Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress



Relevanta dokument
Handbok i insjövård. Om hur man kan vårda sjöar som riskerar dö av över-växtlighet.

Medlemsbrev hösten 2007

Förslag från Tyresöinitiativet - Rädda Öringesjön

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters

Version GRÖNOMRÅDESPLAN HAGABY-HÖGBY SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

NÄSTORPSBLADET. Information till medlemmarna i Nästorps samfällighet

Förfrågan vid direktupphandling av tjänsten Putsning av våtmark vid Brosjön, Säffle kommun

Året runt. som fastighetsägare i Uppsala kommun. det här ansvarar du för!

RUNNEVÅL INFORMATION TOMT NR kr Tomt, avstyckning, anslutning till vatten och avlopp grundundersökning & utsättning hus.

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Viksäters samfällighetsförening

Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet

Uppdrag om att utreda kostnaden för att genomföra ett "strandlyft" på Sätrastrandsbadet

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Dagordning: 1. Öppnande av stämman 2. Val av ordförande för stämman, val av sekreterare för stämman 3. Val av två justeringsmän, tillika rösträknare

Sveriges tio bästa nudiststränder inför sommaren

VINTER. 6. LÄGG INTE FÅGELMAT PÅ MARKEN Använd fågelbord eller fröautomater så undviker du att locka dit råttor, kråkfåglar, duvor och måsar.

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Drömboende mitt i Södra Bunn

Friluftsliv och rekreation

För vår gemensamma trivsel i Norra Kopparmora Samfällighetsförening

Denna skrift är framtagen av Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Norra Wettern. Den är avsedd att fördelas till samtliga bostadrättsägare i området

STOLPBRYGGA º PLASTPONTONBRYGGA VATTENSKOTERBRYGGA º TILLBEHÖR ÄNDA SEDAN ÅR 1965

fastighetsägare i Växjö kommun

Slamtömning. i Linköpings kommun

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

NÄSTORPSBLADET Information till medlemmarna i Nästorps samfällighet

Drömboende mitt i Södra Bunn

Torrflugefiske. I strömmande vatten. I stilla vatten

Utveckla Hemsjö! Dokumentation från medborgarforum

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

HGU 2008 Examensarbete

Gäller även dig med högt staket eller mur KLIPP HÄCKEN DU KAN RÄDDA LIV

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Till medlemmarna i Svensboda samfällighetsförening och Svensboda natur- och fritidsförening

Verksamhetsplan

Till samtliga fastighetsägare och nyttjare av fastigheter i Ingarö-Långviks Samfällighetsförening

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

UNDERHÅLLS- OCH FÖRNYELSEPLAN FÖR KULLÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

Anslutning till kommunalt vatten och avlopp (VA)

Vi erbjuder. Analyser av jord, vatten och växter Utbildningar Närhet och service! Åtgärdsprogram Skötselhandledning.

Tänk särskilt på att hålla Din hund kopplad vid badet och ta upp hundbajset efter Din hund. Se även under avsnitt Hundar!

Trygghetsvandring. Simlångsdalen den 5 maj 2015

Skötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848)

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

''-*! f-_-'-i:9*:':siry. i{, ')"!!:r'a:lfu

Badvattenprofil Sibbarp, Barnviken

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Bilaga 1: Utdrag ur skötselbeskrivning Sicklaön

KLIPPA gräs. Vad kostar det att klippa? Jag har svaret! Tommy Franzon

ANBUDSFORMULÄR Slåtter i skyddade områden

Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Strandskyddet i Uppsala kommun

Årsstämma i södra Fiskebäcks samfällighetsförening lördagen den 6 augusti 2016

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Medborgarförslag - Skaffa en sopsaltare eller sopa undan gruset på halva cykelbanorna under vinterhalvåret


Samfällsnytt. nr ansvar för att klippa och återställa ytan under studsmattan när ställningen tas ned.

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Välkomna på sophämtningsmöte måndag den 21 september kl i Ale Kulturrum (Musiksalen).

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Blomlådor som farthinder

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

Dalkarlskärret i Hammarskog

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Blomlådor som farthinder

Proposition 1. Angående uppdrag om att utreda föreningens framtida organisationsform.

Robotgräsklippare från Zomax

Protokoll från årsmöte i Tordyvelns samfällighetsförening, Täby den 28 april 2014.

Tillsammans tar vi hand om Göteborg

Sjön saneras från kvicksilver

Bygga och plantera i tomtgränsen

NÄSTORPSBLADET. Information till medlemmarna i Nästorps samfällighet

Tillsammans tar vi hand om Göteborg

BFK-nytt. BFnytt. juni juni Information om aktiviteter och insatser för Bagarsjön. Lördagen den 25 augusti kl 12

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

En tävling som alla vinner på

En liten instruktionsbok för Hattudden Senast uppdaterad

Till medlemmarna i Svensboda samfällighetsförening och Svensboda natur- och fritidsförening

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Informationsblad till medlemmar och hyresgäster

BESLUT. Björkelunds stugförening. Tupanvägen Järfälla

Ansökan om Miljöanslag för återställande av Jungfrusund och Jungfrusundskanal

Gemensamt VA. Södra Storskogen. - Avlopp - Sommar/Vintervatten

Installation av Värmefilm, värmefolie.

Tomten. Rev. A Slyröjning av trädskott Röjsågen Slåttermaskinen Gamla brunnen Vedförråd...

Chalmers kårhus på landet

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Sjöskogens samfällighetsförening

En åtta genom byn. Bild 2. Swedbank. Bild 1. Fjäråsvägen. Bild 3. Tvärdalsvägen Bild 4. OK Rävenstugan Bild 5. En av våra Fänagator

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Transkript:

Projektets namn: Bevara Lammsjön Projektägare: Kontaktperson: Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress Roger Ek ordförande Adress Postadress Telefon Bakgrund Detta dokument är ett underlag som tagits fram av Föreningen Granlunds fritidsområdes samfällighets vänner, inför valet om man vill satsa på att rädda Lammsjön på sikt eller om man nöjer sig med att hålla badplatserna öppna och låta sjön i övrigt gro igen. Syftet är att visa hur föreningens praktiska arbete kan se ut. Informationen är hämtad främst från erfarenheter från entreprenörer och experter på området. Fritidsområdets historia börjar 1961, då tomterna såldes av Fyrbergs Fastighets AB. Det officiella namnet är Berga-Granlund och består av 127 fastigheter, norr och söder om E4:an. Mitt i området ligger Lammsjön, ett populärt badställe sommartid. Badplatsen vid Lammsjön är ett mycket populärt bad. Det medför att många barnfamiljer från områden långt ifrån Granlund utnyttjar badet sommartid. Skötsel och underhåll ansvarar föreningen för. Det finns brygga, soptunna och toalett. Föreningen lägger också ut sand för att behålla den fina sandstranden och botten vid badplatsen.

I Granlund finns en samfällighetsförening som ansvarar för nödvändig skötsel av området. Föreningens ansvar är fastställt i en förrättning 2002 och medlemskap i föreningen är obligatoriskt för fastighetsägarna på området. Stadgar för samfälligheten kan erhållas av föreningens sekreterare eller hämtas som pdf-fil på föreningens hemsida. Föreningen ansvarar för tre gemensamhetsanläggningar (GA): -GA1 - Vägar och stigar -GA2 - Infrastruktur och rekreation -GA3 - Lammsjön Syfte Vad vill föreningen göra och varför är det viktigt? Vår kära sjö Lammsjön är på sikt döende. Orsaken är överväxtlighet. Vill man rädda sjön behöver man få bort växterna ur sjön. Det är näringen från växterna som är boven i dramat. Men samtidigt finns det ett annat historiskt perspektiv. Alla grunda sjöar är döende i och med landhöjningen i Sverige norr om Skåne. Det kan sägas att övergödning från lantbruk och annat påskyndar processen. Men om man vill hejda processen så behövs två viktiga ingredienser Allmänintresse och Resurser. Allmänintresset innebär att det finns och kommer framgent att finnas tillräckligt många boende, företag och andra intressenter i sjöns närhet som är intresserade att satsa på att hålla sjön vid liv. Och finns det Allmänintresse så brukar det kunna skapas Resurser (ideellt årligt arbete, och teknisk utrustning för att årligen rensa sjön från beväxtning.) Allt vatten som rör sig, är friskt vatten. Det syresätts från luften vid ytan och det syresatta vattnet förs ner till bottenskiktet, där syrefattigt, unket vatten friskas upp. I friska sjöar sker det när det blåser och blir vågor. Vågorna rör om i vattnet och det blir cirkulation och ytvattnet förs ner till bottenskiktet. Fiskarna blir pigga av det friska vattnet och det finns gott om kryp och andra fiskar att leva på. Det som händer vid över-växtlighet är att vass och näckrosor och annan vegetation hindrar vågbildningen när det blåser. Titta på en sjö full med näckrosor., men där vissa partier av sjön är fria från växter. Där bildas det vågor, men i övrigt är vattenytan plan - det enda man ser att det fladdrar något näckrosblad på vattenytan här och där. Resultatet blir stillastående vatten sjukt vatten. Precis som hemma i regntunnan så blir det unket efter en tid. Fisken som håller till därnere blir trött och växer inte som den ska, vattnet är för syrefattigt. För att inte sjön ska växa igen så vill vi att man tar upp alla näckrosrötter samt klipper vassen kontinuerligt i tre års tid. Vass utrotar man efter ett par klippningar per år, växten dör efter ca tre års klippning. Därefter behöver man bara underhålls-klippa. När det gäller näckrosor så växer de som rutnät på sjöns botten. För att få bort man skär man sönder näckrosväxten från bottnen, varvid de mesta flyter upp och man kan räfsa undan. Då dör växten. Den är lätt att skära sönder rötterna, det utvecklas särskilda verktyg med knivar för det på Dorotea Mekaniska.

Mål År 1. Då ska all vass enligt definierad kravspecifikation från Granlunds samfällighet vara klippt en gång och halva sjön klippt och rensad från näckrosor. År 2. Då ska all vass enligt definierad kravspecifikation från Granlunds samfällighet vara klippt en andra gång och en åtgärds klippning av näckrosor ska göras på samma område som år 1. År 3. Då ska all vass enligt definierad kravspecifikation från Granlunds samfällighet vara klippt en tredje och sista gång. År 4. För år 4 är målsättningen att samfälligheten enbart ska behöva underhålls-klippa på egen hand, att det ska upprättas ett strukturerat årligt arbete inom samfälligheten.

Genomförande Vi har under de senaste åtta månaderna letat efter en leverantör som kan tillgodose Lammsjöns behov av vass- och näckrosborttagning till ett marknadsmässigt bra pris. Leverantören vi har fört diskussioner med är VassJobb som är experter på området och är stationerade i Nyköping. För att uppnå de definierade uppsatta målen kan VassJobb med deras toppmoderna verktygsbärande amfibiefordon som går på både land och vatten klippa, röja och samla upp vass och näckrosor enligt tidsplan för målen. VassJobbs amfibiefordon kan variera klippbredden. En av deras saxar har en klippbredd på 1,5 meter, vilket gör att de kan klippa precist på mindre ytor. Deras andra sax har en klippbredd på 3 meter vilket gör att de vid gynnsamma förhållanden kan klippa upp till 1 000 kvm i timmen. Vasstrån är ihåliga och klippdjupet är upp till 1,5 meter. Denna kombination gör att vassen dränker sig och självdör då vi klipper av vasstråna. Efter klippning samlas vassen upp på anvisade platser på land. Vid leverantörens besök i höstas framkom det två bra platser för uppläggning, norra samt södra viken. Framkörning av amfibiefordonet kommer ske till badplatsen, där kan vi enkelt komma i och ur vattnet. Eftersom ingen vassröjning skett under de senaste åren så rekommenderar vi er att klippa och samla upp vassen i anknytning till skärning av näckrosor i år. Därefter bör klippning upprepas två till tre år i rad. En el ledning som går över vattnet i norra viken bör märkas ut innan start av klippning och skärning. Antingen av medlemmar i föreningen eller genom en anställd av Vattenfall. Beroende på lokala förhållandena, så bör vassröjning upprepas olika många gånger. Varje klippning gör att vassen glesnar, vilket gör att vassröjningen blir mindre tidsödande. De kommande två till tre årens vassklippning bör ske efter midsommar, då har årets vass vuxit upp i tillräcklig utsträckning. Tidsperspektivet beror givetvis på vintern och vårens klimat. Den stora utmaningen vi står inför är att få upp alla näckrosrötter, där det idag inte finns något beprövat verktyg eller arbetsutförande på marknaden för denna typ bekämpning. VassJobbs leverantör, Dorotea Mekaniska som är specialiserade på att ta fram innovativa lösningar för tillverkning av verktyg och maskiner för sjörensning. De har under hösten 2010 utvecklat och tagit fram ett verktyg för deras amfibiefordon för klippning av näckrosrötter. Då verktyget är relativt oprövat på marknaden så har VassJobb föreslagit att låta oss testa verktyget under en dag i Lammsjön utan debitering. Syfte med testet är att se hur effektivt verktyget är, samt att i ett nästa skede ta fram ett kostnadsförslag på näckrosbekämpning av hela Lammsjön. Efter att testet genomfördes den 7 maj, 2011: Verktyget som användes var två stora roterande knivar (1 m i diameter, med ett tryck på 300 bar) som skar sönder näckrosrötterna på botten. Genom att klippa i rutnät över botten skär man sönder rötterna i två riktningar vilket delar upp de i små bitar. På så sätt skiljer man rötterna från varandra. Näckrosrötterna bör klippas direkt efter att bladen kommit upp från rötterna och kan på så sätt

lokalisera områden som klippts. Även en gps som lägger ut rutter kan användas för att lokalisera vart knivarna skurit på botten. Detta för att minimera risken för missade områden. När rötterna skurits i mindre bitar, övergår man till att klippa vass för att på så sätt låta rötterna få tid på sig att flyta upp till ytan och samlar i hopp både vass och näckrosor tillsammans vilket sparar tiden vid uppsamling. Vassen och näckrosorna som klippts/skurits samlas ihop i högar i den norra vassen. För att sedan kunna eldas upp under vintertid eller användas som utfyllning av personer i föreningen. Tidsplan Ett projekt är ett tidsbegränsat försök. Det är därför viktigt att ange när projektet startar respektive slutar. När skall eventuella delmål vara uppnådda? År 1. Projektet startar med att testa näckrosverktyget. Testet kan utföras så fort sjön är fri från is. Vecka 28 startar skärningen av näckrosrötter i den norra viken samt runt ön, i anknytning till detta klipps vassen därefter följer uppsamling. År 2. Under perioden juli till augusti, tas resterande näckrosrötter bort i norra viken samt runt ön, samt klippning av vassen. År 3. Lördagen två veckor efter midsommar sker vassröjning år tre.

OFFERT Nedan offert avser VassJobbs arbete år 1 enligt ovan beskrivningar. Framkörningsavgift Vassklippning, vassröjning Näckrosklippning Totalpris inkl moms 1 995 SEK 22 000 SEK 36 000 kr 59 995 kr Offerten är giltig till och med 2011-09-30. Dokumentation Utvärdering