Tak och vindar. Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum. Det påverkar det kultur historiska värdet och upplevelsen av bebyggelsen.

Relevanta dokument
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING, LORENSBERG 48:7, Chalmersgatan 13

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes

Ombyggnad av vind för bostäder

Lägenhetsdörrar. Historik

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Förslag till planbestämmelser för

Astern och Blåklinten Lidköping

Vindsinredning. Vägledning. Arkitektur Stockholm DNR INNEHÅLL

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering

Nybyggnad av balkonger

Tak RÅD & RIKTLINJER TAK I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

Antikvarisk konsekvensbeskrivning med utlåtande

datum Ändring av detaljplan för fastigheten BÖLJAN 5, Möllevången i Stadsområde Innerstaden i Malmö

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortés

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.


Gestaltningsprogram Kv. Bollen Granskningshandling

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

Stadsvillorna i kvarteret Udden 5, 6 och 7

POLICY FÖR BALKONGER. i Avesta, Fagersta och Norberg

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes

Kvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad

SOLNA STAD Enkelt förfarande 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Laga kraft P15/1 Jonas Ellenfors SBN 2014:135

Planbeskrivning Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr Antagandehandling

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

SELLEBERGA BOSTADSOMRÅDE OCH FOTBOLLSPLAN

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus

Startpromemoria för Violen 6, Midsommarkransen, planläggning av vindsinredning (2 lgh)

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Antikvarisk karaktärisering och värdering inför ändring av detaljplan

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Årets almanacka. Varma hälsningar från oss på Stadshem

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre,

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp

Planbeskrivning Detaljplan för fastigheten Lingonriset 6 i stadsdelen Solhem, S-Dp

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on

Butiksfasader i Gamla Stan

Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47

PLANBESKRIVNING 1 (6) Innerstadsavdelningen, plan S-Dp Arne Fredlund Tfn

DOM Stockholm

Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad

Remissvar angående samråd om förslag till detaljplan för Riddaren 5, 6 och 18 i stadsdelen Östermalm, Dp

Planbeskrivning. Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

c/o 25 Klassisk & hög

RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortés

Startpromemoria för planläggning av Älgen 5 i stadsdelen Östermalm (18 lägenheter)

Ändring av byggnadsplan SB 35 för delar av fastigheten Kusebacka 1:1 m fl, i Lerums kommun

DOKUMENTATIONSRAPPORT ' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o

DOM Stockholm

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV

RESTAURERING AV F D FOLKSKOLA, KVARSÄTT 1:19 SELÅNGERS SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

Ändring av byggnadsplan SB 35 för delar av fastigheten Kusebacka 1:1 m fl, i Lerums kommun

Information till småhusägare i Norra Ängby

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4: BN av 7

Kvarteret Ro dbro. Rödbro

Kort om byggnadsprinciper. Träbyggnasteknik. Träbyggnadshistoria Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING BILLESHOLMS STATION

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

Alkrog 26. stadsdelen, kvarteren samt grönområden

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

Byggnadsminnesförklaring av byggnader i kv Bajonetten i Haga Inom fastigheterna 29:1 och 29:9 i Göteborg

Att bygga på prickad mark

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortés

Balkonger historik och konstruktion

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

I hjärtat av Gamla Enskede

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1

Dp HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning.

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap )

Ändring av detaljplan (akt 1283k-15932) för fastigheten PLANOMRÅDE

Startpromemoria för planläggning av Mullvaden andra 30 i stadsdelen Södermalm (7 lägenheter)

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden

Svensk författningssamling

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

Antagen av KF Laga kraft Ändring av detaljplan för Härmanö 2:15, 2:139 m fl Tillägg till planbeskrivning

Förslag till detaljplan för Sjökalven 17 och 28 i stadsdelen Östermalm

Upprättad av: Norconsult AB

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del 2

DOM Stockholm

datum Ändring av detaljplan för kv. ÖKNEN i norra Sofielund, Södra Innerstaden i Malmö

DOM Stockholm

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

Transkript:

Tak och vindar Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum Stockholm är en vacker, rikt kuperad stad. När man kommer upp på höga utsiktspunkter upplever man hur stadens tak bidrar till skönheten. Stadens historia avspeglar sig självklart i taken: höga branta tegelklädda tak, plåtklädda flacka tak och moderna plana tak med stora ventilationshus är bara några av de olika takformer som finns. Inredning av vinden Många av de välbevarade husen från olika tider har ett stort kulturhistoriskt värde. Både exteriören med fasad och tak och interiören har betydelse för bedömningen av det kultur historiska värdet. De senaste årens stora efterfrågan på bostäder i innerstan har medfört att vindsinredningar skett i många kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Nya takkupor, hisstorn och altaner förändrar taklandskapet. Det påverkar det kultur historiska värdet och upplevelsen av bebyggelsen. Stadsmuseet genomförde under 2002 en inventering av vindar på malmarna för att kartlägga antalet oinredda vindar. Utredningen visar att ca 50-75% av vindarna är inredda, i vissa fall ursprungligen, men oftast har de inretts under de senaste 25 åren. Idag har ännu fler vindar inretts och framöver kommer man få svårt att uppleva husen med ursprunglig takutformning. I området runt Engelbrektskyrkan fi nns många hus från 1910-talet där de välbevarade taken bidrar till bebyggelsens stora kulturhistoriska värde. Flygfoto Ingrid Johansson.

Historik Hus från olika tider har skiftande utformning av taken och därmed tekniskt olika förutsättningar för vindsinredningar. 1880-tal Under 1870- och 1880-talet uppfördes många hus vars arkitektur inspirerats av italienska renässanspalats. Arkitekturen är uppbyggd enligt ett givet arkitektoniskt mönster och en viktig detalj är den kraftiga takgesimsen som avslutar fasaden i en rak, obruten linje. Taket har en flack takvinkel, strax under 30 grader och låg höjd för att inte synas. Taken är belagda med skivtäckt plåt som är svart- eller rödmålad. 1890-tal 1890-talets hus har ofta en något brantare taklutning, strax över 30 grader, men inom decenniet finns stora variationer. Husen har många gånger arkitektoniskt bearbetade tak. Taken är försedda med hörntorn, frontespiser och rikt smyckade takkupor och har inte sällan en framträdande position i stadsbilden. Takkupor förekommer, men är oftast små och avsedda som utsmyckning. Liksom tidigare är taken plåtbelagda men på mer arbetade tak och på hörntorn låg ofta ursprungligen skiffer. 1900 1910 Med 1900-talets första decennium kom jugendstilen med sina mjuka, runda former i fasaden. Taklisten är genombruten av rundade burspråk som avslutas med en torn- eller kupolform mot taket. Många av jugendhusen har vanliga sadeltak där takvinkeln varierar mellan 30-38 grader, men även brutna tak förekommer. Vanligast är plåtbeklädnad, men tegel på taken kan förekomma. 1880-tal. Illustration ur Vindsinredningar och hissinstallationer. 1910-tal. Illustration ur Vindsinredningar och hissinstallationer. 1910-tal 1910-talets nationalromantiska hus har höga, branta ofta brutna tak. Taklisten bryts av burspråk och gavelrösten som fortsätter upp på taket. Vindsvolymen är stor och uppdelad på två vindar ovanpå varandra. Den nedre vinden har ett brant takfall och Monténska huset vid Mariatorget har en välbevarad symmetriskt uppbyggd renässansfasad från 1880-talet. Taket syns knappt från gatan. Foto Ett tidstypiskt tak från 1890-talet. Foto Ingrid Johansson. Karakteristiskt för 1910-talet är ett brutet tegelklätt tak med takkupor på det nedre branta takfallet. Huset ligger i Lärkstaden. Foto

inreddes ofta med kupor redan när huset byggdes. Kuporna ingår som en del av fasadkompositionen. Den övre vinden, hanbjälksvinden, är inte inredd. Taken är ofta belagda med rött enkupigt taktegel med takkupor i nedre takfallet och stuprör och annan utsmyckning av koppar. Hela koppartak förekommer också i mer representativa lägen. 1920-tal 1920-talets klassicism innebär en återgång till flackare takvinklar, 30 grader är en vanlig lutning på taket. Hus med s.k. kungsvåning uppfördes i huvudsak under 1920-talet i klassiserande stil, men även 1930-talshus i funktionalistisk arkitektur kan ha en sådan. För att kringgå den maxhöjd som angivits i stadsplanen kunde man vid denna tid gå till kungs, d.v.s. ansöka hos Kgl. Majt., och få dispens varvid ytterligare en våning kunde uppföras. Denna våning förlades till nedre delen av vinden bakom ett indraget fasadparti, strax över takfoten. Ibland fanns en längsgående altan framför och ibland avskildes den från övriga fasaden med ett smalt takfall. Vindsutrymmen anordnades över kungsvåningen under ett sadeltak. Arkitekturen karakteriseras av den indragna kungsvåningen och sadeltakets rena linje. Både takplåt och tegel förekommer som takbeläggning. 1930- och 40-tal I funktionalistiskt inspirerad arkitektur, företrädesvis från 1930-talet, är pulpettak och flacka sadeltak vanligt förekommande. Även här strävar man efter ett visst arkitektoniskt uttryck med rena linjer och en rak obruten avslutning av fasaderna nere vid takfoten. Taken är oftast täckta med tegel eller plåt. 1950-tal Tegelklädda sadeltak men även tegelklädda tälttak förekommer. 1960- och 70-tal Vanligast förekommande är helt plana tak med ventilationshuvar m.m. Även flacka sadeltak förekommer. Ett platt tak har alltid någon form av lutning, t.ex. motfall, för att leda bort regnvatten. 1920-tal. Illustration ur Vindsinredningar och hissinstallationer. Hus med s.k. kungsvåning vid Vanadisplan. Foto Hus på övre Gärdet med nästan plana tak. Foto 1920-tals husen utmed Falugatan i Röda Bergsområdet är välbevarade med tegelklädda fl acka tak med enstaka dekorativa lunettfönster som ger ljus till vinden. Foto Lamellhus med platta tak. Tensta 1960-talet. Foto

Vindar Hur har vindarna använts? Vindarna har sedan århundraden använts för förvaring, som magasin och vindsförråd och som torkvind, d.v.s. en öppen vind för torkning av tvätt. Torrdass och enstaka bostadsrum kan också ha funnits på vinden. Ibland är dock vindarna så låga att det inte finns något utrymme för att använda vindsplanet. Från 1930-talet har tvättstuga inretts på vinden och från den tiden kan det också finnas piskbalkonger i taket. Den oinredda vinden med vindsförråd berättar om husets byggnadshistoria och om hur vinden använts och utgör självklart en del av husets kulturhistoriska värde. Varför har vindarna inte inretts från början eller under husets tidiga historia? Att man inte tidigare inrett vindar i större utsträckning beror på att man hade behov av en förrådsoch torkvind. En fördel med den oinredda vinden är att den oftast är öppen och luftad och därmed kan klara en hel del fukt utan att byggnaden skadas. Svårigheten att utrymma vinden vid brand kan också vara en sak som påverkat Så här såg många gamla vindar ut förr. Foto Göran Fredriksson. utvecklingen. I byggnadsordningen från 1876 och 1890 anges husens höjd i förhållande till gatans bredd. Det finns inga tydliga estetiska direktiv, men man anar att man från stadens sida eftersträvade en enhetlig vacker stad med obrutna tak och enhetlig takhöjd. Vad säger detaljplanen om vindsinredning? De flesta äldre detaljplaner tillåter inte vindsinredning. I planbestämmelserna står ofta: Vind får därutöver icke inredas för bonings- eller arbetsrum. Stadsbyggnadskontoret har under senare tid ofta gjort en Enhetliga tegelklädda tak från 1920-talet i Eriksbergsområdet utgör ett positivt inslag i stadsmiljön. Foto mindre plan, som tillåter vindsinredning för en enstaka byggnad. För att generellt tillåta vindsinredningar har under 2000-talet ett antal detaljplaner upprättats på malmarna. I dessa planer upphävs alla befintliga förbud mot att inreda bostäder på vindarna. Bygglov kan därefter medges under förutsättning att krav på bl.a. utformning, tillgänglighet samt kultur- och brandskydd kan uppfyllas. Bygglov krävs För exteriörförändringar, för takkupor och takfönster och för bostadsanvändning av vinden krävs bygglov. För inredning av vinden krävs också bygganmälan. Kulturhistoriska hänsyn vid inredning av vinden För alla byggnader gäller enligt Plan- och bygglagen att ombyggnader ska ske varsamt så att bl.a. byggnadens särdrag beaktas. Byggnader som har stort kulturhistoriskt värde, blå eller grön färg på den s.k. klassificeringskartan, får inte förvanskas. Stadsmuseet får ärenden som gäller blå och gröna hus på remiss från stadsbyggnadskontoret. När Stadsmuseet bedömer om det är möjligt att inreda en vind studerar museet speciellt hur väl byggnaden bevarar arkitektur och karaktär från byggnadstiden. Äldre, och även yngre byggnader, har vanligtvis inte ursprunglig vindsinredning från byggnadstiden. En inredning av vinden kan därför vara olämplig ur bevarandesynpunkt eftersom en vindsinredning ofta påverkar husets arkitektur och karaktär. Särskilt känsliga för vindsinredning är: 1870- och 80-talens byggnader vars fasader avslutas av en kraftig takgesims där det flacka taket inte var avsett att synas.

På ett 1880-talshus med låg taklutning blir takkuporna störande både för arkitekturen och i stadsbilden. Foto Ett 1910-talshus hade takkupor på nedre takfallet från början. Kupor också på övre takfallet påverkar upplevelsen av arkitekturen och minskar det kulturhistoriska värdet. Foto Sekelskiftets arkitektoniskt bearbetade tak. De brutna takfallen från 1900- talets början med ursprungliga kupor på nedre takfallet. Vinden ovanpå en kungsvåning från 1920-talet. Funktionalistisk arkitektur med rena linjer och i huvudsak platta tak. Välbevarade hus från 1960- och 70-talet med platta tak. Förutom dessa utgångspunkter för att bedöma en vindsinredning tar Stadsmuseet särskild stor hänsyn till den enskilda byggnadens stora kulturhistoriska värde, taklandskapets betydelse för stadsbilden och till enhetliga miljöer från olika tider. Vindsinredningar får också konsekvenser för byggnadernas interiörer t.ex. genom att hissinstallationer påverkar trapphuset. Krav på hiss kan bli aktuellt om man inreder ytterligare en bostadsvåning. Den befintliga takstolen har ett byggnadshistoriskt värde. Ingrepp i takstolen kan påverka husets konstruktion, vilket man bör undvika. Viktigt vid en vindsinredning är att man ordnar ordentlig luftning av yttertaket. I många fall kan det vara möjligt även ur kulturhistorisk synvinkel att inreda vinden. Kuporna ska då vara väl anpassade till byggnaden och taket, när det gäller såväl storlek som utformning, material och kulör. Kuporna ska oftast ligga indragna från takfoten. På hörnhus är det olämpligt med kupor på hörnet, då de kan bli för dominerande i stadsbilden. I vissa fall är det mer fördelaktigt för stadsbilden med takfönster. Riktigt små takfönster, s.k. sotarluckor som har en historisk tradition, är nästan alltid möjliga att bygga utan att alltför mycket påverka arkitekturen. Altaner i taket är ur byggnadshistorisk synvinkel främmande för äldre hus. Tak med kupa på fl ackt tak. Kupan i det fl acka taket blir mycket större än den i ett brant takfall. Illustration ur Vindsinredningar och hissinstallationer. Tänk på att! Taket och vinden är en viktig del av byggnadens arkitektur. Om alla vindar så småningom inreds förlorar vi möjligheten att uppleva byggnadernas ursprungliga arkitektoniska gestaltning, som konstverk och som en del av staden. KERSTIN MANDÉN ÖRN Läs mer! Björk Cecilia, Kallstenius, Per, Reppen, Laila, Så byggdes husen 1880-1980, Arkitektur, konstruktion och material i våra fl erbostadshus under 100 år, Stockholm 1983. Länktips Se information om vindsinredningar på stadsbyggnadskontorets webbplats: www.sbk.stockholm.se www.stadsmuseum.stockholm.se/byggnadsvard Faktarummet på Stockholm stadsmuseum I Faktarummet fi nns arkivmaterial av olika slag: inventeringar, äldre fotografi er, referensbibliotek m.m. Tel 08-508 31 710 Stockholmskällan På webbplatsen Stockholmskällan kan du hitta fotografi er, litteraturtips, arkivhandlingar m.m. om Stockholm. www.stockholmskallan.se