YRKESKVALIFIKATIONSDIREKTIVET ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

YTTRANDE 1 (7) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm YRKESKVALIFIKATIONSDIREKTIVET ett samlat genomförande (SOU 2014:19) U2014/2885/UH Länsstyrelsen i Stockholms län ser i grunden det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet som positivt för Stockholmsregionen, då det ger ökade möjligheter till en bättre rörlighet för arbetskraft inom den europeiska unionen. Möjligheten att kunna rekrytera medarbetare från andra länder och att synliggöra kompetensen hos inflyttade från andra länder är en förutsättning för regionens framtid och för kompetensförsörjningen av länets arbetsmarknad. Till Stockholms län flyttar många personer från länder utanför EU. Länets invånare kommer från 193 olika länder. För Stockholmsregionen är det därför önskvärt att regelverken också bidrar till att underlätta för tredjelandsmedborgare att etablera sig på arbetsmarknaden. Länsstyrelsen i Stockholms län är också nationell behörig myndighet i fråga om erkännande av väktares yrkeskvalifikationer. Förslaget har därför i huvudsak granskats ur detta perspektiv och föranleder följande yttrande: Sammanfattning Länsstyrelsen gör bedömningen att utredningens förslag till genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet kommer att leda till en mer enhetlig tolkning av direktivet. Länsstyrelsen anser dock att information om att ett yrkesförbud beslutats för väktare som fått sina yrkeskvalifikationer erkända bör tilldelas alla relevanta behöriga myndigheter när sådant beslut fattats, oaktat när detta sker. Vidare är det Länsstyrelsens bedömning att all kommunikation mellan behöriga myndigheter för bevakningsbranschen inte i alla lägen kommer att kunna ske via IMI på grund av de regelverk som omgärdar yrkesgruppen och de tjänstemän som arbetar med frågorna. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Hantverkargatan 29 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Box 22067 Fax www.lansstyrelsen.se/stockholm 104 22 STOCKHOLM 010-223 11 10

2 (7) Länsstyrelsen ifrågasätter också om inte flera av yrkeskategorierna inom bevakningsbranschen innebär sådana arbetsmoment att det redan i dagsläget bör anses vara en form av offentlig maktutövning. Därutöver avstyrker Länsstyrelsen förslaget att behörig myndighet för väktare ska inhämta yttrande av rådet i samtliga ärenden. Kvarstår förslaget med skyldighet att ersätta rådet för kostnaden för yttrandet måste frågan om finansiering regleras. Slutligen vill Länsstyrelsen, med hänsyn tagen till formuleringarna i det moderna yrkeskvalifikationsdirektivet uppmärksamma det olyckliga i att endast yrken med konsekvens för patientsäkerheten ansetts ha ett berättigat behov av mer regelmässiga språktest. Yrken som påverkar säkerheten för tredje man bör försäkra sig om att yrkesutövaren har tillräckliga språkkunskaper för att kunna utföra sitt uppdrag på ett säkert sätt. 4.4 4.6 Tillfälligt utövande av yrket Av betänkandet framgår att förhandsunderrättelsen utökas så att behöriga myndigheter för bl.a. säkerhetsbranschen kan kräva intyg som bekräftar att yrkesutövaren inte förbjudits att utöva yrket. Däremot saknas säkerhetsbranschen i uppräkningen över vilka som ska informera varandra om yrkesförbud. Ställningstagandena utgör i princip en motsägelse och ett hinder för effektiv handläggning och tillsyn av verksamhetsutövarna. Behörig myndighet bör inte bara inledningsvis vid förhandsunderrättelsen erhålla denna typ av upplysning. Information om att ett yrkesförbud beslutats bör rimligen tilldelas alla relevanta behöriga myndigheter när sådant beslut fattas. Se exempelvis SIAs elektroniska register över enskilda och säkerhetsföretag 1 eller Länsstyrelsen i Stockholms register över återkallade auktorisationer 2. Säkerhetsklassade yrkesgrupper kan inte tillåtas fortsätta sin yrkesverksamhet, om disciplinära åtgärder och/eller yrkesförbud inträtt. 4.13 Övergripande åtgärder till stöd för ökad rörlighet I det nya direktivet anges det uttryckligen att kommunikationen mellan behöriga myndigheter ska ske via IMI bl.a. när det gäller disciplinära åtgärder. Saknas behörig myndighet i etableringslandet ska rådgivningscentrumen kunna lämna motsvarande information. Som framgår av utredningen är säkerhetsbranschen undantagen från tjänstedirektivet. Därtill föreligger såväl enkel som kvalificerad sekretess i vissa ärenden rörande väktare och auktoriserade bevakningsföretag. Det är därför 1 Se Register i IMI samt http://www.sia.homeoffice.gov.uk/pages/enforcement-prosecutions.aspx) 2 http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sv/naringsliv-ochforeningar/bevakningsforetag/pages/aterkallade-auktorisationer.aspx

3 (7) Länsstyrelsens bedömning att önskvärd kommunikation mellan behöriga myndigheter inte i alla lägen kommer att kunna ske via IMI. IMI bygger dessutom på frågor om vilka straffrättsliga påföljder som vidtagits i sista instans. Detta avviker väsentligt från det svenska regelverket. Länsstyrelsen kan inte bevilja något godkännande som väktare om misstanke om brott föreligger eller om personen är dömd för ett brott som är diskvalificerande. Det sistnämnda gäller oavsett om lagakraftvunnen dom föreligger eller inte. Ansökan om godkännande för att få arbeta i ett auktoriserat bevakningsföretag kan beviljas först om personen frikänns eller misstanken läggs ner. 8 Reglerade yrken i Sverige Utredningen konstaterar att brandskyddskontrollant inte längre bör omfattas av genomförandeåtgärderna för yrkeskvalifikationer eftersom yrkesverksamheten är förknippad med utövande av offentlig makt. Därefter anges under tillkommande yrken att bl.a. Naturvårdsvakt inte är att anse som reglerad yrkesverksamhet då det för utövande inte krävs bestämda yrkeskvalifikationer. Länsstyrelsen vill i sammanhanget förtydliga att naturvårdsvakternas utbildningar är reglerade av Rikspolisstyrelsen och godkänns och kontrolleras av Länsstyrelsen och Polismyndigheten. Som anges i 7.3.23.1 är det således det faktum att tjänsterna är förenade med utövande av offentlig makt som gör att de inte omfattas av det moderna yrkeskvalifikationsdirektivet. Det är vidare klart att i praktiken samtliga yrken inom bevakningsbranschen är reglerade på så sätt att yrkeskvalifikationsdirektivet aktualiseras. Flera av dessa yrken är direkt förknippade med offentlig maktutövning 3, varför direktivet inte är tillämpligt på denna kategori bevakningsyrken. Som sagts är en ökad rörlighet i sig en positiv del av EU-samarbetet. Trots detta finns det skäl att framföra vissa invändningar. Den ökade rörligheten, till följd av yrkeskvalifikationsdirektivet, innebär att godkännandeprövningen av personal inom bevakningsbranschen riskerar att urholkas. Länsstyrelsen har idag inte tillgång till sådana uppgifter som motsvarar svenska polisens misstanke- och belastningsregister samt Säkerhetspolisens register enligt säkerhetsskyddslagen, från utländska myndigheter. Frågan uppkommer då om det är vissa kategorier av bevakning där dessa problem gör sig särskilt gällande. Länsstyrelsen bedömer att det framför allt är inom värdetransport och personskydd som dessa problem gör sig starkast gällande. I båda dessa kategorier har det som skyddas ett mycket högt värde. Inom värdetransportsektorn är det uppenbart att organiserad brottslighet hela tiden eftersöker svagheter i systemen som gör det möjligt att genomföra angrepp, bl.a. 3 Ordningsvakter, flygplatskontrollanter, jakttillsynsmän, naturvårdsvakter, skyddsvakter, fisketillsynsmän etc.

4 (7) genom rån. Det är därför av mycket stort intresse att så långt som möjligt se till att inga personer med koppling till organiserad brottslighet kan komma in i denna typ av verksamhet. När det gäller personskydd är det inte enbart organiserad brottslighet som utgör problembilden. Vissa personer som behöver personskydd kan vara i den situationen pga. politisk aktivitet. Det kan då vara mycket viktigt att se till att de personer som verkar inom personskyddsområdet inte har koppling till t.ex. politisk extremism. Länsstyrelsen gör därför bedömningen att de personer som ska vara verksamma inom värdetransport och personskydd måste genomgå den godkännandeprövning som följer av lag (1974:191) om bevakningsföretag, utan inskränkning. Det finns olika vägar att nå dit. En väg är att staten ingår avtal med övriga stater som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivet med innebörden att länsstyrelserna får tillgång till sådana uppgifter. Länsstyrelsen bedömer dock att det sannolikt kommer att vara svårt att få sådana avtal till stånd. En annan tänkbar väg är att dessa två kategorier av väktare särregleras i lagstiftning och i samband med det ges ett utökat mandat att ingripa mot personer. Detta skulle bl.a. innebära en rätt att utöva våld som överstiger envarsingripande enligt rättegångsbalken, samt för verksamhetslaget ändamålsenliga befogenheter i övrigt. I och med detta skulle dessa två kategorier av väktare i praktiken få mandat att utöva offentlig makt. De skulle därför inte omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivet, varvid problemet med reducerad möjlighet till godkännandeprövning undviks. Frågan är också om inte andra yrkeskategorier inom bevakningsbranschen innebär sådana arbetsmoment att det redan i dagsläget bör anses vara en form av offentlig maktutövning. Till exempel så genomför väktare med butikskontrollantutbildning, i allmänhet, ett flertal ingripanden mot snattare per dag. De tillämpliga bestämmelserna rörande snatteri medför att butikskontrollantens arbetsuppgifter klart påminner om polisiär verksamhet. I den praktiska verkligheten är det även så att butikskontrollanter genomför samtliga moment som kan ligga till grund för lagföring. De griper den enskilde, kontrollerar personens identitet, beslagtar stulet gods och färdigställer den rapport som polis och åklagare senare kan använda vid åtal. Butikskontrollantens arbetssituation är därför i praktiken en form av offentlig maktutövning. Mot bakgrund av detta bör övervägas att även reglera butikskontrollanternas befogenheter, om reglering sker avseende värdetransport och personskydd. Detta skulle sannolikt innebära att även butikskontrollanter anses utöva offentlig makt.

5 (7) 8.1 Myndighetsstruktur Utredningens förslag innebär att behöriga myndigheter ska höra Universitets- och högskolerådet i alla ärenden avseende sökandens utländska utbildningsrelaterade yrkeskvalifikationer, om det inte är obehövligt. Skyldigheten att inhämta yttrande anses avlasta de behöriga myndigheterna då de inte längre behöver upprätthålla egen kompetens eller upphandla tjänsten. Behörig myndighet ska vidare ersätta rådet för kostnaden att lämna yttrandet eftersom uppgiften är ny för rådet. Länsstyrelsen har svårt att se hur en tillstånds- och tillsynsmyndighet, bl.a. för de auktoriserade utbildare som tillhandahåller väktarutbildning i Sverige, inte skulle behöva upprätthålla egen kompetens avseende utbildningsnivå och kvalitet. Som enda behöriga myndighet i landet för väktare kommer Länsstyrelsen i Stockholm därmed att påföras en ny kostnad. Eftersom ärendegruppen idag inte är avgiftsfinansierad hos Länsstyrelsen bör frågan om finansiering regleras. 8.3.2 Språkkunskaper I artikel 53 i det moderna yrkeskvalifikationsdirektivet anges att yrkesutövare som får sina yrkeskvalifikationer erkända ska ha nödvändiga språkkunskaper. Artikeln har förtydligats i ändringsdirektivet som anger att det är särskilt viktigt att språkkunskaperna testas innan yrkesutövaren börjat utöva yrket. I artikel 53.3 i det moderna yrkeskvalifikationsdirektivet framgår att behöriga myndigheter endast får pröva språkkunskaperna avseende yrken som har konsekvenser för patientsäkerheten. För övriga yrken får språkkunskaper endast prövas om det framkommer allvarliga och konkreta tvivel i det enskilda fallet. Prövningen får endast ske efter att ett erkännande eller ett yrkeskort beviljats och i artikel 53.4 anges att kontrollerna ska vara proportionerliga och besluten ska vara överklagbara. Utredningen framhåller att nationella krav på språkkunskaper inte får påverka rätten till ett erkännande av yrkeskvalifikationer och att kontrollen inte får ske under pågående handläggning av ett ärende om erkännande eller yrkeskort. Utredningen föreslår att en ansökan om rätt att utöva ett reglerat yrke 4 ska delas upp i två eller tre steg. 1. Först kontrolleras om yrkeskvalifikationerna är tillräckliga och ett beslut fattas. 2. Därefter kontrolleras språkkunskaperna om det av särskild anledning kan antas 5 att yrkesutövaren inte uppfyller nödvändiga språkkunskaper. 6 3. Slutligen fattas beslut om sökanden kan ges behörighet att utöva yrket. Länsstyrelsen vill i sammanhanget framföra följande: 4 Utredningen använder även begreppet ansökan om tillträde till ett yrke med innebörden behörig att utöva. 5 Motsvarar enligt utredningen direktivets allvarliga och konkreta tvivel. 6 Ett beslut om språkkontroll avser myndighetsutövning och ska vara överklagbart.

6 (7) Ett beslut om erkännande av utländska yrkeskvalifikationer som väktare ger inte sökanden rätt att börja arbeta som väktare. På samma sätt som för svenska väktare är beslutet endast ett bevis på att väktaren är behörigen utbildad. En tjänst hos ett auktoriserat bevakningsföretag är säkerhetsklassad (klass 3). För att få börja arbeta som väktare krävs att väktaren blivit godkänd för arbete i ett auktoriserat bevakningsföretag. Det är endast auktoriserade bevakningsföretag som kan ansöka om ett godkännande 7. Någon laglig grund för Länsstyrelsen att på en enskilds begäran genomföra en godkännandeprövning med eller utan språktest saknas således. Inte heller är det önskvärt att den möjligheten ges. Oavsett nationalitet bör förfarandet för tillträde till en väktartjänst i ett auktoriserat bevakningsföretag vara detsamma. Därutöver vill Länsstyrelsen med hänsyn tagen till formuleringarna i det moderna yrkeskvalifikationsdirektivet och ändringsdirektivet uppmärksamma det olyckliga i att endast yrken med konsekvens för patientsäkerheten ansetts ha ett berättigat behov av mer regelmässiga språktest. Säkerhetsbranschen och då särskilt väktare i auktoriserade bevakningsföretag genomför dagligen ingripanden mot allmänheten. Beroende på uppdrag har väktare ibland rätt och ibland skyldighet att bära såväl handfängsel som batong och handeldvapen vid sin tjänsteutövning. För att allmänheten inte ska utsättas för fara krävs att väktaren har sådana juridiska kunskaper att denne kan tillämpa de lagar och regler som styr väktarens arbete. En väktare får aldrig tveka om vilka arbetsuppgifter denne får åta sig eller vilken utrustning hen är behörig att använda. En väktare måste även under hög stress, såväl muntligt som skriftligt, kunna rapportera incidenter och iakttagelser samt kunna ge signalement på gripna eller flyende gärningsmän till polis och räddningstjänst. Väktaren ska även skriftligen kunna redogöra för de juridiska överväganden som har föregått ett gripande enligt 24 kap. 7 andra stycket rättegångsbalken och, i förekommande fall, varför den gripne frigetts utan att polismyndigheten kontaktats. Eftersom språktest inte blir aktuellt förrän efter det att yrkeskvalifikationerna erkänts och först i samband med att den enskilde funnit arbete och ska genomgå laglydnadsprövning finns ingen risk för särbehandling i förhållande till nationella sökanden. Önskvärt hade därför varit att detta uppmärksammats redan i ändringsdirektivet. Avslutningsvis kan tilläggas att det även med de ändringar som utredningen nu föreslår kommer att kvarstå svårigheter för väktare att yrkesmässigt röra sig fritt inom EU och EES-området. Erkännande av utbildning och/eller erfarenhet åsido kvarstår de administrativa problem länderna emellan kommer att ha gällande delning/överföring av information ur respektive lands misstanke- och belastningsregister samt information från Säkerhetspolisens register, uppgifter som svårligen kan införlivas i sin helhet i IMI-strukturen. 7 4 lag (1974:191) om bevakningsföretag.

7 (7) Detta yttrande har beslutats av länsöverdirektör Magdalena Bossom. I den slutliga handläggningen har deltagit avdelningschef Åsa Ryding, tillväxtdirektör Mats Hedenström samt länsjurist Hellena Bäck (föredragande). Magdalena Bosson Hellena Bäck