Lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer i Borlänge

Lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer i Borlänge Beslutat av kommunfullmäktige 2016-06-21, 98

Metadata om dokumentet Dokumentnamn Lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer i Borlänge Dokumenttyp Handlingsplan Omfattar Kommunen Dokumentägare Kommundirektören Författningsstöd Dokumentansvarig Utvecklingschefen Publicering Författningssamlingen borlange.se, Insidan Beslutad 2016-06-21 98 Bör revideras senast Vid behov Beslutsinstans Kommunfullmäktige Diarienummer 2015/38146

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 1.1. Uppdrag... 4 1.2 En av fyra pilotkommuner... 4 1.3 Metod... 4 1.4 Social hållbarhet och att värna demokratin... 5 1.5 Våldsbejakande extremism, definitioner och teori... 6 1.5.1 Våldsbejakande miljöer... 6 1.5.2 Våldsbejakande miljöer lokalt... 7 1.5.3 Vem radikaliseras?... 8 1.5.4 Varför radikaliseras människor?... 8 1.6 Rasism en gemensam faktor... 9 1.7 Indikatorer på sociala risker i Borlänge kommun... 9 2. Lokala åtgärder för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer... 10 2.1 Kunskapshuset... 10 2.1.1 Förslag på åtgärder:... 11 2.2 Socialt hållbart samhälle... 12 2.2.1 Förslag på åtgärder:... 12 2.3 Antidiskriminering (antirasism)... 12 2.3.1 Förslag på åtgärder:... 13 2.4 Kompetensutveckling inom koncernen... 13 2.4.1 Förslag på åtgärder:... 14

1. Bakgrund 1.1. Uppdrag Nationella samordnaren har uppmanat samtliga kommuner i Sverige att ta fram lokala handlingsplaner för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Mot bakgrund av detta beslutade Hållbarhetsutskottet 2015-08-18 följande: 1. Att uppdra till kommundirektören att verkställa framtagande av en lokal kartläggning och handlingsplan mot våldsbejakande extremism. 2. Uppdraget ska redovisas till hållbarhetsutskottet i november. 3. Förslag till handlingsplan ska därefter lämnas på remiss till kommunens nämnder innan ett slutligt förslag presenteras för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 4. Hållbarhetsutskottet kommer bjuda in experter på området. 1.2 En av fyra pilotkommuner Borlänge kommun har haft förmånen att väljas ut som en av fyra pilotkommuner tillsammans med Göteborg, Örebro och Stockholm. I samverkan med den nationella samordnaren har en strategisk handlingsplan för inrättandet av lokala Kunskapshus tagits fram. En mer utförlig beskrivning följer på punkt 2.1. 1.3 Metod För att kunna göra en bedömning av kommunens möjligheter att förebygga våldsbejakande miljöer har en kartläggning genomförts under fyra månaders tid. Kartläggningsarbetet har letts av den lokala samordnaren och har formats i samverkan med en arbetsgrupp bestående av ett tiotal personer som representerar olika delar av koncernen. Arbetet har även kontinuerligt värderats av koncernledningsgruppen. Den kunskap som föranleder de slutsatser som presenteras i handlingsplanen har inhämtats från en rad möten med olika aktörer med kunskap inom området samt omfattande litteraturinhämtning från forskning och media. Exempel på aktörer som har konsulterats i processen är forskare inom terrorism/våldsbejakande extremism, fred- och konflikt och social hållbarhet, samt studieförbund och lokala föreningar, polis, rektorer, religiösa samfund och bostadsbolag. Det arbete som tillsammans med Nationella samordnaren har pågått parallellt med den lokala

kartläggningen har även i stor utsträckning bidragit till ett kunskapsutbyte med andra kommuner. Dessa möten har således även lett fram till en samsyn nationellt kring de utmaningar som Borlänge står inför och måste prioritera. Ämnets komplexitet och miljöernas ständiga föränderlighet innebär att den kunskapsinhämtning som gjorts endast fångar bilden såsom den hittills har sett ut. Erfarenheten från kommuner som drabbats hårdare av våldsbejakande miljöer är att miljöerna förändras så snabbt att en kontinuerlig omvärldsbevakning och analys är direkt nödvändig för att kunna avgöra både vilken hotbilden är och vilka insatser som krävs. 1.4 Social hållbarhet och att värna demokratin För att kartlägga och analysera kommunens uppdrag och möjlighet att förebygga våldsbejakande miljöer har nedanstående figur använts. Triangeln visar hur det förebyggande arbetet främst handlar om att stärka den sociala hållbarheten och att värna demokratin. Detta inryms till största del i kommunens uppdrag men även polisens i viss mån. När vi kommer högre upp i triangeln, mot riskgrupper och faktiska indikationer på våldsbejakande extremism, är polisens roll tydligare samtidigt som samverkan mellan kommun och polis är mycket viktig. Kommunen måste ha beredskap för att hantera exempelvis anhörig- och avhopparstöd vid faktisk indikation samtidigt som fokus bör ligga i botten av triangeln för att förebyggande insatser ska ges förutsättningar att nå så brett som möjligt. En entydig definition av begreppet social hållbarhet saknas men SKL beskriver det som följer: "Social hållbarhet har en avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är

helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle är motståndskraftigt, men samtidigt förändringsbenäget och ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Det är ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen." Forskning och erfarenheter har visat att det socialt hållbara samhället är motståndskraftigt mot våldsbejakande miljöer och att det därför från ett kommunalt perspektiv aktivt behöver arbetas med frågor som rör mänskliga rättigheter för att förebygga att dessa miljöer växer till. 1.5 Våldsbejakande extremism, definitioner och teori Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som förespråkar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Begreppet våldsbejakande innebär bejakandet av våld som ett legitimt redskap för att nå ett ideologiskt mål, en individ kan således vara våldsbejakande utan att själv bruka våld. Våldsbejakande extremism berör tre huvudsakliga miljöer; den autonoma miljön, vit makt-miljön och den religiösa extremistmiljön. Gemensamt för samtliga är att man valt att ställa sig utanför det demokratiska samhället och att man ser våld som ett legitimt redskap i sin kamp. 1.5.1 Våldsbejakande miljöer 1.5.1.1 Autonoma miljön Den autonoma miljön utgörs av flera utomparlamentariska grupperingar som ideologiskt uppfattar sig själva som politiskt vänster. Grupperna betraktar inte dagens samhällssystem som tillfredställande och eftersträvar istället ett jämlikt samhälle utan auktoriteter. De influeras av anarkistiska och kommunistiska idéer och avser förverkliga sina politiska mål genom våldsam revolution. Miljön är antikapitalistisk och kännetecknas av dess hyllande av icke-demokratiska regimer som exempelvis Kina, Nordkorea och det forna Sovjetunionen. Vit makt-miljön ses som en huvudsaklig fiende. Även offentliga måltavlor som anses upprätthålla orättvisa maktstrukturer såsom partiföreträdare, meningsmotståndare och myndighetsföreträdare betraktas som legitima subjekt att utsätta för våld.

1.5.1.2 Vit makt-miljön Vit makt-miljön utgörs även den av olika grupperingar som ser framför sig ett etniskt homogent samhälle där det inte förekommer inslag av andra kulturer. Invandring av icke-vita människor är per automatik ett icke önskvärt fenomen och uppfattningarna går från föreställningen om ett pågående raskrig där extremisterna är soldater, till en uppfattning om att olika raser ska tillåtas existera i världen vid sidan av varandra så länge de inte blandas. En central del rör konspirationsteorier och hat gentemot judar; något som senare år på flera håll har kommit och skifta och även riktas mot muslimer. Miljön rör sig i stor utsträckning på nätet och har stadigt vuxit de senaste åren. 1.5.1.3 Religiösa extremistmiljön Den religiösa extremistmiljön har i samband med konflikten i Syrien fått omvärldens fokus att flyttas till Daesh. 1 I och med att totalt ca 6000 Européer har rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till den Al Qaeda-inspirerade gruppen har även rädslan för attacker mot Europeiska mål ökat då återvändande ofta tar med sin stridsträning och radikalisering hem. Organisationen ser framför sig ett samhälle som styrs utifrån en extrem tolkning av koranen där man önskar återupprätta ett muslimskt kalifat 2 i området. 1.5.2 Våldsbejakande miljöer lokalt För att kunna förbygga rekrytering till våldsbejakande miljöer är viktigt att känna till vilka riskgrupper som finns. Kartläggningen har visat att vit makt-miljön utgör det största hotet lokalt och regionalt då aktiviteterna från denna miljö stadigt ökat de senaste åren. Den religiösa våldsbejakande miljön är ännu inte särskilt utbredd i Borlänge men enstaka händelser har förekommit. Den autonoma miljön har hittills visat begränsad aktivitet men kan väntas konfrontera den vita maktmiljön om denna växer ytterligare. Kartläggningen av det hot miljöerna utgör i Borlänge är en ständigt pågående process i takt med att miljöerna förändrar sig och ny kunskap blir tillgänglig. 1 Även kallad IS, ISIS, ISIL 2 Rike som styrs av en kalif; ledare.

1.5.3 Vem radikaliseras? I och med att Internet har blivit en allt vanligare plattform för rekrytering till och radikalisering inom våldsbejakande miljöer har även möjligheten att generalisera riskgrupper minskat. I dag når budskap långt bortom social tillhörighet och kontakt, vilket skapar en komplex bild av vem som riskerar att dras till våldsbejakande miljöer. I regel handlar det om unga män mellan 15-30 år men även kvinnor förekommer i varierande grad. Ser vi till Daesh finns i Europa ett tydligt mönster av att de som rekryteras har utländsk bakgrund men är födda och/eller uppvuxna i sitt nya hemland. Komplexiteten gällande vilka som lockas av våldsbejakande miljöer illustreras väl med en modell som Säkerhetspolisen tagit fram där fyra huvudkategorier identifierats. Utageraren lockas utifrån spänning och en fascination för våld, där en problematisk bakgrund med tidig kriminell debut, misshandel och drogmissbruk ofta finns med i bilden. Grubblaren karaktäriseras istället av en ideologisk och intellektuell väg in i extremism och har ofta haft en trygg uppväxt. Familjen har vuxit upp i en miljö där radikala idéer varit accepterade och slutligen Kontaktsökaren som främst drivs av närheten till en person eller gemenskapen i en grupp. 1.5.4 Varför radikaliseras människor? Miljöerna skiljer sig ideologiskt samtidigt som många drivkrafter kan ses gälla för samtliga; drivkrafter som bland annat innefattar upplevda globala orättvisor (mot sig själv eller andra), upplevt förtryck (mot sig själv eller andra), diskriminering (mot sig själv eller andra), utanförskap, identitetssökande, samhällsengagemang, vilja att göra skillnad och frustration. Mot sig själv eller andra innebär att den individ som radikaliseras inte behöver uppleva förtrycket själv, utan att det faktum att orättvisor existerar i samhället är tillräckligt för att attraheras av våldsbejakande miljöer. Detta utmanar bilden av vilka individer som kan vara i riskzonen, då exempelvis socioekonomisk utsatthet inte behöver gälla individen i fråga men ändå kan vara en drivande faktor till våldsbejakande miljöer. Trots komplexiteten, där de som ansluter sig till extrema miljöer både är hög- och lågutbildade, hög- och låginkomsttagare, kommer från olika bakgrunder och rör sig i olika kretsar, finns alltså en gemensam nämnare i social hållbarhet eller bristen därav. Utifrån detta perspektiv blir ett socialt hållbart samhälle direkt avgörande för att kunna värna demokratin mot våldsbejakande miljöer.

1.6 Rasism en gemensam faktor I arbetet för ett socialt hållbart samhälle utgör antidiskriminering ett fundament. Här blir kopplingen till våldsbejakande extremism än tydligare. Kartläggningen har visat att terrororganisationen Daesh framgångsrikt har riktat sin propaganda mot ungdomar med utländsk bakgrund i Europas förorter. De har aktivt försökt fånga upp den rasism som flertalet av dessa ungdomar utsätts för i sin vardag för att kanalisera den till att bekräfta bilden av ett globalt förtryck av muslimer som endast kan förändras genom våld. De studier som hittills har gjorts bekräftar bilden av upplevd rasism och utanförskap som två av de huvudsakliga drivkrafterna till att ansluta sig till Daesh. Detta tvinnas samman med en växande vit-makt miljö som även den närs av en ökad rasism men på ett annat sätt. Sedan vit makt-miljöns uppvaknande på 1980-talet har den successivt vuxit både i storlek och i radikalitet samtidigt som miljön i stora delar har flyttat ut på nätet. Nätet utgör en plattform från vilken rasistisk propaganda sprids långt utanför miljöns flytande gränser och utgör på så vis en bred grogrund för nya rekryteringar. Att vit makt-miljöns propaganda når ut bredare kan ses både som en konsekvens av och en bidragande faktor till en ökad rasism i samhället. Då den autonoma miljön betecknar sig som antirasistisk och målar upp vit makt-miljön som sin huvudsakliga fiende kan man även se ökad rasism i samhället som något som potentiellt kan leda till en negativ våldsspiral även från den autonoma miljön. Detta baserat på kunskapen om hur brottsligheten inom denna miljö till stor del triggas av aktivitet inom vit makt-miljön. 1.7 Indikatorer på sociala risker i Borlänge kommun Utifrån det kommunala uppdraget och möjligheten att genom ett socialt hållbart samhälle förebygga våldsbejakande miljöer har kartläggningen identifierat några viktiga områden för Borlänge kommun. Dessa har belysts utifrån en rad samtal med representanter från civilsamhället samt inom koncernen. Den risk- och sårbarhetsanalys som togs fram av Borlänge kommun 2014 identifierar tre områden som kräver hög prioritet: bristande utbildning, ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa. När det gäller ekonomisk utsatthet så är ojämlika uppväxtvillkor något som påverkar resten av livet för det barn som växer upp i utsatthet. Barnet löper risk att liksom den arbetslöse vuxna individen hamna i utanförskap och

frustration; drivkrafter som i förlängningen kan leda till våldsbejakande miljöer. Även den psykiska hälsan påverkas av huruvida samhället kan skapa förutsättningar för delaktighet, trygghet och identitet för individen. Dessa områden behöver åtgärdas för att nå ett socialt hållbart samhälle som är motståndskraftigt mot våldsbejakande miljöer. Ytterligare en riskfaktor som kartläggningen har påvisat kräver hög prioritet är rasism. Skolans uppdrag innefattar lärandet om demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter och antidiskriminering. Enligt läroplanen ska utbildning förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Bristande ämneskunskaper och kunskaper om våra grundläggande värderingar är allvarligt när det gäller skolungdomar men begränsas inte enbart till ungdomarna; okunskap och ryktesspridning är något som berör alla. Här har kartläggningen visat på kunskapsbrister hos anställda inom hela koncernen när det gäller frågor som berör demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter och antidiskriminering. En sammanfattande värdering utifrån situationen i Borlänge är att det förebyggande arbetet främst behöver utgöras av en ökad social hållbarhet och att främja demokratin. Samtidigt är det viktigt att ha en tydlig beredskap för att effektivt möta riskgrupper och personer på väg att ansluta sig till våldsbejakande miljöer. 2. Lokala åtgärder för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer Utifrån de bakgrundsfaktorer som redogjorts för presenteras nedan en handlingsplan för hur Borlänge kommun ska arbeta förebyggande mot våldsbejakande miljöer. Kunskapshuset kommer att utgöra den överbyggnad under vilken samtliga insatser samordnas. Samtliga punkter kräver en plan för genomförande med förslag på organisation och styrning. 2.1 Kunskapshuset Den Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har tillsammans med Stockholms stad, Göteborgs stad, Örebro kommun och Borlänge kommun tagit fram en strategisk handlingsplan för inrättandet av Kunskapshus för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer 3. Ett kunskapshus behöver inte vara ett fysiskt rum 3 Se bifogat dokument: Kunskapshus för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer.

utan innebär att kommunen samlar befintliga resurser för att möta de utmaningar som är kopplade till de övre delarna i triangeln nedan; riskgrupper och indikation. Kunskapshuset leds av den lokala samordnaren och finns organiserat under Arbetsmarknads- och socialnämnd. För att möta toppen av triangeln behöver kunskapshuset ha tillgång till kompetens inom polis, socialtjänst och psykiatri. Dessa ska tillsammans med lokala samordnaren ha en spetskompetens gällande våldsbejakande miljöer för att fungera som ett expertteam. Uppdraget kan sammanfattas på följande sätt: Samordning av kommunens samlade förebyggande resurser för att tillgodose behovet av avhoppar- och anhörigstödet beträffande våldsbejakande miljöer. Arbetet ska bygga på tvärsektoriellt samarbete mellan kommun och övriga aktörer och nivåer. Kunskapshusen ska vara mottagare av samtal som behöver kanaliseras till relevant kommunal verksamhet från den nationella stödtelefonen som inrättas dit anhöriga, kommuner och organisationer kan vända sig för att få information, rådgivning och stöd. Kunskapshus ska inte handlägga ärenden som har en tydlig mottagare i form av exempelvis socialtjänst, Polis eller andra samverkansformer som SIG. De ärenden som initieras av Kunskapshusen ska dock koordineras och följas upp av densamma. 2.1.1 Förslag på åtgärder: Ett kunskapshus inrättas för att möta behovet av avhoppar- och anhörigstödet beträffande våldsbejakande miljöer.

2.2 Socialt hållbart samhälle Social hållbarhet sätter människors behov och välbefinnande i centrum, men alltid i samspel med den ekonomiska och den ekologiska dimensionen. En utveckling utifrån social hållbarhet strävar efter ett samhälle där alla människor, oavsett kön, ålder, sexuell läggning, socioekonomisk, etnisk eller kulturell tillhörighet har samma möjligheter att ta del av och vara delaktiga i samhället. En av kartläggningens viktigaste slutsatser är att ett socialt hållbart samhälle är en grundförutsättning för ett framgångsrikt förebyggande arbete mot rekrytering till våldsbejakande miljöer. Bristande utbildning, ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa är exempel på utsatta områden som måste ges fokus i en strukturerad och långsiktig plan för ett socialt hållbart Borlänge. Social hållbarhet och att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer är nationellt prioriterade områden och Borlänge kommun deltar i dag i många nationella nätverk med koppling mot dessa frågeställningar. För att få styrning och ledning på dessa frågor kommunalt behöver en strategisk nivå tillföras. I Malmö stad genomfördes en Malmökommission utifrån liknande utmaningar som Borlänge befinner sig i nu och ett liknande arbete anpassat till Borlänges situation föreslås som en lämplig insats för att skapa en socialt hållbar stad. 2.2.1 Förslag på åtgärder: Ett strategiskt arbete för social hållbarhet initieras. Viktiga kompetenser för detta arbete berör folkhälsa, interkulturalitet, mänskliga rättigheter, demokrati och antidiskriminering. Även kompetens inom stadsplanering är en viktig kompetens. Här bevakas och analyseras sociala risker för att verkställa riktade insatser utifrån ett tvärsektoriellt folkhälsoperspektiv. Arbetet organiseras under kommunstyrelsen för att uppnå ett koncernövergripande perspektiv. 2.3 Antidiskriminering (antirasism) I det förebyggande arbetet för att skapa ett socialt hållbart Borlänge utgör antidiskrimineringsarbetet en viktig del. Den lokala kartläggningen visar att det i Borlänge finns en utbredd rasism. Det behöver bedrivas ett aktivt strukturerat arbete med en given tidsplan för att möta denna utmaning. Detta arbete kan vara en naturlig del i en interkulturell strategi. En interkulturell strategi för Borlänge ska beskriva hur vi skapar ett hållbart samhälle

där samspelet mellan kommunen, andra offentliga aktörer, föreningar, företag och Borlängebor är centralt. Målet är ett jämlikt samhälle där alla, oavsett ursprung, religion, ålder, kön, sexuell läggning eller livsvillkor, har samma möjligheter att uppfylla sina drömmar. Interkulturalitet kan definieras som mötet mellan personer från skilda kulturer, med skilda modersmål och levnadsregler, och ömsesidig förståelse dem emellan. Begreppet skiljer sig från det närbesläktade begreppet mångkulturalitet som endast avser flera kulturers parallella samexistens i ett samhälle. Erfarenheter från andra kommuner har visat att ett interreligiöst råd även är en viktig pusselbit i den interkulturella strategin då det öppnar för möten mellan företrädare för olika religiösa riktningar. 2.3.1 Förslag på åtgärder: Kompetens inom interkulturalitet, mänskliga rättigheter, demokrati och antidiskriminering tar fram en interkulturell strategi för Borlänge kommun. Arbetet organiseras under kommunstyrelsen för att uppnå ett koncernövergripande perspektiv. Arbetet startar under hösten 2016. En antirykteskampanj utformas som en del av den interkulturella strategin, arbetet startar under hösten 2016. Ett interreligiöst råd inrättas även som en del av den interkulturella strategin, arbetet startar under hösten 2016. 2.4 Kompetensutveckling inom koncernen Kartläggningen har visat på stora kunskapsbrister inom koncernen avseende frågor kopplat till mänskliga rättigheter, migrations- och integrationspolitik, rasism och diskriminering samt frågor kring interkulturell förståelse och kunskap om Borlänges olika kulturer. Dessa kunskapsbrister är allvarliga och måste åtgärdas för att koncernen ska kunna möta alla borlängebor på ett tillfredställande sätt. För att möta denna brist måste en kompetensutvecklingsplan utarbetas där det framgår vilka insatser som ska erbjudas olika personalgrupper inom koncernen.

2.4.1 Förslag på åtgärder: En kompetensutvecklingsplan ska tas fram för anställda inom koncernen, med särskilt fokus på de anställda som i sitt yrke möter barn och ungdomar. Även chefer på alla nivåer utgör en prioritetrad grupp. Kompetensutvecklingsplanen ska vara klar för verkställighet under hösten 2016.