Hur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet



Relevanta dokument
PFAS i sommarstugeområde i Luleå

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk

PFAS i enskilda brunnar runt Visby flygplats

Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA

Pressinformation - arbetsmaterial PFAS uppmätt i blodprover hos barnen i Kallinge

PFAS i dricksvattnet Reflexioner om riskbedömning och riskkommunikation

Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag

PFAS ett nytt hot mot landets uttrar?

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAS

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD

PFOS i den svenska miljön

Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014

Hälsorisker med kadmium hos barn

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Intagsberäkningar som underlag för framtagande av hälsobaserad åtgärdsgräns för perfluorerade alkylsyror (PFAA) i dricksvatten

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Per- och polyfluorerade ämnen (PFAS)

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Kan man dricka vattnet i Arvidsjaur?

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Astrakanen, fredagen den 4 juli 2014 kl

Åtgärder kopplade till högfluorerade ämnen nationellt, inom EU och globalt

PFAS i dricksvatten. - förekomst och rening. Philip McCleaf, Lutz Ahrens, Karin Wiberg

Värsta giftet. en toxikologisk introduktion. Annika Hanberg. medicin Karolinska institutet

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

Vad är PFAS och varför är PFAS-ämnen ett bekymmer?

Risk analys. Humantoxikologi och hälsoriskbedömning. Toxikologisk bedömning. Riskbedömning. Riskvärdering/ riskhantering. Acceptabelt??

Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress:

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Vad är det vi missar? Mäter vi rätt? Vad gömmer sig bakom PCB7, PAH16, PFAS11?

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i Uppsalas dricksvatten

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

PFAS (PERFLUORERADE ALKYLSUBSTANSER)

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

B. Perfluorerade miljögifter PFHxA PFOA PFNA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFHxS PFOS. C. Giftiga tungmetaller Kadmium Arsenik Bly

Riskbedömning av hormonstörande ämnen

Perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i stort, i smått, och i Vättern. Ingrid Ericson Jogsten

LMNO'$P+<F) O:7EI+-$Q+E<--": ;I8:68E6:,I:$30 2%/$/B$5MLRSHMLT RU:7:UFFIE>$'5&AK343& 1'EFG(#E77$#- O:8"F-JJIF9$XQ HE"VJ+,+EI HE"VJ+,:6:,-7+JUF :,\<

Inriktningsbeslut för riktvärde av PFAS i grundvatten

Dioxiner i lax och tolerabelt intag

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors

Ultrakorta PFAS i svensk miljö

Strandstaden i Fagersanna

Resultatrapport - Provtagning av ytvatten och sediment i Styrstad dike

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Riskvärdering av perfluorerande alkylsyror i livsmedel och dricksvatten

Hormonstörande ämnen i ett regulatoriskt perspektiv. Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor

Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA. Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

PFOS i fisk ifrån sjöarna nedströms f.d. Flygflottiljen F18 - en riskbedömning

Fakta om omega-3 och barn

organ och kroppsvätskor

SafeDrink - Bättre kontroll av hälsofarliga kemiska föroreningar i dricksvatten Prof. Karin Wiberg

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

Tidstrender för perfluorerade ämnen i plasma från svenska kvinnor

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten

NANOTOXIKOLOGI: OM MÖJLIGA HÄLSORISKER MED NANOMATERIAL

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Nätverksmöte kring PFAS 24 november 2016

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Barns exponering för per- och polyfluorerade

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Utbildning av toxikologer förr och nu behov för framtiden

Nervsystemet hos diande råttungar påverkas av kadmium

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården,

Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?

Miljömedicinskt yttrande: Exponering för bly vid förskolan Grenadjären 9 Örebro

Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige

Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar

Kemikalieinspektionens uppdrag inom ramen för Skrovmålet

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk

Biomonitorering av unga män med invandrarbakgrund

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

Miljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun

Arbets- och miljömedicin Lund

Experter gör trolig koppling av kemikalien BPA till fetma, diabetes och en rad psykiska sjukdomar

Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala (POPUP)

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

PFOS ur tillsynsmyndighetsperspektiv GENERALLÄKAREN

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium

Kemikalier i vår vardag

Exempel på aktuella konsumentexponeringar för. Bisfenol-A och PFOS

Transkript:

ur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? elen åkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet

Upplägg PFAS Exponering och kinetik Effekter och bedömning Experimentella data (toxikologi) EFSAs hälsoriskbedömning Första kumulativa PFAS bedömningen Observationsdata på människa (epidemiologi) Några slutsatser 2

Vem jag är och vad jag jobbar med Institutet för Miljömedicin (IMM) Forskar/Forskarutbildar Postdoc, Doktorander, Studenter Projekt inriktade på POPar av vilka många är hormonstörare Undervisar Byggt upp utbildning för riskbedömare på EU-nivå Leder forskarutbildningsprogrammet Miljöfaktorer och hälsa på KI Blekinge/Karlskrona -Civ Ing Biokemisk Teknologi, Toxikolog -Professor i hälsoriskbedömning Ger myndighetsstöd Dioxin och PCB; Norden, EU, USA PBDEs, BCDD, TBBPA; EU PFAS; KemI, NV Pesticider, WO BPA; WO ur bedöma EDCs; NV, EU ur bedöma DNT; KemI/OECD/EFSA 3

Källor till exponering Stort antal produkter. Kan nå miljön under hela sin livscykel Produktion, hantering, användning inom industriella applikationer/konsumentprodukter, efter användning Mat betydande källa till människors exponering Fisk och skaldjur Damm och aerosoler Kan vara huvudsaklig källa för vissa PFAS Betydande exponeringsväg för yrkesexponerade Betydande exponeringsväg för PFAS i skidvallor Bröstmjölk uvudsaklig källa för spädbarn 4

Kinetik för PFOS ögt upptag oralt (> 95% inom 24h i råtta) Fördelas till lever och plasma (vuxna djur) Lite information från andra organ Metaboliseras inte alveringstid Råtta: ~100 dagar (30% urin, 13% feces) Människa: ~ 4,5 år Överförs till foster och spädbarn via placenta och bröstmjölk (Andersen et al., 2006) 5

PFOS: elkropps autoradiografi GD18 (Borg et al 2010) Blood Brain 6

Effekter av PFAS i experimentella studier Effekter vid upprepad exponering hos vuxna djur Levertoxicitet (hypertrofi nekros) Minskad kroppsvikt Påverkan på fettmetabolismen ( kolesterol och fettsyror i serum) Påverkan på sköldkörtelhormoner ( T3/T4) Immunotoxicitet Effekter efter exponering under fostertiden Minskad födelsevikt, sänkt kroppviktsökning i ungar Dödlighet vid födseln (troligen p g a störd lungfunktion) Missbildningar (vid högre doser som också påverkar modern) Verkningsmekanismer ej fastställda Perfluorerade fettsyror Vissa effekter medierade via PPAR-, andra inte PXR/CAR Effekter på mitokondrier, cellmembran, gap junctions etc. O O PFOA Oktansyra 7

EFSAs Riskbedömning (2008) Tolerabelt dagligt intag (TDI) baserat på experimentella data PFOS: TDI = 150 ng/kg kroppsvikt Baserat på data från apa (sköldkörtelhormon och fettmetabolism) samt osäkerhetsfaktor = 200 PFOA: TDI = 1500 ng/kg kroppsvikt Baserat på data från råtta och mus (levertoxicitet) samt osäkerhetsfaktor = 200 Övriga PFAS ej bedömda; effekt-data saknas; TDI saknas Samtidig exponering för flera PFAS ej bedömd 8

Svensk PFAS-hälsoriskbedömning; den första kumulativa (2012/13) Problematiken Ett 20-tal PFAS har detekterats i den svenska befolkningen älsoriskbedömningsinformation finns tillgänglig för 3 st. Syfte Utföra en hälsoriskbedömning för de PFAS som detekterats i den svenska befolkningen, enskilt och i kombination, i enlighet med REAC guidelines. Några viktiga begrepp: DNEL=Derived No Effect Level; RCR=Risk Characterization Ratio Read-Across PFOS PFBS PFOA PFPS PFxS PFpS PFOSi PFOSA EtFOSA PFDS PFBA PFPeA PFxA PFpA PFNA PFDA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFTeDA PFPeDA PFxDA 6:2 FTSA 9

% Response Riskbedömningsmetodik inom REAC Farobedömning 1. Effekter (i detta fall levertox och reprotox) 2. Effektnivåer (dos-responssamband) 3. Derived No Effect Level (POD: NOAEL/BMD + AFs) Exponeringsbedömning 1. Identifiering av grupper 2. Exponeringsnivåer 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 DNEL NOAEL BMD 0 0.01 0.1 1 10 100 Dose (mg/kg/day) Riskkaraktärisering Derivering av Risk Characterization Ratio (RCR) Exp/DNEL; > 1 = risk, < 1 = ingen risk Kumulativ utvärdering RCR 1 + RCR 2 + RCR 3.. ( Read-Across, Antagande om likvärdig toxikologisk profil ) 10

Riskkaraktärisering Allmänbefolkning Ingen risk* för levertoxicitet eller reproduktionstoxicitet ögexponerad PFOS-grupp (Landvetter): RCR=1.3/1.0 Yrkesexponerade (professionella skidvallare) Risk* för levertoxicitet baserat på PFOA och alla PFAS i kombination Risk* för reproduktionstoxicitet baserat på alla PFAS i kombination Nya typer av effekter/markörer RCR (Immunotoxicitet) = 54-225 RCR (Effekter på bröstkörtelutveckling) = 1.1-267.5 * - Risk innebär INTE att det nödvändigtvis finns hälso- eller miljöproblem idag, men visar på att marginalen mellan nuvarande exponeringsnivåer och säkra nivåer är otillräcklig samt att en ytterligare förfining av riskbedömningen kan vara nödvändigt och/eller att förebyggande åtgärder behövs för att minska exponeringen. 11

Studier på människa ser vi liknande effektmönster som i experimentella studier? C8-studier 2011, 2013 Arbetare i PFOA-fabrik samt allmänbefolking nära fabriken, Ohio, USA. Johnson et al 2014, Meta-analys med avseende på PFOA-exponering och fostertillväxt Med flera studier 12

C8 Science Panel 2011, 2013 med flera studier. Det är inte möjligt att fastlägga orsakssamband men det är troligt att det finns samband mellan exponering för PFOA och riskökning för följande sjukdomsmarkörer/sjukdomar: serum kolesterol blodtryck under graviditet Ulcerös kolit Cancer i testiklar och njurar Oklart kunskapsläge map allmänbefolkning: Missfall, minskad födelsevikt Tillväxt, barnfetma Nervsystemets utveckling hos barn Sänkt immunsvar Ålder vid pubertet Spermiefunktion 13

Johnson et al 2014. Meta-analys med avseende på PFOA-exponering och fostertillväxt. Evidensbaserad metodik Identifierade 18 studier; av dessa ingick 9 i meta-analysen. Tidsperiod: 1988-2009; Geografi: 9 länder Antal individer per studie: från 17 till 11737 PFOA Median värde i blod: från 1.2 till 5.2 ng/ml Resultat Minskad födelsevikt (-18.9 g per 1 ng PFOA/ml blod) Minskad födelselängd Minskad vikt/längd-kvot vid födelsen Minskat huvudomfång vid födseln Studie-konklusion Tillräckligt stöd för ett säkerställt samband mellan PFOAexponering och minskad födelsevikt 14

ur påverkas vi av uppmätta PFAS? Några slutsatser Studier på människa Mätbara effekter på befolkningsnivå kan inte uteslutas Sannolikt inte mätbara effekter på individnivå TDI för enskilda PFAS kan överskridas ssk för små barn Övergripande slutsatser från 1:a kumulativa PFASbedömningen Säker användning kan inte visas för yrkesexponerade skidvallare Ingen risk identifierad för vuxna allmänbefolkningen öga oavsiktliga exponeringar kan resultera i RCRs > 1 Riskuppskattning baserat på nya effekter/effektmarkörer kan resultera i RCRs > 1 15

ur påverkas vi av uppmätta PFAS? Några slutsatser (forts) Effekter i djurstudier är relevanta för hälsoriskbedömning Mer kinetikkunskap behövs både hos djur och människa PFAS är annorlunda än fettlösliga POPar Stora dataluckor Toxikologiska effektdata saknas för flertalet PFAS Exponeringsdata saknas för flertalet PFAS Verkningsmekanism(er) okänd för samtliga PFAS 16

För mer information Swedish EPA-report http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer64 00/978-91-620-6513-3.pdf Thesis about PFASs http://publications.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/41507 /Thesis_Daniel_Borg.pdf?sequence=1 Paper on the combined health risk assessment of PFASs Borg et al. (2013). Env Int. 59:112-123. 17 17

Tack för uppmärksamheten! Frågor? 18