Miljömålsprogram för Härnösands kommun



Relevanta dokument
Miljömålsprogram för Härnösands kommun

Sveriges miljömål.

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Sveriges miljömål.

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

God bebyggd miljö - miljömål.se


MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Temagruppernas ansvarsområde

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Bilaga 5 Miljöbedömning

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Grundläggande Miljökunskap

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Miljömålen i Västerbottens län

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2


Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Miljööverenskommelse

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljömål för Luleå tekniska universitet

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget KF 106

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling Enligt KS beslut

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS )

Utveckling och hållbarhet på Åland

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Samhällsutveckling- och kommunikation Diarienummer 2018:315 Plan och bygglov

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Miljöstrategi för Arvika kommun

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Förslag till energiplan

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Klimatpolicy Laxå kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Transkript:

Miljömålsprogram för Härnösands kommun

Förord Varje dag är ett gyllene tillfälle att forma morgondagen. I Härnösand har vi valt att aktivt arbete för en bättre morgondag för nuvarande och kommande generationer. Dokumentet du nu har i din hand är ett steg mot en hållbar utveckling, där vi hushåller med naturresurserna och minskar miljöpåverkan på lokal och global nivå. Härnösands miljömål är en del av det nationella och regionala miljömålsarbetet. Men med de lokala miljömålen har vi möjlighet att fokusera på områden som vi tycker är viktiga i Härnösand, och som vi tillsammans ska försöka uppnå. På lokal nivå blir arbetet konkret. I Härnösand spelar alla roll- och därför har alla i kommunen möjlighet att medverka i stort och smått för att nå målen. Tanken är att vi kan sätta nya mål allteftersom vi uppnår gamla. Med detta dokument fortsätter vi på vägen mot en hållbar utveckling. Följande personer har medverkat i ledningsgruppen för miljömål: Rune Danielsson, Lars-Gunnar Hultin, Christer Andersson, Eva Goës, Sara Nyberg och Joakim Drejare. Anders Gäfvert Ordförande Kommunstyrelsen i Härnösands kommun

Innehåll Vi står inför stora miljöutmaningar 6 Nationella och regionala miljömål 7 Vision för ett hållbart Härnösand 8 Miljömålsprogram för Härnösands kommun 10 Miljömålsprogrammet 10 Miljömålsstrukturen i Härnösand 11 Miljömålsarbetet 13 Uppföljning 13 Revidering 13 Organisation för framtagandet av miljömålsprogrammet 13 Härnösands profilområden Bra boende! 14 Nära natur! 16 Rena vattnet! 18 Ren energi! 20 Slut kretsloppen! 22

Vi står inför stora miljöutmaningar Miljöbelastningen på vår jord är idag många gånger större än för bara 50 år sedan. Vi har under de senaste 30 åren förbrukat mer energi och metaller än under hela den tidigare delen av jordens historia. För att klara de ekologiska påfrestningarna behöver vi bli långt mer effektiva med hushållning och användning av våra resurser. För att markera kommunens viljeinriktning har Härnösand blivit medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, Sekom. Ekokommunen Härnösand har en lång tradition av framsynt miljöarbete, och miljöfrågorna har etablerat sig på den politiska dagordningen. Trots det återstår mycket arbete innan vi kan påstå att vi lever i en ekologiskt hållbar kommun. I Härnösand vill vi ha en god livsmiljö. Det skapar vi bland annat genom att ligga i framkant inom miljöområdet. Miljömålsprogrammet är ett långsiktigt grunddokument som anger inriktningen för Härnösand på miljöområdet fram till år 2020. Vårt miljömålsprogram syftar till att få tydliga förbättringar till stånd. Programmets miljömål är långsiktiga, men måste naturligtvis brytas ner i delmål som ger effekt även på kort sikt. För att säkerställa att åtgärderna blir av och att de ger önskad effekt kommer en årlig uppföljning att ske. Förutsättningarna för att vi ska lyckas nå målen i vårt miljöarbete är att alla måste hjälpa till och dra sitt strå till stacken i detta omfattande och mycket viktiga arbete. Vårt mål är att alla härnösandsbor aktivt och demokratiskt ska kunna vara med och påverka och känna medansvar för miljöarbetet så att vi tillsammans kan bygga upp ett långsiktigt hållbart Härnösand och Västernorrlands län. Tillståndet för miljön i Härnösand är huvudsakligen ganska bra. Likväl påverkar och påverkas Härnösand av globala miljöproblem som till exempel växthuseffekten och försurningen. Mot bakgrund av utvecklingen i världen i stort måste vi alla ta vårt ansvar och förbättra vad vi kan med ändamålsenliga och rimliga åtgärder. Att värna om den miljö som finns och att arbeta med lokala miljöproblem som till exempel buller är också viktiga delar i Härnösands miljöarbete. Därför är miljöarbetet mycket viktigt även i Härnösands kommun. Prästhushamn

Nationella och regionala miljömål Agenda 21 är namnet på FN:s handlingsprogram för miljö och hållbar utveckling, antaget under FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Målet med detta handlingsprogram för det 21:a århundradet är att uppnå en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling innebär:... en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov. (Brundtlandkommissionen, 1987) och innefattar mer än de traditionella miljöfrågorna. Hållbar utveckling har fyra dimensioner: ekologisk-, ekonomisk-, social- och kulturell hållbarhet. Genom antagandet av sexton miljökvalitetsmål har Sveriges riksdag konkretiserat vad den ekologiska delen av hållbar utveckling betyder. Miljökvalitetsmålen är formulerade så att de beskriver det tillstånd i miljön som krävs för att samhällsutvecklingen ska vara (ekologiskt) hållbar. Miljökvalitetsmålen ska huvudsakligen uppnås inom en generation så att vi till nästa generation kan lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Till varje miljökvalitetsmål finns ett antal delmål som är mer precisa med tidsatta och storleksbestämda åtgärder eller förändringar i miljön. De nationella miljömålen har brutits ned och anpassats regionalt till miljömål för Västernorrland. Miljökvalitetsmålen ska huvudsakligen uppnås inom en generation så att vi till nästa generation kan lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. I Västernorrland finns ytterligare ett miljömål: Geologisk mångfald. Miljömålet Storslagen fjällmiljö är inte relevant för Västernorrland eftersom det inte finns någon fjällmiljö här. Härnösands miljömålsprogram har sin utgångspunkt i det övergripande målet att nå en hållbar utveckling och i de nationella och regionala miljömålen. De lokala miljömålen ska medverka till uppfyllandet av de nationella och regionala miljömålen. SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL ä Begränsad klimatpåverkan ä Frisk luft ä Bara naturlig försurning ä Giftfri miljö ä Skyddande ozonskikt ä Säker strålmiljö ä Levande sjöar och vattendrag ä Hav i balans samt levande kust och skärgård ä Grundvatten av god kvalitet ä Myllrande våtmarker ä Levande skogar ä Ett rikt odlingslandskap ä Ingen övergödning ä Storslagen fjällmiljö ä God bebyggd miljö ä Ett rikt växt och djurliv

Vision för ett hållbart Härnösand Härnösands kommun har tagit fram en vision för Härnösand 2015 som ska vara vägledande i kommunens utvecklingsarbete. En ren miljö och en god folkhälsa är en förutsättning för att Vision 2015 ska kunna förverkligas och för att Härnösand ska vara ett attraktivt ställe att leva på. Programmets vision sträcker sig emellertid längre fram än dokumentet Vision 2015. Därför innebär visionen att Härnösand även ska uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. En långsiktigt hållbar utveckling baseras på ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella värden. Ett ekonomiskt hållbart Härnösand innebär till exempel att kommunen är konkurrenskraftig genom god service, trivsamma bostäder, gott företagsklimat och goda kommunikationer. Ett gott vardagsliv för människor som genom exempelvis närhet till rekreation, mötesplatser, arbete och bostad, samt en känsla av trygghet, samhörighet och delaktighet, skapar ett socialt hållbart Härnösand. Ett kulturellt hållbart Härnösand handlar till exempel om att respektera och ta tillvara kulturarvet och kulturmiljön med dess identitet och skönhet. Miljömålsprogrammet behandlar främst den ekologiska aspekten av hållbar utveckling, övriga delar av hållbar utveckling behandlas i andra styrande dokument och i andra forum. VISION 2015 Hela Härnösand en scen där alla spelar roll! Vi trivs med vårt Härnösand och vår gemenskap. Här finns plats för samtliga. En scen där vi alla spelar roll! Företag, föreningar och verksamheter utvecklas i hela Härnösand och fungerar väl tillsammans. R Vi vågar!

Ett ekologiskt hållbart Härnösand innebär bland annat att: a Vi ligger steget före och i all planering identfierar vi tidigt åtgärder som innebär miljö- och hälsorisker. På så sätt undviker vi framtida problem och vinner både ekonomiska, ekologiska och hälsomässiga fördelar. a En bra boendemiljö bidrar starkt till att människor vill flytta hit och att de vill stanna kvar.vi fortsätter att arbeta med den runda staden, staden med korta avstånd till allt och gott om tid. a Våra bostadsmiljöer är säkra och tysta. Gifter förekommer inte och luften är klar och ren att andas. Stor omsorg läggs på skolornas miljöer för våra barn. a Vi hushållar med våra naturtillgångar så att utvecklingen är hållbar även på lång sikt. För att säkerställa materialtillgången på lång sikt återanvänder eller återvinner vi material, hellre än att vi använder nyutvunna råvaror. a Kompostering är en självklarhet liksom källsortering. Källsorteringen utgår inte bara från producentansvaret utan gäller även materialåtervinning. Vi arbetar för att sluta kretsloppen i samhället för att minska vår miljöbelastning. a Det pågår ständigt ett positivt utvecklingsarbete inom vattenområdet. Vårt dricksvatten är långsiktigt skyddat från negativ påverkan. Vi orsakar inte någon större näringstillförsel eller flöde av föroreningar till sjöar och vattendrag. Nattvikens vattenkvalitet är så god att vi kan bada där. a Både i tätorterna och kommunens landsbygd är det nära till grönområden och vattenmiljöer för rekreation och naturupplevelser. Dessa natur- och kulturmiljöer präglas av en varierad flora och fauna som lockar till besök. Vi har ett rikt växt- och djurliv och arbetar kontinuerligt och medvetet med att utöka och skydda olika typer av vatten- och naturmiljöer. a En levande landsbygd möjliggör att kommunens invånare kan förse sig med lokala produkter som inte behöver transporteras långa sträckor. a Vi använder och omvandlar energin på ett effektivt sätt. El och värme produceras enbart med förnyelsebara energikällor. Våra motorfordon drivs med förnyelsebara bränslen. Vi går och cyklar ofta och gärna. För längre resor väljer vi kollektivtrafik. Godstransporter går till stor del på räls och vatten. a Hushållen i centralorten är anslutna till den biobränslebaserade fjärrvärmen. Utanför staden används lokala lösningar som baseras på förnyelsebara källor och effektiv teknik. a Härnösandsborna har genom dialog och samverkan förankrat ett hållbart tänkande och en hållbar livsstil i sin vardag. Stallarna

Miljömålsprogram för Härnösands kommun På lokal nivå har kommunen det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö för sina invånare, men kommunen har också flera betydelsefulla uppgifter i arbetet för att uppnå de nationella och regionala miljömålen. Kommunen påverkar miljömålsarbetet genom sin myndighetsutövning och genom sitt ansvar för samhällsplaneringen, men också genom den egna verksamheten och genom att vara en förebild för kommuninvånarna. En viktig uppgift för kommunen är också att vara katalysator för en dialog med och mellan medborgare och olika verksamheter inom kommunen om hur vi ska uppnå miljömålen i Härnösand. Dialogen är viktig såväl för att informera om och förankra miljömålen, som för att genomföra de åtgärder som krävs för att vi ska kunna nå miljömålen. Miljömålsprogrammet Relationen mellan miljömålsarbetet och andra styrande dokument i Härnösands kommun kan illustreras såhär: Agenda 21 Rio 1992 Härnösand 2015 Vision 2015 Ekonomi Investeringar Region Översiktsplan Härnösands lokala miljömål Miljömålsprogrammet Naturvårdsprogram Kommunala planer och program Mål i kommunala bolag m.fl. Handlingsplan(er) för miljömålen Energiplan Avfallsplan Hälsoplan

Styrande dokument Miljömålsprogrammet antas av kommunfullmäktige och utgör därmed det styrande dokumentet för kommunens arbete på miljöområdet. Det är också en viktig del av den kommunala utvecklingsstrategin. Programmet syftar också till att sprida kunskap och vägledning samt att vara en inspirationskälla för till exempel företag, skolor, föreningar och privatpersoner. Miljömålsprogrammet ersätter kommunens nuvarande miljöpolicy. Miljömålsprogrammet är basen för ett viktigt förändringsarbete. Att arbeta för ett ekologiskt hållbart Härnösand är en långsiktig och kontinuerlig process och därför kommer detta program vara ett levande dokument som regelbundet följs upp och utvärderas. Miljömålen kommer att brytas ned till mer specifika delmål som ska uppnås inom ett kortare tidsperspektiv och på så sätt medverkar till att de mer övergripande miljömålen uppnås. För att miljömål och delmål ska uppnås kommer handlingsplaner för miljömålsarbetet att tas fram. Nyckeltal kommer att tas fram för att mäta hur miljötillståndet förändras och om arbetet med miljömålen ger någon effekt. ================================== Miljömålsstrukturen i Härnösand Som underlag för miljömålsprogrammet har en analys av miljötillståndet i Härnösands kommun tagits fram: Härnösands kommun Miljöanalys inför framtagandet av lokala miljömål (2005). Utifrån denna analys har fem profilområden för Härnösands kommun valts ut. Det är särskilt viktiga områden för kommunen att fokusera på, för att uppnå framtidsbilden: Härnösand är långsiktigt ekologiskt hållbart och för att minska miljöpåverkan ur ett lokalt, regionalt, nationellt och globalt perspektiv. Dessa kallas profilområden och strukturen för arbetet med dessa områden redovisas nedan: Profilområden De områden där arbetet för ett långsiktigt hållbart Härnösand först och främst ska fokuseras. Visionstexter Ger en visionär framtidsbild och beskriver den miljösituation i Härnösand som eftersträvas. Miljömål De mål som ska uppfyllas för att Härnösand ska kunna nå en hållbar utveckling. Delmål Mer specificerade mål som ska bidra till uppfyllandet av miljömålen. Spänner över kortare tid än miljömålen. Handlingsprogram I handlingsprogrammet återfinns de åtgärder, utredningar eller andra insatser som krävs för att miljömålen ska vara möjliga att uppnå samt de nyckeltal som kommer användas för att utvärdera miljömålsarbetet. Nyckeltal De speciella tal eller värden som mäts för att ge en bild av hur miljötillståndet i kommunen förändras. Används för uppföljning och utvärdering av miljömålsarbetet. HÄRNÖSANDS PROFILOMRÅDEN Bra boende! Nära natur! Rena vattnet! Ren energi! Slut kretsloppen! Å Visionstexter Å Miljömål I miljömålsprogrammet beskrivs de fem profilområdena med en kort visionstext samt de miljömål som finns för vart och ett av dem. Delmål och nyckeltal och åtgärder för att uppnå målen ingår i handlingsprogrammen. Å Delmål Å Handlingsprogram Å Nyckeltal

Härnösands profilområden kan kopplas till följande nationella och regionala miljömål: Rena vattnet! Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Bara naturlig försurning Ingen övergödning Giftfri miljö Slut kretsloppen! Giftfri miljö Geologisk mångfald God bebyggd miljö Ett rikt odlingslandskap Bra boende! God bebyggd miljö Frisk luft Giftfri miljö Säker strålmiljö Nära natur! God bebyggd miljö Ett rikt djur och växtliv Rena skogar Ett rikt odlingslandskap Ren energi! Frisk luft Begränsad klimatpåverkan

Miljömålsarbetet Härnösands lokala miljömål har en vägledande funktion för näringsliv, organisationer och härnösandsbor, och en styrande funktion för kommunens interna arbete när det gäller miljöfrågor. Härnösands kommun har en viktig roll i kommunens miljöutveckling. Därför är det viktigt att kommunens interna och externa arbete genomsyras av ambitionerna i detta miljömålsprogram och att miljöarbetet sker överallt och på alla nivåer i kommunens organisation. Samtliga nämnder och kommunala bolag inom Härnösands kommun ska utifrån profilområden och miljömål medverka i framtagandet av delmål och handlingsprogram Arbetet med miljömålen ska årligen rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunen ska också integrera miljömålen i egna pågående processer som har stor betydelse för miljön. Det kan gälla allt från infrastrukturplanering och val av uppvärmningssätt, till kemikaliehantering eller utbildning av våra barn. Men även verksamheter utanför kommunens organ isation behöver delta om det ska vara möjligt att nå målen. Detta kan ske till exempel genom att verksamheten antar egna mål för sitt miljöarbete eller att Härnösandsborna som privatpersoner bidrar till att Härnösands miljömål uppnås. Under texten till varje profilområde finns tips om vad vi som privatpersoner kan göra. Uppföljning Arbetet med miljömålen följs upp årligen genom att arbetet med miljömålen och ett antal nyckeltal rapporteras till kommunstyrelsen av de kommunala nämnderna och bolagen. Nyckeltalen kommer att tas fram i samverkan med de kommunala nämnderna och bolagen samtidigt som handlingsprogrammen. Ansvaret för uppföljningen av nyckeltalen avses ligga på nämnder och bolag. Revidering Eftersom omvärlden ständigt förändras kan ett behov av omprioritering uppstå. Miljömålsprogrammet revideras därför av kommunfullmäktige vid behov. Uppföljningen sker av kommunstyrelsen och sammanställs i den årliga redovisningen. Organisation för framtagandet av miljömålsprogrammet Organisationen för framtagandet av Härnösands miljömålsprogram och därtill hörande handlingsprogram utgörs av en ledningsgrupp bestående av politiker, en arbetsgrupp av tjänstemän samt en referensgrupp med representanter från kommunala bolag och förvaltningar. Ledningsgrupp Ordförande i Miljönämnden Ordförande i Stadsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsens utskott 2 presidium Ordförande i Agenda 21 miljöutskott Referensgrupp Förvaltningar Bolag Arbetsgrupp 5-6 personer + extra resurser Kommunledningskontoret

Bra boende! Härnösand är kommunen med attraktiva bostadsmiljöer, korta avstånd och nära till allt Bakgrund Boendet är en central del i en människas liv. Därför har också boendet en central del i miljöarbetet i Härnösand. För att det ska vara attraktivt att bo på en plats är det av betydelse att boendet är lugnt, säkert, vackert, hälsosamt, samt att det är nära till naturen och viktiga samhällsfunktioner. En attraktiv bostadsort har naturligtvis också en utomhusmiljö med ren luft, ren mark, rent vatten och är fri från störande buller. Vanliga orsaker till problem med boendemiljön inomhus är till exempel bristande ventilation, radon, mögel och temperaturen. Utomhus har problemen mer med föroreningar i luft och mark att göra. Det är också viktigt att boendemiljön är säker, både när det gäller olycksrisker och känslan av trygghet för att kunna vistas på olika platser och färdas mellan dem. Trafik Trafiken påverkar boendemiljön på flera sätt genom utsläpp av föroreningar, buller och inte minst genom den plats som bland annat vägar och parkeringsplatser tar. Samtidigt är snabba och bra förbindelser viktiga i dagens samhälle*. Buller Störande buller i boendemiljön kan uppkomma på grund och installationer i byggnaden och genom buller från grannar, trafik eller störande verksamheter utanför. Buller kan ge upphov till hälsoproblem som stress, sömnsvårigheter och förhöjt blodtryck. I dagens tätorter saknas tysta miljöer i stor utsträckning. Strålning Radon är en radioaktiv gas som kan ge upphov till cancer om man utsätts för den under lång tid. Radon kan finnas i berggrunden, i dricksvatten samt i byggnader. Våren 1986 drabbades kommunen av nedfallet från Tjernobyl, och begrepp som stråldos och Becquerel blev kända. Nuläget Södra sundet De största trafikproblemen i Härnösand finns runt E4:an och vid ett litet antal gator inne i centrum, bland andra Nybrogatan och Storgatan. Främst beror problemen på buller och vibrationer. Bullerplank har satts upp på flera ställen, men fortfarande finns områden där buller är ett problem. Luften i Härnösand har inga höga halter av föroreningar enligt den mätning av luftkvaliteten som utfördes 2005. Med anledningen av nedfallet från Tjernobyl har ett stort antal cesiummätningar utförts på bär, fisk, vilt, svamp m.m. Halterna varierar, men tendensen är att de sjunker varje år. Radonundersökningar av skolor och bostäder har gjorts i omgångar sedan 1980-talet. Ett mindre antal hus har haft radonhalter över gränsvärdet, liksom några skolor. Alla skolor i Härnösands kommun har installerat nya ventilationssystem vilket gör att problemen med radon bedöms som små. * Den miljöpåverkan trafiken har som kan kopplas till energifrågor och växthusgasutsläpp tas upp under profilområdet Ren energi!

Framtiden Med visionen att Härnösand är kommunen med attraktiva bostadsmiljöer, korta avstånd och nära till allt menar vi att: Det är ett utmärkande drag för Härnösand att det är nära till allt från viktiga samhällsfunktioner till skolor, bostäder, affärer, naturen och havet. Härnösand är byggt med tanke på den runda staden. u Luften i Härnösand är ren och klar. Både bostadshus, skolor och andra byggnader är säkra och hälsosamma att vistas i. Inga gifter finns i byggnaderna eller i marken, luften eller vattnet runtomkring. u u I Härnösand förekommer ej störningar på grund av buller. De tysta miljöer som fortfarande finns bevaras. Mängden elektromagnetisk strålning människor utsätts för minimeras genom försiktighet vid planering och utformning av mobilmaster och andra källor till strålning. Lågstrålande miljöer i kommunen bevaras. u Gång- och cykelbanorna har en framträdande roll i stadsbilden och är enkla att hitta och att utnyttja. Därför används de också av många Härnösandsbor. Omfattande och lättillgänglig kollektivtrafik och bra förbindelser till andra orter gör Härnösand till en attraktiv bostadsort. u Stränderna i kommunen är tillgängliga för allmänheten bland annat som promenad- och rekreationsområden. u Vid renoveringar och i all ny bebyggelse prioriteras de mest energieffektiva lösningarna, kretsloppsanpassat tänkande och förnybar energi. u Bra boende! Miljömål Buller och andra störningar från E4:an, järnvägen och mer trafikerade gator i staden minskas så att gällande mål och riktlinjer nås. Planeringen av Härnösand sker så att den runda staden bibehålls med närhet till allt. Det vackra läget vid vattnet förstärks ytterligare. Radonhalterna i alla byggnader som används för boende, som skolor eller som arbetsplatser understiger gällande riktvärde. Det är möjligt att på ett smidigt sätt, via gång eller cykel, ta sig mellan alla delar inom tätorterna genom att standarden och utsträckningen av gång- och cykelbanorna förbättras. Andelen Härnösandsbor som går och cyklar inom tätorterna ökar. En kartläggning av vilka miljöer i kommunen som är minst störda av elektromagnetisk strålning utförs. Baserat på kartläggningen bevaras de miljöer som är lämpade för bebyggelse. En god inom- och utomhusmiljö i skolor och förskolor säkerställs genom att alla skolor och förskolor i kommunen miljöcertifieras. Miljömålen är satta i ett femtonårsperspektiv och för att uppnå dem ska en handlingsplan upprättas. I handlingsplanen ska delmål, åtgärder och nyckeltal ingå. Arbetet med miljömålen följs upp årligen. Vad kan jag som privatperson bidra med? Gå eller cykla, både med tanke på hälsan och på miljön. Mät radonhalten i ditt hus och radonsanera om det behövs. Använd torr ved och en miljögodkänd panna med ackumulatortank när du eldar med ved.

Nära natur! I Härnösand har vi nära till natur med ett rikt djur och växtliv Utsikt över Smitingen från Örsjöberget Bakgrund Naturen har stor betydelse för människors välbefinnande och att vistas i naturen har visat sig vara positivt för hälsan. Naturen och dess mångfald av arter och miljöer är viktiga för oss inte bara för rekreation och friluftsliv, utan också för de tjänster de bistår oss med, som att rena vatten och luft, binda jorden och pollinera våra grödor. Vi har inte heller rätt att utarma den biologiska mångfalden, (det vill säga den variation av gener, arter samt den samverkan som finns mellan dem), som finns på jorden och därmed minska kommande generationers möjligheter att leva här. Planering Hur markanvändningen i kommunen planeras är avgörande för Härnösandsbornas närhet till naturen. För att så många människor som möjligt ska kunna vara ute i naturen är det viktigt att naturen finns där människor vistas; vid bostäder, skolor och arbetsplatser. Parker, strandpromenader och andra typer av grönområden är därför mycket viktiga delar av staden. Hotade arter och miljöer Cirka fem procent av våra djur, växter och svampar är så hotade att de löper risk att dö ut (nationellt sett). Deras livsmiljöer har påverkats av miljöförstörelse och av att jordbruket, skogsbruket och fisket har rationaliserats. För att värna och skydda vissa arter eller miljöer finns olika skydd som till exempel naturreservat och nyckelbiotopskydd. Nuläget Genom enkäten Härnösandan har det framkommit det att de allra flesta Härnösandsbor uppskattar den fina miljön i Härnösand och att den är en bidragande orsak till att de trivs i kommunen. Härnösand är en förhållandevis liten stad som ligger intill havet och därför finns det goda förutsättningar för att vistas ute i naturen. Bad- och strövområden finns inom ett kort avstånd från centrum. För närvarande finns fem statliga naturreservat i kommunen. Dessa är: Smitingen/ Härnöklubb, Vårdkasmalen, Västanåfallet, Vägsjöknösen och Häggberget. Drygt en procent av kommunens yta utgörs av värdefull natur av riksintresse. Det är områdena Muggärdsängen, Barsviken, Gådeåns vattensystem, Härnökusten samt Mjällån. Andra områden i kommunen med höga naturvärden är nyckelbiotoper och naturvårdsobjekt som till exempel sumpskogar, myrar, sydväxtberg, fågellokaler, klapperstensfält, deltan, bäckar, åar och raviner. Ett område som kommunen arbetat med för att göra tillgängligt som ett stadsnära naturområde är Lövudden, som förutom ett fint lövträdsbestånd också omfattar kulturhistoriska värden och Gådeåleden. Skogen i skolan är ett projekt för att öka samarbetet mellan skogsnäringen och skolan. I Härnösands kommun finns sju skolskogar som kan användas för utevistelser och undervisning.

Framtiden Med visionen att det i Härnösand är nära till natur med ett rikt djur- och växtliv menar vi att: Den biologiska mångfalden i Härnösand bevaras genom att hotade arter och miljöer får ett lämpligt skydd som möjliggör både bevarande och utveckling av arten eller miljön. Alla förskolor och skolor i kommunen har en skolträdgård, ett skogs- eller naturområde eller liknande som barnen kan vistas i. Alla Härnösandsbor har möjlighet att komma ut i naturen genom att grönområden finns i nära av bostäder, skolor och arbetsplatser. De allra flesta har nära till naturen även på sin väg till skolan eller arbetet genom att gång och cykelvägar i stor utsträckning går genom grönområden. Tätbebyggelsen i kommunen planeras så att ett rikt djur- och växtliv gynnas. Till exempel sparas gröna korridorer mellan olika grönområden så att djur och växter kan röra sig mellan områdena. Nära natur! Miljömål Kommunen upprättar ett naturvårdsprogram och håller det aktuellt genom årlig översyn. Naturvårdsprogrammet är handlingsplan för miljömålen under profilområdet Nära natur! Befintliga tätortsnära grönområden bevaras och utvecklas så en god åtkomst och framkomlighet för fler Härnösandsbor säkras. Den biologiska mångfalden i Härnösands kommun värnas genom att särskilt värdefulla områden ges skydd. Prioritet ges åt tätortsnära och strandnära områden. Bild: SNF Byggande och planläggning av tätbebyggelsen förstärker prägeln av Härnösand som en grönskande småstad. Härnösandsbornas möjligheter till naturupplevelser nära bostäder, skolor och arbets- platser förstärks, liksom förutsättningarna för djur- och växtlivet inom tätbebyggelsen. Miljömålen är satta i ett femtonårsperspektiv och för att uppnå dem ska en handlingsplan upprättas. I handlingsplanen ska delmål, åtgärder och nyckeltal ingå. Arbetet med miljömålen följs upp årligen. Vad kan jag som privatperson bidra med? Sätta upp fågelholkar på lämpliga ställen. Lämna kvar små lövhögar som till exempel igelkottar trivs i. Slå dina ängar för att underlätta för många utrotningshotade växter. Låt död ved ligga kvar i skogen, eftersom det är en bristvara för djur och växter i dagens skoglandskap.

Rena vattnet! Vattnet i Härnösand är gott och hälsosamt för både människor och djur Bakgrund Rent vatten livsviktigt eftersom det är en förutsättning för både människors och djurs hälsa och välmående. Detta gör rent vatten till en värdefull resurs. Rent vatten både smakar och luktar gott och innehåller inte föroreningar eller onaturligt höga halter av näringsämnen. Föroreningar I samhället hanteras varje dag mängder av olika ämnen som genom till exempel en olycka skulle kunna förorena yt- eller grundvattnet. Förutom detta kommer många föroreningar ut i våra vatten genom många små uppsläpp (så kallade diffusa utsläpp), till exempel genom läckage eller via dagvattennätet. Ofta är det svårt att bli av med föroreningar när de väl är spridda i vattnet. Näringsämnen Det finns många mänskliga aktiviteter som exempelvis jordbruk, skogsbruk och utsläpp av avloppsvatten som bidrar till att näringsämnen kommer ut i omgivande vattendrag och orsakar övergödning. Radon Radon är en gas som kan ge upphov till cancer om man utsätts för den under lång tid. Radon kan finnas i bergrunden, i dricksvatten samt i byggnader. Radon i dricksvatten är dock relativt lätt att rena bort. Nuläget I Härnösands kommun får de flesta invånarna sitt vatten från Bondsjöns ytvattentäkt som består av Öjesjön, Långsjön och Bondsjön. Skyddsområdet för vattentäkten utgörs av en hundra meter bred kantzon kring Långsjöns nordöstra del och kring hela Bondsjön. Vattnet från Bondsjöns vattentäkt uppfyller livsmedelsverkets direktiv för dricksvatten. Under vissa delar av året kan vattnets kvalitet vara något sämre med avseende på lukt och smak. Detta sker främst under sensommaren då den biologiska aktiviteten är större. Även gamla ledningar kan orsaka problemet. Inom Härnösands kommun är övergödning generellt sett inget problem, men utsläpp av näringsämnen kommer till slut ut i Östersjön där övergödning är ett mycket större problem. Det finns nio avloppsreningsverk inom kommunen, varav det största är Kattastrand. Både jordbruket, skogsbruket och enskilda avloppsanläggningar som inte fungerar optimalt ger diffusa utsläpp av näringsämnen. Av de enskilda bergborrade brunnar som hittills undersökts har radonhalter över riktvärdena hittats i en dryg tiondel av brunnarna. Även förhöjda halter av svavelväte och järn har påträffats i många brunnar.

Framtiden Rena vattnet! Med visionen att vattnet i Härnösand är gott och hälsosamt för både människor och djur menar vi att: Alla vattentäkter och grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skyddas mot exploatering och annan negativ fysisk påverkan. S Dricksvattnet har hög smak- och luktkvalitet. Dricksvattenförsörjningen i Härnösand är långsiktigt tryggad från negativ påverkan genom att det finns tillräckliga skyddsområden kring de vattentäkter som används eller kan komma att användas. S Det sker inga utsläpp av föroreningar eller av näringsämnen som leder till övergödning i havet, vattendragen eller grundvattnet. I vattendragen i kommunen finns ett rikt växt- och djurliv. S Det vatten som hamnar i avloppsledningsnätet ska vara fritt från föroreningar som inte kan brytas ned i avloppsreningsverken. Miljömål En policy för omhändertagande av spill- och dagvatten upprättas och hålls aktuell. Tillförseln av näringsämnen och föroreningar till havet, sjöar och vattendrag minskar. Åtgärder av diffusa utsläpp från jordbruket, skogsbruket, enskilda avloppsanläggningar samt utsläpp från större punktkällor ges särskild prioritet. Miljömålen är satta i ett femtonårsperspektiv och för att uppnå dem ska en handlingsplan upprättas. I handlingsplanen ska delmål, åtgärder och nyckeltal ingå. Arbetet med miljömålen följs upp årligen. S Badvattenkvaliteten i Nattviken är så hög att Härnösand är en av de få städer som kan erbjuda ett centralt strandbad. Vad kan jag som privatperson bidra med? Tvätta bilen på godkänd biltvätt. Lämna skyddszoner mot sjöar och vattendrag i jord och skogsbruket. Välj en 4-taktsmotor till din båt eller kör din 2-taktsmotor på akrylatbensin. Häll inte kemikalier i avloppet, lämna dem istället till en miljöstation. Använd miljömärkta disk- och tvättmedel och rengöringsmedel utan fosfater. Se över din avloppsanläggning så att den fungerar som den ska. Ta prover på vattnet om du har egen brunn och kontrollera att det är tjänligt.

Ren energi! I Härnösand kommer energin från förnyelsebara källor och vi använder den på ett effektivt sätt Bakgrund En stor del av vår energi produceras genom förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Användningen av fossila bränslen leder till utsläpp av koldioxid och andra föroreningar. Koldioxid är en växthusgas, det vill säga den fungerar som ett lock kring jorden som gör att värmen stannar kvar. Ju mer växthusgaser det finns i atmosfären ju varmare blir jorden. När jorden värms upp påverkas klimatet, här hos oss kan det till exempel bli blåsigare eller mer regn istället för snö. Fossila bränslen är också en ändlig resurs som vi snabbt håller på att förbruka. Samtidigt behövs energi för mycket av det vi gör, från att värma våra hus till att driva datorer och industrier. Genom att istället använda förnyelsebara energikällor kan vi minska utsläppen av koldioxid och därmed växthuseffekten och samtidigt undvika att använda ändliga resurser. Trafik De senaste femtio åren har den ökade trafiken med bilar och lastbilar lett till allt större belastning för vår miljö och hälsa. Trafiken står för ungefär hälften av växthusgasutsläppen idag och utsläppen ökar i takt med att vi skaffar oss större och fler bilar samt reser mer. Energiproduktion Energiproduktionen, det vill säga produktion av el och värme står för den andra hälften av växthusgasutsläppen. Industrin står för ungefär hälften av all energianvändning i Härnösands kommun. Den resterande energin används inom transport-, hushålls- och servicesektorerna. Nuläget Utsläppen av koldioxid i kommunen har minskat genom att många hushåll bytt ut sina värmesystem. Olje- eller eluppvärmning har bland annat bytts ut till fjärrvärme, bergvärme, jordvärme, pellets eller solvärme. Av den fjärrvärme som framställts under 2004 kommer drygt fyra femtedelar från förnyelsebara energislag. Härnösands kommun är med i Biofuel region som är ett samarbetsorgan där kommuner främst i Västernorrland och Västerbotten samverkar för att transportsektorn ska ställa om från fossilt baserade bränslen till biodrivmedel från cellulosa. Målet är att Biofuel region ska vara självförsörjande på biodrivmedel år 2020. I Härnösand finns det (2005) två tankställen för etanol. På kommunen arbetar en energirådgivare med bland annat att informera allmänheten om energifrågor och energieffektivisering. I energirådgivarens arbetsuppgifter ingår också att samverka med andra aktörer inom energiområdet, exempelvis HEMAB (Härnösand Energi & Miljö AB) och lokala företag.

Framtiden Med visionen att energin kommer från förnyelsebara källor och att vi i Härnösand använder den på ett effektivt sätt menar vi att: I Härnösand används endast förnyelsebara och långsiktigt hållbara energikällor. I tätorten är bostäder och andra byggnader anslutna till den biobränslebaserade fjärrvärmen. Utanför staden används lokala lösningar som baseras på förnyelsebara källor och effektiv teknik. I Härnösand är all användning av el och värme är så effektiv som möjligt för att minska energiförbrukningen. I Härnösand används endast förnyelsebara och långsiktigt hållbara energikällor för transporter. Kommunen är tillsammans med övriga skogrika kommuner ledande inom forskning och tillverkning av biobränsle från skogen. Planeringen sker så att gång-, cykel- och kollektivtrafik är lockande alternativ samt så att tillgängligheten ökar och transporterna minimeras. Transporterna effektiviseras genom att Härnösand har ett väl utvecklat trafiksystem och nära mellan de olika stadsdelarna. Kommunen är ett föredöme för Härnösandsborna inom energiområdet genom att välja de miljömässigt mest fördelaktiga lösningarna inom uppvärmning, el och transporter. Ren energi! Miljömål Energiplanen för Härnösands kommun hålls aktuell genom årlig översyn. Energiplanen är handlingsplan för miljömålen under profilområdet Ren energi! Miljöbelastningen från energianvändning och transporter minskar märkbart. Energieffektiviseringar gör att användningen av värme och el minskar kontinuerligt inom bostads- och industrisektorn. Kommunen visar på goda exempel genom att satsa på modern miljöteknik med lokal anknytning vid nyinvesteringar i egna fastigheter. Trafiksystemet utvecklas genom att gång-, cykel- och kollektivtrafik gynnas särskilt vid planering och byggnad av nya vägar och bebyggelse samt vid ombyggnationer. Miljömålen är satta i ett femtonårsperspektiv och för att uppnå dem ska en handlingsplan upprättas. I handlingsplanen ska delmål, åtgärder och nyckeltal ingå. Arbetet med miljömålen följs upp årligen. Vad kan jag som privatperson bidra med? Byt uppvärmningssätt till fjärrvärme, biobränslen eller solvärme. Välja energisnåla vitvaror och lågenergilampor. Dra ur laddaren till elektriska apparater ur eluttaget när de inte laddas. Gå, cykla och åk kollektivt i så stor utsträckning som möjligt. Välj en bil som drivs av förnyelsebara bränslen. Köp el producerad av förnyelsebara energislag.

Slut kretsloppen! Härnösands materialflöden är giftfria, resurssnåla och slutna kretslopp Bakgrund Nuläget I vårt samhälle sker en förflyttning av material från jordskorpan (naturresurser) in till samhället och sedan oftast därifrån som avfall till deponi. Eftersom endast en liten del av dessa flöden går runt i kretslopp måste nytt material hela tiden tas in*. Allt avfall som uppkommer inom Härnösands kommun tas om hand av det kommunala bolaget HEMAB (Härnösand Energi & Miljö AB) och förs till deponien i Älandsbro, Älandstippen. Eftersom deponering av organiskt och brännbart avfall är förbjudet transporteras en del hushållsavfall och annat brännbart material till Umeå för förbränning. Organiskt avfall kommer troligen från och med 2007 att förbrännas i Sundsvall, men för närvarande deponeras det med dispens på deponin i Älandsbro. Avfall Att ta hand om de ständigt ökande mängderna avfall har blivit en allt svårare uppgift för samhället. För att öka den mängd material som ingår i samhällets olika kretslopp har EU angivit en avfallshierarki. Enligt denna hierarki ska först och främst mängden avfall och dess farlighet minskas. I andra hand ska återanvändning ske, i tredje hand materialåtervinning och i fjärde hand energiutvinning. Finns det inget annat alternativ ska deponi av avfallet ske. För att kunna sluta kretsloppen är produktionen och konsumtionen av olika produkter är minst lika viktiga delar som behandlingen av avfallet. Detta gäller både mängderna produkter vi konsumerar och deras innehåll. Genom att förhindra att miljöfarliga ämnen hamnar i produkterna från början, ökar också möjligheterna att återanvända och återvinna dem. Även miljögifter och föroreningar är ju en typ av avfall som vi inte önskar. Ändliga resurser Alla naturtillgångar som finns i begränsade mängder kallas för ändliga resurser eftersom de kommer att ta slut någon gång. Detta gäller till exempel olja, metaller, naturgrus och fosfor. Genom att istället återanvända och återvinna det material som redan finns där ute i samhället minskar vi både avfallets mängd och hushåller med våra ändliga resurser. I Härnösands kommun finns en återvinningsanläggning och 24 återvinningsstationer. Vid dessa sker insamling av det material som omfattas av producentansvaret, det vill säga tidningar, plast-, papp-, glas- och metallförpackningar. I och med ökad återvinning har mängden deponerat avfall minskat till ungefär hälften och mängden insamlat farligt avfall har blivit tio gånger så stor under perioden 1994-2003. Samtidigt kan en tendens till ökning av den totala mängden avfall ses. Slam från reningsverken och enskilda avloppsanläggningar används som täckmaterial på deponin i Älandsbro och som anläggningsjord inom kommunens verksamhet. I kommunen finns tillstånd för nio täktverksamheter, varav fyra är sand- och grustäkter medan de övriga är bergtäkter. För närvarande är ungefär en femtedel av jordbruksmarken inom Härnösands kommun ansluten till miljöstöd för ekologisk produktion. * I detta profilområde behandlas bara materialflödena medan energifrågor tas upp under profilområdet Ren energi!

Framtiden Med visionen att Härnösands materialflöden är giftfria, resurssnåla och slutna kretslopp menar vi att: u I Härnösand är kretsloppen slutna och endast miljöfarliga och giftiga ämnen eller produkter tas ur kretsloppen som avfall. u All utvinning av ändliga resurser har upphört i kommunen och istället utnyttjas det material som redan finns i samhället. Vi använder inte heller ändliga resurser som kommer från andra platser. u All odling och djurhållning i Härnösands kommun är ekologisk och sker utan skadliga bekämpnings- medel, med naturligt gödsel ifrån trakten. u Härnösandsbon kan enkelt förse sig med ekologiska, miljöanpassade och lokalproducerade varor som inte behöver transporteras långa sträckor. Slut kretsloppen! Miljömål Kommunen håller avfallsplanen aktuell genom kontinuerlig översyn. Det slam som bildas vid avloppsreningsverken används som gödningsmedel i kommunen, så att näringsämnena bildar ett kretslopp. Det naturgrus som tas ur grusåsar nyttjas endast för specifika ändamål, då alternativa material inte kan ersätta naturgruset. Ekologiska produkter (säljs som ekologiskt) producerade i kommunen uppgår till en märkbar del. Kommunens verksamhet ska vid all upphandling väga in miljöfrågorna på ett medvetet och naturligt sätt tillsammans med pris, kvalité etc. Miljömålen är satta i ett femtonårsperspektiv och för att uppnå dem ska en handlingsplan upprättas. I handlingsplanen ska delmål, åtgärder och nyckeltal ingå. Arbetet med miljömålen följs upp årligen. u Allt organiskt hushållsavfall i Härnösand komposteras och används sedan som gödning och jordförbättrande medel. Vad kan jag som privatperson bidra med? Bondens marknad. Bild: Anna-Britta Åkerlind Källsortera. Kompostera. Undvik att köpa produkter med onödiga förpackningar. Släng inte farligt avfall i hushållssoporna. Köp ekologiska och miljömärkta produkter. Köp lokalt producerade varor.

Länktips Härnösands kommun www.harnosand.se Miljölänet Västernorrland www.miljolanet.se Miljömålsportalen www.miljomal.se Sveriges ekokommuner www.sekom.se Biofuel Region www.biofuelregion.se Energikontoret Västernorrland www.energikontoret.nu Våga Växa Västernorrland www.vagavaxa.se Följande personer har medverkat i arbetsgruppen för miljömål: Monica Bertgren, Stadsbyggnadskontoret Bertil Bylund, Stadsbyggnadskontoret Monica Friman, Miljökontoret Christina Höj Larsen, Miljökontoret Linnea Mothander, Miljökontoret Claes Rogander, Stadsbyggnadskontoret Per Svanberg. Planeringssekreterare, Kommunledningskontoret Frida Uebel. Miljöinspektör, Miljökontoret Kontaktperson: Monica Friman, Miljökontoret. Telefon: 0611-34 81 97 eller monica.friman@harnosand.se Miljömålssymboler designade av Emeli Engström. Layout: Henrik Forsberg, Informationsavdelningen för Härnösands ko mmun.

Anteckningar