Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor

Räddningstjänst i Ånge kommun Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor Dokumentnamn: Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun enligt lag om skydd mot olyckor Antagen KF 2008-05-26 34 Dnr: Kf 08/127

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 0 Förord Den 1 januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor i kraft. Enligt lagen ska alla kommuner under året utarbeta handlingsprogram för skydd mot olyckor. Kommunen kan välja mellan att ha olika program för det förebyggande arbetet och för räddningstjänstens operativa verksamhet (räddningstjänst). I Ånge kommun har vi valt två olika program och detta dokument utgör Ånge kommuns handlingsprogram för räddningstjänst. Kommunstyrelsen har givit räddningstjänsten i uppdrag att ta fram handlingsprogram för beslut i kommunfullmäktige. Arbetet med handlingsprogrammet har utgått från främst två dokument, den kommunala riskanalysen och det tidigare handlingsprogrammet. I handlingsprogrammet finns ett antal mål för räddningstjänsten fastställda. Måluppfyllelsen ska redovisas årligen i verksamhetsberättelsen. Handlingsprogrammet ska därför ses som en inledning i en kontinuerlig process där säkerhet är en viktig byggsten för en trygg livsmiljö i Ånge kommun.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 1 Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR...1 1.1.1 Bakgrund och syfte...1 1.1.2 Olycksproblemet...1 1.2 SKADEAVHJÄLPANDE ARBETE FÖR ÅNGES INVÅNARE...5 2 RISKER I VÅRT SAMHÄLLE...6 2.1 RISKUTVECKLINGEN I STORT...6 2.2 KOMMUNAL RISKANALYS...6 2.2.1 Identifierade olycksrisker...7 2.3 OLYCKOR SOM FÖRANLEDER RÄDDNINGSINSATS...11 2.3.1 Räddningstjänstens insatser...11 2.4 STOROLYCKOR...12 3 MÅL FÖR DEN SKADEAVHJÄLPANDE VERKSAMHETEN...14 3.1 DIMENSIONERANDE OLYCKOR...14 3.2 NATIONELLA MÅL...14 3.3 VISION...14 3.4 SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL...15 3.4.1 Bränder...15 3.4.2 Trafikolyckor...16 3.4.3 Utsläpp av farliga ämnen...16 3.4.4 Storolyckor...16 4 FÖRMÅGA FÖR DEN SKADEAVHJÄLPANDE VERKSAMHETEN...18 4.1 RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION...18 4.2 ORGANISATION VID RÄDDNINGSINSATSER...18 4.3 KOMPETENSER...19 4.4 RÄDDNINGSSTYRKORNAS FÖRMÅGA...19 4.4.1 Beredskap...19 4.4.2 Jämförelse av förmåga och prestationsmål...20 4.5 SAMVERKAN...22 4.6 ÖVNINGSVERKSAMHET...23 4.7 VARNING OCH ALARMERING VID ALLVARLIGA HÄNDELSER...23 4.8 ALARMERING AV RÄDDNINGSSTYRKOR...24 4.9 RÄDDNINGSTJÄNST UNDER HÖJD BEREDSKAP...24 5 UPPFÖLJNING...25 5.1 OLYCKSUTREDNING...25 5.2 UPPFÖLJNING AV HANDLINGSPROGRAMMET...25 BILAGA 1: INSATSTIDER...26 IDENTIFIERING AV RISKOBJEKT...29 HÄNDELSESCHEMA VID TELEABROTT...30 STATISTIK RÄDDNINGSINSATSER MED JÄMFÖRBARA KOMMUNER 31

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 1 Sammanfattning Det inledande kapitlet belyser bakgrund till lagen, dess väsentligaste paragrafer och den enskildes ansvar samt kommunens uppdrag. Kommunen ges i lagen i uppdrag att samordna, underlätta för den enskilde, utöva tillsyn, undersöka, svara för räddningstjänst, sotning och brandskyddskontroll. I Översiktsplanen för Ånge kommun, kallad öp, sägs att en av byggstenarna för att nå detta mål är att skapa ett samhälle som i minsta möjliga mån störs av olyckor. Några av nyckelorden i öp är trygghet, livsmiljö och folkhälsa. I det följande kapitlet berörs olycksutvecklingen i stort. Statistiken över olyckor som föranlett en räddningsinsats visar dock att tre olyckstyper är vanligast förekommande: Bränder i det fria, trafikolyckor och bränder i byggnader. Denna statistik tillsammans med uppgifter från den komunala riskanalysen har sedan lett fram till ett antal dimensionerande olyckor. I kapitlet som handlar om mål tas ett antal prioriterade riskområden fram. Dessa mål bygger på de nationella mål som fastställts i lagen, kommunens vision och de dimensionerande olyckorna. Det som gäller för Ånge kommun i detta handlingsprogram är bränder, trafikolyckor och s.k. storolyckor. Till varje riskområde har säkerhetsmål och prestationsmål tagits fram. Säkerhetsmålen anger det tillstånd kommunen önskar uppnå. Prestationsmålen beskriver hur kommunen ska uppnå säkerhetsmålen. Ibland förutsätts samverkan med organisationer, företag eller myndigheter utanför kommunen. I det följande kapitlet redovisas den skadeavhjälpande verksamhetens förmåga att genomföra räddningsinsatser. Räddningsstyrkorna är i kommunen fördelade på två brandstationer, Ånge och Fränsta. Förmågan jämförs även med de framtagna prestationsmålen och resultatet visar att kommunen kan hantera de vanligast förekommande olyckorna. Vissa typer av olyckor kräver dock samverkan mellan flera räddningsstyrkor eller särskilda resurser. I detta kapitel fastställs även krav på kompetenser för personalen och mål för övningsverksamheten samt hur allmänheten ska varnas i händelse av allvarliga olyckor. Avslutningsvis redovisas kommunens organisation för räddningstjänst under höjd beredskap I det avslutande kapitlet redovisas hur kommunen ska arbeta med olycksuppföljning och uppföljning av handlingsprogrammet. Olycksuppföljningen ska ske enligt en framtagen arbetsmodell, där räddningsledaren har huvudansvaret och insatsrapporten utgör en viktig del. Uppföljning av handlingsprogrammet sker genom årlig redovisning av måluppfyllelsen i verksamhetsberättelsen. Inför varje mandatperiod, då handlingsprogrammet ska förnyas, ska även ett särskilt utvärderingsdokument utarbetas.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 1 1 Inledning 1.1 Lag om skydd mot olyckor 1.1.1 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2004 trädde lag om skydd mot olyckor 1 (LSO) i kraft samtidigt som räddningstjänstlagen från 1986 med vissa övergångsbestämmelser togs ur bruk. I och med lag om skydd mot olyckor ska kommunerna styra sitt arbete, skydd mot olyckor, med målstyrning utifrån nationella mål. Styrningen ska ske genom handlingsprogram, dels för räddningstjänst (skadeavhjälpande verksamhet) och dels för den olycksförebyggande verksamheten. Handlingsprogrammet utgör ett övergripande dokument som beskriver räddningstjänstens mål och verksamhet samt de risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser. Programmet anger även räddningstjänstens egna förmåga samt förmåga att i samverkan genomföra räddningsinsatser. Handlingsprogrammet fastställs av kommunfullmäktige och ska antas minst en gång per mandatperiod. Handlingsprogrammet ska även utgöra ett instrument för uppföljning och utvärdering. Arbetet med handlingsprogrammet är en ständigt pågående process och detta dokument beskriver processen och verksamheten vid det tillfälle som dokumentet togs fram. Uppföljningar och förändringar i omvärlden kan och ska komma att påverka dokumentets utformning och innehåll. 1.1,2 Olycksproblemet Totalt uppskattas samhällets direkta kostnader och produktionsbortfall för olyckor under år 2001 uppgå till 36 miljarder kronor. Motsvarande kostnad för år 2000 var 33 miljarder kronor 2. Varje år omkommer ca 2800 personer, i storleksordningen 30 gånger så många, d.v.s. 75 000 skadas svårt samt närmare 200 gånger så många, ungefärligen 500 000 personer, skadas lindrigt på grund av olyckor 3. 1 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 2 Samhällets kostnader för olyckor avseende åren 2000 och 2001, NCO 2004:5 3 Olyckor i siffror 2002, SRV

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 2 Det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs av olyckor. Redan i de utredningar (SOU 1998:59, SOU 2002:10) som ligger till grund för Lag om skydd mot olyckor uttalade regeringens utredare att det måste bli färre som dör och skadas i olyckor. Olyckorna och skador därav har blivit ett betydande samhällsproblem. Lag om skydd mot olyckor bygger på detta faktum och utsträcker några för kommunerna nya åtaganden. Bland annat finns följande bestämmelser i lagen. Lagens paragrafer De paragrafer i Lagen om skydd mot olyckor som främst berör handlingsprogrammet är följande: 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 kap 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. 3 kap 2 En kommun ska genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. 3 kap 3 En kommun ska ha ett handlingsprogram för skadeavhjälpande verksamhet. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Den enskildes ansvar till skydd mot olyckor Lag om skydd mot olyckor är mycket tydlig på att huvudansvaret till skydd mot olyckor alltid åligger den enskilde. Den enskilde är i detta sammanhang såväl privatperson som företag och åläggs dels att alltid larma vid händelse av eller risk för en olycka samt att för egen del hålla ett skäligt skydd mot brand och annan olyckshändelse.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 3 Kommunens uppdrag I detta handlingsprogram är det främst punkterna 1, 4 och 5 nedan som behandlas, medan övriga uppdrag tas upp i handlingsprogrammet för förebyggande verksamhet Kommunen ges i lagen i uppdrag att samordna, underlätta för den enskilde, utöva tillsyn, undersöka, svara för räddningstjänst, sotning och brandskyddskontroll. 1. Samordna Kommunen ska samordna det olycksförebyggande och skadebegränsande arbetet med flera aktörer inom såväl offentlig förvaltning, näringslivet samt organisationer och frivilliggrupper. 2. Underlätta för den enskilde Kommunen ska vidare underlätta för den enskilde att själv bidra till sin säkerhet genom rådgivning, information och utbildning. 3. Tillsyn För att kontrollera lagens efterlevnad ska kommunen utöva tillsyn. Tillsynen ska vara behovsanpassad och i första hand riktas mot mer riskfyllda byggnader och anläggningar. 4. Undersöka Kommunen ska i skälig omfattning efter en räddningsinsats undersöka olyckan, dess orsak, olycksförloppet och hur insatserna har genomförts. 5. Räddningstjänst Räddningstjänst är samhällets stöd till den enskilde vid olyckshändelser eller överhängande fara för olyckshändelser, för att förhindra och/eller begränsa skador på människor, egendom eller miljön. 6. Sotning och brandskyddkontroll Kommunen ska föreskriva hur sotning ska ske.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 4 Avgränsningar Detta handlingsprogram medför inte att något annat program inom kommunen upphör. Däremot har programmet kopplingar till: Säkerhetspolicy för Ånge kommun Säkerhetspolicyn för Ånge kommun har i första hand kommunens behov i fokus medan detta handlingsprogram har medborgarnas behov i fokus. Handlingsprogram för förebyggande verksamhet Handlingsprogram för förebyggande ska redovisa de risker som finns i kommunen som kan föranleda räddningsinsatser, kommunens målsättning för förebyggande åtgärder, redovisa hur den förebyggande verksamheten är planerad och hur säkerhetsarbetet är anordnat Planer för extraordinära händelser i fredstid Planer för extraordinära händelser syftar till att begränsa skador på människor, egendom och miljön vid en större olycka/extraordinär händelse. Planerna fokuserar också på medborgarnas behov vid en större olycka.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 5 1.2 Skadeavhjälpande arbete för Ånges invånare Ånge kommuns skadeavhjälpande arbete vid räddningsinsatser är ett led i att skapa ett säkrare samhälle och en del av att bygga den trygga livsmiljö som översiktsplanen talar om. Säkerhet är en byggsten för en trygg livsmiljö, ett av målen i Översiktsplanen

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 6 2 Risker i vårt samhälle 2.1 Riskutvecklingen i Ånge kommun Här presenteras de senaste 11 årens händelser i Ånge kommun som föranlett räddningsinsats där det även framgår antal omkomna och skadade enligt följande: Olyckstyp Antal Andel (%) Omkomna Svårt skadade Lindrigt skadade 01 Brand i byggnad 211 14,3 4 2 9 02 Brand ej i byggnad 363 24,6 0 1 5 06 Trafikolycka 217 14,7 9 27 224 07 Utsläpp av farligt ämne 37 2,5 0 0 0 08 Drunkning/-tillbud 11 0,7 1 3 6 10 Stormskada 3 0,2 0 0 0 15 Nödställd person 1 0,1 1 0 0 16 Nödställt djur 13 0,9 0 0 0 18 Annat ras 1 0,1 0 0 1 20 Annan vattenskada 12 0,8 0 0 0 21 Automatlarm ej brand/gas 463 31,4 0 0 0 22 Förmodad brand 85 5,8 0 0 1 23 Falsklarm brand 1 0,1 0 0 0 24 Förmodad räddning 10 0,7 0 1 3 25 Falsklarm räddning 2 0,1 0 0 0 91 Annan kommunal räddningstjänst 44 3 4 0 6 Total 1 474 100 19 34 255 2.2 Kommunal riskanalys Räddningstjänstens viktigaste planeringsunderlag utgörs av den kommunala riskanalysen 4. Analysen upprättades 1992 och revideras i sin helhet 2007. Den kommunala riskanalysen har som mål att: de snabba och tidsmässiga oförutsedda händelser, som vi kallar olyckor, så långt som möjligt ska förutses och i möjligaste mån förebyggas. ge kommunens förtroendevalda och tjänstemän ett bättre beslutsunderlag i frågor som rör räddningstjänst, d.v.s. målsättning, dimensionering och utrustning, fysisk planering, beredskapsplanering, miljöfrågor, vägvalsstyrning av farligt gods samt skydd för befolkningen i fred och under höjd beredskap. 4 Kommunal riskanalys för Ånge kommun,

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 7 Eftersom riskerna i ett modernt samhälle förändras, ökar och koncentreras kommer kontinuerlig inventering och analys av riskerna behöva fortgå för att den skadeförebyggande och skadeavhjälpande verksamheten ska kunna förändras i takt med samhällets utveckling. Den kommunala riskanalysen ska och måste vara ett levande dokument som ständigt uppdateras i och med att riskerna förändras eller omvärderas. Vid en sammanställning av riskanalysen har räddningstjänsten konstaterat att kommunen har många och olika risker. Det är risker i form av traditionella hot som brand, olyckor i trafiken, olyckor med farliga ämnen mm. Transport av farligt gods, via väg och järnväg, inom tätortens centrala delar ökar kommunens riskbild. Rekommenderade vägar för farligt gods är framtagna av Länsstyrelsen i Västernorrland och räddningstjänsten. Dessa förslag redovisas i Räddningsverkets Sverigeatlas (Vägvalsstyrning). En olycka med farligt gods i tätbebyggt område kan få svåra konsekvenser. 2.2.1 Identifierade olycksrisker I riskanalysen har ett antal skadeexempel tagits fram. Syftet har varit att beskriva de olyckor som bör ligga till grund för räddningstjänstens skadeavhjälpande verksamhet. Riskanalysen för olyckor som kan föranleda räddningsinsats har som syfte att: Identifiera de risker som kommunen kan utsättas för. Riskerna skall sedan förebyggas, hindras eller begränsas. Kommunen förutsätts ha en för geografiskt ansvarsområde tillämplig riskanalys som grund för handlingsprogrammet. Snabba och tidsmässigt oförutsedda händelser, som kallas olyckor, skall så långt som möjligt kunna förutses och i möjligaste mån undvikas. Ge Ånge kommuns förtroendevalda och tjänstemän underbyggda beslutsunderlag i frågor som rör räddningstjänst, fysisk planering, beredskapsplanering, miljöärenden, vägvalsstyrning av farligt gods och skydd för befolkningen i fred och under höjd beredskap. Då riskerna i ett modernt samhälle hela tiden förändras, ökar och koncentreras måste kontinuerlig riskinventering och riskanalys pågå så att den förebyggande och avhjälpande verksamheten kan förändras i takt med samhällets utveckling.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 8 Som framgår av det sammanställda materialet i riskanalysen har Ånge kommun många faktorer att ta hänsyn till. Nedan sammanfattas några i punktform. Det är av avgörande betydelse för människors skydd hur den kommunala räddningstjänsten är organiserad och dimensionerad. Den allmänna samhällsutvecklingen har medfört att riskerna i samhället har ökat under den senaste 15-20 års perioden framför allt för ovanliga, större olyckshändelser och störningar. Statens Räddningsverks bedömning av 90-talet visar tydligt på en fortsatt ökning av vissa svåra risker, samtidigt som övriga risker i samhället kvarstår på sin nuvarande nivå. Räddningstjänstens ansvar för beredskap och planering. Insatser mot olyckor i samhället har avsevärt utökats och fördjupats genom tillkomsten av den nya Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Många för räddningstjänsten allvarliga försvårande omständigheter ger förstärkta händelseförlopp, som på olika sätt onödigt försvårar för insatsstyrkan, ett exempel på detta är minimistyrka för rökdykning vid långa insatsvägar. Utvecklingen sedan 1974-års brandlag fram till dagens lag om skydd mot olyckor har väsentligt utökat räddningstjänstens ansvar och verksamhet. Under motsvarande tid har räddningstjänstens personella resurser reducerats, men bättre teknisk utrustning har istället anskaffats. Den alternativa brandvattenförsörjningen förutsätter att räddningstjänsten kan garantera tankbilsvatten inom angiven insatstid. Räddningstjänsten är inte dimensionerad för alla de olika olyckor och händelser som kan inträffa i kommunen. Riskanalysen för kommunen åskådliggör ett flertal riskmiljöer där olycka kan inträffa. Riskmiljöerna kan delas in på två sätt; där sannolikheten är stor för händelse men med smärre konsekvenser, och där sannolikheten är liten men med stora konsekvenser. På följande sida redovisas olika scenarier sett ur sannolikhets- och konsekvenssynpunkt. Genom att uppskatta hur ofta en viss skadehändelse kan inträffa så har sannolikheten hänförts till någon av följande fem klasser i stigande skala: Riskvärdering För att så objektivt som möjligt kunna värdera riskerna utgår man från parametrarna sannolikhet och konsekvens Sannolikhet: Genom att uppskatta hur ofta en viss skadehändelse kan inträffa så har sannolikheten hänförts till någon av följande klasser i stigande skala:

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 9 Klass Frekvens 1. Mycket liten sannolikhet < en gång per 100 år 2. Liten sannolikhet en gång per 10-100 år 3. Sannolik en gång per 1-10 år 4. Stor sannolikhet någon gång per år 5. Mycket stor sannolikhet flera gånger per år Konsekvens: Konsekvens bedöms utifrån antalet omkomna och/eller skadade människor eller hur stora materiella skadorna blir. Klass Människor Egendom Lindriga konsekvenser Enstaka skadade < än 0,2 Mkr Stora konsekvenser Enstaka svårt skadade Mellan 0,2 2 Mkr Mycket stora konsekvenser Enstaka dödsfall, Mellan 2-20 Mkr flera svårt skadade Katastrofala konsekvenser Många dödsfall, många >20 Mkr skadade NR SKADETYP Sannolikhet Konsekvenser 1 Lägenhetsbrand <10 min insatstid Stor Stor 2 Lägenhetsbrand > 10 min insatstid Stor Stor 3 Lägenhets- eller villabrand Stor Stor > 10 min insatstid 4 Brand i lantbrukets ekonomibyggnader Liten Mycket stor 5 Brand i publika lokaler Liten Mycket stor 6 Brand i objekt med långa insatsvägar Sannolik Mycket stor 7 Brand i äldreboende Sannolik Stor 8 Brand i kulturbyggnad Liten Mycket stor 9 Skogsbrand Mycket stor Stor 10 Stor skogsbrand Sannolik Stor 11 Trafikolycka Stor Stor 12 Stor trafikolycka Sannolik Mycket stor 13 Drunkningsolycka Stor Mycket stor 14 Farligt gods olycka väg järnväg Liten Katastrofala 15 Farligt godsolycka industri Liten Mycket stor 16 Översvämning / Naturkatastrofer Liten Katastrofala Riskanalysen finns att tillgå i sin helhet hos Räddningstjänsten

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 10 Riskgruppering De värderade och för analysen aktuella riskerna utefter kurvan har grupperats med hänsyn till hur de bör påverka dimensioneringen av den kommunala räddningstjänsten. Indelning i riskgrupper har skett enligt nedan: Grupp A : Grupp B : Grupp C : Mycket stor eller stor risk framförallt för människors liv och hälsa, vilket med hänsyn till den stora sannolikheten innebär direkt dimensionerande för räddningstjänsten. Mindre men tillräckligt stor risk för att hänsyn till konsekvenserna av en händelse måste tas vid dimensionering av resurs / insatsplaner av räddningstjänsten. Liten eller obetydlig risk, dvs särskild hänsyn behöver ej tas vid dimensionering av räddningstjänsten. Eftersom konsekvenserna dock är så allvarliga, föreligger skyldighet att med befintliga resurser och efter bästa förmåga planera för ledning och genomförande alternativt deltagande i insatsen. Sannolikhet Mycket stor A=1, 2, 3, 9 11, 13 För stor Stor Sannolik B=4, 5, 6, 7 8, 12 C=14, 15, 16 Liten För liten risk Lindriga Stora Mycket stora Katafrofala Konsekvenser Anm: Värdering av konsekvensens omfattning utgör ett medelvärde. Beroende på omständigheterna kan konsekvensen vid den aktuella händelsen bli såväl mindre som större. Av diagrammet framgår att sannolikheten för lägenhetsbrand, trafikolycka, skog-,villa- och ladugårdsbrand på landsbygden samt drunkning är mycket stor eller stor.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 11 2.3 Olyckor som föranleder räddningsinsats 2.3.1 Räddningstjänstens insatser Med räddningstjänst avses i lagen (LSO) de räddningsinsatser som kommunen eller staten ska ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Kommunen ansvarar för räddningstjänst förutom i de fall som definieras som statlig räddningstjänst. I 4 kap. 1 6 LSO fastställs följande som statlig räddningstjänst: o Fjällräddningstjänst o Flygräddningstjänst o Sjöräddningstjänst o Efterforskning av försvunna personer i andra fall o Miljöräddningstjänst till sjöss o Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen I övriga fall ansvarar kommunen för räddningsinsatserna. För att det ska vara motiverat att samhället ska ansvara för en räddningsinsats ska vissa kriterier vara uppfyllda. I 1 kap. 2 LSO anges dessa kriterier och ansvaret avgörs av: o Behovet av ett snabbt ingripande o Det hotade intressets vikt o Kostnaderna för insatsen o Omständigheterna i övrigt Alla fyra kriterier ska vara uppfyllda för att en räddningsinsats ska kunna påbörjas. Hänsyn måste dock tas till att beslut ibland måste ske utan tillräckligt med information om olyckan och under stark tidspress. Landstingets ambulansverksamhet är inte att betrakta som en räddningsinsats. Därför innehåller räddningstjänstens statistik inte en komplett förteckning av de olyckor som sker i kommunen, utan endast de som föranlett en räddningsinsats från räddningstjänsten. Av statistiken 5 framgår att följande olyckor är mer frekventa än andra. Dessa kallas här vanliga olyckor. De vanligaste identifierade räddningstjänstutryckningarna i Ånge kommun, 1996-2006, utgörs av: 1. Brand ej i byggnad 2. Trafikolyckor 3. Bränder i byggnader 5 http://ida.srv.se/

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 12 Antal händelser som föranlett räddningsinsats 1996-2006 80 70 60 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Automatlarm ej brand/gas 50 40 30 20 10 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2.4 Storolyckor Med storolyckor avses olyckor som är omfattande i bemärkelsen att de kräver många liv eller ger mycket stora skador. Händelserna kan t.ex. vara skogsbrand av ett så omfattande slag att insatsen pågår mer än 3 dygn och kräver samtidig närvaro av ett stort antal personer. Sådana bränder inträffar någon gång per decennium, masskadesituationer från tåg eller bussolyckor eller stora kemikalieutsläpp (främst utsläpp av giftig eller explosiv gas). Storolyckor är mycket ovanliga i vårt samhälle, så ovanliga att tillförlitlig statistik över inträffade händelser inte går att ta fram, framförallt inte på lokal nivå. Risken för denna typ av händelse har uppskattats i Ånges kommunala riskanalys. Målen för storolycka finns angivna på sidan 16 under punkt 3.4.4 Storolycka i detta handlingsprogram. I tabell 2-A nedan finns några av de storolyckor som bedöms möjliga i riskanalysen. Typ av möjlig storolycka Skogsbrand Brand i publik lokal Brand på vårdanläggning Gasutsläpp över bebyggt område Järnvägsolycka Olycka med farligt gods Olycka med utsläpp av kemikalie till vattentäkt Trafikolycka mellan buss och annat tungt fordon Trafikolycka mellan tåg och bil Översvämning Tabell 0-A: Möjliga storolyckor i Ånge enligt riskanalysen

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 13 I Tabell 0-B redovisas Ånges farliga anläggningar 6. Beslut om vilka verksamheter som ska klassas som farliga beslutas av länsstyrelsen i samråd med kommunen. Farlig verksamhet Eka (Seveso) Huvudsaklig riskkälla Brännbara och giftiga gaser, brännbar och giftig vätska mm. Leringsdammmen Lso 2:4 Torpshammar kraftverk Lso 2:4 Mittfrys Tabell 0-B: Farliga verksamheter i Ånge Risk för dammbrott Risk för dammbrott Risk för utsläpp av ammoniak Utöver detta finns kemikaliehantering i mindre skala i många företag i kommunen, samt relativt omfattande transporter av farligt gods i och genom tätorten. Dessa företag och transporterna till och från dem utgör en viss risk för omgivningen. För att minimera transportriskerna finns rekommenderade vägar för farligt gods, väg 83, och E14. Olycka med gasolbil E14 Borgsjö Ånge kommun 6 Anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön t.ex. genom kemikaliehantering (så kallade Sevesoanläggning (Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor)), eller annan omfattande riskverksamhet.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 14 3 Mål för den skadeavhjälpande verksamheten 3.1 Dimensionerande olyckor Utifrån den kommunala riskanalysen och statistik från räddningstjänstens insatser kan de olyckor som räddningstjänsten ska hantera delas in i två kategorier, vanliga olyckor och storolyckor. De vanliga olyckor som ska hanteras är: o Bränder o Trafikolyckor o Olyckor med farliga ämnen 7 o Drunkningstillbud Storolyckor är de olyckor som kan kräva många liv eller ge mycket stora skador. Händelserna kan t.ex. vara masskadesituationer från tåg- och bussolyckor eller stora kemikalieutsläpp. Även om dessa olyckor är ovanliga ska räddningstjänsten kunna påbörja en räddningsinsats även vid dessa tillfällen och i samverkan med andra organisationer även kunna hantera stora olyckor. 3.2 Nationella mål I lagen om skydd mot olyckor finns två mål som anger inriktningen för verksamheten. I första paragrafen anges att Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. (LSO 1 kap 1 ). I den tredje paragrafen framhålls att Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. (LSO 1 kap. 3 ). 3.3 Vision Kommunens övergripande vision för arbetet med skydd mot olyckor: Ånge kommun ska vara en säker kommun som aktivt arbetar för att minska olyckor och skador. 7 Med farliga ämnen avses ämnen som är skadliga för människors hälsa och/eller för miljön.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 15 3.4 Säkerhets- och prestationsmål Utifrån de nationella målen och de dimensionerande olyckorna har lokala mål för räddningstjänsten satts upp. Målen är indelade i säkerhetsmål och prestationsmål. Nedan följer några definitioner och avgränsningar för kommunens säkerhets- och prestationsmål. Säkerhetsmål Säkerhetsmålen för de dimensionerande olyckorna anger det läge kommunen anser sig kunna uppnå. De säkerhetsmål som nedan formuleras för den skadeavhjälpande verksamheten har ett medborgarperspektiv. Prestationsmål Prestationsmålen beskriver hur kommunen ska uppnå säkerhetsmålen. Samverkan kan också bli aktuell med organisationer, företag eller myndigheter utanför kommunen. Prestationsmålen har ett organisationsperspektiv. Beskrivning av målen/upplägg i den fortsatta framställningen Exempel: I rutorna beskrivs säkerhetsmål för de dimensionerande olyckorna. o Därefter de prestationsmål kommunen ska uppnå. 3.4.1 Bränder Bränder ger ofta stora egendomsskador och stora följdverkningar för såväl den enskilde som för samhället. Varje år dör i Sverige mellan 100 130 personer i samband med bränder och varje år orsakas skador för flera miljarder. Skador på människor, egendom och miljö i samband med bränder ska minimeras. o För Grupp 1-bebyggelse 8 ska en räddningsinsats kunna påbörjas inom 10 minuter 9. o För minst 90 % av hushållen ska en räddningsinsats kunna påbörjas inom 20 minuter. o Utföra livräddning med rökdykare i bostadsbebyggelse. o Utföra utvändig utrymning/livräddning från byggnad. o Utföra invändig släckning av byggnad. o Utföra släckning av brand i terräng. o Utföra släckning vid brand i brandfarlig vätska. o Utföra första hjälpen på skadade. 8 Enligt Statens räddningsverks tidigare normer, t.ex. större vårdanläggningar och samlingslokaler. 9 Se insatstider i bilaga 1. Insatstiden är tiden från att räddningstjänsten erhållit larmet till dess att räddningsinsatsen påbörjats vid olycksplatsen.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 16 3.4.2 Trafikolyckor Olyckor i trafiken orsakar oftast trauma för den drabbade och där räddningstjänst ofta erfordras för att frigöra den drabbade för vidare transport till sjukhus. Tiden från det att olyckan inträffat tills dess att den drabbade erhåller vård på sjukhus är ofta avgörande för dennes liv och hälsa Vid trafikolyckor skall räddningstjänsten ge sjukvården förutsättningar att klara den så kallade Gyllene timmen. o Utföra losstagning av fastklämda personer. o Utföra säkring av olycksplats. o Utföra första hjälpen på skadade. 3.4.3 Utsläpp av farliga ämnen I Ånge kommun hanteras en mängd farliga ämnen i många verksamheter. Dessa ämnen utgör en risk för människor, men utgör även en stor risk för miljön vid utsläpp. Skador på människor, egendom och miljö i samband med utsläpp av farliga ämnen ska minimeras. o Utföra livräddning i riskmiljö. o Utföra begränsning av utsläpp av farliga ämnen o Utföra brandsläckning i samband med bränder i farliga ämnen. o Utföra sanering i samband med utsläpp av farliga ämnen. o Utföra första hjälpen på skadade. o Utföra första hjälpen på skadade. 3.4.4 Storolyckor I Ånge kommun finns ett antal anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. I kommunen finns också starkt trafikerade vägar, järnväg, och anläggningar där många människor vistas samt stor risk för större skogsbränder. Skador på människor, egendom och miljö i samband med storolyckor ska minimeras. o Leda och samordna en större räddningsinsats med samverkande organ från andra myndigheter, organisationer och förstärkande enheter från andra räddningstjänster. o Utföra insatser med kemdykare i riskområde i samband med olyckor i farliga ämnen.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 17 o Utföra invändig brandsläckning i större anläggningar i s.k. hög riskmiljö. o Kunna upprätta väderskyddad uppsamlingsplats för skadade. o För samtliga verksamheter som klassas som farliga anläggningar 10 ska aktuell insatsplan finnas. Eka Chemicals Albyfabrikerna 10 Anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön t.ex. genom kemikaliehantering (så kallade Sevesoanläggningar (Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor)), eller annan omfattande riskverksamhet.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 18 4 Förmåga för den skadeavhjälp- ande verksamheten 4.1 Räddningstjänstens organisation Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ, följt av kommunstyrelsen (KS), som också utgör räddningsnämnd. Utöver den politiska organisationen så finns en förvaltningsorganisation där räddningschefen är tillika förvaltningschef. Kommunens räddningsstyrkor är placerade vid brandstationer i Ånge och Fränsta.. 4.2 Organisation vid räddningsinsatser Alla räddningsinsatser ska ledas av en räddningsledare (RL). Räddningsledaren leder räddningstjänstens enheter och är ansvarig för all myndighetsutövning 11 i samband med en räddningsinsats. Vid mycket stora insatser samverkar RL med andra organ, t.ex. polis och sjukvård vars arbete leds av egna utsedda personer. Räddningsledare i Ånge Kommun kan vara brandingenjör, brandmästare, brandförman eller brandförman deltid, allt beroende på olyckans karaktär eller storlek. Samtliga brandbefäl har räddningschefens delegation att vara räddningsledare vid räddningsinsats. Exempel på ledningsorganisation vid normalstora insatser RL RL Enheter Sektor Sektor Enheter Enheter Exempel på ledningsorganisation vid mycket stora insatser 11 Beslut om avslutad räddningstjänst (LSO 3 kap 9 ), tjänsteplikt (LSO 6 kap 1 ) och ingrepp i annans rätt (LSO 6 kap 2 ) skall dokumenteras i insatsrapporten.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 19 Stab RL SAMVERKANDE ORGAN Brandman Brandman i deltidsstyrka ska ha genomgått SRV:s utbildning i räddningsinsats eller genomgått utbildningen Brandman Deltid enligt SRV:s äldre utbildningssystem. Polisinsatschef Sjukvårdsledare Sektor Sektor Polisenheter Medicinskt ansvarig Enheter Enheter Sjukvårdsenheter 4.3 Kompetenser Räddningschef Kommunens räddningschef ska ha lägst avlagt Brandmästarexamen och genomgått Statens räddningsverks påbyggnadsutbildning i förvaltningskunskap för Brandmästare samt Förebyggande 2 utbildningen eller motsvarande i nya utbildningen. Räddningschefen är förvaltningschef. Räddningsledare Räddningschefen ska vara räddningsledare. Denne kan ge delegation till andra personer att vara räddningsledare. För att få tjänstgöra som räddningsledare krävs att personen lägst har avlagt examen från Statens räddningsverks (SRV) utbildning Räddningsledare A eller motsvarande enligt äldre utbildningssystem (Brandförman heltid resp. deltid). Samtliga brandbefäl inom Ånge kommuns räddningstjänst har delegation att vara räddningsledare. 4.4 Räddningsstyrkornas förmåga 4.4.1 Beredskap Följande enheter är lägsta bemanning för respektive brandstation som ska kunna rycka ut inom de tider som anges nedan:

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 20 Brandstation Bemanning Anspänningstid 12 Hela kommunen 1 insatsledare 90 sekunder Ånge 1 styrkeledare + 4 brandmän 5 min Fränsta 1 styrkeledare + 4 brandmän 5 min I Ånge skall beredskap för ett andra larm säkerställas efter två timmar och i Fränsta efter sex timmar. Utöver räddningsstyrkorna finns funktionen Räddningschef i Beredskap (RCB) i syfte att vid mycket stora olyckor tillföra ytterligare en ledningsnivå till det operativa arbetet, samt att komplettera med formell räddningschefskompetens. RCB är en gemensam funktion med Sundsvall Timrå Räddningstjänstförbund RCB är alltid tillgänglig på telefon eller annat kommunikationsmedel inom 90 sekunder och ska finnas tillgänglig på ledningsplats inom 60 minuter. 4.4.2 Jämförelse av förmåga och prestationsmål Utifrån prestationsmålen har en jämförelse med räddningsstyrkornas förmåga gjorts vilket presenteras i tabell 3 nästa sida. JA innebär att insats kan ske med personal från egen station, SAM innebär att insats kan ske i samverkan med annan räddningsstyrka, annan resurs eller efter tillförsel av särskild utrustning. 12 Anspänningstid är tiden från det att räddningstjänsten larmats till dess att första fordonet är på väg.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 21 Prestationsmål Ånge Fränsta Bränder För Grupp 1-bebyggelse ska en räddningsinsats kunna påbörjas inom 10 minuter. För minst 90 % av hushållen ska en räddningsinsats kunna påbörjas inom 20 minuter. JA JA JA (avser hela kommunens geografiska område) Utföra livräddning med rökdykare i bostadsbebyggelse. JA JA Utföra utvändig utrymning/livräddning från byggnad. JA JA(<3 vån) Utföra invändig släckning av byggnad. JA JA Utföra släckning av brand i terräng. JA JA Utföra släckning vid brand i brandfarlig vätska. JA JA Utföra första hjälpen på skadade. JA JA Trafikolyckor Utföra losstagning av fastklämda personer (i alla typer av fordon). JA JA Utföra säkring av olycksplats. JA JA Utföra första hjälpen på skadade. JA JA Utsläpp av farliga ämnen Utföra livräddning i riskmiljö. JA JA Utföra begränsning av utsläpp av farliga ämnen JA Nej Utföra brandsläckning i samband med bränder i farliga ämnen. JA JA Utföra sanering i samband med utsläpp av farliga ämnen. JA Nej Utföra första hjälpen på skadade. JA JA Drunkningsolyckor Utföra ytlivräddning vid alla årstider. JA JA Utföra första hjälpen på skadade JA JA Storolyckor Leda och samordna en större räddningsinsats (med samverkande organ från SAM SAM andra myndigheter, organisationer och förstärkande enheter från andra räddningstjänster). Utföra insatser (med kemdykare) i riskområde i samband med olyckor i JA Nej farliga ämnen. Utföra indikering av farliga ämnen/radioaktivitet. SAM SAM Utföra invändig brandsläckning i större anläggningar i s.k. hög riskmiljö. SAM SAM Kunna upprätta väderskyddad uppsamlingsplats för skadade. SAM SAM För samtliga verksamheter som klassas som farliga anläggningar ska aktuell JA insatsplan finnas. Tabell 3: Jämförelse av prestationsmål och räddningsstyrkornas förmåga.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 22 4.5 Samverkan Inom det skadeavhjälpande området har Ånge räddningstjänst samverkansavtal med följande: o SOS-alarm AB Avseende utlarmning av räddningsstyrkor o Vägverket Produktion Som innebär att räddningstjänsten ansvarar för att hålla vägbanan farbar och befriad från hinder i samband med olyckor. o Banverkets Norra banregion Som innebär att räddningstjänsten ansvarar för att spåranläggning görs farbar och befriad från hinder i samband med olyckor. o Larmtjänst AB Som innebär att räddningstjänsten utför akut restvärdesskydd. o Sundsvall Timrå räddningstjänstförbund Gränslös samverkan och administrativt stöd o Östjämtlands räddningstjänstförbund Gränslös samverkan o Bergs kommun Hjälp från Rätans deltidskår i Bergs kommun till Överturingen i Ånge kommun i samband med brand och IVPA verksamhet o Härjedalens kommun Samverkan mellan Ånge och Härjedalens kommuner angående åtagande mellan respektive kommun att räddningsledaren vid en insats, via SOS kan larma ut en styrka från grannkommunen o Ljusdals kommun Samverkan mellan Ånge och Ljusdals kommuner angående åtagande mellan respektive kommun att räddningsledaren vid en insats, via SOS kan larma ut en styrka från grannkommunen o FRG Samverkan med Frivilliga resursgruppen om att bistå Ånge kommun vid olyckor och kriser. o Landstinget Samarbetsavtal i väntan på ambulans (IVPA)

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 23 4.6 Övningsverksamhet Regelbunden utbildning och övning är viktiga delar i att bibehålla och öka kompetensen hos personalen inom räddningstjänsten. Inriktningen på övningarna ska styras av Ånge kommuns riskbild, individuella behov och de formella krav som finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. För deltidsanställd personal ska övningsverksamheten omfatta minst 50 timmar per år. Övningarnas genomförande och deltagande personal ska dokumenteras. Övningsverksamheten ska kontinuerligt följas upp för att tillse att personalen besitter nödvändig kompetens. 4.7 Varning och alarmering vid allvarliga händelser Kommuninnevånare ska kunna varnas och informeras vid allvarligare olyckshändelser. Detta gäller även vid olyckor som inträffat utanför kommunen, men som kan påverka kommunen. Några tänkbara händelser som kan föranleda ett snabbt behov av varning och information är: o Olje- och kemikalieutsläpp som påverkar vattentäkter o Utsläpp av giftiga och/eller brandfarliga gaser o Stor explosionsrisk o Omfattande brand som producerar stora mängder giftig eller irriterande brandrök Vid beslut om att allmänheten ska varnas med anledning av omedelbart eller snart förestående fara, ska alltid signalen Viktigt meddelande VMA utnyttjas och direkt åtföljas av aktuell information, råd och anvisningar i riks- och lokalradion. För att detta radiomeddelande snabbt och korrekt ska kunna ges, ska förtryckta meddelanden finnas hos både räddningsledaren och larmcentralen SOS-alarm. För viktiga meddelanden eller information som ej innebär omedelbar eller snart förestående fara, kan lokalradion, riksradion eller tv utnyttjas genom att begära programbrytning. Begäran ställs till Riksradions sändningsledare och förmedlas av SOS Alarm. Information kan också ges i samband med nyheter och andra meddelanden vid varje hel timme. Vid extraordinär händelse eller en större olycka kommer alla viktiga meddelanden och annan nödvändig information att publiceras på en särskild krisweb för Ånge kommun.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 24 VMA-signalen kan endast ges i Alby, Ånge, Ljungaverk och Fränsta. För övriga områden med varningsbehov utnyttjas yttre högtalarsystem på fordon. VMA-signalen består av upprepade 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus emellan. 7 sek (14 sek paus) 7 sek (14 sek paus) 7 sek (14 sek paus) När signalen ges ska allmänheten bege sig inomhus, stänga fönster dörrar och ventilation samt lyssna på riks- eller lokalradion. Räddningstjänsten ansvarar för underhåll av varningssystem för VMA genom tyfon och lokalradio. Larmtiden för start av detta får vara högst 3 minuter och sker via anordning placerad på brandstationen i Ånge eller SOSalarm. 4.8 Alarmering av räddningsstyrkor Alarmeringscentral för kommunens räddningsstyrkor är SOS-alarm Direkt larmning av räddningsstyrkorna sker genom högtalarsystem på brandstation, tyfon eller via personmottagare. Alarmering ska också kunna ske via alarmeringsanordning utanför brandstation i Ånge och Fränsta 4.9 Räddningstjänst under höjd beredskap Kommunens organisation för räddningstjänst under höjd beredskap bygger på en förstärkning av den fredstida organisationen. Lednings- räddnings-, förvaltnings- och skadeförebyggande organisationer ska nyttjas med så små förändringar som möjligt. En effektiv räddningstjänst i fred är grunden för en väl fungerande räddningstjänst vid höjd beredskap. Under en anpassningsperiod inför ett hotande krigsläge förstärks räddningstjänstens organisation med civilpliktiga och andra samverkande resurser med nödvändiga kompetenser. Under denna period sker även utbildning, övning och andra nödvändiga förberedelser. Anpassningsperioden anses vara längre än tio år. Vid höjd beredskap ska räddningstjänsten i kommunen vara organiserad och dimensionerad för att klara 1 typskada. Målen för räddningstjänsten i fred gäller även under höjd beredskap. Dock kommer under höjd beredskap fokus vara mera kortsiktigt inriktat på skadeavhjälpande verksamhet istället för förebyggande sådan.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 25 5 Uppföljning 5.1 Olycksutredning Enligt 3 kap 10 lagen om skydd mot olyckor ska en olycka som föranlett en räddningsinsats utredas i skälig omfattning. Föremål för utredningen ska vara olyckans orsak och förlopp samt räddningsinsatsens utförande. Resultatet av dessa utredningar ska användas som ett verktyg i räddningstjänstens arbete med kvalitetssäkring. Utredningarna ska också utgöra en av grundstenarna i framtagandet av handlingsprogram, både för den skadeavhjälpande och den förebyggande verksamheten. Olyckor i Ånge kommun följs upp enligt en särskilt framtagen arbetsmodell, där insatsrapporten utgör en viktig del. Utredningens omfattning skall anpassas beroende på olyckans karaktär och komplexitet. Arbetet med olycksutredningar och uppföljning av insatser är ett område som ska införas. 5.2 Uppföljning av handlingsprogrammet Prestationsmålen i handlingsprogrammet är formulerade med inriktningen att det ska kunna avgöras huruvida ett mål är uppfyllt eller inte. Räddningsnämnden ska årligen, i verksamhetsberättelsen, följa upp de satta målen. Inför varje mandatperiod, då handlingsprogrammet ska förnyas, ska ett utvärderingsdokument utarbetas. Detta dokument ska användas som underlag för det nya programmet. Räddningstjänsten ska kontinuerligt genomföra verksamhetsspecifika uppföljningar och utvärderingar.

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 26 Bilaga 1: Insatstider Insatstider Sträckan som räddningstjänsten hinner, med utgångspunkt från stationen i Ånge, under insatstiderna 10, 20 resp. 30 minuter Sträckan som räddningstjänsten hinner, med utgångspunkt från stationen i Fränsta, under insatstiderna 10, 20 resp. 30 minuter

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 27 Insatstider i förhållande till riskobjekt Insatstider från stationen i Ånge i förhållande till kommunens riskobjekt Insatstider från stationen i Fränsta, i förhållande till kommunens riskobjekt

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 28 Insatstid i förhållande till inträffade händelser Insatstid från Ånge, och markering av var dom vanligaste orsakerna (brand i byggnad samt trafikolycka) till räddningsinsats har skett i kommunen från januari 1997 tom oktober 2004 Insatstid från Fränsta, och markering av var dom vanligaste orsakerna (brand i byggnad samt trafikolycka) till räddningsinsats har skett i kommunen från januari 1997 tom oktober 2004

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 29 Identifiering av riskobjekt Identifiering av dom riskobjekt som finns i Ånge kommun. Kartan visar också samarbetsområden inom kommunen med närliggande räddningstjänster: Bräcke, Berg, Härjedalen samt Stöde. Dessa områden är markerad med mörkare grönt i bilden

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 30 Räddningstjänsten i Västernorrland Datum 2003-12-18 ver. 2 Vid akuta Telestörningar ansvarar SOS Centralen för informationen i radio. Vid större avbrott meddelar SOS centralen insatsledaren i Ånge kommun, som beslutar om lämpliga åtgärder. Sveriges Radio Västernorrland är bemannad må-fr 04 30-18.30 lö-sö 07.30-15.00. Mindre än 500 abonnenter Inga åtgärder Mobiltelefonin fungerar Mer än 500 abonnenter SOS centralen går ut med info. i SR V - norrland Avbrott längre än 2 timmar Radio V-norrland bemannad Mobiltelefonin fungerar ej Mindre än 500 abonnenter Mer än 500 abonnenter SOS centralen går ut med info. i SR V - norrland SOS centralen meddelar IL och går därefter ut med info. i SR V - norrland Övrig tid Mobiltelefoni fungerar Inga åtgärder Mobiltelefonin fungerar ej Mindre än 500 abonnenter Mer än 500 abonnenter Inga åtgärder SOS centralen meddelar IL och går därefter ut med info. i radio SR Riksradion

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun 31 I tabell nedan jämförs Ånge med invånarmässigt jämförbara kommuner i Sverige, statistik 2006