MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1. 7. 2014 COM(2014) 392 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Mot ett förnyat samförstånd om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter: En EU-handlingsplan SV SV

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Mot ett förnyat samförstånd om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter: En EU-handlingsplan 1. INLEDNING I mars 2014 bekräftade Europeiska rådet återigen betydelsen av immateriella rättigheter som en nyckeldrivkraft för tillväxt och innovation, och framhöll behovet av att bekämpa varumärkesförfalskning för att stärka EU:s industriella konkurrenskraft på global nivå 1. Immateriella rättigheter är ett av de viktigaste sätten genom vilket företag, upphovsmän och uppfinnare får avkastning på sina kunskapsinvesteringar. I en nyligen genomförd studie uppskattar man att sektorer med stor användning av immateriella rättigheter står för omkring 39 % av EU:s BNP (vilket är värt ungefär 4,7 biljoner euro årligen) och, med den inräknade indirekta sysselsättningen, upp till 35 % av alla arbetstillfällen 2. I praktiken, genom beviljande av tillfälliga exklusiva rättigheter, är immateriella rättigheter direkt kopplade till produktion och distribution av nya och autentiska varor och tjänster, vilket alla medborgare har nytta av. Nyckeln till att genomföra dessa mål är en optimal och ekonomiskt effektiv immateriell ˮinfrastrukturˮ som omfattar det rättsliga erkännandet, registrering, användning och väl avvägt skydd av alla former av immateriella rättigheter 3. EU behöver innovation och kreativitet för att behålla sin konkurrenskraft i förhållande till länder med lägre kostnader för arbetskraft, energi och råvaror, och måste skapa villkor som stimulerar innovation så att de europeiska företagen kan hjälpa oss att genom handel ta oss ur den ekonomiska krisen. Detta är anledningen till att kunskapsbaserade industrier har en grundläggande roll i det globala Europa och Europa 2020 -strategierna. Detta meddelande fokuserar på verkställande av skyddet för immateriella rättigheter. Det försöker bygga vidare på det samförstånd att politiken för skyddet för immateriella rättigheter borde inriktas på kampen mot verksamhet som kränker immaterialrätten i kommersiell skala vilket är det mest skadliga. Syftet är att föreslå nya politiska verktyg för verkställighet, till exempel en så kallad följ pengarna -strategi för att beröva de personer som gör intrång i kommersiell skala de inkomstflöden som lockar dem till sådan verksamhet. 1 2 3 Europeiska rådets slutsatser 20 21.03.2014, s. 5 och s. 6. Intellectual Property Rights intensive industries: contribution to economic performance and employment in Europe. Se: https://oami.europa.eu/ohimportal/sv/ Se: ec.europa.eu/internal_market/intellectual-property. 2

Saluförda produkter, det vill säga varor och tjänster som inte respekterar den immaterialrätt som skapats av andra, berör oss alla som medborgare, konsumenter, företag och skattebetalare. Verksamhet som gör intrång i immaterialrätten i kommersiell skala avskräcker från att investera i innovation och kreativitet, och undergräver därmed skapande av arbetstillfällen. Det är svårt att uppskatta storleken på problemet med verksamhet som gör intrång i immaterialrätten i kommersiell skala, men dess ekonomiska verkningar har diskuterats mycket 4. En ny global bedrägerirapport som kartlägger över 800 högre chefer visade att 11 % av deras företag under 2013 utsattes för överträdelser av immaterialrätten 5. På EU-nivå visade statistik över tullbeslag av misstänkta överträdelser av immaterialrätten vid de yttre gränserna på mer än 90 000 fall under 2012 6. Cirka 70 % av dessa fall gällde post- och budtjänststrafik vilket är en återspegling av e-handelns tillväxt. Sammanlagt beslagtogs nästan 40 miljoner varor, med ett uppskattat värde i fråga om motsvarande äkta produkter på knappt en miljard euro. En medlemsstat har uppskattat att 81 % av de produkter som kränker immaterialrätten kan sammankopplas med organiserad brottslighet 7. Den beräknar att de olagliga inkomster som den organiserade brottsligheten genererar i dessa aktiviteter var över 100 miljoner euro. Kostnaderna för ekonomin som helhet i form av direkt förlorade inkomster för seriösa företag, förlorade intäkter till statskassan, förlorade arbetstillfällen och höga verkställandekostnader blev nästan fem gånger det beloppet (470 miljoner euro). Överträdelse av immaterialrätten i kommersiell skala är både försåtligt och ett rörligt mål. Det görs mycket för att avskräcka från sådana överträdelser, bland annat genom att öka online-utbudet av konkurrenskraftiga varor och tjänster, men de ekonomiska avkastningarna på distribution och försäljning av produkter som kränker immaterialrätten är så lönsamma att det alltid kommer att finnas incitament att bedriva sådan verksamhet. Med tanke på den hastighet med vilken denna verksamhet kan utvecklas och utnyttjas är exakta upptäcktssystem och ett snabbt genomförande av förebyggande åtgärder av avgörande betydelse. Samtidigt måste sådana åtgärder vara proportionerliga och minimera risken för att de missbrukas för konkurrensbegränsande metoder som skulle kunna underminera etableringen av nya innovativa produkter och affärsmodeller och orättmätigt inskränka grundläggande friheter. Den uppspårning som krävs gör att ett utbyte av underrättelser mellan berörda parter, och framför allt mellan nationella tillsynsmyndigheter är nödvändigt. För att avskräcka från 4 5 6 7 RAND Europe sammanställde 2012 en rapport: Measuring IPR infringements in the internal market. I denna rapport diskuteras industrifinansierade studier som utvärderar denna fråga och tillhörande begränsningar. http://ec.europa.eu/internal_market/iprenforcement/docs/ipr_infringment-report_en.pdf Se: kroll.com. Se: ec.europa.eu/taxation_customs. https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/246390/horr73.pdf. ITbrottslighet ingår inte i uppskattningen. 3

överträdelser i kommersiell skala måste kommissionen tillämpa ett övergripande, balanserat och flexibelt system som kan reagera snabbt på de nya utmaningar som EU:s kunskapsekonomi på 2000-talet står inför. I linje med Europa 2020-strategin och utan att det påverkar pågående lagstiftningsöversyner fastställer detta meddelande en tio punkters handlingsplan. 8 Ett antal åtgärder kommer att genomföras av kommissionen där det behövs i samarbete med Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (BHIM), som sedan juni 2012 hyser Europeiska observatoriet avseende intrång i immateriella rättigheter 9 (nedan kallat Observationsorganet). Dessa åtgärder tillsammans med tillhörande kompletterande verksamhet och listade undersökningar utgör ett avgörande första steg i uppbyggnaden av en effektiv politik för skyddet för immateriella rättigheter som är inriktad på intrång i kommersiell skala på EU-nivå och nationell nivå. Målet bör vara att uppnå en förnyad konsensus om hur immateriella rättigheter utövas på ett sätt som till fullo inbegriper alla berörda parter. Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av handlingsplanen, och uppmanar Europaparlamentet, rådet, medlemsstaterna, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Observationsorganet och berörda parter att aktivt bidra till det kommande arbetet. Meddelandet kompletteras med en strategi för skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer och utveckling av ett fördjupat samarbete mellan tullmyndigheter i EU och i tredjeländer när det gäller handel med varor som kränker immaterialrätten, i enlighet med EU:s handlingsplan inom tullområdet. Alla dessa åtgärder syftar till att se till att EU:s befintliga regelverk om immaterialrätten, däribland bestämmelser om civilrättslig verkställighet, tillämpas och främjas på ett effektivt sätt. Deras gemensamma mål är att i) använda alla medel för att effektivt avskräcka eller hindra införsel och spridning av produkter som kränker immaterialrätten på marknader (både EU:s marknader och de marknader som är allt mer kopplade till EU) för att ii) stimulera investeringar, tillväxt och sysselsättning i de sektorer som förlitar sig på immaterialrätten, vilka är så centrala för våra respektive ekonomier. Enbart bättre verkställighet kommer inte att lösa detta problem som måste åtgärdas genom debatter och informationskampanjer som riktas till konsumenter och producenter om de vidare konsekvenserna av intrång i immaterialrätten. 8 9 De föreslagna åtgärderna har inga budgetmässiga konsekvenser för och utöver vad som redan har förutsetts för kommande år i kommissionens officiella programplanering. Förordning (EU) nr 386/2012 av den 19 april 2012 anförtror KHIM olika uppgifter som syftar till att underlätta och stödja de nationella myndigheternas, den privata sektorns och EU-institutionernas åtgärder i kampen mot intrång i immateriella rättigheter. Dessa uppgifter omfattar inte deltagande i enskilda insatser eller utredningar som utförs av de nationella myndigheterna, och inte heller frågor som omfattas av avdelning V i tredje delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, (t.ex. straffrättsligt och polisiärt samarbete). 4

2. EN ROLL FÖR ALLA AKTÖRER I VÄRDEKEDJAN FÖR IMMATERIALRÄTTEN 2.1. Förfalskning eller inte? Att skapa medvetenhet hos konsumenter, arbetstagare och klienter Konsumenter, arbetstagare och företag är inte alltid medvetna om omfattningen av den ekonomiska skada som orsakas av verksamhet som gör intrång i immaterialrätten i kommersiell skala. Den omfattar de betydande negativa effekterna av sådan verksamhet på skatteintäkter, kostnader för skattebetalarna, lagliga företags konkurrenskraft, och kopplingar till storskalig brottslighet. Samtidigt är konsumenterna inte alltid medvetna om den skada de personligen skulle kunna drabbas av genom att köpa produkter som kränker immaterialrätten, i synnerhet när det gäller potentiella hälso- och säkerhetsrisker. Observationsorganet offentliggjorde den 25 november 2013 resultaten från en undersökning om uppfattningar kring immaterialrätten vilken sammanfattade hur medvetna allmänheten är i frågan 10. Undersökningen bygger på en litteraturgenomgång, en kvalitativ undersökning med 250 människor mellan 15 och 65 år, och en kvantitativ del där över 26 000 människor uttryckte sina åsikter via telefonintervjuer. Även om det bara är ett första steg visade studien ändå på bristande lyhördhet, särskilt bland yngre respondenter, för hur stora konsekvenserna av överträdelser av immaterialrätten kan vara när det gäller att värna om och bidra till immaterialrättsbaserade arbetstillfällen. Studien visade också att unga människor upplevde att immaterialrättens infrastruktur i stor utsträckning gynnade stora företag. Mot bakgrund av detta anser kommissionen att det finns behov av ett mer uttalat och samordnat samråd om åtgärder för ökad medvetenhet och även övergripande, lättåtkomliga informationsverktyg i hela EU. 11 Framtida åtgärder bör omfatta ett angreppssätt med flera mål och en analys av varför produkter som kränker immaterialrätten är alltmer eftersökta av den digitala generationen. Dessa bör omfatta fortsatta ansträngningar för att ta itu med de återstående hindren för utveckling och spridning av produkter som respekterar immaterialrätten på den inre marknaden på ett sätt som uppfyller konsumenternas behov i den digitala tidsåldern. De bör även bygga på uppgifter om döda vinklar när det gäller konsumenternas medvetenhet och på effektiviteten av tidigare informationskampanjer i medlemsstaterna. Observationsorganets rapport om uppfattningar kring immaterialrätten ger användbara indikationer om detta. Observationsorganet har tagit fram en webbaserad databas som innehåller bästa praxis från tidigare nationella kampanjer för ökad medvetenhet. Överträdelser av immaterialrätten skulle kunna minskas avsevärt genom bättre information till alla aktörer på den inre marknaden (allmänheten, konsumenter, arbetstagare, företag och offentliga myndigheter) om tillgången 10 11 Se: https://oami.europa.eu/ohimportal/sv/ Kommissionen tog nyligen ett initiativ för att uppmärksamma de negativa ekonomiska effekterna för allmänheten, både i form av förlorade arbetstillfällen och förlorade statsinkomster, som följer av intrång i de immateriella rättigheterna gentemot lagliga produkter, i synnerhet i vissa sektorer: ˮFör bra för att vara sant? Priset för förfalskade produkterˮ. För mer information se: http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/tajani/stop-fakes/index_sv.htm 5

på attraktiva, tillgängliga och överkomliga immaterialrättsliga produkter på hela den inre marknaden. Under 2014, med hjälp av den växande kunskapsbas som härrör från de studier som Observationsorganet har genomfört, kommer Observationsorganet att bistå medlemsstaterna när det gäller att ta fram och lansera informationskampanjer för att öka människors medvetenhet om effekterna av överträdelser av immateriella rättigheter på i synnerhet sysselsättning och ekonomi. Sådana kampanjer bör också syfta till att underlätta tillgången till produkter som respekterar immaterialrätten på hela den inre marknaden och till att framhålla fördelarna för konsumenterna med att välja produkter som respekterar immaterialrätten när det gäller att säkerställa överensstämmelse med hälso- och säkerhetsstandarder och konsumentskyddslagstiftningen. Åtgärd 1: Kommissionen har för avsikt att främja Observationsorganets och de nationella myndigheternas insatser för att lansera och övervaka en ny generation riktade informationskampanjer. Detta bör inbegripa kampanjer för att öka medvetenheten bland medborgarna, särskilt bland ungdomar, angående den ekonomiska skada som orsakats av överträdelser av immaterialrätten i kommersiell skala och om de potentiella hälso- och säkerhetsrisker som är relaterade till produkter som kränker immaterialrätten, samt kampanjer för att lyfta fram fördelarna för konsumenterna med att välja produkter som respekterar immaterialrätten, och för att underlätta tillgången till sådana produkter. 2.2. Rättsinnehavarens ansvar att garantera integriteten i leveranskedjan Spridningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har underlättat utvecklingen av allt längre, och ofta globala, leveranskedjor. Det har också möjliggjort minskade lagerkostnader eftersom aktörerna har gått över till punktliga leveranser. Dessutom har IKT möjliggjort en ökning av direktleverans till slutkonsumenten. Denna utveckling är positiv, men den har även tillämpats av kommersiella operatörer som kränker immaterialrätten. Detta visar sig i den ökade betydelsen hos små sändningar av varor som kränker immaterialrätten, det snabba inträdet i och utträdet ur otaliga produktmarknader av personer som gör intrång, och infiltration i de svagaste delarna av de leveranskedjor som omfattar många länder. Att genomföra revisioner av leveranskedjor, vilket minskar risken för överträdelser av immaterialrätten, erbjuder också positiv marknadsföring och anseendemässigt värde till företag med stor användning av immaterialrättsliga produkter och som handlar med eller till den inre marknaden, med tanke på att konsumenterna blir allt mer medvetna om hur etiskt ett företag agerar 12. Kommissionen kommer inledningsvis att undersöka möjligheterna för ett europeiskt frivilligt system angående denna fråga, och uppmuntra användningen av bästa praxis för sådan tillbörlig aktsamhet inom sektorer med stor användning av immateriella rättigheter genom att främja och informera om de kostnader och fördelar med att systematiskt tillämpa kvalitativa 12 Förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 fastställer tillbörlig aktsamhet för verksamhetsutövare som släpper ut trävaror på marknaden. 6

revisionssystem som redan omfattas av normer som fastställts av erkända internationella organ. Mer specifikt kommer kommissionen i slutet av 2014 att anordna en workshop för berörda parter om hur man tillämpar tillbörlig aktsamhet i leveranskedjorna som ett sätt att förebygga överträdelser av immaterialrätten i kommersiell skala. Denna kommer att omfatta leverantörer, rättighetsinnehavare, mellanhänder (inklusive onlineplattformar, sökmotorer, befraktare etc.), medlemsstaterna, akademiker och icke-statliga organisationer. Informations-och kommunikationsteknik spelar också en viktig roll när det gäller att trygga distributionen till detaljhandeln och logistiksystemen, och hjälper därmed till med att upptäcka och se till att produkter som kränker immaterialrätten inte tar sig in i systemen. För att säkerställa att produkternas distributionskedjor är säkra och inte har infiltrerats av produkter som kränker immaterialrätten tillämpas lagerstyrningstekniker såsom kombinationen av enstaka produktbeteckningar (2D-streckkoder) och tillämpningen av radiofrekvensidentifiering (RFID). Via Gemensamma forskningscentrumets arbete på detta område kommer kommissionen sedan att lägga fram en rapport om hur nya tekniska lösningar som stärker konsumenterna kommer att bidra till att bekämpa varumärkesförfalskning och immaterialrättsintrång. För att hjälpa till att upptäcka transporterade varors ursprung och bistå i riskbedömningsprocessen är säkerhetsforskningen, som finansieras av EU:s ramprogram för forskning och utveckling, inriktad på leveranskedjor för varor som transporteras i containrar. Det gemensamma forskningscentrumet har dessutom utvecklat ett IT-verktyg (ConTraffic) som gör det möjligt för tullen att analysera rutter och förflyttning av lastcontainrar som importeras till EU 13. Den föreslagna workshoppen kommer att bedöma tillämpligheten av spårningstekniker för de olika modeller för distribution och detaljhandel som åberopats av sektorer med stor användning av immateriella rättigheter, och informera företag om bästa praxis. Åtgärd 2: Kommissionen kommer att inleda en rad samråd tillsammans med alla berörda parter, inklusive civilsamhället, angående tillämpning av tillbörlig aktsamhet i leveranskedjorna som ett sätt att förebygga överträdelser immaterialrätten i kommersiell skala. På grundval av insamlade uppgifter har kommissionen för detta ändamål för avsikt att utveckla ett system för tillbörlig aktsamhet för EU. Den kommer i första hand att sträva efter att uppmuntra frivillig användning av systemet som den kommer att övervaka noggrant för att avgöra om ytterligare initiativ krävs. 2.3. ˮFölj pengarnaˮ: dialog mellan berörda parter inom industrin för att hålla produkter som överträder immaterialrätten borta från internet Det är viktigt att avtal mellan rättsinnehavare och de affärspartner som de förlitar sig på för att importera, marknadsföra, distribuera och sälja deras produkter uppfyller det dubbla målet om snabb upptäckt och avbrytande av verksamhet som gör intrång i immaterialrätten i kommersiell skala. Ett sådant samförståndsavtal ska ha väl integrerade mekanismer för skydd 13 Se: ec.europa.eu/dgs/jrc. 7

av grundläggande rättigheter och en konkurrensutsatt miljö, med särskilt fokus på att förhindra eventuellt missbruk. Sådana avtal är, när de tillämpas, en snabb responsmekanism för problemet med överträdelser av immaterialrätten. De dialoger mellan berörda parter som leder till sådana avtal innebär möten mellan en representativ grupp av berörda parter där man riktar in sig på konkreta problem och försöker finna praktiska lösningar som är realistiska, väl avvägda och rättvisa för alla inblandade. De har påbörjats av kommissionen och syftar till att underlätta utvecklingen av samförståndsavtal som fastställer de principer som undertecknare kan tillämpa i kontraktsenliga bilaterala avtal. Målet är att beröva personer som gör immaterialrättsliga intrång deras inkomster. Den första dialogen, om att begränsa försäljningen av varumärkesförfalskade artiklar via onlineplattformar, ledde till ett samförståndsavtal 2011 14. I en utvärderingsrapport i april 2013 15 drogs slutsatsen att den med fördel kan utvidgas till att omfatta nya parter. Med hänsyn till all relevant utveckling kommer kommissionen 2014 och 2015 att inleda nya dialoger med berörda parter, vilka omfattar reklamtjänstleverantörer, betaltjänster och befraktare, med målsättningen att under 2015 ingå ytterligare samförståndsavtal vilka kommer att bidra till att hålla produkter som kränker immaterialrätten borta från internet. Parallellt kommer Observationsorganet att genomföra en jämförande analys av befintliga samarbetsförfaranden mellan rättsinnehavarna och de affärspartner som är etablerade i medlemsstaterna och tredjeländer. Åtgärd 3: Kommissionen kommer att underlätta utvecklingen av ytterligare frivilliga samförståndsavtal för att minska vinsterna av överträdelser av immaterialrätten i kommersiell skala i online-miljön efter det att dialoger med berörda parter som innefattar reklamtjänsteleverantörer, betaltjänster och befraktare har hållits. 2.4. Hjälpa små och medelstora företag att hävda sina immateriella rättigheter EU föreskriver harmoniserade regler för civilrättsliga prövningssystem för immaterialrätten genom 2004 års direktiv om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter 16. Efter ett meddelande 2010 17, har kommissionen åtagit ett omfattande offentligt samråd för att bedöma om denna text är ändamålsenlig för de många utmaningar som säkerställande av skyddet för immaterialrätten står inför. I slutet av 2012 delade kommissionen ut ett frågeformulär till de berörda parterna för att få information om huruvida den befintliga gränsöverskridande civilrättsliga prövningen vid immaterialrättsliga överträdelser var tillgänglig för alla rättsinnehavare, och då särskilt för små och medelstora företag. Kommissionen undersökte även huruvida domstolarna i medlemsstaterna var tillräckligt snabba och utrustade med tillräcklig specialisering. Resultaten av undersökningen offentliggjordes i juli 2013 18. Med utgångspunkt i detta kommer kommissionen att överväga om det krävs ytterligare insatser för att förbättra förfarandena vid civilrättsliga prövningar, såsom låga anspråk, för små och 14 15 16 17 18 Se: ec.europa.eu/internal_market/iprenforcement. COM(2013) 209 final av den 18 april 2013. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004. KOM(2010) 779 av den 22 december 2010. Se: ec.europa.eu/internal_market/consultations. 8

medelstora företag. De höga kostnaderna och rättstvisters komplexitet avskräcker ofta innovativa små och medelstora företag från att hävda sina immateriella rättigheter, bland annat sådana som härrör från standardiserade viktiga patent, vilket kan leda till marknadsmissbruk från större konkurrenter. På EU-nivå finns redan flera instrument på området civilrättsliga förfaranden. Nyligen föreslog kommissionen 19 stärkande och förbättring av det nuvarande europeiska småmålsförfarandet, vilket är ett enhetligt förfarande i medlemsstaterna (förordning (EG) nr 861/2007). Denna åtgärd kompletterar de initiativ som tagits av kommissionen för att hjälpa medlemsstaterna att förbättra effektiviteten i sina nationella rättssystem som exempelvis resultattavlan för rättskipningen i EU 20. Åtgärd 4: Kommissionen har för avsikt att analysera och rapportera om befintliga nationella initiativ som syftar till att förbättra civilrättsliga förfaranden angående immaterialrätten för små och medelstora företag, särskilt i fråga om låga anspråk, och överväga eventuella åtgärder på detta område. De höga kostnaderna och rättstvisters komplexitet kan ofta avskräcka innovativa små och medelstora företag från att hävda sina immateriella rättigheter. Följaktligen är små och medelstora företags intäkter från innovativa investeringar inte optimala och de misslyckas med att öka sin forsknings- och utvecklingsverksamhet. I vissa medlemsstater försöker nationella program och fonder åtgärda denna situation genom till exempel förbättrade möjligheter till rättstvistförsäkringar. Under 2015 kommer kommissionen, med hjälp av Observationsorganet, att vid behov se över effektiviteten hos såväl sådana nationella program som program i tredje land. På grundval av detta kommer kommissionen att samråda om resultaten av denna översyn genom en grönbok, vilket, vid behov, kan leda till ett politiskt initiativ. Åtgärd 5: Kommissionen kommer att utarbeta en grönbok för att samråda med berörda parter om behovet av framtida EU-åtgärder baserade på bästa praxis som utarbetats i nationellt finansierade program för att hjälpa små och medelstora företag att hävda sina immateriella rättigheter. Observationsorganet skulle med fördel i sina olika verksamheter kunna beakta små och medelstora företags särdrag, bland annat deras begränsade resurser, när det gäller för små och medelstora företag att hävda sina immateriella rättigheter. I egenskap av rättsinnehavare behöver de små och medelstora företagen ofta information för att anpassa sina strategier för saluföring och distribution, och de kan även sakna de färdigheter och kunnande som behövs för att på ett effektivt sätt kunna skydda sina immateriella rättigheter. Kommissionen arbetar således med att utveckla ett supportsystem 21 som inkluderar frågor kring verkställighet. Detta görs genom att stärka och samordna nationell support genom IPortaprojektet, och genom att 19 20 21 COM(2013) 794 final http://ec.europa.eu/justice/effective-justice/files/justice_scoreboard_communication_en.pdf http://ec.europa.eu/enterprise/initiatives/ipr/what-are-iprs/index_en.htm 9

ge råd om gränsöverskridande affärsverksamheter som rör immaterialrätten genom den europeiska helpdesken för immateriella rättigheter och genom helpdeskar för små och medelstora företag i tredjeländer 22. Detta system samarbetar nära med allmänt företagsstöd, nationellt stöd för immaterialrätten och Observationsorganets åtgärder. 2.5. ˮChargebackˮ-system: ett verktyg för konsumenter Vissa kredit- och bankkortsleverantörer erbjuder chargeback -system där konsumenterna, upp till ett visst värde, kan bestrida och inte betala för en tjänst eller produkt som de inte skulle ha velat köpa om de hade vetat om att tjänsten eller produkten inte var äkta. I vissa medlemsstater är dessa system lagstadgade. Sådana system motverkar naturligtvis bedrägerier, men kan också bidra till att se till att de konsumenter som oavsiktligt får varor och tjänster som kränker immaterialrätten antingen inte behöver betala för dem, eller kan få kompensation senare. Dessa system kan spela en roll när det gäller att begränsa de orättmätiga tillgångar som de aktörer som kränker immaterialrätten har. Under 2014 kommer kommissionen att inleda ett samråd om chargeback -system och andra utbetalningsbekräftelsesystem som kan minska det pengaflöde som går till verksamhet som gör intrång i immaterialrätten i kommersiell skala. Detta offentliga samråd kommer att undersöka möjligheterna för att vidta åtgärder på detta område. Åtgärd 6: Kommissionen kommer att utarbeta en grönbok för att rådfråga berörda parter om effektiviteten hos chargeback och andra system för att ta itu med överträdelser av immaterialrätten i kommersiell skala. På grundval av detta kommer den att undersöka behovet av och ramen för konkreta åtgärder på detta område. 3. MYNDIGHETER ARBETAR TILLSAMMANS 3.1. Samarbete mellan nationella myndigheter Med tanke på den gränsöverskridande naturen hos den organiserade brottslighetens inblandning i verksamhet som gör intrång i immaterialrätten, är det i ett Europa utan inre gränser nödvändigt att förbättra samarbetet mellan nationella myndigheter, EUinstitutionerna, EU:s organ för rättsliga och inrikes frågor, berörda tredjeländer och andra parter. Rådet för rättsliga och inrikes frågor 23 beslutade, i synnerhet baserat på Europols hotbildsbedömning avseende den grova och organiserade brottsligheten, i juni 2013 att störande av organiserade kriminella grupper som producerar och distribuerar förfalskade varor som kränker hälso-, säkerhets- och livsmedelsföreskrifter, och som producerar undermåliga varor ska vara en prioritet under perioden 2014 2017. 22 23 [För mer information, se kommissionens meddelande Handel, tillväxt och immateriell egendom för skydd och verkställighet av immateriella rättigheter i tredjeländer, COM (2014) [...],] Rådets slutsatser från 7.6.2013 om att fastställa prioriteringar i kampen mot grov och organiserad brottslighet. 10

För att förverkliga de olika prioriteringarna i rådets slutsatser om kampen mot den allvarliga och organiserade brottsligheten utvecklar medlemsstaterna årliga operativa handlingsplaner med stöd av Generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd, kommissionen, Eurojust, Europol och andra berörda EU-organ 24. Genomförandet av åtgärderna kommer att kontrolleras regelbundet. Kommissionen är beredd att stödja medlemsstaterna genom eventuell samfinansiering av sådana åtgärder. Den europeiska handlingsplanen för tullens bekämpning av intrång i immaterialrätten för perioden 2013 2017 25 fastställer ramen för gemensamma insatser för de 28 tullförvaltningarna i syfte att bättre kunna bekämpa överträdelser av immaterialrätten vid EU:s yttre gränser. Man planerar att utveckla skräddarsydda strategier för att hantera leverans av varor som kränker immaterialrätten och som köpts på internet via kurir och postförsändelser. Ytterligare gränsöverskridande och myndighetsöverskridande samarbete krävs. Kommissionen kommer att anordna en konferens 2015 med tullen, polisen och företrädare för rättsväsendet i syfte att fastställa hur sådana fördjupade samarbeten kan uppnås. Utmaningen i att bättre övervaka de trender som är under utveckling när det gäller säkerställande av skyddet för immaterialrätten utanför EU behandlas parallellt i ett meddelande från kommissionen som uppdaterar ˮStrategi för säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter i tredjeländerˮ26 från 2004. I samband med förhandlingar om frihandelsavtal har EU för avsikt att erhålla omfattande åtaganden från regeringar i tredje land för att uppnå en hög nivå på skyddet av immateriella rättigheter för att därigenom underlätta handel med produkter som har stor användning av immateriella rättigheter. Ett fördjupat samarbete bör också utvecklas mellan tullmyndigheter i EU och i tredjeländer när det gäller handel med varor som kränker immaterialrätten enligt den europeiska handlingsplanen på tullområdet 27. Vissa medlemsstater har inom sina jurisdiktioner inrättat brottsbekämpningsenheter för överträdelser av immaterialrätten för att undvika att de berörda myndigheterna i dessa medlemsstater dubbelarbetar med immaterialrättsliga strategier. Det finns brister och liknande risker för dubbelarbete vid samarbete mellan medlemsstaterna. Myndigheterna har ofta svårigheter med att spåra verksamhet som gör gränsöverskridande intrång i immaterialrätten inom unionen, och de kan således sällan planera och genomföra gränsöverskridande utredningar och operationer inom den inre marknaden. 24 25 26 27 Syftet med dessa åtgärder är framför allt att förbättra information och underrättelser för strategiska och operativa analyser, prioritera och sikta in sig på framträdande grupper inom den organiserade brottsligheten, utveckla finansiella utredningar och verktyg för att återvinna tillgångar, främja tvärvetenskapligt samarbete inom EU, och förbättra samarbetet med viktiga ursprungs- och transitländer och berörda parter. Rådets resolution av den 10 december 2012. EUT C 129, 26.5.2005, s. 3. Ibidem. 11

Utan att det påverkar den pågående verksamheten 28 anser kommissionen att samarbetet mellan alla de nationella myndigheter som har en roll i skyddet av immateriella rättigheter kan förbättras genom inrättandet av en expertgrupp för alla berörda myndigheter i medlemsstaterna 29. Forumet, som skulle göra det möjligt att dela med sig av bästa praxis och att diskutera immaterialrättsliga politiska riktlinjer, skulle därigenom kunna bidra till att öka EU:s effektivitet när det gäller upprätthållande av skyddet för immaterialrätten 30. Åtgärd 7: Kommissionen kommer att inrätta en medlemsstatsexpertgrupp om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter där medlemsstaterna kan utbyta bästa praxis för alla berörda myndigheters arbete inom EU, och informeras om genomförandet av denna handlingsplan. 3.2. Utbildning för nationella myndigheter på den inre marknaden Utbildning för nationella myndigheter i att hantera tendenser och affärsmodeller som är förknippade med verksamhet som gör intrång i immaterialrätten, och även utbyte av bästa praxis för identifieringstekniker, sker i stor utsträckning på nationell nivå. Där det sker gränsöverskridande utbildning och kunskapsuppbyggnad görs det ofta per typ av tillsynsmyndighet och inte mellan myndigheter. Inom den inre marknaden finns det därför ett behov av att utveckla gränsöverskridande utbildningsprogram för tillsynsmyndigheter som arbetar med säkerställande av immaterialrätten. Observationsorganet höll 2012 och 2013 kunskapsuppbyggnadsseminarier för tjänstemän inom brottsbekämpningen om förfalskade bekämpningsmedel och läkemedelsbrottslighet. Vidare utbildning bör nu planeras för nationella tjänstemän som arbetar på fältet inom säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO) höll dessutom i maj 2013 ett säkerställandeseminarium om säkerställande av växtförädlarrätt för alla kategorier av rättstillämpare av immaterialrätten som är specialiserade på detta område. Under 2014 kommer Observationsorganet att fortsätta utveckla en omfattande uppsättning sektorspecifika utbildningsprogram för säkerställande av skyddet för immaterialrätten för medlemsstaternas myndigheter. Dessa program samordnas med Europol, Eurojust, Europeiska polisakademin (CEPOL) och Gemenskapens växtsortsmyndighet. Samtidigt kan utvecklingen av utbildning för rättstillämpare i EU:s lagstiftning om immateriella rättigheter också leda till förbättringar av ett effektivt säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter och beviljande av prövning. 28 29 30 Särskilt inom ramen för handlingsplanen på tullområdet eller EU:s åtgärder för att bekämpa allvarlig och organiserad brottslighet, EUT C 80, 19.3.2013, s. 1. Denna skulle också kunna övervaka användningen av gemensamma verktyg såsom databasen för brottsbekämpning och Acist som har utvecklats av Observationsorganet. Expertgruppens arbetsområde och uppdrag kommer att anges i ett beslut från kommissionen under 2014. 12

Kommissionen kommer därför att främja utbildning för rättstillämpare i EU:s lagstiftning om immateriella rättigheter, och då särskilt genom att till fullo utnyttja Europeisk e- juridikportal 31 via spridning av befintliga utbildningsmaterial. Åtgärd 8: Kommissionen kommer att stödja Observationsorganet i utvecklingen av en omfattande uppsättning sektorspecifika utbildningsprogram om säkerställande av skyddet för immaterialrätten för medlemsstaternas myndigheter inom ramen för den inre marknaden. 3.3. Offentliga upphandlares ansvar att sålla produkter som kränker immaterialrätten från offentliga upphandlingar Offentliga upphandlingsavtal inom unionen kan leda till att tjänster i den offentliga sektorn infiltreras av produkter som kränker immaterialrätten. I ett första steg ska kommissionen under 2014 främja ett bättre utbyte mellan medlemsstaternas myndigheter om dessa frågor, och den kommer för detta ändamål att anordna ett samråd i medlemsstatsexpertgruppen om offentlig upphandling. Tematiska seminarier, som anordnas av Observationsorganet, kommer också att möjliggöra för offentliga myndigheter från olika medlemsstater att diskutera de problem de stött på och utbyta bästa praxis. Kommissionen kommer dessutom sektorspecifikt att genomföra ett första pilotprojekt genom att granska offentliga inköp i den medicinska sektorn för att bedöma problemets omfattning på detta område. På grundval av denna verksamhet ska kommissionen offentliggöra och främja en vägledning om metoder för att hjälpa offentliga myndigheter att upptäcka och förhindra förfalskade produkter från att ta sig in i offentliga tjänster. Åtgärd 9: Kommissionen avser att utveckla, främja och offentliggöra en vägledning om bästa praxis för myndigheter så att de kan undvika att köpa förfalskade produkter. 4. BÄTTRE ÖVERVAKNING AV OCH MÅLSÄTTNING FÖR POLITIKEN FÖR ATT SÄKERSTÄLLA SKYDDET FÖR IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 4.1. Att analysera trender i immaterialrätten och i verksamhet som gör intrång i immaterialrätten Ur samhällsintressets perspektiv bör politiken för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter inriktas på de verksamheter som gör intrång i immaterialrätten i kommersiell skala och som mest sannolikt skadar investeringar i innovation och kreativitet, samt orsakar störst skada för konsumenternas välfärd och den ekonomiska tillväxten. De sektorer med stor användning av immateriella rättigheter som tar mest betydande skada av verksamhet som gör intrång i immaterialrätten måste identifieras objektivt och därefter kontrolleras systematiskt för att se till att de politiska verktyg som redovisas i detta meddelande liksom de rättsliga prövningssystemen fungerar. I september 2013 offentliggjorde Europeiska patentverket (EPO) och Kontoret för harmonisering i den inre marknaden (varumärken och mönster) (OHIM) en studie för att ge en första utvärdering av sektorer med stor användning av 31 Se även e-justice.europa.eu. 13

immateriella rättigheter inom EU 32. En andra fas av rapporten från OHIM och EPO om sektorer med stor användning av immateriella rättigheter kommer att offentliggöras under hösten 2014 33. När väl de sektorer med stor användning av immateriella rättigheter har kartlagts krävs det tillförlitliga uppskattningsmetoder för att mäta omfattningen av överträdelser av immaterialrätten i kommersiell skala inom dessa sektorer 34. Tillsammans med Observationsorganet kommer kommissionen senast 2015 att lägga fram förslag med genomskinliga och pragmatiska modeller för att beräkna trenderna för verksamhet som gör intrång i immaterialrätten i sektorer med stor användning av immateriella rättigheter. För sektorer med stor användning av immateriella rättigheter och som levererar sina produkter via internet och som står inför erbjudanden om gratis olagliga produkter som kränker immaterialrätten genomför kommissionen en studie för att bedöma de olagliga produkternas omflyttningseffekter på lagliga produkter. Den kommer att vara klar i slutet av 2014. Tillsammans med Observationsorganet kommer kommissionen även att inleda en studie om överträdelser av Creative Commons-licenser av de personer som gör intrång i syfte att försöka lägga beslag på verk som är allmängods. Dessutom kommer Observationsorganet att undersöka beteende och attityder hos den yngre generationen angående konsumtionsmönster för produkter på vilka immateriella rättigheter tillämpas. Inom ramen för sitt arbete beträffande tullpolitiken kommer kommissionen att fortsätta att samla in och tillgängliggöra uppgifter om tullbeslag vid EU:s yttre gränser. Uppgifterna kommer att kompletteras med den information om överträdelser av immaterialrätten som finns registrerade på den inre marknaden 35. Observationsorganet arbetar parallellt, med stöd av berörda nationella myndigheter, med att utveckla en databas över rättspraxis för överträdelser av immaterialrätten. Kommissionen har för avsikt att från och med 2014 lägga fram ekonomiska rapporter på detta område för att se till att dessa uppgifter används effektivt när det gäller att säkra att politiken för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter är grundad på öppna ekonomiska grundvalar. Dessa kommer att fungera som övervakningsverktyg för kommissionens politik mot verksamhet som gör intrång i immaterialrätten i kommersiell skala. 32 33 34 35 Industrier som har stor användning av immateriella rättigheter, se ovan. Genom ta fram information på företagsnivå kommer detta att kartlägga de sektorer på nationell nivå som har stor användning av immateriella rättigheter och ange storleken på deras bidrag till ekonomin i varje medlemsstat. Det kommer även att bedöma i vilken utsträckning små och medelstora företag stöder sig på immateriella rättigheter. RAND Europe gjorde 2012 en rapport för kommissionen (Measuring IPR infringements in the internal market, se ovan) där man utvärderade ungefär 200 befintliga studier och lyfte fram deras svagheter och styrkor avseende metod och material. På grundval av detta föreslog kommissionen en kollegial granskningsmetod som kan användas för att uppskatta utbredningen i ekonomin av den verksamhet som gör intrång i immaterialrätten. Uppgifterna lagras i stödverktyget för anti-förfalskningsunderrättelse (Acist) som utvecklats av OHIM tillsammans med Europol: https://www.tmdn.org/enforcementintelligence-webapp/ 14

Åtgärd 10: Kommissionen ska vartannat år offentliggöra en rapport om den ekonomiska effekten av EU:s politik för immateriella rättigheter, vilken skulle kunna fungera som ett effektivare övervakningsverktyg för EU:s nya politik för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter i enlighet med detta meddelande. 15