Rapport Kommunal serviceplan.doc. Slutrapport från projektet Kommunal serviceplan för Vingåkers kommun

Rapport Kommunal serviceplan.doc Slutrapport från projektet Kommunal serviceplan för Vingåkers kommun

Sammanfattning Syftet med projektet var att skapa en helhetsbild av och ökad kunskap om tillgänglig service i hela kommunen. Det var också att arbeta fram en kommunal serviceplan. Målet är att upprätthålla en god service på rimlig nivå för dem som bor, besöker och verkar i kommunen. Servicenivån ska också vara sådan att den kan attrahera fler människor att bo, besöka och verka i kommunen. Tillgång till kommersiell och offentlig service är vanligtvis en mycket viktig faktor för privatpersoner vid val av bostadsort och för företag vid etablering och utveckling. Vingåkers kommun har cirka 8 900 invånare, varav drygt hälften bor utanför centralorten och ungefär en tredjedel utanför någon av orterna i kommunen. Upprätthållandet av en god service utgör därför en strategisk faktor för Vingåkers kommuns utveckling. För att ta ett helhetsbegrepp om serviceutbudet vill kommunen att den gamla varuförsörjningsplanen ersätts av en bredare serviceplan som omfattar såväl kommersiell som offentlig service. I projektet har information samlats in på olika sätt och det har varit möten med referensgrupper i kommunen. Mötena med referensgrupperna har varit grundläggande för projektets genomförande. Den information som kommit fram i dem går inte att få fram på annat sätt. Diskussionerna har varit konstruktiva och deltagarna har haft många bra förslag och synpunkter på den framtida servicen och hur det går att arbeta med dessa frågor. I samband med projektet gjordes även en kartläggning av bredbandsstrukturen i kommunen. Enligt den rapporten är det en konkurrensfördel om en kommun kan erbjuda goda bredbandsmöjligheter till invånare, företag samt potentiella inflyttare och nya företagare. Rapport Kommunal serviceplan.doc

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Mål och syfte...1 1.2 Avgränsningar...1 1.3 Målgrupp...1 1.4 Bakgrund...1 2 Projektet... 2 3 Lägesbeskrivning... 3 3.1 Statlig och regional nivå...3 3.2 Exempel från andra kommuner...4 3.3 Vingåkers kommun...5 3.3.1 Kommersiell service...7 3.3.2 Fritid, kultur, turism och friluftsliv...9 3.3.3 Offentlig service, hälso- och sjukvård...10 3.4 Lokala servicelösningar...13 4 Möten med referensgrupper... 13 4.1 Resonemang om mötena...15 5 Diskussion... 16 Rapport Kommunal serviceplan.doc

1 Inledning 1.1 Mål och syfte Syftet med projektet var att skapa en helhetsbild av och ökad kunskap om tillgänglig service, såväl i centralorten som i de mindre orterna och på landsbygden. Det var också att arbeta fram en kommunal serviceplan. Serviceplanen ska vara ett verktyg för att upprätthålla en god service på rimlig nivå i kommunen som helhet. Planen ska utgöra ett komplement till kommunens översiktsplan. Målet är att upprätthålla en god service på rimlig nivå för dem som bor, besöker och verkar i kommunen. Servicenivån ska också vara sådan att den kan attrahera fler människor att bo, besöka och verka i kommunen. 1.2 Avgränsningar I serviceplanen ingår inte verksamhet som är ålagda kommunen via lagstiftning. Vingåkers kommun har även andra dokument som på olika sätt behandlar servicen i kommunen, exempelvis det näringslivspolitiska programmet, äldreomsorgsplanen och översiktsplanen. Förslag till energi- och klimatplan samt kostpolitiskt program är också under bearbetning. I serviceplanen ingår inte service som behandlas i dessa dokument. 1.3 Målgrupp Kommunens förvaltningar, länsstyrelsen i Södermanlands län, bygderåd, idrottsoch pensionärsföreningar och andra föreningar i kommunen, representanter för näringslivet och andra intressenter. 1.4 Bakgrund Den svenska landsbygden håller på att ändra karaktär. Vissa delar av den, speciellt tätortsnära utanför större städer, har inflyttning av människor i olika åldrar och nya verksamheter ersätter delvis det traditionella jord- och skogsbruket. Men den största delen genomgår en helt annan utveckling, befolkningen minskar i antal och andelen äldre blir alltfler samtidigt som näringsverksamheten minskar i omfattning. Flertalet mindre kommuner i Sverige har en liknande utveckling. Denna utveckling medför bland annat en isolering från offentlig och kommersiell service. Inte bara i form av till exempel livsmedelsaffär, kollektivtrafik och sjukvård, utan även när det gäller områden som utvecklingen inom bredband och telefoni. 1

Tillgång till kommersiell och offentlig service är vanligtvis en mycket viktig faktor för privatpersoner vid val av bostadsort och för företag vid etablering och utveckling. De flesta människor har behov av daglig service i närheten av där de bor, men den demografiska utvecklingen påverkar förutsättningarna för offentlig och kommersiell service. Vingåkers kommun har cirka 8 900 invånare, varav drygt hälften bor utanför centralorten och ungefär en tredjedel utanför någon av orterna i kommunen. Upprätthållandet av en god service utgör därför en strategisk faktor för Vingåkers kommuns utveckling, såväl i centralorten som i de mindre orterna och på landsbygden. Kommunens nu gällande varuförsörjningsplan är antagen år 1981. Sedan dess har samhället genomgått stora förändringar. Kommunen har därför identifierat ett behov av att se över frågan om service i hela kommunen. Kommunfullmäktige beslutade 2010-04-26, 40 om nya riktlinjer för hemsändningsbidrag under en försöksperiod åren 2010-2011. De nya riktlinjerna innebär att hemsändningsbidraget har förändrats till att utgöra ett specifikt stöd för de kommuninvånare som har svårt att ta sig till en livsmedelsbutik. Efter försöksperiodens slut ska försöket utvärderas. För att ta ett helhetsbegrepp om serviceutbudet vill kommunen att den gamla varuförsörjningsplanen ersätts av en bredare serviceplan som omfattar såväl kommersiell som offentlig service. 2 Projektet Under projekttidens första del samlades information in, exempelvis via samtal med kommunens tjänstemän på olika förvaltningar, genom dokument från olika myndigheter och genom diskussioner med referensgrupper i kommunen. Dessa grupper består av representanter från bygderåd, idrotts- och pensionärsföreningar, andra föreningar och lokala företagare. Möten har hållits i Österåker, Högsjö, Marmorbyn och Baggetorp. Representanter från Läppe har besökt kommunhuset i Vingåker på egen begäran då de saknar egen föreningslokal. Vid ett första möte med referensgrupperna har diskussionerna gällt befintlig offentlig och kommersiell service samt tankar, funderingar och önskemål inför framtiden om det samma. Vid ett andra möte fördes diskussionen vidare. Idéer och förslag på framtida lösningar på kommersiell och offentlig service diskuterades. I referensgrupperna har en del lokala företagare deltagit och det har även varit ett särskilt möte med enbart näringsidkare. Möten med referensgrupperna har gett kunskap om till exempel föreningsaktiviteter, hur servicen se ut idag i de mindre orterna, hur befolkningen 2

ser på den framtida servicen, vad som är angeläget för dem. Information som har varit väsentlig för projektet. Tjänstemän på kommunledningsförvaltningen har varit delaktiga i arbetet. De har gett information, diskuterat service, tipsat om personer som kan kontaktas i projektet och fyra personer har ingått i en projektledningsgrupp. Kommunstyrelsens arbetsutskott har fungerat som styrgrupp och har löpande tagit del i projektarbetet. I slutet av projekttiden hölls ett seminarium om projektet. Dit bjöds referensgruppsdeltagare, övriga föreningsmedlemmar, politiker, tjänstemän och allmänhet. Förslag till kommunal serviceplan har skrivits och presenterats för kommunstyrelsens arbetsutskott. 3 Lägesbeskrivning 3.1 Statlig och regional nivå Det övergripande målet för regeringens landsbygdsprogram för åren 2007-2013 är att stödja en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling av landsbygden i Sverige. Enligt regeringsförklaringen år 2010 ska alla delar av landet ges möjlighet att utvecklas utifrån sina styrkor och förutsättningar. Det berör områden som boende, arbete och företagande. Tillgång till goda elektroniska kommunikationer, en ambitiös energi- och klimatpolitik, ett väl fungerande tranportsystem är delar för att främja denna utveckling. Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta regionala serviceprogram, för att understödja tillgången till kommersiell och offentlig service. Detta för att uppnå målet om en god servicenivå i alla delar av landet. Länsstyrelsen i Södermanland har tagit fram ett regionalt serviceprogram för kommersiell och offentlig service på landsbygden för perioden 2010-2013. Där prioriteras: mötesplatser där människor kan knyta kontakter och utveckla idéer, nya lösningar som är viktigt när formerna för service förändras samt lokala initiativ och insatser för att stödja dem. Länsstyrelsen konstaterar i serviceprogrammet att antalet livsmedelsbutiker och bensinstationer har minskat på landsbygden i Sörmland under de senaste åren och andelen äldre bland befolkningen ökar. Samtidigt sker andra förändringar i samhället, som Postens och Apotekets omvandlingar. Förändringarna påverkar utbudet av service till medborgarna och särskilt dem som bor på landsbygden. Ändå har landsbygden i Södermanlands län en relativt god tillgång till service i 3

jämförelse med andra delar av Sverige. Jämförelsevis har också Södermanland korta avstånd mellan orterna. Det tillsammans med att tillgången till service är relativt jämnt spridd över länet, enligt länsstyrelsens kartläggning, gör att länet har goda förutsättningar för tillgång till lokal service i länets alla delar. Länsstyrelsens arbete med att främja lokal service på landsbygden sker inom ett antal insatsområden och den kan också ge stöd till kommersiell service och bredband på landsbygden. I Sörmlandsstrategin, som är länets regionala utvecklingsprogram, läggs riktlinjerna fram för en hållbar tillväxt och utveckling. Det är det viktigaste styrdokumentet för regionförbundets verksamhet. Enligt strategin ska det vara enkelt att få tillgång till service och att delta i vardagslivet på sin bostadsort även som pendlare. Vidare ska det också vara enkelt att välja ett ekologiskt hållbart levnadssätt, ta del av länets natur- och kulturmiljö samt utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter. Invånarna ska ges goda möjligheter att uppnå god folkhälsa och få behov av omsorg och hälso- och sjukvård uppfyllda. En viktig förändring i landet är på gång när det gäller tele- och datakommunikation. Telias nätbolag, Skanova, äger det rikstäckande kopparnätet för telefoni och bredband via ADSL. Under år 2010 har Skanova påbörjat en avveckling av kopparnätet på landsbygden, vilket troligen kommer att beröra Vingåkers kommun framöver. Det leder till att kunder förlorar den fasta telefonin och ADSL-anslutningar. Skanova drar heller inte automatiskt nät till nybyggnadsområden längre, utan anslutning till tele- och datanät måste beställas, vilket fördyrar för kunden. 3.2 Exempel från andra kommuner Sveriges kommuner arbetar med kommunal service på många olika sätt. Översiktligt finns det kommuner som inte har något särskilt styrdokument i frågan, andra har varuförsörjningsplaner, vissa har serviceplaner som omfattar till exempel barn- och äldreomsorg, boende, infrastruktur och kommunikationer, livsmedelsförsörjning och drivmedel. Servicefrågorna kan vara med i översiktsplanen, en del kommuner har landsbygdsprogram. De senare kan också se högst olika ut och vara mer eller mindre omfattande. Ett mer omfattande program kan behandla allt från näringsliv och boende på landsbygden till lokalt utvecklingsarbete och kultur och fritid. Ett antal kommuner håller på att utarbeta nya serviceplaner eller landsbygdsprogram. Så kallade lokala servicelösningar är centrala i de åtgärder som nu görs för att upprätthålla servicenivån i glesbygder. I några kommuner sker detta i en form av allaktivitetshus där flera verksamheter samsas. Det kan vara exempelvis lanthandel, ombud för post, apotek och systembolag, restaurang, vandrarhem, konferenslokaler, bibliotek, skola, fritidshem, föreningsaktiviteter, 4

drivmedelsstation, camping. I en del glesbygdskommuner finns lokala äldreboenden. De drivs vanligen i kooperativ form och har ofta svårt med ekonomin, därför är andra verksamheter kopplade till dem som lokal hemtjänst, skolbespisning, vandrarhem, catering. De kräver också mycket ideellt arbete. Flera livsmedelaffärer på landsbygden är ombud för exempelvis post och apotek, driver drivmedelsstation med mera. Affärerna kan vara privatägda, ekonomiska föreningar eller andelsbolag. I vissa kommuner samlas bygderåd och byalag från olika delar av kommunen i ett kommunbygderåd, för att arbeta från en gemensam plattform. I en del kommuner är det regelbundna möten mellan föreningar/bygderåd, en mindre grupp politiker och en tjänsteman. Det ger en direktkontakt mellan parterna för bland annat utbyte av information och frågor kan lösas på ett enklare sätt. En tjänsteman i en kommun kan också ha huvudansvaret för kontakten med föreningar/bygderåd. Denne arbetar som stöd, ger råd med mera och hit vänder sig föreningar/bygderåd oavsett fråga. 3.3 Vingåkers kommun Befolkningen i Vingåkers kommun har minskat under flera år och den trenden håller i sig. Befolkningsprognosen visar också att andelen äldre ökar, särskilt i åldersgruppen 65-79 år. I en liten kommun med en spridd och minskande befolkning samt en allt större andel äldre, kan samma konstaterande göras som regionförbundet gjort det ställs speciella krav på serviceutbudet. Med sina cirka 8 900 invånare tillhör Vingåkers kommun en av de minsta i Sverige. Kommunen är relativt liten både i invånarantal och geografiskt. Störst andel av befolkningen bor i den södra delen av kommunen. Det gör den norra delen jämförelsevis än mer glesbebodd, se tabell 1 och figur 1. I översiktsplanen anges ett antal mål för en ekologisk-, social- och ekonomisk hållbar utveckling. Bland dem finns exempelvis: - Det ska finnas attraktiva bostäder i olika storlekar och upplåtelseformer för alla medborgare. - Det ska finnas trygga, tillgängliga och vackra utemiljöer i samspel med identitet och historia. - Det ska finnas möjlighet för ett varierat näringsliv. - Transporterna ska vara trygga, säkra och långsiktigt hållbara. - Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska vara god. 5

Tabell 1: Antal invånare per ort år 2009 Ort Antal invånare Andel invånare (%) Baggetorp 468 5 Högsjö 709 8 Läppe 192 2 Marmorbyn 368 4 Vingåker 4 253 48 Österåker 162 2 Landsbygd 2 759 31 Totalt 8 911 100 Vidare ska det enligt översiktsplanen finnas förutsättningar att ge kommunal service samt service i form av handel och privata tjänster i Vingåkers centralort. Ambitionen är att även möjliggöra närservice i orterna Baggetorp, Högsjö, Läppe, Marmorbyn och Österåker där underlag och behov finns. Kommunen ska också verka för en utbyggnad av bredband och god täckning av mobiltelefonnätet. Figur 1: Karta över Vingåkers kommun 6

3.3.1 Kommersiell service En orts funktion och attraktionskraft kan bland annat ses genom att undersöka vilka branscher som finns representerade på orten och i vilken omfattning. Ett antal branscher redovisas i tabell 2. Det är sådana som människor använder dagligdags, relativt ofta eller mer sällan. Utöver det som redovisas i tabell 2 finns exempelvis i Vingåkers centralort tre drivmedelsstationer, en optiker, sko- och klädbutiker samt fler företag inom olika branscher. Därtill finns i och omkring samtliga orter ett antal företag med varierande antal anställda inom en rad branscher. Viss kommersiell service har en samhällig funktion, som bank-, post- och telefonitjänster samt bredbandstjänster. För att Vingåkers kommun ska vara attraktivt för människor att bo i och företag att etablera sig och verka i behöver dess behov vara tillgodosedda. För företagen handlar det bland annat om konkurrensmöjligheter. Tabell 3 visar ett antal sådana serviceställen i orterna. Utöver det som redovisas i tabell 3 finns exempelvis i Österåker: frimärksförsäljning, dator med IT-uppkoppling som kan lånas på plats, kopieringsmöjligheter och busskortförsäljning. De flesta företag i kommunen är etablerade i den södra delen av kommunen. Vilket givetvis hänger ihop med att störst andel av befolkningen bor där. Vingåkers kommun har under åren 2010-2011 en försöksverksamhet med hemsändningsbidrag. Det är i sin nuvarande form ett specifikt stöd för kommuninvånare som har svårt att ta sig till affären. Riktlinjerna ger ett bidrag på 60 kr per hemsändning. Kommunen har i april 2010 frågat Länsstyrelsen i Sördermanlands län hur de ställer sig i frågan om stödet, för att kommunen ska kunna öka hemsändningsbidraget med ytterligare 60 kr per hemsändning. Länsstyrelsen har i maj 2010 svarat att de först ska göra en utvärdering av hemsändningsbidraget innan de tar ett beslut. I december samma år har länsstyrelsen inte kommit med något besked, trots upprepade frågor. Vingåkers kommun ska utvärdera försöket med hemsändningsbidraget efter försöksperiodens slut. Beslut ska tas efter det. I samband med serviceplanen gjordes även en kartläggning av bredbandsstrukturen i kommunen. Det arbetet utfördes av en konsult. Mot bakgrund av den ökande betydelsen av bredband och dess kapacitet, behöver kommunen få en bild av nuvarande nät, dess tekniklösningar och kapacitet, eventuella utbyggnadsplaner hos nätägarna, vilka bolag som är aktiva samt den geografiska täckningen. 7

Tabell 2: Översiktligt utbud av livsmedel, restauranger, caféer, frisörer i orterna OBS! Förutom förekomst är utbud och öppettider varierande, exempelvis har frisörerna i Högsjö och Österåker bara öppet en dag/vecka. Ort Livsmedelsbutik Café/ Restaurang/ Frisör konditori matställe Baggetorp 1 Högsjö 1 1s 2 1 Läppe 1 sommartid (s) 2s 1 minilivs Marmorbyn 1s 1 Vingåker 2 2+1s 9 6 Österåker Internetbeställt 1+1s 1 Tabell 3: Översiktligt utbud av bank, post, apotek, systembolag, ATG-ombud i orterna OBS! Utbud och öppettider varierar. Ort Bankkontor Postombud Apotek Systembolag ATG-ombud Baggetorp Högsjö 1+paketombud 1 ombud (o) 1 Läppe Marmorbyn Vingåker 2 1+företagscenter 1+1o 1 3 Österåker 1 o 1o Enligt konsulten finns det för närvarande ingen enhetlig definition av bredband. Ofta används två Mbit/s med dubbelriktad trafik, vilket är definitionen i SOU 2008:40 Bredband till hela landet. Idag kan någon form av tekniklösning användas för bredband i hela kommunen. Däremot uppnås inte samma hastighet överallt. Högst hastighet finns i tätbebyggda områden. Kartläggningen anger ingen täckning för två Mbit/s, men en Mbit/s uppnås i hela kommunen och tre Mbit/s i tätbebyggda områden. I fibernät är en grundläggande hastighet tio Mbit/s. Det uppnås till 91 procent i tätbebyggda områden och till omkring 40 procent utanför dem. Ett annat sätt att se på hastigheten för bredband är om den har en kapacitet som möjliggör de vanligaste tjänsterna via bredband: Internetuppkoppling, telefoni och TV. Enligt rapporten är det en konkurrensfördel om en kommun kan erbjuda goda bredbandsmöjligheter till invånare, företag samt potentiella inflyttare och nya företagare. Efterfrågan på bättre bredband finns och inom kommunen varierar kapaciteten stort. Även kommunens verksamhet är i behov av ökad kapacitet på bredband inte minst för att tillgodose allmänhetens krav på service. På sikt är 8

ambitionen att alla större kommunala verksamheter ska vara anslutna till fibernät. I nuläget finns tillgång till fiber i Högsjö, Läppe, Marmorbyn och Vingåker. Det är svårt att få någon uppfattning om utbyggnadsplaner hos nätägarna, eftersom de inte vill ge den informationen. Klart är i varje fall att de främst satsar i tätbebyggda områden, vilket utesluter större delen av kommun. Vidare framhåller rapporten vikten av samordning mellan kommuner när det gäller nätutbyggnad, med tanke på gemensamma arbetsmarknader, kommunala verksamheter och nya företag. Enligt rapporten har kommunen en viktig funktion att samverka med olika aktörer för att få en så effektiv infrastruktur som möjligt. Det kommunen bör göra är att: - Handha tillståndsgivning för grävning av bredband. - Samordna anläggandet av bredbandsnät med andra nyttigheter, säkerställa samförläggning och dokumentation vid anläggning av nät. - Bevaka att bredbandsbehovet blir tillgodosett vid nyexploatering. - Hålla kontakt med kommersiella nätägare i kommunen. - Hålla kontakt med övriga kommuner i länet när det gäller bredbandsfrågor. 3.3.2 Fritid, kultur, turism och friluftsliv Inom fritid, kultur, turism och friluftsliv finns både kommersiella och offentliga aktörer samt ideella föreningar. I kommunen finns ett rikt föreningsliv inom bland annat kultur och idrottsverksamhet. Enligt översiktsplanen är möjligheterna till ett rikt friluftsliv stora i kommunen och det har stor betydelse för invånarnas livskvalitet och kommunens attraktivitet som bostadsort. Kommunen bör också enligt planen förvärva mark inom tätortnära naturområden, för att trygga områden för rekreations- och friluftsliv. Ett forskningsprojekt finansierat av Naturvårdverket har bland annat visat att möjligheter till friluftsliv helt eller delvis påverkar valet av boende för 40 procent av de tillfrågade. Men alla människor har inte kunskap om naturen för att kunna nyttja den till friluftsliv och rekreation. Om samhället byggs för att främja fysisk aktivitet kan skillnader i hälsa minska. Särskilt viktigt är det att satsa på gång- och cykeltrafik och skapa utomhusmiljöer där barn vill vistas, anser Statens folkhälsoinstitut. Kultur och friluftsliv är en del av kommunens utbud till besökande. Ambitionen är att öka antalet besökande, turism- och besöksnäringen är viktig för kommunen och ett prioriterat område i det näringslivspolitiska programmet. Ett antal branscher inom fritid, kultur och turism har valts ut och redovisas i tabell 4. 9

Tabell 4: Översiktligt utbud inom fritid, kultur och turism i orterna Obs! Omfattning och öppettider varierar Ort Museum Samlings-/ Idrottshall Övernattningsmöjligheter konferenslokal Baggetorp 1 Högsjö 1 1 1 1 hotell (h)+1 bed&breakfast (b) Läppe 1 1 vandrarhem (v)+1 stugor (s)+ 2 camping Marmorbyn 1 1 Vingåker 2 3 5 1h Österåker 1 1 1b+1v+1s Utöver det som redovisas i tabell 4 finns exempelvis i: Baggetorp: ungdomsgård Högsjö: bibliotek, teater, konserter, styrketräningslokal, bandyplan med elljus, park med scen. Läppe: trubaduruppträdanden, minigolfbana Marmorbyn: tipspromenader, tennisplan. Vingåker: bibliotek, biograf, simhall, 2 tennisplaner, turistbyrå Österåker: filmvisning, sagoläsning för barn, uppläsning för vuxna, stavgång. 3.3.3 Offentlig service, hälso- och sjukvård Även inom områdens som hälso- och sjukvård finns kommersiella och offentliga aktörer. Nedan redovisas översiktligt det i huvudsak offentliga serviceutbud som finns i kommunen. Av olika anledningar påverkar befolkningsunderlag också denna form av service. Utbud och öppettider skiljer sig följaktligen åt även här. Exempelvis finns i: Baggetorp: fotvård Högsjö: distriktssköterska efter tidsbeställning Vingåker: vårdcentral, barnmorskemottagning, barnavårdcentral, rehabiliteringsmottagning, 2 tandläkarmottagningar, akupunktur, fotvård, äldreboende och boende för funktionshindrade, konsumentvägledning, servicekontoret Åbrogården med polis en dag/vecka, utbildningsverksamhet och självservice till arbetsförmedling och försäkringskassa samt viss hjälp med blanketter och personligt möte med personal efter tidsbeställning Österåker: fotvård en dag/vecka På Åbrogården är det framför allt polisen och utbildningsverksamheten som har många besökare/deltagare. Det finns även möjligheter att hyra konferenslokaler och uthyrningen är omfattande. Den övriga verksamheten på servicekontoret är mindre i omfattning. 10

Tillgången till service påverkas givetvis också av vilka möjligheter som finns till förflyttning mellan platser. För dem som inte har tillgång till bil och/eller har ett funktionshinder blir det besvärligare och de kan ha svårt att tillgodogöra sig den service som finns. I Vingåkers kommun är kollektivtrafiken med buss inriktad på förbindelsen till Katrineholm. Det gör att invånare i Vingåkers centralort, Baggetorp och längs vägen till Katrineholm har större tillgänglighet till busstrafiken. Från Vingåkers centralort går det också tåg. Vissa turer i busstidtabellen körs endast om resenären ringer och beställer resan. Utöver de tabellagda bussturerna finns kompletteringstrafiken. Den är ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken. Om det är mer än två kilometer till närmsta hållplats kan resenärer beställa en resa fram till närmsta hållplats eller i vissa fall närmsta centralort. Detta gäller inom vissa områden i kommunen. I en del områden i kommunen kan resenärer ringa och beställa en resa till Vingåkers centralort, dessa resor följer en tidtabell. En vision fram till år 2020 har utarbetats inom Regionförbundet Sörmland. Där sägs bland annat att kollektivtrafiken ska möta det ökade behovet av utbildningspendling, ett effektivt fritidsresande och resande på kvällstid och helger. Visionens främsta mål är att fler resenärer ska åka buss. I Vingåkers kommun är dessutom behovet av arbetspendling till en annan kommun jämförelsevis högt. Enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning är kommunen en pendlingskommun. Det innebär att mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Även antalet och placeringen av hållplatser har betydelse för tillgången till kollektivtrafik. Busslinjerna i kommunen har i huvudsak ett strålformat utseende med Vingåkers centralort i centrum. Hållplatserna är relativt jämt fördelade längs linjerna. Tillgången till busstrafik är följaktligen mer beroende av var och hur ofta bussen går, figur 2. Restider har också betydelse för servicen. Inte minst viktigt om Vingåkers kommun ska ses som en boendekommun för invånare som arbetar i exempelvis Katrineholm. Tidsavståndet är en viktig faktor när det gäller arbetsresor. I tabell 5 visas restid mellan ett antal platser. Det är i huvudsak relationer mellan orter i kommunen, exempelvis restid mellan centralorten Vingåker och de mindre orterna. I vissa fall visas även restid mellan en ort i kommunen och en ort i en grannkommun. Katrineholm är till exempel arbetsort för många som bor i Baggetorp. 11

Tabell 5: Restider med buss och tåg På en del relationer varierar restiden på olika turer, då anges en genomsnittlig tid. Vissa relationer skulle gå att kombinera buss och tåg, men det är långa väntetider och antalet turer som stämmer någorlunda är få. Därför visas dessa inte i tabellen. OBS! Antalet turer varierar på de olika relationerna. Relation Landsbygdsbuss (min) Tåg (min) Baggetorp Katrineholm 10 Baggetorp Vingåker 20 Högsjö Katrineholm 52 + väntetid vid byte Högsjö Vingåker 32 Läppe Katrineholm 48 + väntetid vid byte Läppe Vingåker 18 Läppe Örebro 72 Marmorbyn 20 Katrineholm Marmorbyn Österåker 16 Vingåker Hallsberg 20 Vingåker Katrineholm 30 12 Vingåker Örebro 90 40 + väntetid vid byte Österåker Katrineholm 30-60 Österåker Vingåker 23 Figur 2: Karta över busslinjer och hållplatser i kommunen 12

3.4 Lokala servicelösningar Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen i Sverige med bland annat en ökad andel tätortsboende, speciellt i och kring större städer, och ökad andel äldre är frågan om framtida service högaktuell. Från statens sida är så kallade lokala servicelösningar centrala i de resurser som nu läggs på att uppnå målet om en god servicenivå i alla delar av landet. Lokala servicelösningar kan vara en servicegivare som används som utgångspunkt för att utöka annan service. Det kan också vara flera intressenter som tillsammans över ett geografiskt område tillhandhåller olika slags service. De lokala servicelösningarna kan vara kommersiella och/eller offentliga. Formen för service varierar utifrån konsumenternas efterfrågan och ortens praktiska och ekonomiska förutsättningar. Samordningen är ett sätt att försöka behålla och stärka serviceutbudet. I Vingåkers kommun finns redan olika former av servicelösningar. Exempel är campingen i Läppe, lanthandeln i Österåker och livsmedelsbutikerna i Högsjö och Vingåker. Samtidigt är det viktigt att fortsätta utveckla Vingåkers centralort som en kommunal centralort och ett centralt service- och handelsområde. Detta för upprätthållandet av Vingåkers kommuns attraktivitet och serviceutbud. I sammanhanget är det också viktigt att främja föreningars verksamheter. De bidrar stort till utbudet av fritidsaktiviteter i kommunen. Föreningar är också ofta delaktiga i de lokala servicelösningar som finns i landet. Utan olika former av stöd utifrån har de vanligen svårt att bedriva sin verksamhet. Från kommunal sida kan stödet bestå i ekonomiskt bidrag, rådgivning, kunskapsförmedling och att stimulera till engagemang i servicefrågor. En god och kontinuerlig dialog samt en tydlig kontaktväg mellan kommunen och föreningarna är ofta viktig för föreningars verksamhet, liksom tillgång till samlingslokaler. 4 Möten med referensgrupper Vid ett första möte har diskussionerna gällt befintlig offentlig och kommersiell service samt tankar, funderingar och önskemål inför framtiden om det samma. I det stora hela verkan invånarna vara nöjda med det som finns, men är oroliga för neddragningar inom såväl offentlig som kommersiell service. Tillgång till livsmedelshandel på orten anses mycket viktig på några av orterna. För närvarande är dock situationen för både Lanthandelscentrum i Österåker och livsmedelsaffären i Högsjö inte den bästa. I sammanhanget ska sägas att Högsjö, enligt uppgifter från referensgruppen där, även fungerar som ett centrum för boende i Brevens bruk och norra delen av Finspångs kommun. 13

Vidare finns önskemål om exempelvis utökad kompletterande kollektivtrafik på främst kvällar och helger, där resenärer kan ringa och beställa sin resa, utökad allmän kollektivtrafik, boende för äldre i Läppe och Österåker. I Högsjö finns redan ett hyreshus anpassat för äldre och invånarna där är måna om att det finns kvar. Det är också önskemål om att hemtjänst ska utgå ifrån dessa orter. Vidare finns önskemål om mindre hyreslägenheter i de mindre orterna, främst med tanke på äldre som flyttar från sitt hus och ungdomar som flyttar hemifrån, samlingslokaler där det saknas, åtgärder på vägar har framförts i Läppe, Högsjö och Marmorbyn, bättre kontakt- och besöksmöjligheter till distriktssköterska, att länsgränserna inte ska vara ett hinder i planering av till exempel kollektivtrafik samt ett större intresse och engagemang för föreningarna från kommunens sida. Samlingslokaler anses mycket viktiga, liksom fritidssysselsättningar för ungdomar. Det har även kommit fram önskemål om bättre vägar och gång- och cykelvägar. Vad som anses mest väsentligt kan givetvis variera beroende på vem som tillfrågas. Det som återkommer i diskussionerna är i varje fall tillgång till livsmedel, samlingslokaler, fritidssysselsättning för ungdomar, skola, distriktssköterska och kollektivtrafik. Vid ett andra möte med referensgrupperna fördes diskussionen vidare. Idéer och förslag på framtida lösningar på kommersiell och offentlig service diskuterades. Lite grand har detta redan berörts på de första mötena. Förslag har då kommit på exempelvis utökad kompletterande kollektivtrafik, bättre information om den som finns, drop in-tid hos distriktssköterskan vid enklare ärenden som kontroller av blodtryck och omläggning av sår. Idag måste tider beställas per telefon och äldre upplever det som krångligt. Föreningar kan också utöka samarbetet med kommunen och bland annat ha ett utbyte mellan ungdomsledare i föreningar och de som arbetar på fritidsgården i Vingåkers centralort eller tillhandahålla ledare i föreningar på friluftsdagar. Föreningar kan även ta på sig fler uppdrag utöver exempelvis gräsklippning. Under den andra mötesomgången återkom de frågor som togs upp under de första mötena samtidigt som det tydliggjordes önskemål om mer kontakt mellan föreningar och kommunen. Det kan till exempel ske genom möten mellan föreningar och en särskild grupp med politiker och kommunal tjänsteman, kommunen kan också ha en särskild tjänsteman som arbetar som stöd- och kontaktperson åt föreningarna. Det framkom också önskemål om ökad kontakt mellan föreningar, där kommunen kan vara sammankallande. Det finns också en tydlig uppmaning till kommunen att bättre se vad den ideella sektorn faktiskt åstadkommer och att den ska få en bättre uppskattning för det. Att det ska värderas högre av kommunen både i form av mer intresse, stöd i olika frågor när det behövs och högre ekonomiskt bidrag. 14

I referensgrupperna har en del lokala företagare deltagit och det har även varit ett särskilt möte med enbart näringsidkare. Vid det poängterades speciellt vikten av väl fungerande infrastruktur och kommunikationer, som bredband, mobiltelefoni, kollektivtrafik och post- och paketsändning. Det är grundläggande för att kunna ha kontakt med leverantörer, kunder, myndigheter och andra företagskontakter på en i samhället förväntad nivå. När det gäller bredband menar både privatpersoner och företagare att i framtiden måste kapaciteten på den bli bättre. Ändamålsenliga och tillförlitliga kommunikationer får en särskild betydelse i en landsortskommun som Vingåker, exempelvis när det gäller tillgång till offentlig service och för företagens verksamhet. Samtidigt som projektet pågick påbörjade länsstyrelsen i länet en undersökning om följderna av Svensk Kassaservices nedläggning. Undersökningen är en del i länsstyrelsen uppdrag från regering att bevaka konsekvenserna för bland annat äldre och funktionshindrade. I samarbete med länsstyrelsen har därför referensgrupperna tillfrågats om hur äldre på respektive ort gör vid betalning av räkningar och kontantuttag av pengar. Enligt referensgrupperna får äldre i stor utsträckning hjälp av anhöriga. Det verkar inte uppfattas som ett problem att Svensk Kassaservice inte finns längre. Förmodligen beror det på att dessa personer skulle ha behövt hjälp ändå av olika anledningar, och för anhöriga kan det vara enklare att till exempel betala räkningarna hemma via dator. En del äldre använder själva Internet för att betala räkningar och en del har bankkort för kontantuttag och inköp. Det har påpekats att det faktiskt är bättre nu än när Posten/Svensk Kassaservice fanns. Dels har ombud för post- och paket vanligen bättre öppettider. Dels anses det mer säkert nu, jämfört med när äldre gick till Posten eller banken och tog ut större summor pengar åt gången och sedan hade stora summor med sig till exempelvis Posten för att betala räkningar. 4.1 Resonemang om mötena Mötena med referensgrupperna har varit grundläggande för projektets genomförande. Den information som kommit fram i dem går inte att få fram på annat sätt. Diskussionerna har varit konstruktiva och deltagarna har haft många bra förslag och synpunkter på den framtida servicen och hur det går att arbeta med dessa frågor. Under mötena har det även varit möjligt för kommunen att föra information till referensgrupperna, vilket bland annat rett ut en del missförstånd. Förfrågningar från referensgrupperna har också besvarats, exempelvis har ett par av dem undrat om en lokal förening kan vara ombud för biblioteket i Vingåkers centralort. Tanken är att böckerna kan lånas via Internet och hämtas och lämnas i den mindre orten. 15

En del idéer och funderingar har också förmedlats mellan referensgrupperna. Till exempel har det varit förfrågningar om möjligheter att handla via Österåkers Lanthandelscenter. Det är också tydligt att Katrineholm är stan för invånare i östra delen av kommunen. Många arbetar där och gör också sina inköp och ärenden där. Även från andra delar av kommunen görs resor för inköp och ärenden till Katrineholm, där finns ett större utbud och exempelvis lågprisbutik för livsmedel. Det har också förekommit kritik mot kommunen, vilken har gällt de nedlagda skolorna i Baggetorp och Österåker, att kommunen inte ser vad den ideella sektorn utför, som tagits upp ovan, att kommunen inte verkar bry sig om att drygt hälften av kommunens invånare bor utanför Vingåkers centralort och också har rätt till och behov av såväl offentlig som kommersiell service. De nedlagda skolorna är fortfarande en svår fråga. Projektet med den kommunala serviceplanen omfattar inte barnomsorgs- och skolfrågor, då dessa hanteras i annat forum. Under mötena med referensgrupperna har diskussioner om detta ändå uppstått, bland annat har det framförts kritik mot en serviceplan som inte tar upp dessa frågor. Förståelsen för att den inte gör det har emellanåt varit liten. Det finns också en uppmaning till kommunen att visa ett större intresse för de mindre orterna och landsbygden, liksom för föreningar och bygderåd. Bland annat finns det önskemål om att kommunen ska ta kontakten, och uppmärksamma verksamheter, projekt och omständigheter. Det har också kommit önskemål om att få hjälp med mer kunskap i juridiska och ekonomiska frågor, inspiration till planering för ungdomsaktiviteter, få veta var ifrån det går att söka pengar från exempelvis vilka fonder och stiftelser. 5 Diskussion I projektet ingår att göra ett förslag på en kommunal serviceplan, som kommunen förväntas anta. Det övergripande resultatet blir med en antagen serviceplan att kommunen fortsättningsvis kan arbeta mer konstruktivt med dessa frågor. En följd av det kan vara att kontakten och informationen mellan kommunen och föreningar samt bygderåd ökar, vilket varit efterfrågat i referensgrupperna. Det är viktigt inte minst om den framtida servicen bland annat innebär ett ökat samarbete mellan dessa parter. Information som kommit genom mötena med referensgrupperna är inte bara väsentlig för projektet, den kan även vara till nytta i kommunens framtida planering och kontakter med föreningar och bygderåd. Olika föreningar/bygderåd har skiftande behov, inte bara beroende på vilken verksamhet eller vilka 16

medlemmar de har. Det kan även bero på i vilken situation de befinner sig, till exempel pågår generationsskiften, vilket inte alltid är lätt. Det kan påverka både aktiviteter och engagemang hos såväl styrelse som övriga medlemmar. Bredband med god kapacitet har en särskild betydelse i en landsortskommun som Vingåker, exempelvis när det gäller tillgång till offentlig service och för företagens verksamhet. För att kommunen ska kunna upprätthålla en god service på rimlig nivå, enligt förslag i kommande serviceplan, är framtida kapacitet på bredband en angelägen fråga. Inte minst med tanke på samhällets utveckling mot allt fler Internetkontakter, både när det gäller kommersiell och offentlig service. Samtidigt som också kopparnätet för telefoni och bredband kan monteras ner i delar av kommunen. Den geografiska fördelningen av befolkningen i kommunen påverkar serviceutbudet, då mer tätt bebodda områden vanligen är mer fördelaktiga för företag att etablera sig i. Även offentlig service är av olika anledningar i regel mer tillgänglig i mer tätbebyggda områden. Planen inkluderar kommersiell, offentlig och ideell verksamhet. För att på bästa sätt verka för en god servicenivå i kommunen behövs därför intresse och engagemang från samtliga parter. Genom samverkan mellan parterna ökar möjligheten till att upprätthålla en god service på rimlig nivå. 17

Slutrapport från projektet Kommunal serviceplan för Vingåkers kommun Upprätthållandet av en god service utgör en strategisk faktor för Vingåkers kommuns utveckling. För att ta ett helhetsgrepp om serviceutbudet vill kommunen ta fram en serviceplan som omfattar såväl kommersiell som offentlig service. Projektet med att ta fram ett förslag till serviceplan har pågått under hösten 2010. Tillväxtverket, Länsstyrelsen i Södermanlands län och Vingåkers kommun har bidragit med projektmedel. Syftet med projektet var att skapa en helhetsbild av och ökad kunskap om tillgänglig service i hela kommunen, samt att arbeta fram en kommunal serviceplan. Målet är att upprätthålla en god service på rimlig nivå för dem som bor, besöker och verkar i kommunen. Vingåkers kommun 0151-191 00 kommun@vingaker.se