Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM



Relevanta dokument
CITY OF STOCKHOLM PAGE 1

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad Lisa Enarsson

Hållbara Järva! Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia

Svenska Bostäders arbete på Järva


Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och n y a jobb

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

Nu bygger vi om i Akalla

Nu bygger vi om i Husby

Hållbara Järva slutrapportering

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Nu bygger vi om i Rinkeby

På väg mot en hållbar framtid

Miljösatsningar i miljonprogram. på väg mot ett Stockholm i världsklass

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Godkänt dokument - Peter Lundevall, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Vision utveckla Husby

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

1 Rapport till Boverket 2011, Projekt Hållbara Järva, Stockholm stad. Projektet Hållbara Järvas unika delar

1 Rapport till Boverket 2012, Projekt Hållbara Järva, Stockholm stad. Projektet Hållbara Järvas unika delar

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara stadsbyggnadsprojekt. Projekt som fått ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer år 2009

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd

Göteborg Energi antar utmaningen

1 Rapport till Boverket 2013, Projekt Hållbara Järva, Stockholms stad. Projektet Hållbara Järvas unika delar

Nu bygger vi om i Tensta

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

Redovisning av bostadsbolagens satsningar med tydlig miljöprofil i stadens miljonprogramsområden

Utvärdering av åtgärder i bostadsbolagens satsningar med tydlig miljöprofil i stadens miljonprogramsområden

Motion (2013:31) om nytt kommunalt energibolag för förnybar energi

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva

Cykelinvesteringar och informationsåtgärder inom projektet Hållbara Järva. Genomförandebeslut.

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Kvarnseglet 2 m fl i stadsdelen Rinkeby (9 lägenheter)

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

Erfarenheter kring byggande på Förbo. Kungälv 6 maj 2010

Miljöprofilerat byggande för Stockholm. Allan Leveau, Nybyggnadschef Telefon

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar Karin Byman ÅF

1 Rapport till Boverket 2014, Projekt Hållbara Järva, Stockholms stad. Projektet Hållbara Järvas unika delar

Basfakta. w Egna entréer. w Dagvatten. w Brandvarnare. w Värme. w Postbox. w Individuell mätning av varm- och kallvatten.

18 november Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte

Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass

Frillesås passivhusen blir vardagliga

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Hållbara Järva Rapport till Boverket. En rapport från miljöförvaltningen Lisa Enarsson

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment

Energi i Brogården. Linda Martinsson, Skanska, Publik information

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Summering av gruppdiskussionerna

Järvalyftet En satsning som gör skillnad.

Brogården miljonhusen blir passiva

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Norra Djurgårdsstaden. Nils Göransson, Stockholms stad

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Effektivisering byggnader vägen mot 50/50

Idétävling solhussymbol Järva - Stockholms stad. Tävlingsprogram

Social hållbar utveckling och energiaktörernas roll

Järvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+?

IMD-rekommendationen och nya direktiv från EU. Anders Johansson, SABO

AB Svenskt Klimatneutralt Boende

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Gröna exempel från Växjö kommun

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

Administrativa uppgifter

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

PROGRAM FÖR VATTENFALLET 2 I STADSDELEN RÅCKSTA

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Energirenovering av miljonprogrammet

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Umeå Utbildning i systematisk energieffektivisering. Stöd för arbete med Energieffektiviseringsstödet Del 1

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Hållbar finansiering Gröna obligationer

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk

AB Helsingborgshem. Agenda

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad

Regionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad

exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Transkript:

PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1

Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad stadsmiljö Trygghet i vardagen Stärkt utbildning och bra språkundervisning Fler jobb och ökat företagande PAGE 3 Miljöprofilområden -miljöstadsdelar i världsklass- Norra Djurgårdsstaden Miljonprogramsområdena Västra Liljeholmen PAGE 4 2

Miljonprogrammets byggande 1/3 av Europas byggnadsbestånd 200 miljoner Européer Första generationens industriella byggande Dålig energieffektivitet I behov av upprustning PAGE 5 Delegationens beslut Stöd till Järvaproj. 55,290 Mkr (Totala merkostnaden för beviljade åtgärder samt projektledning knappt 200 Mkr) 1. Energieffektivisering i Svenska Bostäders hus 2. Förnybar energi, solfångare, solceller, vindkraftverk 3. Transporter 4. Ökad delaktighet och information 5. Utvärdering PAGE 6 3

1. Energieffektivisering av Svenska bostäders hus Mål 1. Halverad specifik energianvändning dvs. från ca 188 till max 88 kwh/kvm Atemp 2. God inomhusmiljö 3. Klimatneutral energi inom ett decennium 4. Slutna kretslopp 5. Lokalt engagemang 6. Kulturhistoriska värden värnas PAGE 7 1. Energieffektivisering av Svenska bostäders hus Medel 1. Energieffektivisering av tre hustyper med två metoder 2. Takisolering med bibehållna låga lutningar eller extra våning 3. Vakuumisolering (balkonger, loftgångar) 4. Höga krav på FTX-ventilation 5. Värmeåtervinning av avloppsvatten 6. Installation av S-box 7. Led-belysning i allmänna utrymmen, kök och badrum 8. Energisnål utrusning för hushållen 9. Energieffektiva byggarbetsplatser PAGE 8 4

Två metoder & Tre hustyper Två metoder platsbyggeri, förtillverkade element Tre hustyper 11-12 våningars skivhus i Akalla och Husby Centrum 5-6 vånings loftgångshus i Husby Lamellhus i Tensta och Rinkeby Loftgångshus Skivhus Lamellhus PAGE 9 Möjliga förbättringar Measure Planned renovation Improved renovation Airtightness 0,6 l/s,m 2 0,3 l/s,m 2 U value of windows 1,115 W/m 2,K 1,0 W/m 2,K U value of outer doors 1,6 W/m 2,K 1,0 W/m 2,K U value of walls 0,332/0,213/0,168 W/m 2,K 0,213/0,168 W/m 2,K Heat exchange efficiency 64% 85% PAGE 10 5

Energiberäkning Jämförelse mellan befintlig byggnad, planerad ombyggnation och Passivhus standard PAGE 11 2. Förnybar energi, solfångare, solceller, vindkraftverk Egenproducerad el Solceller integrerade i fasad Vindkraftverk Egenproducerad värme och kyla Solfångare för tappvarmvatten och uppvärmning Borrhålslager för kyla/värme PAGE 12 6

3. Transporter Cykelfrämjande åtgärder Cykelvägsanalys mha cykelfrämjandet Förbättrade cykelbanor (vägbana, belysning) Säkra väderskyddade cykelställ vid viktigare målpunkter Cykelskola för vuxna Bilpool, parkering Miljövänliga byggtransporter PAGE 13 4. Ökad delaktighet och information Delaktighet och information för beteende förändringar i området Samarbete med förskolor, skolor och gymnasieskolor Kulturhistorisk stig: Tidens väg Tidstypiskt boende Tenstalägenheten Energi, Miljö och teknik satsning och lokala arbetstillfällen på gymnasiet Dialog med boende Miljövärdar i varje hus Cirkelledarutbildningar till föreningar PAGE 14 7

4. Ökad delaktighet och information Informationsspridning och överföring av erfarenheter till aktörer i Sverige och Europa. Referensgrupp Handbok för att sprida erfarenheter från energieffektiv renovering i Järva Webbaserad information Studiebesök PAGE 15 5. Utvärdering och uppföljning Tekniska, sociala som ekonomiska aspekter Jämförelser med Hammarby Sjöstad och de andra nya miljöprofilområdena Syftar även till att möjliggöra en uppskalning till stadsdelsnivå av energieffektiviseringen Metodiken blir den miljöprofilanalys som KTH utvecklade för Hammarby Sjöstad Hammarby Sjöstad Här konsumeras el, värme och kyla samt produkter och transportmedel Energi till transportmedel Produkter Produktion av mat, varor, hus, färdmedel, infrastruktur Tillförd el Tillförd fjärrvärme Avloppsvatten Org. avfall Fast avfall Papper Metall Glas Plast El Fjärrvärme Fjärrkyla Biogas Minskning av primärenergi till nyproduktion Näringsämnen till jordbruk Primär energi PAGE 16 8

Förväntade resultat Förebild i hållbar förnyelse Utvärdering av prefabricerade element för förnyelsen Ändrade brukarvanor genom information samt individuell mätning och debitering Hållbarare transporter Starkt bidrag till miljömålen Kan replikeras i miljontals hus i Europa lisa.enarsson@miljo.stockholm.se PAGE 17 9