Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten vid Lidköping Biogas AB:s anläggning i Lidköping. I anläggningen produceras flytande biogas (LBG) och komprimerad gas (CBG) transiteras. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellen nedan. Producerad LBG 3045 ton 41 GWh Transiterad CBG 1 497 631 Nm 3 15 GWh Koldioxid (CO 2 ) totalt 226 ton varav biogen CO 2 226 ton 1
Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL... 3 1.1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN... 3 1.2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN... 3 1.3 KONTAKTPERSONER FÖR ANLÄGGNINGEN... 3 1.4 ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT... 3 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 2.1 TVÅ VERKSAMHETSUTÖVARE INOM SAMMA TILLSTÅND... 4 2.2 ALLMÄNT OM LIDKÖPING BIOGASANLÄGGNING... 5 2.3 LOKALISERING... 5 2.4 HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN... 6 2.5 FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 7 3 GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER... 7 3.1 GÄLLANDE BESLUT OCH ANMÄLNINGAR... 7 3.2 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 7 3.3 EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN... 8 3.4 EFTERLEVNAD AV TILLÄMPLIGA FÖRESKRIFTER OCH FÖRORDNINGAR... 12 3.5 ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT... 12 3.5.1 Meddelande gällande Sevesoanmälan... 12 4 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 12 4.1 EGENKONTROLL... 12 4.2 PERIODISK BESIKTNING... 12 4.3 KONTROLL AV METANLÄCKAGE... 13 4.4 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA RISKER... 13 5 SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN... 13 5.1 PRODUKTION, ENERGIFÖRBRUKNING M.M.... 13 5.2 DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 14 5.3 UTSLÄPP TILL LUFT... 14 5.3.1 Metanläckage... 14 5.3.2 Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter... 14 5.4 UTSLÄPP TILL VATTEN... 14 5.5 MARKFÖRORENINGAR... 15 5.6 BULLER... 15 5.7 KEMIKALIEHANTERING... 15 5.8 AVFALLSHANTERING... 15 5.9 LUKT... 16 5.10 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 16 Bilageförteckning Bilaga 1 Kemikalieförteckning 2
2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Två verksamhetsutövare inom samma tillstånd Inom det befintliga miljötillståndet verkar två aktörer: Swedish Biogas International Lidköping AB (SBI), org.nr 556779-5330 Lidköping Biogas AB (Lidköping Biogas), org.nr 556801-7577 SBI ansvarar för substrathantering, rötning, omhändertagande av rötrest samt uppgradering med vattenskrubber till fordonsgaskvalitet. Lidköping Biogas är samägt av Göteborg Energi och Lidköpings kommun, med Göteborg Energi som majoritetsägare. Lidköping Biogas köper all gas som SBI producerar, förvätskar större delen av den med en kylmaskin och lagrar den i en lagertank innan den transporteras bort från anläggningen. FordonsGas Sverige AB (FordonsGas) är ytterligare en aktör som är inblandad. FordonsGas köper större delen av den flytande biogasen. De ansvarar för transport av all flytande gas bort från anläggningen, både den gas de själva köper och den som säljs till andra kunder. FordonsGas köper även den gasformiga gasen och komprimerar den med en kompressoranläggning, dels till den på anläggningen belägna tankstationen, dels för transport i växelflak till övriga tankstationer. De olika verksamheterna bedrivs på olika geografiska områden. En anmälan om ändrad verksamhetsutövare med beskrivning av ansvarsfördelningen inlämnades till tillsynsmyndigheten i början av 2011. Bild 1. Aktörer som verkar inom området. 4
2.2 Allmänt om Lidköping biogasanläggning Lidköping Biogasanläggning är en av världens första anläggningar som producerar flytande biogas (LBG). Anläggningen levererar förnybart drivmedel till bilar, bussar och lastbilar. Merparten av den av SBI producerade biogasen görs flytande i Lidköping Biogas kondenseringsanläggning. För att möjliggöra kondensering rengörs den uppgraderade biogasen från resterande halter koldioxid (< 10 ppm) innan temperaturen sänks i en s.k. Brayton-cykel. I kondenseringsanläggningen kan flytande biogas erhållas i ett spann från - 140 C vid 4 bars övertryck till -161 C vid atmosfärstryck. Detta ger en flexibilitet inför marknadens framtida krav. Anläggningen är utformad för en produktion av 12 ton LBG per dag (4 380 ton per år), men avsikten är i nuläget att komma upp i en produktion som innebär drygt 80 % av detta. Resterande volym levereras som komprimerad biogas (CBG). Bild 2. Schematisk bild över kondenseringsanläggningen. Den flytande biogasen lagras i en 20 m hög termosbehållare på 115 m 3. Distributören FordonsGas transporterar gasen till tankstationer i Göteborg. En mindre andel av biogasen som producerats och uppgraderats till komprimerad biogas av SBI transiteras, efter odörisering, genom anläggningen och levereras till FordonsGas. Odörisering innebär att ett luktande ämne tillsätts för att möjliggöra upptäckt av eventuellt läckage vid användningen av gasen. FordonsGas fyller gasen på växelflak, på sex fyllnadsplatser, och distribuerar sedan biogasen. 2.3 Lokalisering Anläggningen ligger intill nuvarande riksväg 44 inom Kartåsens industriområde norr om avfallsanläggningen, se bild 3. Området är beläget cirka fyra kilometer öster om Lidköpings 5
centrum. Cirka 300 meter väster om anläggningen finns en motorbana och cirka en kilometer väster om anläggningen ligger industriområden. Närmast belägna bostäder ligger 760 meter från anläggningen. En kilometer norr om anläggningen ligger Vänern, och mellan väg 44 och Vänern finns Östra Sannorna, som är ett kommunalt naturreservat. Biogasanläggning Bild 3. Översiktskarta kring området Kartåsen är ett industriområde för verksamheter som hanterar restprodukter eller avfall. Inom området finns idag två övriga aktiva verksamheter, Lidköpings kommuns avfallsanläggning och återvinningsföretaget Ragn-Sells. 2.4 Huvudsaklig miljöpåverkan Den storskaliga miljöpåverkan från biogasanläggningen är positiv, framförallt eftersom biogasen ersätter fossilt bränsle och dess luftemissioner. Vid normal och övervakad drift sker inga utsläpp annat än ett eventuellt diffust läckage av gas från ventiler m.m. Vid driftstörningar facklas överskottsgas av SBI, vilket innebär att metan i gasen förbränns och tillsammans med syre i luften bildar koldioxid, vilket har en 21 gånger lägre växthuseffekt än metan. Anläggningen alstrar även ett visst buller, framför allt vid drift i stand by-läge. All biogas som produceras av Göteborg Energi AB och dess dotterbolag säljs som fordonsgas som innehar hållbarhetsbesked enligt Energimyndighetens föreskrift om hållbarhetskriterier för biodrivmedel. Hållbarhetsbesked är en form av förhandsbesked att levererat bränsle är hållbart och utgår från ett granskat kontrollsystem. Hållbarhetsbeskedet gäller tills vidare och omprövas med jämna mellanrum. 6
2.5 Förändringar under året Åtgärder har vidtagits för att omhänderta ett metanslipp som identifierats från finputsningen. Finputsningsutrustningen är av typen PTSA (Pressure Temperature Swing Adsorption) med två stycken linor, en i drift och en som regenereras. Var 90:e minut skiftas linor och ett slip av metan och koldioxid avges då under tre minuter. Detta slipp återförs numera till gaslagret hos SBI. Anmälan om mindre ändring avseende återföring av gas inlämnades till tillsynsmyndigheten 2013-09-17. Beslut erhölls 2013-10-14. En ny rejektledning för gasåterföring installerades därefter och den nya ledningen driftsattes i februari 2014. Flera åtgärder har vidtagits för att få en stabilare drift av förvätskningsprocessen. Bland dessa kan nämnas: Inför sommaren 2014 installerades spraydysor som kyler luften till kylvattenfläktarna. Detta ledde till att kvävgaskompressorn hade en väldigt stabil drift, trots att sommaren 2014 var anläggningens varmaste hittills. Programuppdateringar genomfördes under hösten 2014, vilka bidrar till färre problem vid uppstart och snabbare uppstarter efter ett stopp. 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut och anmälningar Nedan listas de tillstånd, anmälningar och övriga beslut enligt Miljöbalken som verksamheten i dagsläget är berörd av, samt en sammanfattning av vad besluten omfattar. Efterlevnaden av villkor redovisas under avsnitt 3.3 nedan. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Miljö- och byggnämnden i Lidköping. Tabell 1. Gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2009-11-05 Länsstyrelsen Dnr 551-16786-2009 2013-10-14 Miljö- och byggnämnden i Lidköpings kommun Dnr M 0373 Tillståndsbeslut: Tillstånd enligt miljöbalken för ny biogasanläggning. Högst 12 500 000 Nm 3 rågas får produceras per år. Delegationsbeslut: Miljö-Hälsa bedömer att planerade åtgärder kan ske utan risk för olägenhet. Beslut efter anmälan (2013-09-23) om mindre ändring gällande återföring av gas. Under 2013 togs även totalt tre delegationsbeslut gällande buller respektive glykolutsläpp. Dessa redovisas dock inte här, då besluten innebar att inga åtgärder föranleddes och att ärendena avskrevs. Därefter har nya relaterade händelser inträffat, som redovisas under avsnitt 5.2 (gällande glykolutsläpp) respektive 5.6 Buller. 3.2 Tillståndsgiven och faktisk produktion I miljötillståndets beslutsmening begränsas endast produktionen av rågas. I texten framgår dock även en begränsning av tillåten producerad mängd flytande gas. 7
Tabell 2. Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndsgiven produktionskapacitet 12 500 000 Nm 3 rågas 5 500 ton flytande biogas Faktisk produktion under året Producerad rågas redovisas av SBI 3045 ton flytande biogas 3.3 Efterlevnad av villkor och förelägganden Nedan redovisas villkoren i gällande miljötillstånd för anläggningen. Då flera av villkoren endast berör en annan verksamhetsutövare inom samma tillstånd redovisas detta genom att verksamhetsutövarens namn anges. Uppföljning av sådana villkor sköts av berörd verksamhetsutövare. För verksamheten finns inga förelägganden. Tabell 3. Redovisning och uppföljning av villkor i gällande miljötillstånd. Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2009-11-05 Villkor 1 Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2 Vid anläggningen får följande substrat tas emot och behandlas Substrattyp Avfallskod Max mängd ton/år Stärkelse från etanoltillverkning Spannmålsavrens Sekunda spannmål Glycerol från rapsmetylester -tillverkning och melass från sockertillverkning - 100 000 02 01 03 10 000 02 01 03 10 000-10 000 Odlade grödor - 20 000 Större mängder av respektive substrattyp än vad som angivits ovan samt andra substrat (inklusive avfall) av vegetabiliskt ursprung, får tas emot efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Kommentar Villkoret har följts under året. En rejektledning för gasåterföring har installerats under året, efter anmälan och beslut från tillsynsmyndigheten (se avsnitt 2.5 och 3.1 ovan). Följs upp av SBI. 8
Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2009-11-05 Villkor 3 Verksamheten ska drivas så att risken för lukt minimeras. I de fall luktolägenheter av betydelse ändå uppstår ska åtgärder i syfte att minimera störningarna omedelbart vidtas. 4 Luft från buffert- och blandningstankar ska samlas in och behandlas i luktreducerande filter eller med annan lämplig teknik så att risken för störande lukt minimeras. Delströmmar kan renas var för sig alternativt kombineras på effektivast möjliga sätt. 5 Verksamheten ska bedrivas så att minsta möjliga metanläckage uppstår från anläggningen. Metanläckaget från gasuppgraderingsanläggningen får inte överstiga 1 % av den ingående mängden metan i rågasen. Om det vid mätning visar sig att värdet överskrids ska, inom en månad, behövliga åtgärder vidtagits för att klara värdet alternativt en plan för att avhjälpa överskridandet ha sänts in till tillsynsmyndigheten för beslut om åtgärder. 6 Vid överproduktion av gas eller vid driftstörning ska gasen facklas av så att emissionerna blir så låga som möjligt och ej ger upphov till olägenheter för människornas hälsa eller miljön. 7 Stofthalten i utgående luft från frånluftsventilationen får vid normal drift inte överstiga 10 mg/nm 3 torr gas. Om det vid mätning visar sig att värdet överskrids ska, inom en månad, behövliga åtgärder ha vidtagits för att klara värdet alternativt en plan för att avhjälpa överskridandet ha sänts in till tillsynsmyndigheten för beslut om åtgärder. Normal drift omfattar all tid förutom start- och stopperioder. Kommentar Följs upp av SBI. Följs upp av SBI. Villkoret har följts under året. Läcksökning har genomförts, se vidare under avsnitt 4.3. Ny rejektledning för gasåterföring har tagits i drift under året, se vidare under avsnitt 2.5. Andra stycket följs upp av SBI. Följs upp av SBI. Följs upp av SBI. 9
Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2009-11-05 Villkor 8 Opåverkat dagvattnet från anläggningen ska samlas upp och ledas till ett fördröjningsmagasin. Möjlighet att stänga dagvattenavloppet i händelse av driftstörning, t.ex. vid överjäsning, ska finnas. Förorenat dagvatten samt vatten från gasuppgraderingsanläggningen ska ledas till det kommunala avloppsvattennätet om tillsynsmyndigheten inte medger annat. 9 Buller från anläggningen inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 db(a) dagtid (kl. 07-18) utom sönoch helgdagar, 45 db (A) kvällstid (kl. 18-22) samt sönoch helgdagar (kl. 07-22), 40 db(a) nattetid (kl. 22-07). Den momentana ljudnivån får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db (A). Om det vid mätning visar sig att värdet överskrids ska, inom en månad, behövliga åtgärder ha vidtagits för att klara värdet alternativt en plan för att avhjälpa överskridandet ha sänts in till tillsynsmyndigheten för beslut om åtgärder. 10 Flytande kemiska produkter, inbegripet farligt avfall, ska förvaras invallat på ett för produkten beständigt och tätt underlag. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Vid förvaring utomhus ska skydd finnas för påkörning och invallningar vara skyddade mot nederbörd. Tillsynsmyndigheten kan medge undantag från kraven om särskilda skäl föreligger. Kommentar Villkoret har följts under året. Fördröjningsmagasin och möjlighet att stänga av dagvattenavloppet finns. Ytorna kring anläggningsdelar hos Lidköping Biogas är till större delen grusade, vilket gör att en mycket begränsad mängd dagvatten uppstår. För att kunna stänga dagvattenbrunnar på de asfalterade körytorna finns tättingar till hands. Inga bullerklagomål har inkommit under året. Se vidare under avsnitt 5.6. Villkoret har följts under året. Flytande kemiska produkter förvaras i dubbelmantlade cisterner utomhus. Påkörningsskydd finns. Glykolbehållare från leverantör lagras på uppsamlingskärl. Behållaren/tanken som används vid utspädning av glykol är inte invallad men risken för läckage bedöms vara mycket liten. Tättingar finns för dagvattenbrunnar. 10
Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2009-11-05 Villkor Invallning av lagringstanken för den flytande biogasen (LBG) ska dessutom utformas på så sätt att den vid ett eventuellt läckage minskar förångningen och därigenom minskar risken för spridningen av gasmolnet. 11 Om biogödsel överlåts i annat syfte än att den ska återföras till åkermark ska tillsynsmyndigheten informeras. Leverans av biogödsel ska åtföljas av en innehållsdeklaration. Journal ska föras avseende extern lagringsvolym samt spridningsarealer på gårdsnivå. En årlig sammanställning ska redovisas i miljörapporten. 12 Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att detta tillstånd har vunnit laga kraft. Programmet ska bland annat ange hur verksamheten kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska även innehålla förslag till såväl innehåll som tidpunkter för förstagångs- och periodiska besiktningar. Kommentar Läckage av glykol har förekommit under 2014 pga läckage från tätning vid pump. Rörledningarna med tillhörande pumpar är utomhus och oinvallade och läckaget nådde därför mark. Läckaget berodde på en felleverans av o-ringar som inte tålde aktuella temperaturer. Samtliga berörda o- ringar har bytts ut. Lagringstanken för flytande biogas är inte invallad på grund av säkerhetsskäl. Ett eventuellt läckage skall istället ske till grusad yta och därifrån dunsta till luften, enligt ÅF:s riskutredning Lidköping, riskutredning biogasproduktion från 2010-09-20. Utformning har godkänts av Räddningstjänst i samråd med MSB och redovisats för Länsstyrelsen i samband med Sevesoanmälan. Följs upp av SBI. Villkoret har följts under året. Kontrollprogram inlämnades av SBI inom angiven tidsgräns. Ett separat kontrollprogram för Lidköping Biogas finns. Kontrollprogrammet är ett levande dokument som uppdateras vid behov. Senaste version är daterad 2014-01-14. 11
3.4 Efterlevnad av tillämpliga föreskrifter och förordningar Verksamheten omfattas inte av någon av de föreskrifter och förordningar 1 som ska redovisas i miljörapporten enligt föreskriften om miljörapport (NFS 2006:9). 3.5 Övriga gällande beslut Anläggningen berörs av flera lagar och beslut. Nedan nämns beslut som kan vara av intresse vid tillsyn enligt Miljöbalken. 3.5.1 Meddelande gällande Sevesoanmälan I samband med miljötillståndsansökan inlämnades en anmälan enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381, även kallad Sevesolagen). 2011-03-11 meddelade Länsstyrelsen i Västra Götalands län att de ansåg att anmälan uppfyller de krav som ställs enligt gällande bestämmelser. 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner 4.1 Egenkontroll Anläggningen omfattas av Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Eftersom driften av anläggningen via avtal ligger på Göteborg Energi används Göteborg Energis ledningssystem som verktyg för att säkerställa att förordningen följs. Ledningssystemet innehåller företagsgemensamma rutiner och instruktioner. Anläggningsspecifika rutiner finns åtkomliga för berörda via Projektplatsen. Arbete med att upprätta och uppdatera rutiner för anläggningen pågår fortlöpande. Ett kontrollprogram är upprättat och följs. Kontrollprogrammet är ett levande dokument som uppdateras vid behov. Senaste versionen är daterad 2014-01-14. Lidköping biogasanläggning har anslutit sig till ett frivilligt projekt för biogas- och uppgraderingsanläggningar som Avfall Sverige organiserar (se vidare 4.3 Kontroll av metanläckage). Tillsynsbesök genomfördes 2014-11-24. 4.2 Periodisk besiktning En förstagångsbesiktning av anläggningen genomfördes 2012-10-24. Representant från tillsynsmyndigheten deltog. Besiktningsrapporten skickades till tillsynsmyndigheten 2012-12-13. Under året har arbete med att åtgärda påpekandena genomförts. Samtliga påpekanden är avslutade och presenterades i samband med tillsynsbesöket i november. Periodiska besiktningar kommer fortsättningsvis att ske enligt fastställd rutin vart tredje år. Nästa besiktning kommer därmed att genomföras hösten 2015. 1 SNFS 1990:14 (Behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse), SNFS 1994:2 (Avloppsslam i jordbruket), NFS 2002:26 (Utsläpp från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer), NFS 2002:28 (Avfallsförbränning), SFS 2013:252 (Förordningen om stora förbränningsanläggningar), NFS 2013:253 (Förordningen om förbränning av avfall), SFS 2013:254 (Förordningen om användning av organiska lösningsmedel). 12
4.3 Kontroll av metanläckage Lidköping Biogas har anslutits till ett frivilligt projekt för biogas- och uppgraderingsanläggningar som Avfall Sverige organiserar. Projektet handlar om åtaganden mot metanläckage från anläggningarna och innebär bl.a. att anläggningen ska mäta sitt kvantifierbara utsläpp av metan vart tredje år. Efter att den nya rejektledningen har installerats finns inte längre något kvantifierbart metanläckage, utan endast diffust läckage. För diffust läckage anger det frivilliga åtagandet att läcksökning ska ske minst en gång per år. Koncernen Göteborg Energi har en rutin för läcksökning av metan (STY-2010-00261). Enligt rutinen skall läcksökning av anläggningen genomföras minst en gång per år. Ett anläggningsspecifikt läcksökningsprotokoll finns framtaget. Läcksökning genomfördes i oktober 2014 och en läckande säkerhetsventil upptäcktes. Ventilen drogs åt omgående. 4.4 Åtgärder som vidtagits för att minska risker Göteborg Energi utvärderar kontinuerligt sin verksamhets påverkan på miljön. I enlighet med miljöbalken och förordningen om egenkontroll har bolaget i sitt miljöledningssystem rutiner och instruktioner för att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten. För produktionsanläggningarna finns en plan för genomförandet av riskanalyser avseende yttre miljö, som har uppdaterats och nu även omfattar biogasanläggningarna (tidigare fanns en separat rutin för biogasanläggningarna). Dessa ska göras vart tredje år eller oftare vid t.ex. förändringar i verksamheten. Åren däremellan sker uppföljning av att planerade åtgärder genomförs. För Lidköping Biogas har även en särskild rutin för att säkerställa att riskanalysen som genomförs även omfattar kraven enligt Lagen (2013:778) om skydd mot olyckor tagits fram, med anledning av att anläggningen är en Sevesoanläggning. En riskanalys som omfattar kraven enligt båda lagstiftningarna genomfördes under november/december 2014. I samband med detta följdes även åtgärderna i riskanalysen från 2013 upp och riskanalysen avslutades. Den största risken som åtgärdats och därmed kunde avslutas var installationen av rejektledning. Uppföljning av utförda åtgärder i riskanalysen från 2014 kommer att ske under 2015. Därefter kommer riskanalyser på anläggningen genomföras vart tredje år enligt de nya rutinerna som beskrivs ovan. 5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Produktion, energiförbrukning m.m. En sammanfattande tabell med uppgifter över produktion och förbrukning av el och kvävgas på anläggningen under året visas nedan. Uppgiften för kvävgas gäller inköpt volym. En del av den inkomna biogasen för produktion transfereras genom anläggningen, efter tillsatts av odöriseringsmedel. Denna gas redovisas i tabell 4 som levererad biogas av fordonsgaskvalitet. 13
Tabell 4. Driftuppgifter för året. Totalt Producerad flytande biogas (LBG) 3 045 41 Levererad biogas av fordonsgaskvalitet 1 497 631 15 Enhet Ton GWh Nm 3 GWh Inkommen biogas för produktion 58 GWh Elförbrukning för produktion 6 782 MWh Kvävgas för produktion 2 486 026 Nm 3 5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder I följande avsnitt redovisas de driftstörningar och liknande händelser som lett eller hade kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön samt vidtagna åtgärder. 2014-01-21 läckte ca 100 liter glykol ut från en tätning i en pump till finputsningsenheten. Läckaget berodde på en felleverans av o-ringar som inte tålde aktuella temperaturer. Samtliga berörda o-ringar har bytts ut. Enligt underhållsplanen ska dessa bytas i samband med underhållsstopp minst en gång per år eller oftare vid behov. 5.3 Utsläpp till luft Utsläpp till luft sker främst genom diffusa gasförluster till atmosfären från anläggningen. Vid normal och övervakad drift sker endast ett litet diffust läckage av metan från ventiler och flänsar, se även avsnitt 4.3 ovan. Vid eventuellt stopp på anläggningen sker fackling av överskottsgas hos SBI, som levererar biogasen. Vid planerade jobb på rörledningar eller liknande kallfacklas mindre volymer gas på anläggningen. 5.3.1 Metanläckage Från anläggningen finns inget kvantifierbart utsläpp av metan. Därmed redovisas ingen uppgift på utsläppt mängd metan från anläggningen, trots att ett visst slipp förekommer. 5.3.2 Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter Ett litet koldioxidutsläpp sker från finputsningen. Inkommande uppgraderad biogas har en metanhalt på ca 98 %. Efter finputsningen ligger metanhalten på nästan 100 %. Den koldioxid som separeras från biogasen avgår till atmosfären. För 2014 ger detta grovt räknat ett utsläpp på ca 226 ton koldioxid med biogent ursprung. Metanutsläpp kan räknas om till koldioxidekvivalenter, men för anläggningen finns ingen uppgift på utsläppt mängd metan. 5.4 Utsläpp till vatten Vid normal drift sker inget utsläpp till vatten vid anläggningen. 2 Uppgiften gäller till anläggningen levererad kvävgas, ej förbrukad volym. 14
5.5 Markföroreningar Vid normal drift sker inget utsläpp till mark vid anläggningen. Vid eventuellt läckage av tung gas (t.ex. LBG) faller denna till marken, men avdunstar sedan till atmosfären. Inga markföroreningar har påträffats vid anläggningen under året. 5.6 Buller Ett visst buller alstras från pumpar, fläktar och kompressorer på anläggningen. Det högsta ljudet uppstår dock från strömningsljud från kvävgasrör och ventiler. Den subjektiva upplevelsen är att detta ljud fördubblas när anläggningen ställs i by-pass läge och gasen recirkuleras. Under 2012 och 2013 inkom klagomål gällande buller från intilliggande industrigrannar. Som ett resultat av detta anlitades en ljudkonsult för att mäta bullernivåerna från anläggningen samt för att ta fram åtgärdsförslag och en entreprenör anlitades för att genomföra flertalet av de föreslagna åtgärderna. Beslut angående bullerutredning och åtgärder erhölls från tillsynsmyndigheten 2013-06-04 och 2013-12-20. Ett bullerklagomål från en närboende inkom under november 2013 via tillsynsmyndigheten. Sommaren 2014 anlitade en ljudkonsult för att genomföra bullermätning och beräkning av ljudnivåer vid närliggande bostäder i drift med stand-by läge. Trots att ljudkonsulten följde väderförhållandena under ett par månader infann sig inte prognos med vindförhållanden som representerar värsta fallet för den klagande (medvind mot aktuell fastighet), vilket innebar att mätning aldrig kunde utföras. Vid tillsynbesöket 2014-11-24 redovisades detta samt att stand by-driften reducerats betydligt och väldigt sällan uppstår nattetid. Inga nya klagomål hade heller inkommit. Sammantaget innebar detta att inget krav på bullermätning kvarstod, vilket även framgår av inspektionsrapporten daterad 2015-01-09. 5.7 Kemikaliehantering Flytande kemiska produkter förvaras i dubbelmantlade cisterner utomhus. Påkörningsskydd finns. Inom anläggningen hanteras köldbärare i form av flytande kväve. Propylenglykol används i kylvattensystemet för att det inte skall kunna frysa vintertid. Kemikalier som används på anläggningen redovisas i kemikalieförteckningen bilaga 1. Säkerhetsdatablad finns på anläggningen och kemikalierna finnas förtecknade i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Nya kemikalier måste godkännas i enlighet med en koncernövergripande rutin innan de får tas in på anläggningen. Någon substitution av kemikalier har inte varit aktuell. 5.8 Avfallshantering Viss mängd farligt avfall och övrigt avfall kan uppkomma i samband med underhåll av anläggningen. Avfallsstatistik för året redovisas i tabell 5 nedan. 15
Tabell 5. Avfallsstatistik för 2014 Avfallsslag Farligt avfall EWC kod Transportör Mottagare Mängd Oljefilter x 160107 Atlas Copco AB Atlas Copco AB 1 st. Oljefilter x 160107 Kaeser Kompressorer AB Kaeser Kompressorer AB 2 st. Kylmedel x 160114 " " 8 liter Tryckluftsfilter 150203 " " 4 st. Luftfilter 150203 " " 2 st. Avskiljarpatro ner 150203 " " 2 st. Aktivt kol 150203 " " 2,3 liter 5.9 Lukt Lukt uppstår normalt inte vid anläggningen. Endast uppgraderad biogas hanteras. Däremot sker en tillsättning av ett odöriseringsmedel till den färdiga produkten. Detta för att ett eventuellt läckage av gas hos kunden ska kunna upptäckas. Odöriseringsmedlet är starkt luktande i koncentrerad form, men hanteringen sker helt slutet. 5.10 Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Den producerade biogasen används som drivmedel till fordon. Därigenom minskas behovet av fossila bränslen och utsläppen av fossilt koldioxid. Genom att förvätska gasen tar den mycket mindre plats och kräver därmed färre transporter. Flytande biogas möjliggör miljöanpassade tunga fjärrtransporter. Viktigast för att minska elförbrukningen per producerad energienhet och optimera produktionen av flytande biogas är att kontinuerligt arbeta med att optimera driften och öka tillgängligheten. Flera åtgärder har vidtagits under året (se avsnitt 4.5 ovan) och produktionen har ökat. Även återkommande läcksökning bidrar till en minskad förbrukning av råvaror. Under december 2014 producerades mer flytande biogas på anläggningen än någon tidigare månad. Förbättringsarbetet pågår fortlöpande. 16
Kemikalieförteckning Lidköping Biogas 2014 Bilaga 1. Produkt Klassificering Förbrukning Produkttyp Ingående ämne CAS-nr Ingående ämnes klassificering Halt Prio Gatusalt 30 kg Halkskyddsmedel Natriumklorid 7647-14-5 97-100 % 19,4-20 kg Förbrukning/År Kommentar Kaeser kylolja för skruvkompressorer Sigma Fluid MOL 9.0918.0, 9.0920.0, 9.0923.0, 9.5405.0, 9.5411.0 Ej klassificerad som farlig enligt EG:s kriterier 8 l Kylolja Blandning av högraffinerade mineraloljor och tillsatser 8 l Nitrogen flytande, Nitrogen LGC, Press. Gas (*), H281 486 026 m³ Nitrogen (djupkyld) 7727-37-9 Press. Gas (*), H281 tom 100 % 438705 m³ Aligal 1 flytande, Aligal Drink1 flytande, Aligal Freeze 1 flytande, se avsnitt 16. Propylenglykol TEKN/IBC 1000 KG 600 kg 1,2-propandiol 57-55-6 tom <= 100 % Tetrahydrotiofen F, Xn 25 l Odöriseringsmedel tetrahydrothiophene 110-01-0 Xn, F tom >98 R11, R20/21/22, R36/38, R52/53 Begränsningslista Restriktionslistor* R11-20/21/22-36/38-52/53 Wobst Läcksökningspray R36 0,5 l Diverse Natrium laureth-11 karboksylat 33939-64-9 Xi R38-41 2,5-10 % X-IR PSL, Aerosol F+ R12 0,4 l Smörjmedelstillsats Smörjoljor(petroleum), C20-50, vätebehandlade neutrala 72623-85-9 Xn R65 oljebaserade, högviskös vikt% n-butan Propan 106-97-8 74-98-6 F+ R12 F+ R12 16-17 % 16-17 % ReachXVII 0,064-0,068 l 0,064-0,068 l 200 kg 44-45 % ReachXVII 0,176-0,18 l Enl SDB klassificeras ämnet inte som 24,5 l 0,0125-0,05 l cancerframkallande eftersom det kan visas att det innehåller < 3% (vikt/vikt) DMSO-extrakt, uppmätt enligt IP 346. < 0,1 % butadien enl SDB. * Restriktionslistor: Vattendirektivet, Reach bilaga XIV och XVII, kandidatförteckningen samt A- och B ämnen (Arbetsmiljöverket).