GROT är ett biobränsle



Relevanta dokument
GROT-uttag och Askåterföring -tillvägagångssätt, rekommendationer, effekter

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Hänsyn vid uttag av grot

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Biobränslen från skogen

Underlag askåterföring

Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/

Skogsstyrelsens författningssamling

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Swedish education material package-

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Det är skillnad på spår och spår

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Sammanställning över fastigheten

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Storskogsbrukets sektorsansvar

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N Y/E Namn Telefon Mobil

Skogsstyrelsens författningssamling

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

MEDDELANDE Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Skogsbränslehandledning

Sammanställning över fastigheten

Miljöhänsyn vid uttag av skogsbränsle en möjlighet att förstärka hänsynen?

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Efterbehandling av torvtäkter

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

2. företaget under 2016 använd egenproducerad flis, bark, spån eller brännved för energiändamål

Nytt från Naturvårdsverket

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Naturhänsyn vid grothantering

Bioenergi från Stockholms stads skogar!

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Skogsbruksplan. Del av Guleboda 1:12 Älmeboda Tingsryd Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Knowledge grows. Skogsgödsling

Bioenergi och hållbarhet Örebro

Markavvattning i skogen

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Mottagare. Du skickar anmälan till adressen ovan eller med e-post till , ,848

Körskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Stockholm

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

RAPPORT 2018/6. Uppföljning av askåterföring efter spridning

Skogsbruksplan. Högeruds-Ingersbyn 1:76, 1:81. Värmlands län

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 18. Potential för skogsbränsle i Värmland hinder och möjligheter

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skötselplan Brunn 2:1

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Ägarförhållanden.

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen UMEÅ Töre Sbs

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö

Gödsling gör att din skog växer bättre

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Skogsbruksplan. Kölviken 1:4 Torrskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Har ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2014?

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Hej Här kommer ett av ärendena, hoppas alla bilagor kom med. Hälsn. Ingvar

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument

Skogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Generell Naturvård. Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar

SCA Skog. Contortatall Umeå

Skogsbruksplan. Planens namn Ånhult 5:19. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Sammanställning över fastigheten

Har ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat oförädlat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2016?

Korsnäs Din skogliga partner

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Samråd om skogsbruksåtgärder

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

Skogsbruksplan. Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av juli 2013

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Skogspolicy Finspångs kommun

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Transkript:

GROT-uttag?

GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke, emballage Skogsbränslen: trä eller trädelar som tidigare inte används för något annat ändamål, ex ved, GROT Energigrödor: ex salix, rörflen Returbränslen: trä eller trädelar som omvandlats kemiskt eller biologiskt, ex tallbecksolja

Biobränslen Vassbränsle Halmbränsle Trädbränsle Returpapper Returlutar Osv Källa: Svensk standard SS 18 71 06 Skogbränsle Återvunnet trädbränsle Energiskogs- bränsle Avverkningsrester Virke utan industriell anv. Biprodukter och spill från industrin Emballagevirke Formvirke Rivningsvirke Spill från om- och nybyggnationer

Hur mycket träbränsle används i Sverige? Biobränsle + torv: 95 TWh Träbränslen: 50 TWh Returlutar från massaindustrin: 34 TWh Torv: 9 TWh

GROT-uttaget varierar över landet Landsdel Tusental hektar/år: medel 1998-99 Norra Norrland 0,8 Södra Norrland 2,5 Svealand 6,7 Götaland 21,9 Hela landet 31,9 Källa: D1-polytax, Skogsstyrelsen

GROT-uttaget varierar inom regioner Ex Västra Götaland! GROT-uttag vanligt i Svenljunga området och i Skaraborg! Ökat GROT-uttag de sista åren År 2000 2001 2002 GROT-uttag i % av slutavverkad areal i Västra Götaland (Källa: D1-polytax, Skogsstyr.) 46 50 59

Totalt GROT-uttag i procent av total avverkad areal i Sverige År 1999 Areal GROTuttag (ha) 32950 Avverkad areal (ha) 233833 GROT-uttag % av avverkad areal 14 2000 21892 138364 16 2001 21744 149377 14 2002 9075 68203 13 Källa: D1-polytax, Skogsstyrelsen

Hur mycket energi motsvarar GROT-uttaget? Energivärde i GROT: 0.6-0.9 MWh/m 3 s (stjälpt mått) GROT från 32 000 ha ger ca: ca 1,3 milj ton TS ca 6 TWh (8.4 TWh ) ca 20 000-30 000 ton aska 2003, Västra Götaland GROT togs från 5832 ha och skattades till 821 666 m 3 s ca 0.65 TWh

GROT-uttag i Västra Götaland 2003 Registrerat GROT-uttag i Skogsvårdsstyrelsens kartdatabas KOTTEN: "4508 ha "800 000 m 3 s "1 m 3 s motsvara mellan 0.6 och 0.9 MWh beroende på fuktighet "800 000 m 3 s ger mellan 0.48 och 0.72 TWh

Entreprenörers inställning till ökat uttag i framtiden Körskador Bättre pris efterfrågan Näringsförlust Nyinvestringar Olönsamt Taket inte nått - röjningar

Enligt 14 Skogsvårdslagen (SVL) GROT-uttag skall anmälas till Skogsvårdsstyrelsen senast 6 v innan beräknat uttag vid slutavverkning. Gäller för ytor som är minst 0.5 ha. Vanligen ett kryss på blanketten för avverkningsanmälan. Om man anmält GROT-uttaget enligt SVL, behöver man inte göra en samrådsanmälan enligt 12 kap 6 Miljöbalken (MB).

SVL 30 När träddelar utöver stamvirke tas ut från skogen skall, när så erfordras, åtgärder vidtas före, i samband med eller efter uttaget så att skador inte uppkommer på skogsmarkens långsiktiga näringsbalans. Kan tolkas som en rekommendation till askåterföring

Flera metoder används vid GROT-uttag på hygge!avbarrning i små högar, flisning av skotare på hygget!avbarrning i små högar, skotare samlar ihop riset till välta, flisning av vältan!utkörning av oflisad GROT, flisning vid terminal som värmeverk!utkörning av flisad eller oflisad grön GROT (ej avbarrad) Uttag av GROT i gallring (5-15 % av arealen)!som på hygge, men hela träd/träddelar tas ut

Avbarrning i små högar jämt över hygget

Avbarrad risvälta, klar att flisas

Välta som täckts med papper i väntan på att flisas och köras ut

GROT samlas ihop och körs ut

Effekter av GROT-uttag Ökat näringsuttag Försurning, tillväxtminskningar? Produktionseffekter Tillväxtförlust p g a minskad näringstillgång Föryngring underlättas på rika marker, försvåras på svaga karga

Forts. effekter av GROT-uttag Ökade körningar på marken Rotskador Markskador Hot mot naturhänsyn Förstör tidigare lämnad naturhänsyn, ex död ved Rödlistade insektsarter Risk för angrepp av skadeinsekter Stora mängder rå barrved - Barkborre

Ca ¼ av GROT är barr Bestånd Bonitet GROT Barr Barr (m 3 sk/ha år) (ton/ha) (ton/ha) (% av GROT) Tall, mager 2.7 16.8 3.8 23 Tall, rik 6.8 36.2 8.5 23 Gran, mager 2.9 25.0 6.2 25 Gran, rik 11.8 48.3 11.3 23 Värdena är grundade på data från Riksskogstaxeringen

En stor del av näringen sitter i barren Kalium Kalcium 200 500 kg/ha 150 100 50 Stamved+bark Grenar Barr kg/ha 400 300 200 100 Stamved+bark Grenar Barr 0 1 2 3 4 0 1 2 3 4 Lokaler Lokaler

Magnesium Fosfor kg/ha 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 Stamved+bark Grenar Barr kg/ha 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 Stamved+bark Grenar Barr Lokaler Lokaler Kväve 500 400 kg/ha 300 200 100 Stamved+bark Grenar Barr 0 1 2 3 4 Lokaler

Barren är en viktig näringskälla! Genom att låta GROT avbarras innan det tas ut kan man: "minska näringsuttaget från marken och därmed minska skogsbrukets bidrag till försurningen. "minska behovet av näringskompensation och kostnaden för detta "öka användningen av skogsbränsle.

Barren bör lämnas i ett så jämt lager som möjligt -Detta minskar risken för näringsläckage eftersom ny vegetation kan ta upp den näring som frigörs från barren. Undantag På kväverika marker kan uttag av barren ske. Detta förhindra upplagringen av kväve i marken och minskar därmed risken för kväveutlakning

Trots avbarrning bör näringsförlusterna vid GROT-uttag kompenseras Hållbart skogsbruk Bibehålla markens bördighet Motverkar försurning Askåterföring Motverka växthuseffekten Minskade deponikostnader Ökat GROT-uttag Minskad användning av fossila bränslen Minskad avfallsproduktion

Det finns risker med GROT-uttag Genom att följa Skogsstyrelsens rekommendationer kan riskerna minimeras

Skogsstyrelsens rekommendationer vid GROT-uttag "Bör ej ske i sumpskog eller annan skog med höga naturvärden om naturvärdena kan skadas. "Kompensationsgödsling bör ske och merparten barr lämnas kvar jämt spridda "Naturhänsyn bör tas då GROT samlas ihop och körs ut. 20% av GROT skall lämnas på hygget "GROT-uttag på torvmark bör alltid följas av askspridning eller PK-gödsling

Skogsstyrelsens rekommendationer vid Näringsbalansen: GROT-uttag När man tar ut GROT bör man kompensera för den näring som förs bort. Detta kan man dels göra genom att låta GROT barra av och dels genom att sprida aska. Näringskompensation efter GROT-uttag är extra viktigt på marker som är försurade av sura luftföroreningar Man kan ta ut barren en gång per omloppstid, vid gallring/röjning. Barren kan även tas ut från områden med högt kvävenedfall, för att avlasta marken.

Forts. Skogsstyrelsens rekommendationer vid GROT-uttag Näringsbalansen: Om GROT-uttag gjorts på dikad torvmark bör aska eller fosfor-kalium (PK)-gödsel spridas där, annars riskeras tillväxtförluster. I samband med att en skogsägare säljer GROT bör denne informeras om möjligheten att få GROT spritt för att kompensera för näringsuttaget. Skogsbruksplanen bör användas för dokumentation av GROT-uttag och askåterföring. På 10 års sikt bör arealerna inom en fastighet stämma överens

Forts. Skogsstyrelsens rekommendationer vid GROT-uttag Naturhänsyn GROT bör inte tas ut i sumpskog eller annan skog med höga naturvärden. Uttag bör inte heller ske av trädslag som förekommer i liten frekvens. Kantzoner längs sjöar och vattendrag bör sparas. Det som lämnats av hänsyn till natur och kultur vid avverkningen bör inte skadas då GROT körs ut, t ex död ved, vindfällen och lågor. 20 % av GROT (grövsta delarna) bör lämnas kvar för att gynna biologisk mångfald.

Forts. Skogsstyrelsens rekommendationer vid GROT-uttag Naturhänsyn Var aktsam då vältor som legat över sommaren körs ut. Om vältan innehåller löv bör det övre lagret lyftas av innan den körs ut, för att skydda hotade insektsarter som lagt ägg där. Undvik att flisa vältor under häckningsperioden.

Forts. Skogsstyrelsens rekommendationer vid GROT-uttag Skadeangrepp För att minska risken för skadeangrepp skall man följa föreskrifterna till 29 SVL, om högsta tillåtna mängd kvarlämnat barrvirke. Man bör även ha ett säkerhetsavstånd på 50 m mellan vältan och ett växande bestånd av samma trädslag som i vältan. Detta minskar också risken för skadeangrepp.

Forts. Skogsstyrelsens rekommendationer vid GROT-uttag Kulturhänsyn Fasta fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. Alla åtgärder som berör dem kräver tillstånd av Länsstyrelsen. Fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar får inte skadas, köras sönder eller täckas över vid GROT-uttag. Allmänt nyttjade stigar, kulturhistoriska stigar samt permanenta spår och leder skall rensas från GROT och lagas om det behövs.