Uppdragsresan för ny vårdcentral 1) Politiskt beslut om två geografiskt skilda vårdcentraler i Strängnäs centralort 2) Idédokument för Närvård Strängnäs/Mariefred 3) Uppdragsdirektiv till en huvudarbetsgrupp och olika arbetsgrupper Uppdragsarbete 1) Utveckling närvårdskoncept för tre vårdcentraler 2) Lokalplanering 3) Geografisk placering
Vision: Närvård Strängnäs/Mariefred Närvården Strängnäs/Mariefred: Har hög kompetens Har god tillgänglighet Ger medborgarna -närhet -trygghet - kontinuitet
Mål för Närvård Strängnäs/Mariefred Patientperspektiv Förtroende för primärvården, som ska vara den primära ingången Verksamhetsperspektiv Vinster i kvalitet och effektivitet Personalperspektivet God och positiv vårdkultur, som ger personalen tillfredsställelse i arbetet Ekonomiperspektivet Samordningsvinster för landsting och kommun + samhälle nu och i framtiden
Arbetsmetodik Övergripande koncept Direktiv för arbetsgrupper Styrgrupp med kommunrepr. Parallellt arbete m arkitekter Närvårdskoncept Lokalisering i Strängnäs
2 vårdcentraler = hyra + ombyggnad Aktuella hyresobjekt: Culmen AB = f.d. Thomasgymnasiet Vasallen = P10-lokaler SSM = Gula rosornas företagsby (Familjecentrum) Byggnadsåtgärder: 1) Lokalanpassning av hyresobjekt enligt koncept (1 år) 2) Ombyggnad befintlig vårdcentral för att passa upprättat koncept (1 år) och övriga aktualiserade lokalbehov kopplat till vårdcentralens lokaler
BEDÖMNINGSFAKTORER LOKALER Prioriterade faktorer: Förutsättningar att skapa ett logiskt patient- och arbetsflöde enligt sambandsdiagrammet Möjligheter att skapa en välkomnande närvårdsentré, som kan inrymma ett hälsotorg
BEDÖMNINGSFAKTORER LOKALER Övriga faktorer att beakta: Minimering av transporttid Samverkan kommunen Kostnadseffektiv verksamhet Tillfartsvägar och p-platser Expansionsmöjligheter Ekonomi
Närvårdskoncept Befolkningens förväntningar Rätt förutsättningar -Goda rekryteringsmöjligheter -Mindre enheter i teamsamverkan -Avgränsat uppdrag -Samverkan med kommunen -Samverkan andra vårdaktörer Förebyggande hälsovård - Insatser mot livsstilssjukdomar Kvalitetssäkrad sjukvård Samlad rehab landsting/kommun
GEMENSAM REHABILITERING Samordnad rehaborganisation - arbetsterapi -fotvård -kurator/psykolog - sjukgymnastik Många arbetsplatser i kommunen Gemensam lokalisering - samlad kompetens - minskad sårbarhet Gemensamt ledarskap
Bemanning Grund = uppdelning av befintliga personalresurser Orsaker till resursförstärkning: Befolkningsfaktorer Närvårdskonceptet Personalfaktorer Politiska beslut
INFÖR BESLUT Fortsatt arbete Val av lokalisering Tydliggöra ombyggnadsbehov Alternativa bemanningsförslag Ekonomiska effekter Beslutsförslag februari
NSV, Strängnäs Sambandsdiagram för ny vårdcentral Huvudentré Annan verks Entrétorg Kappr, toal Väntplatser Info hörna mm Reception/ kassa Diab PNA-lab Astma Bltr mm Väntrum/ Barnvänt Triage Tele-Q Väntplats Ambulansintag Akut Gyn MUE Öron Ögon MUE MUE Und*) Läke med Förråd Desinf Und*) MUE MUE ST/ AT ST/ AT MUE MUE Und*) Und*) MUE 2 läkarsekr MUE MUE MUE MUE Post kopiering 2 läkarsekr Grupprum Omkl Pers rum Konf rum *) För bl a ST/AT, EKG, längre behandl eller övervakn Pers entré Carlstedt Arkitekter AB, 2007-09-03; rev 2007-10-04 C:\Documents and Settings\linnpett\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK27\Nämndinfo samband
PALLIATIVA RÅDET Hälso- och sjukvårdsnämnden 13 december 2007 Görel Wachtmeister
PALLIATIVA RÅDET Huvudmål för rådet: Den palliativa vårdfilosofin ska ingå som en naturlig del i vården hos berörda vårdgivare. Program ska finnas för kvalitetsuppföljning av den palliativa vården.
PALLIATIVA RÅDET Rådet ska arbeta som rådgivare och stöd till divisionsledning och verksamheter Är organisatoriskt knutet till division Närvård Ansvaret för den palliativa vården och de förändringar som beslutas ligger i linjen.
PALLIATIVA RÅDET Rådet består av representanter från de palliativa enheterna, ger/rehab-, kvinno-, kirurg- och medicinklinikerna, vårdplatsenheterna, primärvården, paramedicin, barnhälsovården, sjukhuskyrkan och kommunerna
PALLIATIVA RÅDET nov 06 Gemensam uppstart Rådet blev då överens om Uppdraget Länsperspektivet Obruten vårdkedja för patienten Grundutbildning i palliativ medicin Processer drivs tillsammans kommun/landsting Att definiera begrepp palliativ patient och team Arbetsfördelning i rådet.
PALLIATIVA RÅDET - 2007 Kartläggning, kunskapsinhämtning mm: Information om verksamheterna i Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm och Nyköping vid rådsmöten Externa studiebesök (Nacka, Stockholm, Norrköping, Linköping och Åtvidaberg) Inläsning av material Barn och ungdomars särskilda behov - inventering Studieresa till Kalmar 23-24 maj Konsensus om inriktning och fortsatt arbete
Vård av obotbar sjukdom Diagnos Bot Livsförlängning Livskvalitet Livsförlängning Livskvalitet Livskvalitet Kurativ vård Tidig palliativ vård Sen palliativ vård Terminal palliativ vård Omvårdnad Palliativ vård -insats -vård Palliativ vård Organspecialist Palliativ läkare
Vem som gör vad i den palliativa vården Vem gör vad Kurativ vård Tidig palliativ vård Sen palliativ vård Terminal palliativ vård Efter döden Palliativ medicin Utbildning Handledning Konsultation Flaggor Utbildning Handledning Symptomlindring Behandling Utbildning Handledning Symptomlindring Behandling Utbildning Handledning Symptomlindring Organspecialist Behandling Symptomlindring Behandling Symptomlindrande insatser Konsultation Symptomlindrande insatser Ansvar Organspecialist PV/Komm Organspecialist PV/Komm Palliativ läkare PV/Komm Palliativ läkare PV/Komm Palliativ läkare PV Kommentar: primärvården finns med hela vägen, men insatserna är vagt definierade, vilket kan bero på att det är svårt med resurser.
PALLIATIVA RÅDET 2008 Utbildningar på flera nivåer, Registrering av alla dödsfall i Svenska Palliativregistret, www.palliativ.se, Planering pågår för registrering i SYSTeam Cross av vissa indikatorer för att kunna följa den palliativa vården i Sörmland, Inventering av vårdprogram, Handbok för den palliativa vården Information om rådet internt och externt.
PALLIATIVA REGISTRET Kvalitetsdata - Patienten är informerad om sin situation - Närstående är informerade om patientens situation - Patienten är smärtlindrad - Det finns läkemedel att ge vid behov vid smärtgenombrott, oro, illamående eller andningsbesvär - Patienten behöver inte dö ensam - Patienten ges möjlighet att dö på den plats hon själv önskar - Närstående erbjuds uppföljande samtal efter dödsfallet
PALLIATIVA RÅDET Att arbeta tillsammans och nå en samsyn innebär att var och en måste göra avkall på någonting som man tycker bra om. Det kan vara svårt att nå samsyn annars. Arne Sjöberg 071117
VARFÖR ROKIS? Från 1 jan 2005 en ny organisation, med nya förutsättningar och nya mål 1) Ökad kunskap om resurser och konsumtion i Sörmland 2) Underlag för rationalisering 3) Långsiktigt hållbar och likvärdig vård över länet
ROKIS-arbetet = Resurser och konsumtion i Sörmland Extern konsultfirma, Ledningsbolaget i nära samverkan med medarbetare inom Verksamhets- och ledningsstöd + två divisionschefer. Metodiken i kartläggningsarbetet förankrades tidigt under hösten med berörda verksamhetschefer. Utbildning i analysmetoder till medarbetare i LtS. Ex v: metod för jourberäkning, sjukhusens befolkningsunderlag m.m. Tillsammans med verksamhetscheferna förankrades även kvalitet och rapporterat siffermaterial
ROKIS-arbetet, forts Därefter siffrorna sammanställdes av LB, inkl kommentarer från LB, i de rapporter som överlämnades till hälso- och sjukvårdsledningsgruppen i november 2005. Huvuddelen av materialet = officiella NYSAM-siffror för 2004. NYSAM = nyckeltalssamverkan mellan 12 landsting. Etablerat sedan 1995. + interna siffror gällande framförallt jourverksamheten Resultatet av arbetet är presenterat i elva specialitetsvisa bilagor samt en huvudrapport.
Rokis forts Rapportinnehåll 1. Konsumtionsperspektivet - resultat Sörmland kontra andra landsting - skillnader inom Sörmland (per kommun, mellan specialiteter etc) 2. Verksamhetsperspektiv - skillnader i resurser och produktion jmf andra landsting - skillnader i resurser och produktion inom Sörmland, bl a baserat på befolkningsunderlag per sjukhus 3. Jourverksamhet årsarbetare dagtid årsarbetare under jourtid
Den 31 jan Verksamhetscheferna lämnar förslag Sex olika grupperingar: 1. Medicin, Geriatrik, Rehab, Reuma, Infektion Hud 2. Barnmedicin Kvinnosjukvård Onkologi 3. Primärvården 4. Kirurgi, urologi och ortopedi Ögon, ÖNH 5. Akutmottagningar Anestesi, Operation och IVA Radiologi 6. Barn- och ungdomspsykiatri Vuxenpsykiatri Rapporteringarna utgör underlag för Hälso- och sjukvårdsledningsgruppens fortsatta arbete med att ta fram förslag
Konsumtion och täckningsgrad Andel läkarbesök på sjukhusens akutmottagningar av alla konsumerade läkarbesök år 2004 i Sörmland Trosa 9% Strängnäs 11% Eskilstuna 14% Katrineholm 16% Flen 16% Oxelösund 11% Nyköping 11% Gnesta 8% Vingåker 15% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18%
Konsumtion och täckningsgrad Vårdkonsumtion, vårddagar per 1 000 invånare år 2004 i Sörmland - Invärtesmedicin inklusive subspecialiteter inklusive köpt vård, geriatrik och rehabilitering samt infektionssjukvård - Trosa 166 21 88 1 Landstingsverksamhet Köpt utomlänsvård Geriatrik o rehab Strängnäs 250 20 21 32 Infektion Eskilstuna 327 23 34 38 Katrineholm 342 15 166 10 Flen 348 20 139 19 Oxelösund 313 11 165 4 Nyköping 264 17 178 4 Gnesta 205 32 117 5 Vingåker 415 9 126 5 0 100 200 300 400 500 600
Vårdkonsumtion, vårddagar per 1 000 invånare år 2004 i Sörmland - Kirurgi och urologi inklusive köpt vård - Trosa 77 36 Landstingsverksamhet Köpt utomlänsvård Strängnäs 88 19 Eskilstuna 112 25 Katrineholm 83 16 Flen 124 26 Oxelösund 132 36 Nyköping 132 34 Gnesta 106 24 Vingåker 90 19 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Utgångspunkt är att skillnaden i konsumtion av slutenvårdsplatser inte har något samband med sjukdomspanoramat inom befolkningarna i resp kommun.
Befolkningsunderlag sluten vård Verksamhetsområde Mälarsjukhuset Kullbergska sjukhuset Nyköpings lasarett Barnmedicin (barn 0-18 år) 44 384 16 068 Kvinnosjukvård (kvinnor 15-) 67 570 6 118 35 539 Kirurgi och urologi 173 937 6 295 80 838 Medicin, geriatrik och infektion 135 084 48 378 77 608 Ortopedi 142 138 38 127 80 805 Barn- och ungdomspsykiatri (barn 0-18 år) 60 452 Ögonsjukvård 163 126 97 944 Öron- näsa halssjukvård (dagkirurgiska ingrepp) 126 189 51 171 83 710
Produktionsjämförelser - vårddagar Verksamhetsområde MSE KSK NLN Differens KSK / MSE Differen s NLN / MSE Utfall på KSK jämfört med MSE Utfall på NLN jämfört med MSE Medicin, geriatrik, rehabilitering o infektion 397 603 538 206 141 9 948 10 951 Barn- och ungdomsmedicin totalt (0-18 år) 184 261 77 1 231 Summa Medicin mm 9 948 12 181 Kirurgi och urologi 131 157 26 2 109 Ortopedi 94 90-4 -338 Kvinnosjukvård 15 år+ 169 42 217-127 48-779 1 709 Öron- näsa hals sjukvård exkl. audiologi 15,5 7,9-8 -639 Summa kirurgiska discipliner -779 2 841 Summa sjukhusvård 9 169 15 022
Läkarbemanning, omräknad jour Kostnaden (årsarbeten) för läkararbete under jour och beredskap - Sörmland - Medicinska spec Akutjouren KSK Kirugiska spec Medicinsk service Psykiatri Primärvård 35 32 30 25 24 20 15 10 5 0 15 12 10 8,6 7,6 5,6 6,2 6,2 4,5 3,5 2,5 1,8 0,8 Mälarsjukhuset Kullberska sjukhuset Nyköpings lasarett 4,5
Varför aktuellt med ROKIS-metodiken nu? Utdrag ur nämndens genomförandeplan i Budget 2008! Ökad patientsäkerhet och förbättrad medicinsk kvalitet ska genomsyra all verksamhet förbättra tillgängligheten. Närvården ska kraftsamla kring de patienter med vanligt och ofta förekommande vårdbehov Varje resurs ska användas på det mest effektiva sättet. Det innebär ständiga omprövningar av vårdens utformning och omprioriteringar av vårdens inriktning Det är avgörande att verksamheten är ekonomiskt hållbar Nämnden ska fortsätta utveckla jämförelser och lägga större vikt vid att använda analyser..
Chvks12 Rapportering 2007 Förvaltning: Hälso- och sjukvården (tkr) Period: nov Helår Budget Prognos period 11 Prognos period 10 Bokslut 2007 2007 2007 2006 Verksamhetens intäkter Summa verksamhetens intäkter 4 614 422 4 670 000 4 668 000 4 436 498 Verksamhetens kostnader Utomlänsvård -444 000-475 000-468 000-433 302 Inomlänsvård -31 040-28 000-27 000-27 041 Receptläkemedel -522 000-557 000-549 000-523 582 Övriga läkemedel -158 000-159 000-158 000-144 524 Medicinskt material och hjälpmedel -183 000-183 000-180 000-180 087 Lab kostnader -155 000-172 000-175 000-149 400 Kostn för arbetskraft (kkl 4) -2 250 000-2 300 000-2 294 000-2 171 981 Lokalhyreskostn inkl media -247 896-247 000-247 000-246 014 Övriga kostnader -563 486-590 000-590 000-583 824 Summa verksamhetens kostnader -4 554 422-4 711 000-4 688 000-4 459 755 Avskrivningar maskiner och inventarier -60 000-58 000-58 000-55 440 Verksamhetens nettoresultat 0-99 000-78 000-78 697 Finansiella intäkter 2 000 1 000 1 000 1 272 Finansiella kostnader -2 000-2 000-2 000-1 023 Resultat efter finansnetto 0-100 000-79 000-78 448
UPPFÖLJNINGSRAPPORT Hälsooch sjukvården AKTUELLT ÅR: 2007 BELOPP: Helår Avvikelse prognos Basenhet Nettobudget Prognos I reella tal I procent LÄNSSJUKVÅRD 110 Anestesiklinik MSE, KSK -168 649-162 575 6 074 3,74% 111 Anestesiklinik NLN -88 905-88 018 887 1,01% 112 Hudklinik Sörmland -13 911-14 209-299 -2,10% 113 Reumatologklinik Sörmland -25 536-27 890-2 354-8,44% 114 Smittskydd/Vårdhygien Sörmland -14 512-18 094-3 582-19,79% 115 Infektion-lungklinik Sörmland -81 637-82 057-420 -0,51% 116 Barn- och ungdomsklinik Sörmland -169 870-167 320 2 550 1,52% 119 Kirurgi o urologi klinik NLN -80 139-82 405-2 266-2,75% 120 Kirurgi o urologi klinik MSE, KSK -165 398-182 900-17 502-9,57% 121 Ortopedklinik MSE, KSK -95 607-108 550-12 943-11,92% 122 Ortopedklinik NLN -43 532-47 516-3 984-8,38% 123 Öron-, näsa- halsklinik Sörmland -97 706-95 656 2 050 2,14% 124 Kvinnoklinik NLN -66 459-68 595-2 136-3,11% 125 Kvinnoklinik MSE, KSK -120 844-121 165-321 -0,26% 126 Onkologklinik Sörmland -105 514-113 771-8 257-7,26% 127 Ögonklinik Sörmland -73 639-69 942 3 697 5,29% 190 Gemensamt Division Länssjukvård -56 109-47 558 8 551 17,98% SUMMA LÄNSSJUKVÅRD -1 467 966-1 498 221-30 255-2,02% NÄRVÅRD 1300 BUP klinik KSK -6 901-5 956 945 15,87% 1302 BUP klinik MSE -36 403-35 082 1 321 3,77% 1304 BUP klinik NLN -18 403-18 909-506 -2,68% 132 Psykiatrisk klinik NLN -123 015-120 352 2 663 2,21% 133 Psykiatrisk klinik MSE -185 533-186 525-992 -0,53% 134 Psykiatrisk klinik KSK -77 037-75 410 1 627 2,16% 135 Medicinklinik MSE -279 221-304 701-25 480-8,36% 136 Medicinklinik KSK -97 366-97 817-451 -0,46% 137 Medicinklinik NLN -141 664-149 952-8 288-5,53% 138 Ger/Rehabklinik KSK -16 227-15 160 1 067 7,04% 139 Ger/Rehabklinik NLN -58 312-60 250-1 938-3,22% 140 Primärvård Flen/Malmköping -48 854-46 576 2 278 4,89% 141 Primärvård extern drift -70 109-70 159-50 -0,07% 142 Primärvård Strängnäs -66 055-68 655-2 600-3,79% 143 Primärvård Eskilstuna -224 128-228 328-4 200-1,84% 145 Primärvård Mariefred -37 719-37 719 0 0,00% 146 Primärvård Katrineholm -108 744-108 420 324 0,30% 1481 Primärvård Trosa -37 248-41 907-4 660-11,12% 1482 Primärvård Gnesta -36 775-37 212-437 -1,17% 1483 Primärvård Oxelösund -45 730-46 536-806 -1,73% 1484 Primärvård Nyköping -159 809-164 639-4 830-2,93% 149 Barnhälsovård Sörmland -6 488-5 828 660 11,32% 191 Gemensamt Division Närvård -148 500-142 948 5 552 3,88% SUMMA NÄRVÅRD -2 030 243-2 069 041-38 799-1,88% MEDICINSK SERVICE 150 Vårdplatsenhet MSE -130 352-126 434 3 918 3,10% 151 Vårdplatsenhet KSK -76 845-77 628-783 -1,01% 152 Vårdplatsenhet NLN -84 870-82 781 2 089 2,52% Tkr
153 Samlad mottagning KSK -24 041-23 723 318 1,34% 156 Akutklinik MSE -68 791-67 720 1 071 1,58% 157 Akutklinik NLN -33 327-32 472 855 2,63% 158 Paramedicin MSE, KSK -66 563-64 866 1 697 2,62% 159 Paramedicin NLN -30 756-30 652 104 0,34% 160 Ambulanssjukvård Sörmland -79 385-76 462 2 923 3,82% 161 Klinisk fysiologi och nukleärmedicin -28 907-27 911 996 3,57% Sörmland 162 Radiologisk klinik MSE, KSK -134 314-128 724 5 590 4,34% 163 Radiologisk klinik NLN -43 886-42 319 1 567 3,70% 164 Medicinsk Fysik och Teknik Sörmland -33 168-32 434 734 2,26% 165 Labmedicin - Svårbudgeterat första år med ny verksamhet. Måste läsas tillsammans med Hos gemensamt. -24 792-16 005 8 787 54,90% 192 Gemensamt Division Medicinsk -4 699-4 679 20 0,43% service SUMMA MEDICINSK SERVICE -864 696-834 810 29 886 3,58% GEMENSAMT HÄLSO OCH SJUKVÅRD 84 Gemensamt Hälso- och Sjukvård -36 111-81 423-45 312-55,65% SUMMA GEMENSAMT HÄLSO OCH -36 111-81 423-45 312-55,65% SJUKVÅRD TOTALT HSO -4 399 015-4 483 495-84 480-1,88% Rapport skapad 39427