genomsnittsålder 39,9 år 42 år Källa: CIA World Factbook 3 Källa: CIA World Factbook 4 Frankrikes befolkningsstruktur är jämförbar med Sveriges. Det finns dock drygt 3 procent fler barn i åldrarna 0-14 år, och ca 3 procent färre personer över 65 år, i Frankrike än i Sverige. Detta bidrar till att genomsnittsåldern i Frankrike är nästan 2 år lägre än i Sverige. När det gäller utveckling och prognosen av folkmängden skiljer sig länderna åt. Medan Sverige förutspås växa med ungefär 14 procent, kommer Frankrike att växa med 16 procent mellan åren 1990 och 2020. 5 Skillnaderna blir större om man ser till vilka åldersgrupper som växer/minskar mest. I Frankrike kommer befolkningsandelen över 65 år att växa med nästan 71 procent mellan 1990 och 2020, medan andelen barn i åldrarna 0-14 år endast kommer att växa med ca 5 procent under samma period. 6 Frankrike har därmed en starkt åldrande befolkning. 2 Worldbank, befolkningstäthet, www.data.worldbank.org/indicator/en.pop.dnst (2011-06-28). 3 CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28). 4 Ibid. 5 Tourism Economics, 2011 (2011-07-19). 6 Ibid. (2011-07-19). 3
Ekonomiska Indikatorer Jämfört med övriga EU-länder växte den franska ekonomin långsamt under 2000-talet, men klarade däremot finanskrisen något bättre. Under 2010 noterades visserligen en tillväxttakt som var lägre än genomsnittet i Europa. Statsskulden är även relativt hög, motsvarande drygt 80 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). Läkemedel och insatsvaror för energiproduktion står tillsammans för över 20 procent av Sveriges export till landet. 7 Tabell: Ekonomiska Indikatorer Valuta Euro (1 Euro = 100 cent) = ca 9,54 SEK 8 BNP (PPP) $ 2 145 miljader, världsrank: 10 BNP per capita (PPP) $ 33 100 = ca 238 482 SEK 9, världsrank: 39 BNP-tillväxt 1,5%, världsrank: 159 Inflation 1,7%, världsrank: 51 Arbetslöshet 9,3%, världsrank: 104 World Economic Forums Global Competitiveness Report 10 Gini-koefficient 11 Human Development Index (HDI) 12 Frankrike har tappat 3 platser jft med 2009 och är nu rankat på en 18:e plats av 139 länder. 0,28, vilket innebär en något mer balanserad fördelning av inkomster, jämfört med genomsnittsvärdet på 0,31 bland OECD medlemsländerna. "Very High Human Development, plats 14 av 169 rankade länder i världen och med ett HDI värde på 0,872 (Sverige: 9:e plats, HDI värde: 0,885). Källa: CIA World Factbook. 13 Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2010, undantag valuta (* 2009). Växelkurs, köpkraftsparitet k och jämf j mförande prisnivåindex index Av följande diagram framgår hur växelkursen SEK mot EUR har utvecklats hittills under 2000-talet. Förhållandet mellan de båda valutorna har varit stabilt under en längre period, men under andra hälften av 2008 sjönk kronans värde gentemot euron påtagligt, för att nå en topp på 11,17 SEK i mars 2009. Kronan har nu återhämtat sig en del sedan kursraset vintern 2008/2009, i maj 2011 handlades den svenska kronan till 8,96 kronor gentemot euron. 14 Den instabila valutan gör att Sverige skiftar från att vara ett prisvänligare land (2009) till att vara ett dyrare land för euroländer att semestra i (2011). 15 Medan franska restauranger och hotell hade i snitt 3,8 procent högre prisnivå än EU27 genomsnittet, hade svenska restauranger och hotell jämförelsevis ett prisnivåindex som var 38,1 procent högre än EU27 genomsnittet. Sveriges ökning 2010 beror på en förstärkning av kronan. 16 7 SvD Näringsliv, Skuldkrisen Nyheter, Frankrike (2011-08-24). 8 Riksbankens snittkurs 2010 (1 EUR = 9,54 SEK), www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=15867 (2011-07-06). 9 Riksbankens snittkurs 2010 (1 USD = 7,2049 SEK), www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=15867 (2011-07-06). 10 Global Competitiveness Report 2010-11, www3.weforum.org/docs/wef_globalcompetitivenessreport_2010-11.pdf (2011-06- 28). 11 Gini-koefficient, OECD Factbook 2010, www.oecd-ilibrary.org/economics/oecd-factbook-2010_factbook-2010-en (2011-07-05). 12 Human Development Index, www.hdr.undp.org/en/media/swedish%20hdr%202010%20summarypdf.pdf (2011-07-05). 13 CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28). 14 Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06). 15 För en dagligen uppdaterad växelkurs, se www.valutor.se/eur. 16 Eurostat Databas 2011, Köpkraftsparitet (PPP) och prisnivåindex, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-28). 4
Figur: Växelkurs, V Euro 11,5 11 10,5 10 9,5 9 8,5 8 Källa: Riksbanken, 2011. 17 Anmärkning: Värdena i figuren anger växelkursen SEK mot EUR. Helgdagar och semester Den lagstadgade semesterrätten för heltidsanställda uppgår till minst 25 dagar (eller fem veckor), 18 men i praktiken handlar det ofta om 7 veckor. Enligt Eurofounds statistik över de europeiska ländernas veckoarbetstid utgör Frankrike tillsammans med Finland de länder där man jobbar kortast vecka, med en arbetstid på i snitt 38 timmar. 19 Utöver sin semester har fransmännen tio allmänna helgdagar enligt följande: Tabell: Helgdagar, Frankrike 2012 2013 Nyårsdagen 1/1 1/1 Annandag påsk 9/4 1/4 Första maj 1/5 1/5 Vapenstillståndet 1945 8/5 8/5 Kristi Himmelsfärdsdag 17/5 9/5 Nationaldagen 14/7 14/7 Maria Himmelsfärd 15/8 15/8 Alla Helgons dag 1/11 1/11 Vapenstillståndet 1918 11/11 11/11 Juldagen 25/12 25/12 Källa: Feiertage 20 17 Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06). 18 Eurofund, Working time developments 2010, www.eurofound.europa.eu/eiro/studies/tn1106010s/tn1106010s.htm#hd6 (2011-08-31). 19 Ibid. 20 Feiertage, www.feiertage.ch (2011-07-06). 5
Kulturella egenskaper Hur vi människor tänker och agerar i olika situationer skiljer sig många gånger mellan olika länder. Oftast handlar det bara om små diffusa skillnader, ibland om mer påtagliga olikheter. Turism förutsätter kontakter med andra människor, kulturer och språk, men att veta hur vi alla tänker och agerar i olika sociala situationer är en konst som man knappast kan kräva av någon att behärska till fullo. En god bit på väg är dock den som är medveten om att skillnader finns, som är lyhörd, flexibel och inser att det finns många sätt som är rätt. Här presenterar vi några av de olikheter som förekommer mellan fransk och svensk kultur. Fransmannen kan vara mycket kulturellt intresserad och den franska Globala resenären konsumerar en hel del litteratur, teater, museibesök och bio, vilket även tar sig till uttryck under semestern. Litteratur är ett stort samtalsämne och när Frankrike för 14:e gången fick Nobels pris i litteratur 2008 uppmärksammades det rejält. Även titlar, fin rang/börd, kunskap och intellekt värderas högt i Frankrike. Kulturella dimensioner Fransmannen är något mer osäkerhetsundvikande än svensken I detta avsnitt jämförs Frankrike och Sverige utifrån fyra kulturella dimensioner som den holländske kulturforskaren Geert Hofstede har introducerat. De undersökningar som ligger till grund för värdena i figuren nedan genomfördes mellan 1967 och 1973, med vissa kompletteringar och uppdateringar under 2001. Men de används fortfarande och refereras ofta till i olika sammanhang, och därför anser vi att de fyller sin funktion även här. Dimensionerna är som följer: -Liten resp. stor maktdistans som visar på hur individer uppfattar skillnader i samt accepterar ojämlik fördelning av makt. Generellt gäller att länder med lägre maktdistans är mer demokratiska. -Individualism resp. kollektivism som visar på i vilken utsträckning individen interagerar i grupper, såsom familj och släkt. Västerländska samhällen tenderar att vara mer individualistiska. -Hårda resp. mjuka värden, eller som Hofstede kallar dimensionen: maskulinitet-femininitet, som refererar till graden av traditionella skillnader mellan könsrollerna, men även vilken vikt man lägger vid prestation och konkurrens i motsats till relation. -Osäkerhetsundvikande som anger i vilken utsträckning man försöker undvika osäkra situationer, exempelvis genom att vara tydlig med vad man tycker och tänker vilket kan leda till lägre grad av konflikträdsla. Dessutom har Hofstede definierat en femte dimension: Lång mot kort tidsorientering. Denna dimension beskriver ett samhälles tidshorisont och den betydelse som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden och det förflutna. I samhällen med lång tidsorientering är det historiska perspektivet viktigt och gamla oförrätter glöms inte bort. Det ger ett samhälle där man inte gärna tar risker eftersom det kan skada det personliga anseendet för mycket lång tid. På grund av att värdena delvis saknas för denna dimension är den inte med i jämförelsen nedan. Utifrån de här dimensionerna kan man dra slutsatser som att svenskar är mindre benägna att acceptera hierarki och måste därför tänka på att bli tydligare i sin kommunikation med mottagare i mer hierarkiska kulturer. I figuren på följande sida jämförs Frankrike med Sverige, och om vi får tro Hofstede skiljer sig fransmän och svenskar främst åt inom dimensionerna osäkerhetsundvikande och hårda värden. 6
Figur: Kulturella dimensioner, Frankrike Frankrike Sverige 76 71 70 75 50 31 29 5 Maktdistans Individualism Hårda värden Osäkerhetsundvikande Källa: Geert Hofstede Cultural Dimensions 21 Här framgår att svensk och fransk kultur skiljer sig märkbart åt inom tre av de fyra aspekterna; fransmän uppvisar en högre grad av maktdistans och hierarkier, de värdesätter prestation och konkurrens i något högre grad än svenskar och de tenderar att undvika osäkra situationer i större utsträckning än vi. Det senare innebär att de säger vad de tycker och tänker och att de inte är lika konflikträdda, något som är bra att ha i åtanke vid kontakt med exempelvis franska resenärer. Medieprofil Utöver kännedom om konsumenternas värderingar, som gör det lättare att rikta och kommunicera ett erbjudande som den potentiella besökaren tilltalas av, är det viktigt att även använda sig av rätt kanal dvs. ha kunskap om vilka kanaler det finns och vilka målgruppen använder sig av. Kortfattat kännetecknas Frankrikes medielandskapat av följande: Online 22 Internettillgång och internetpenetration ökar. Fransmännen använder sig även av nätet i hög grad (41 procent under 2010) för sin research/bokning beträffande resa och boende. Andelen mobilt surfande (3G) är något lägre i Frankrike (12 procent jfr med 20 procent i Sverige), men användandet har stigit med 11 procent mellan åren 2008-2010. Sociala mediernas ökande roll. E-handeln av resor och semesterboende har ökat med 16 procent till 34 procent mellan åren 2008-2010. 21 Geert Hofstede Cultural Dimensions, 1967-73 med uppdatering 2001, www.geert-hofstede.com/hofstede_dimensions.php (2011-07-06). 22 Eurostat Databas 2011, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-21). 7
Figur: Internettillgång ng 2008-2010 2010 i procent, Frankrike jämf mfört med Sverige Sverige Frankrike 84 86 88 62 63 74 2008 2009 2010 Källa: Eurostat Databas 2011 23 Bland de ledande resesidorna tillhör: 24 promovacances.com, easyvoyage.com, voyage-prive.com, lastminute.com, opodo.fr samt routard.com. Bland de ledande sociala medierna tillhör: 25 facebook.com, skyrock.com, viadeo.com samt linkedin.com. Offline Dagens franska medielandskap har sina kulturella rötter i en efterkrigstid där staten försökte rädda en medieindustri som höll på att tappa mark. Trots det statliga monopolets avskaffande för snart 30 år sedan är staten fortfarande närvarande i såväl tryckt press som på TV, radio och internet. 26 I likhet med många andra länder går de tryckta medierna i Frankrike en kris till mötes, vilket främst beror på minskade annonsintäkter och färre upplagor. Det finns 8 tidningar (betalda medier) med en upplaga över 100 000. Le Figaro och Le Monde är bland de största. Gratistidningarna klarar sig bättre och läses av 17 procent av den urbana befolkningen dagligen. De största är 20 Minutes (med 2,76 milj läsare i 12 franska städer den största tidningen) och Metro (upplaga: 750 000, 2,4 milj läsare). 27 I Frankrike växer bloggosfären. 28 Magasinen är traditionellt en viktig del av det franska medielandskapet och 97 procent av befolkningen över 15 år läser minst ett magasin i veckan. 29 Den allmänna resepressen i Frankrike är mångfaldig men har små upplagor och har aldrig fått någon rejäl genomslagskraft trots många försök med nya tidningar och nya idéer. Några av de få som har lyckats hålla sig kvar är Grands Reportages, Terre Sauvage och GEO, samt Air France Magazine och National Geographic som får sägas tillhöra en klass för sig. En anledning till att den färgstarka resepressen inte har nått någon större framgång har antagligen att göra med att resereportage idag återfinns i så gott som alla vecko- och månadsmagasin. 23 Eurostat Databas 2011, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-21). 24 Google Double click adplanner (sökord: travel ), juli 2011, www.google.com/adplanner (2011-09-13). 25 Google Double click adplanner (sökord: Social Networks ), juli 2011, www.google.com/adplanner (2011-09-13). 26 Eurotopics, Medielandskap Frankrike 2010, www.eurotopics.net/de/home/medienlandschaft/frmdn/ (2011-09-13). 27 Metro France, www.business.metrofrance.com/index.php?option=com_content&view=article&id=143&itemid=31 (2011-09- 13). 28 Eurotopics, Medielandskap Frankrike 2010, www.eurotopics.net/de/home/medienlandschaft/frmdn/ (2011-09-13). 29 European Journalism Centre 2009, www.ejc.net/media_landscape/article/france/#l4 (2011-06-30). 8
Landets turistprofil Semesterresor inrikes & utrikes Fransmannen tillbringar gärna sin semester i Frankrike; landet är stort och här finns mycket att se. Enligt tabellen nedan går en tiondel av samtliga semesterresor till utländska destinationer, vilket motsvarar drygt 21 miljoner resor 2010. Förhållandet mellan inrikes och utrikes semesterresor har legat relativt konstant under senare år. Utrikesresorna varar däremot ofta längre än inrikesresorna. Belyser man tillväxttakten mellan åren 2008-2010 så kan man konstatera att semesterresor utomlands växer konstant (+6,1procent jfr med 2008, störst tillväxt bland korta semesterresor utomlands: 7,8 procent), medan semesterresor inrikes sjunker (-8,4 procent, störst minskning bland långa semesterresor inrikes med -10.7 procent 2010 jfr med 2008). Tabell: Alla semesterresor inrikes & utrikes, Frankrike Antal 2008 Andel Antal 2009 Andel Antal 2010 Andel Alla semesterresor utomlands 19 728 9% 20 585 10% 20 941 11% Långa semesterresor utomlands 15 388 7% 15 984 8% 16 264 85 Korta semesterresor utomlands 4 340 2% 4 601 2% 4 677 2% Alla semesterresor inrikes 192 834 91% 181 699 905 176 712 895 Långa semesterresor inrikes 86 934 41% 79 301 39% 77 646 39% Korta semesterresor inrikes 105 900 50% 102 398 51% 99 066 50% Alla semesterresor 212 562 100% 202 284 100% 197 653 100% Källa: Eurostat Databas 2011 30 Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental. Profilen av den franska utlandsresenären Tabellen över resefrekvens nedan visar hur semesterresandet utomlands fördelar sig mellan olika åldersgrupper i den franska populationen. Åldersgrupperna 25-44 år samt 45-64 år reser mest per person och de sistnämnda är en särskilt viktig grupp, som gör 35 procent av alla resorna. Siffrorna avser resor med minst fyra övernattningar. Tabell: Resefrekvens för f r långa l utlandssemesterresor, Frankrike Resefrekvens 2008 2009 2010 Förändr. 2010 Andel jfr 2009 15-24 år 2 039 2 384 2 182-8% 13% 25-44 år 4 687 5 080 5 025-1% 31% 45-64 år 5 410 5 450 5 697 5% 35% 65 år och äldre 3 252 3 069 3 346 9% 21% Total 15 388 15 983 16 252 2% 100% Källa: Eurostat Databas 2011. 31 Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental. 30 Eurostat Databas 2011, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-10-04). 31 Eurostat Databas 2011, Alla semesterresor från Finland till Sverige med minst en övernattning http://epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-11-22). 9
Resor till Sverige När det gäller övernattningsstatistiken från Tillväxtverket/SCB ökade antalet övernattningar från Frankrike med 6,1 procent år 2010. Tabell: Övernattningar i Sverige Franska Utländska Andel 2009 280 702 12 329 657 2,28% 2010 297 748 12 802 832 2,33% Förändring 2009-2010 6,1% 3,8% 0,05% Källa: Tillväxtverket/SCB. 32 Anmärkning: Avser övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och SoL (privata förmedlade stugor och lägenheter). Med inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB kan man belysa hur de franska övernattningarna fördelar sig i landet. Västra Götaland har högst antal övernattningar från Frankrike, följt av Stockholms län. Västerbotten och Västernorrland har tappat flest övernattningar under 2010. När det gäller procentuella tal visar Kronoberg starkast tillväxt med 69,6 procent. Tabell: Övernattningar från Frankrike 2010 Region/Län Övernattn. Förändr 2010/2009 2010 Nom. i % Stor-Stockholm 158 387 4 096 2,7% Stor-Göteborg 32 953 5 308 19,2% Stor-Malmö 15 298 666 4,6% Figur: Andel franska övernattningar 2010 Stockholm 159 450 4 765 3,1% V Götaland 43 226 7 424 20,7% Skåne 23 327 1 152 5,2% Norrbotten 17 665 2 979 20,3% Dalarna 5 474 472 9,4% Södermanland 5 353 75 1,4% Östergötland 4 851-6 -0,1% Värmland 4 583 1 303 39,7% Kalmar 4 015-407 -9,2% Jönköping 3 899-276 -6,6% Uppsala 3 445-317 -8,4% Kronoberg 2 933 1 204 69,6% Västerbotten 2 804-3 202-53,3% Jämtland 2 657 898 51,1% Örebro 2 591 482 22,9% Halland 2 314 59 2,6% Västmanland 2 246 369 19,7% Blekinge 2 164 602 38,5% Gävleborg 2 039 195 10,6% Gotland 1 526 312 25,7% Västernorrland 1 186-1 037-46,6% Hela riket 297 748 17 046 6,1% Källa: Tillväxtverket/SCB, Anmärkning: Övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping & SoL i Sverige från Frankrike, länsvis 2010 32 Tillväxtverket/SCB, 2011. www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omturism/boendeochinkvarteringsstatistik. 4.21099e4211fdba8c87b800017302.html (2011-08-12). 10
När det gäller övernattningar efter boendeform i Sverige från Frankrike utgör SoL och stugbyar den största ökningen (108 resp. 42 procent): Tabell: Övernattningar efter boendeform i Sverige från Frankrike 2008-2010 Övernattningar Frankrike 2008 2009 2010 Förändr 2010/2009 i % Hotell 187 169 195 663 208 424 6,5 Stugbyar 4 073 5 371 7 640 42,2 Vandrarhem 47 356 48 000 46 853-2,4 Camping 30 840 29 197 29 692 1,7 SoL 3 234 2 471 5 139 108 Totalt 272 672 280 702 297 748 6,1 Källa ÅrsSM, Tillväxtverket/SCB Tillgänglighet till Sverige Många vägar leder till Sverige via flyg (som är vanligast), med bil, tåg eller färja m m. Det går regelbundna flyglinjer från Paris till Stockholm, Göteborg och Köpenhamn/Malmö. Därutöver kan man flyga från Nice, Lyon och Marseille till Sverige, ibland dock med mellanlandning i Köpenhamn och ibland endast under sommarsäsong. Tabellen nedan visar en överblick över de vägar som finns till Sverige. Viktigt att notera är dock att flygförbindelser inte är lika beständiga som de var för några år sedan, vilket i undantagsfall kan innebära att några nyligen har lagts ner, trots att de var aktuella när den här rapporten skrevs. Tabell: Resmöjligheter till Sverige Från Frankrike till Sverige Air France City Airline Norwegian Ryanair SAS Paris/Roissy - Stockholm Arlanda, Göteborg Nice, Lyon - Göteborg Nice - Stockholm Arlanda, Göteborg Paris/Beavais - Stockholm Skavsta, Göteborg Paris/Vatry till Stockholm Skavsta Marseille, Biarritz - Göteborg Paris/Roissy - Stockholm Arlanda (3 gånger om dagen) Nice - Stockholm Arlanda (flera gånger i veckan) Mer information: www.dohop.com Med Flyg till Sverige via Danmark - urval SAS Nice, Lyon - Köpenhamn - Stockholm Arlanda Med tåg I kombination av TGV/Thalys/City Night Line och ICE eller EG-tågen Paris Göteborg/Stockholm ca 22 timmar fler avgångar dagligen. Mer information: www.bahn.de Med buss till Sverige Eurolines Eurolines är den ledande operatören av reguljär buss till Europa, däribland 27 destinationer i Sverige. Med bil och färja via Tyskland Avgångar Scandlines Sassnitz Trelleborg flera ggr dagligen Scandlines och TT-Line Rostock Trelleborg flera ggr dagligen Finnlines (sedan 2008) Travemünde Malmö flera ggr dagligen Stena Line Kiel Göteborg dagligen 11
Forts ortsättning ttning tabell: Resmöjligheter till Sverige Med bil och färja via Tyskland & Danmark Puttgarden Rødby ELLER Rostock - Gedser OCH Scandlines Köpenhamn Malmö (Öresundsbron) ELLER Helsingør Helsingborg ELLER Frederikshavn Grenå till Varberg flera ggr dagligen Med bil och färja via Tyskland & Norge Color Line Kiel - Oslo dagligen Källa: Resan till Sverige www.visitsweden.com/suede/guide-pratique/se-rendre-en-suede-/ (2011-09-23). Anmärkning: Med reservation för ändringar. Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden Foto: Miriam Preis/VisitSweden Marknadsprofil Frankrike 2011 Copyright V.S. VisitSweden AB Stockholm i januari 2012 Layout: VisitSweden Beställning och frågor: analys@visitsweden.com. 12