BOLAGSRÄTT Även om det inte finns någon riktig kodifierad europeisk bolagsrätt, har det genom EU-lagstiftningen införts minimistandarder som gäller för alla bolag i EU. Två viktiga lagstiftningsinstrument som antogs av rådet 2001 ledde till inrättandet av ett Europabolag Sedan denna bolagsform inrättades har minst 1 800 registreringar anmälts. Medlemsstaterna fortsätter dock att tillämpa sina egna bolagsrättsliga bestämmelser, som ibland ändras för att anpassas till EU:s direktiv och förordningar. Genom att införa en modern och effektiv bolagsrätt och ett motsvarande bolagsrättsligt system för europeiska företag, investerare och anställda blir det möjligt att förbättra näringslivsklimatet i EU. RÄTTSLIG GRUND Artiklarna 49, 50.1 och 50.2 g i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget); artikel 54 andra stycket i EUF-fördraget; artiklarna 114, 115 och 352 i EUFfördraget. MÅL De huvudsakliga syftena med harmoniseringen av bolagsrätten är att främja förverkligandet av etableringsfriheten (avdelning IV kapitel 2 i EUF-fördraget) och genomföra den grundläggande rättighet som fastställs i artikel 16 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, dvs. näringsfriheten, inom ramen för artikel 17 i stadgan (rätt till egendom). (1.1.6) I artikel 49 andra stycket i EUF-fördraget säkerställs rätten att starta och utöva verksamhet som egenföretagare samt rätten att bilda och driva företag och bolag. Syftet med EU-bestämmelser på detta område är att möjliggöra företagsbildande var som helst i EU (fri rörlighet), erbjuda skydd för aktieägare och andra parter med ett särskilt intresse för bolag, göra företagen effektivare och mer konkurrenskraftiga och uppmuntra företag baserade i olika EU-länder att samarbeta över gränserna. Eftersom den inre marknaden innebär att det inrättas Europaövergripande bolag måste dessa bolag kunna bedriva sin verksamhet i hela EU i överensstämmelse med en enhetlig rättslig ram. Detta kommer att leda till att konsekvenserna av de många olika nationella rättssystemen försvinner. Harmoniseringen av den europeiska bolagsrätten omfattar skyddet av aktieägarnas intressen, aktiebolagskapital, uppköpserbjudanden, offentlighet i filialer, fusioner och delningar av bolag, minimiregler för enmansbolag med begränsat ansvar samt finansiell rapportering och redovisning. Syftet med harmoniseringen är att ge allmänheten lättare och snabbare tillgång till information om bolag och att samtidigt förenkla redovisningskraven för bolagen. Dessutom omfattar harmoniseringen olika europeiska rättsliga former såsom Europabolag (SE), europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och europeiska kooperativa föreningar. Faktablad om EU - 2015 1
RESULTAT A. Ett minimum av gemensamma förpliktelser Den finanskris som inleddes 2008 har belyst vissa brister i fråga om bolagsstyrningen i Europas börsnoterade bolag. Dessa brister avser olika aktörer inom bolagsstyrningen: direktörer, aktieägare (institutionella investerare och kapitalförvaltare) och röstningsrådgivare. Endast några viktiga aspekter av bolagsstyrningen har harmoniserats på EU-nivå, särskilt genom direktiv 2007/36/EG om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade bolag. 1. Etablering av bolag Rådets första direktiv på området (direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968, ändrat genom parlamentets och rådets direktiv av den 15 juli 2003) har till syfte att ge allmänheten enklare och snabbare tillgång till information om bolag och att samtidigt förenkla bolagens offentlighetskrav. Rådets andra direktiv på området (direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976) berör bara aktiebolag. För att bilda ett aktiebolag krävs det enligt detta direktiv en viss miniminivå av tecknat kapital, som en säkerhet för borgenärer och en kompensation för bolagsmännens begränsade ansvar. Det finns också minimikrav när det gäller vilka uppgifter som ett aktiebolags bolagsordningar måste innehålla. För att förenkla villkoren för att bilda ett aktiebolag samt för att bibehålla och ändra bolagets kapital ändrades direktiv 77/91/EEG genom direktiv 2006/68/ EG. 2. Hur bolagen fungerar Det första direktivet reglerar frågan om giltigheten hos bolagets handlingar gentemot tredje part som handlar i god tro. Detta är ett område som, med undantag av Europaparlamentets och rådets direktiv (2009/102/EG av den 16 september 2009) om enmansbolag med begränsat ansvar, fortfarande befinner sig på förslagsstadiet. Rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 (ändrat genom direktiv 2003/123/EG) om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater införs beskattningsbestämmelser som är konkurrensneutrala för koncerner från olika medlemsstater. Det eliminerar dubbelbeskattningen av utdelningar från ett dotterbolag i en medlemsstat till moderbolaget i en annan medlemsstat. När det gäller beskattningssystemet har även rådets direktiv (2008/7/EG av den 12 februari 2008) om indirekta skatter på kapitalanskaffning antagits. 3. Bolagens omstrukturering Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 (som upphävde rådets tredje direktiv 78/855/EEG av den 9 oktober 1978) om fusioner av aktiebolag och rådets sjätte direktiv (82/891/EEG av den 17 december 1982) om delning av aktiebolag gjordes ansträngningar för att ge aktieägare och tredje parter samma garantier vid omstruktureringar. Detta sistnämnda direktiv ändrades genom direktiv 2007/63/EG med avseende på kravet på ett utlåtande från en oberoende sakkunnig vid en fusion eller en delning av aktiebolag och genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/109/EG (som delvis upphävts genom direktiv 2012/30/EU) i syfte att förenkla skyldigheterna i fråga om rapportering och dokumentation vid fusioner eller delningar av bolag. Vidare syftar Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden till att fastställa minimiriktlinjer för genomförandet av uppköpserbjudanden avseende värdepapper i bolag som omfattas av medlemsstaternas lagar, när vissa av eller alla dessa värdepapper kan köpas och säljas på reglerad marknad. I det s.k. insynsdirektivet (2004/109/EG) fastställdes ett visst antal tröskelvärden för underrättelse som ska tillämpas på de förvärvare som uppnår ett visst innehav i ett börsnoterat bolag. De ursprungliga reglerna innehöll emellertid skillnader när det gäller Faktablad om EU - 2015 2
underrättelsen: innehavet av vissa typer av finansiella instrument som kunde användas för att förvärva ett ekonomiskt innehav i börsnoterade bolag utan förvärv av aktier omfattades inte av direktivets bestämmelser om offentliggörande. För att minska de nuvarande skillnaderna mellan kraven i fråga om offentliggörande innehåller det ändrade insynsdirektivet krav på offentliggörande av större innehav av alla finansiella instrument som skulle kunna användas för att förvärva ett ekonomiskt innehav i börsnoterade bolag och som har samma verkan som aktieinnehav. 4. Garantier för bolagens finansiella situation För att redovisningsinformation ska vara likvärdig i alla medlemsstater, föreskrivs i det fjärde, sjunde och åttonde direktivet (78/660/EEG av den 25 juli 1978, 83/349/EEG av den 13 juni 1983 och 84/253/EEG av den 10 april 1984) att redovisningshandlingarna (bokslut, konsoliderade räkenskaper och godkännande av de personer som utför de lagenliga kontrollerna av räkenskaperna) ska ge läsarna en sann och rättvisande bild av tillgångarna, den finansiella situationen samt bolagets resultat. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder harmoniserar den ekonomiska information som börsnoterade bolag lämnar så att investerarna skyddas. Genom direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning ändras direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt upphävs direktiv 84/253/EEG. Syftet med direktivet är att stärka tillförlitligheten hos bolagens balansräkningar genom att fastställa minimikrav som är relevanta för den lagstadgade revisionen av bokslut och konsoliderade räkenskaper. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/49/EG av den 18 juni 2009 (som även ändrar direktiv 83/349/EEG) förenklar företagsklimatet och i synnerhet redovisningskraven för mikroföretag i syfte att öka deras konkurrenskraft och förbättra deras tillväxtpotential. BESTÄMMELSER FÖR BOLAG PÅ EU-NIVÅ A. Avveckling av hinder för utveckling av bolag på EU-nivå För att undvika att bolagens gränsöverskridande verksamhet hindras av skillnaderna mellan de nationella lagstiftningarna på området för bolagsrätt, har det antagits rättsakter för att underlätta gränsöverskridande fusioner och gränsöverskridande utövande av vissa rättigheter för aktieägare i börsnoterade bolag. Möjligheten till gränsöverskridande överföring av stadgeenligt säte är en fråga som ännu inte har lösts, men kommissionen genomförde ett samråd om detta under perioden från januari till april 2013. 1. Gränsöverskridande fusioner Direktiv 2005/56/EG om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar avser att underlätta gränsöverskridande fusioner av aktiebolag. Det upprättas en enkel ram som gör det möjligt att undvika likvidering av uppköpta bolag. Direktivet ska tillämpas på fusioner av aktiebolag som har bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom unionen, under förutsättning att minst två av bolagen omfattas av lagstiftningen i olika medlemsstater. Det tillämpas på alla aktiebolag, med undantag för fondföretag. 2. Gränsöverskridande utövande av vissa rättigheter för aktieägare Genom direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade bolag undanröjs de viktigaste hindren för röstning över gränserna i de Faktablad om EU - 2015 3
börsnoterade bolag som har sitt säte i en medlemsstat, genom att särskilda krav införs när det gäller vissa av aktieägarnas rättigheter i samband med bolagsstämman. B. Stadgar på Europanivå 1. Syfte Att göra det möjligt för de bolag som vill verka eller etablera sig utanför de nationella gränserna att regleras av en och samma lagstiftning, snarare än av flera olika nationella lagstiftningar, vilket för närvarande är fallet. 2. Europabolag (SE) Efter ett utdraget dödläge (förhandlingarna höll på i 30 år) antog rådet de två rättsakter som krävdes för inrättandet av Europabolag, nämligen förordning (EG) nr 2157/2001 om stadga för Europabolag och direktiv 2001/86/EG om komplettering av stadgan för Europabolag vad gäller arbetstagarinflytande. Enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 kan ett bolag bildas på Europeiska unionens territorium i form av ett aktiebolag med den latinska beteckningen Societas Europaea (SE). SE gör det möjligt att bedriva verksamhet på gemenskapsnivå och samtidigt vara underkastad gemenskapslagstiftning som är direkt tillämpbar i alla medlemsstater. Flera möjligheter står till buds för företag i minst två medlemsstater som vill bilda ett SE: fusion, upprättande av ett holdingbolag, bildande av ett dotterbolag eller ombildning till ett SE. Ett SE måste vara utformat som ett aktiebolag. För att sådana bolag ska vara av rimlig storlek måste kapitalet uppgå till minst 120 000 euro. Direktiv 2001/86/EG syftar till att se till att bildandet av SE inte innebär att de arrangemang för arbetstagarinflytande som är etablerade inom de bolag som vill bilda ett SE försvinner eller försämras när ett SE bildas. Om rätt till medverkan föreligger inom ett eller flera bolag som bildar ett SE-bolag, bevaras denna rätt och överförs till SE-bolaget när detta har bildats, om inte de berörda parterna beslutar något annat inom ramen för det särskilda förhandlingsorgan som består av företrädare för arbetstagare från alla berörda bolag. 3. Europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) Förordning (EG) nr 1435/2003 om stadgan för europeiska kooperativa föreningar (SCEföreningar) ger dessa föreningar en enhetlig rättslig ställning. Den gör det möjligt för personer som är bosatta i olika medlemsstater eller rättssubjekt som är bildade enligt lag i olika medlemsstater att upprätta kooperativ. Med ett minimikapital på 30 000 euro kan dessa nya SCEföreningar bedriva verksamhet på hela den inre marknaden, som en enda juridisk person och med samma bestämmelser och struktur. De kan utvidga eller omstrukturera sin gränsöverskridande verksamhet utan att behöva upprätta ett nätverk av dotterbolag, vilket kostar både tid och pengar. Dessutom kan kooperativ i flera olika medlemsstater nu gå samman och bilda en SCE-förening. Avslutningsvis kan ett nationellt kooperativ som är verksamt i en annan medlemsstat än den i vilken det har sitt huvudkontor ombildas till en SCE-förening utan att först träda i likvidation. Direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 kompletterar denna stadga när det gäller arbetstagarinflytande i SCE-föreningar, för att garantera att de arrangemang för arbetstagarinflytande som är etablerade inom de bolag som vill bilda en SCE-förening inte försvinner eller försämras när en sådan förening bildas. 4. Europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) Europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG), som har rättskapacitet, regleras av förordning (EEG) nr 2137/85 och gör det möjligt för ett bolag i en medlemsstat att samarbeta i ett samriskföretag (till exempel för att underlätta eller utveckla medlemmarnas Faktablad om EU - 2015 4
ekonomiska verksamhet men inte för att skapa vinst för intressegrupperingen) med bolag eller fysiska personer från andra medlemsstater. Vinsten ska fördelas mellan medlemmarna. Intressegrupperingens verksamhet får endast vara av understödjande karaktär i förhållande till medlemmarnas ekonomiska verksamhet. En europeisk ekonomisk intressegruppering får inte erbjuda sina egna andelar på marknaden. 5. Privata enmansbolag med begränsat ansvar (SUP) Den 10 april 2014 lade kommissionen fram ett förslag (COM(2014)0212) till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar (Societas Unius Personae). Syftet med detta förslag är att göra det lättare att över gränserna mellan medlemsstaterna bilda ett sådant bolag med en enda aktieägare i EU. FÖRSLAGEN Den 8 februari 2012 lade kommissionen fram ett förslag till rådets förordning om stadga för europeiska stiftelser, Fundatio Europaea (FE). I kommissionens handlingsplan för modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning, som antogs i december 2012, redovisas flera initiativ som skulle kunna bidra till att skapa ett modernt regelverk för bolag och göra det möjligt för aktieägarna att spela en mer aktiv roll, vilket skulle kunna leda till mer hållbara bolag. Med anledning av kommissionens meddelande om en förnyad EU-strategi 2011 2014 för företagens sociala ansvar antog parlamentet i februari 2013 en resolution om denna fråga. Den 10 april 2014 lade kommissionen fram ett förslag till översyn av direktivet om aktieägares rättigheter för att bekämpa bristerna inom bolagsstyrning i samband med bolag och deras styrelser, aktieägare, intermediärer och röstningsrådgivare. EUROPAPARLAMENTETS ROLL Parlamentet har fått igenom vissa av sina ändringsförslag till lagstiftningen, och har framför allt varit en ivrig försvarare av arbetstagarnas inflytande i bolagen. Dessutom har parlamentet betonat vikten av att komma framåt när det gäller bildandet av olika europeiska bolagsformer för att underlätta företagens gränsöverskridande verksamheter. I februari 2007 uppmanade parlamentet därför kommissionen att lägga fram ett förslag om europeiska privata aktiebolag för att tillgodose de små och medelstora företagens behov och göra en översyn av stadgan för Europabolag för att förenkla bestämmelserna om bildandet av sådana bolag. Efter det att två förslag till förordningar om europeiska föreningar och europeiska ömsesidiga bolag dragits tillbaka uppmanade parlamentet vidare kommissionen att lägga fram dessa förslag på nytt. Parlamentet efterlyste också en lämplig rättslig ram för stiftelser och föreningar. I sin resolution av den 14 juni 2012 om framtiden för EU:s bolagsrätt anser parlamentet att EU-bolagsformer som kompletterar befintliga bolagsformer enligt nationell lag har en stor potential och ytterligare bör utvecklas och främjas. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i syfte att tillgodose de små och medelstora företagens särskilda behov, göra ytterligare insatser för att anta stadgan för ett europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag) I sin resolution av den 14 mars 2013 om stadgan för europeiska ömsesidiga bolag gav parlamentet råd till kommissionen om stadgan för europeiska ömsesidiga bolag. Slutligen har parlamentet vid ett flertal tillfällen efterlyst ett förslag om gränsöverskridande överföring av ett bolags säte. Mer nyligen har parlamentet välkomnat målet om att minska den administrativa bördan för bolagen i Europa. Udo Bux Faktablad om EU - 2015 5
10/2015 Faktablad om EU - 2015 6