Datum Diarienr 2011-06-08 1775-2010 Coop Butiker & Stormarknader AB c/o KF Säkerhet Box 15200 104 65 STOCKHOLM Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inom Coop Butiker & Stormarknader AB Datainspektionens beslut Datainspektionen bedömer att Coop Butiker & Stormarknaders (Coop) kameraövervakning i anläggningen Stenhagen är förenlig med personuppgiftslagen. Datainspektionen förutsätter att Coop vidtar de åtgärder som Coop själv har aviserat enligt följande: Coop har konstaterat att avtal om säkerhet ska upprättas med Coops biträden under första kvartalet av 2011 Coop har konstaterat att incidentrapporteringssystem ska implementeras under 2011 Coop har uppgivit att i samband med att säkerhetshandboken revideras ska avsnittet om kameraövervakning ses över och kompletteras. Ärendet avslutas, men kan komma att följas upp. Redogörelse för tillsynsärendet Totalt finns 40 kameror i bruk vid den aktuella butiken varav 14 omfattas av personuppgiftslagen. Anmälan till länsstyrelsen om kameraövervakning gjordes i april 2010 för kameror som inte omfattas av personuppgiftslagen. Samtliga kameror installerades färdigt i september månad 2010. De kameror som omfattas av Datainspektionens tillsyn fångar insidan av returrummet, rummet för kassauppräkning, väktarrummet, slussen till kassauppräkningen, rummet där kontanter hämtas från det slutna kontanthanter- Postadress: Box 8114, 104 20 Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Besöksadress: Drottninggatan 29, plan 5 Telefon: 08-657 61 00 Webbplats: www.datainspektionen.se Telefax: 08-652 86 52
ingssystemet, lagerutrymmen (fyra stycken kameror) samt en kamera som fångar en nödutgång på övervåningen av byggnaden. Vid komplettering i ärendet har följande framkommit. De fyra kamerorna i området utanför soprummet och lastkajen samt de två kameror som fångar personalentrén (dels den inre personalingången, dels en titthålskamera som fångar utsidan av personalentrén) finns inte på inhägnat område och allmänheten har alltså tillträde till dessa områden. Dessa fyra kameror omfattas inte av Datainspektionens tillsyn, eftersom de faller utanför personuppgiftslagen. Samtliga kameror har samma syften och dessa framgår av Coops kamerastandard samt Coops säkerhetshandbok. Det finns två huvudsyften med kameraövervakningen inom bolaget. Det ena syftet är kopplat till rån och hot om våld. Det rör sig om att förebygga rån och hot om våld samt att kunna se bilder av eventuella incidenter. Coop uppger att branschen är väldigt drabbad och Coop varit hårt drabbat. Coop anger vidare att bolaget förutom kameraövervakningen också arbetar mycket med personalen och deras rånförebyggande beteende, det vill säga med hur de anställda får och bör agera i sådana situationer. Coop använder sig av sluten kontanthantering vilket man anser bidrar till att minska rånrisken. Coop har utrustat sina anläggningar med passersystem till vilket de anställda måste ha en personlig id-tagg. Även larm finns installerat. Förra året hade Coop 40 rån inom hela bolaget jämfört med 46 året innan. Under innevarande år har Coop, hittills, drabbats av 20 rån. Kameraövervakning är en del av det långsiktiga arbetet med att förebygga rån och övriga brott. I det arbetet ingår användande av trygghetskameror som en del av en större helhet. Det andra huvudsyftet med kameraövervakningen är att förebygga och uppdaga svinn. Obehöriga tar sig då och då in och tar med sig varor. Vid ett tillfälle för en kort tid sedan togs exempelvis oxfilé för 200 000 kr från en butik. För Coop handlar det i detta fall om skadehantering och om att kunna lämna över bevismaterial till polis. Beslutet om att installera kameror vid just denna anläggning baseras på statistik från branschen och på Coops egen erfarenhet av sina anläggningar. Vid inspektionstillfället hade några incidenter ännu inte ägt rum vid den aktuella anläggningen. Inför varje kamerainstallation informeras fackliga representanter om bland annat syftet med kameraövervakningen och ges tillfälle att yttra sig. Gällande anläggningen i Stenhagen så finns ett skriftligt medgivande från facket där man godkänner kameraövervakningen. Sida 2 av 8
Bolaget håller utbildningar för de lokala s.k. jourgrupperna på varje stormarknad. Dessutom hålls utbildning för samtliga anställda vid nyöppningar. All utbildning och information är muntlig. Skyltar om kameraövervakning finns vid entréer men även vid leverantörsdörrar. Samtliga kameror som omfattas av personuppgiftslagen är synliga. De är fasta med rörelsestyrd inspelning. Det inspelade materialet lagras i max 30 dagar, oftast kortare tid, runt två veckor. Materialet spelas in på självöverspelande hårddiskar. Kamerorna har ingen zoommöjlighet eller ljudinspelning. Allt inspelat material sparas lokalt. Åtkomst till inspelat material har butikschefen eller av denne utsedd person, bevakningsbolag samt säkerhetsavdelningen på förekommen anledning. Det går att se kamerabilder i realtid. Vid den aktuella anläggningen finns väktare på plats som kan titta på bilderna i realtid, men Coop instruerar väktarna att i första hand röra sig ute i butikerna istället för att ta del av kameramaterialet i realtid. Om en incident sker anlitas den s.k. säkerhetssupporten från samma företag som tillhandahåller väktarna. Denna säkerhetssupport har också rätt att ta del av inspelat material, exempelvis för överlämning till polis. Kameraleverantören servar de lokala kamerasystemen och kan då komma att få tillgång till bildmaterial. Vid en rundvandring och en förevisning av bildvisningsprogrammet framkom att skyltar förekommer i och kring de utrymmen som kameraövervakas. Tillämpliga rättsregler m.m. I lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning finns bestämmelser om användning av övervakningsutrustning allmän kameraövervakning. De flesta av bestämmelserna i den lagen gäller dock inte övervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde. När det rör sig om övervakning av en sådan plats genom automatiserad behandling av personuppgifter är däremot personuppgiftslagens regler tillämpliga. Exempel på platser dit allmänheten inte har tillträde är bland annat inomhus i skolor, i personalutrymmen på arbetsplatser och i flerfamiljshus. De övervakningskameror som omfattas av detta tillsynsärende är riktade mot platser dit allmänheten inte har tillträde. Vid bildupptagningen används digital teknik som medger att enskilda personer kan identifieras. Den del som inspekterats av Coops övervakning utgör således sådan automatiserad behandling av personuppgifter som faller under personuppgiftslagen. Sida 3 av 8
Samtidigt ska uppmärksammas att vissa grundläggande bestämmelser i lagen om allmän kameraövervakning även gäller vid sådan övervakning som omfattas av personuppgiftslagen. 3 lagen om allmän kameraövervakning är exempelvis tillämplig även då övervakningen avser en plats dit allmänheten inte har tillträde. Upplysning om kameraövervakning ska enligt bestämmelsen normalt lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Upplysningsplikten är straffsanktionerad. När det gäller kameraövervakning inom detaljhandel kan det även vara intressant att uppmärksamma följande gällande lagen om allmän kameraövervakning. Enligt lagen om allmän kameraövervakning är det under vissa förutsättningar tillåtet att på vissa, i lagen utpekade, platser sätta upp en övervakningskamera efter endast en anmälan (11 och 12 ). Det gäller platser där lagstiftaren har bedömt att det generellt finns ett starkt intresse av att kunna använda övervakningsutrustning. Banklokaler och butikslokaler har ansetts vara sådana platser där det finns ett särskilt övervakningsintresse. För att övervakning efter anmälan ska vara möjlig krävs att övervakningen har till enda syfte att förebygga eller avslöja brott samt att övervakningskameran är fast monterad och försedd med fast optik. Övervakning får ske av hela butiken men endast bilder av kassaområdet samt in- och utgångar får spelas in och bevaras. I förarbeten till lagen om allmän kameraövervakning anförs att det finns ett beaktansvärt behov av att förenkla kameraövervakningen inom detaljhandeln, inte minst på grund av den stöld- och rånbrottslighet som den är utsatt för. (prop. 1997/98:64 Lag om allmän kameraövervakning sid. 35 f.) Vidare anförs i betänkandet En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87 sid. 211 f.) att det är uppenbart att det finns ett starkt övervakningsintresse i många butiker. Även om inte stöld och snatteri kan anses höra till de allra allvarligaste brotten innebär den stora mängden brott allvarliga konsekvenser för många näringsidkare. Enligt betänkandet är detaljhandelns erfarenhet att kameraövervakning fungerar brottsförebyggande. När är kameraövervakning tillåten enligt personuppgiftslagen? De i ärendet behandlade personuppgifterna har inte bearbetats eller strukturerats på ett sätt för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställningar av personuppgifter. Datainspektionen bedömer därför att personuppgiftsbehandlingen som sker genom kameraövervakningen är att betrakta som ostrukturerad i den mening som avses i 5 a första stycket personuppgiftslagen. Av 5 a andra stycket personuppgiftslagen följer att kameraövervakningen inte får utföras om den innebär en kränkning av de övervakades personliga integritet. Sida 4 av 8
Enligt förarbetena ligger det i sakens natur att tillämpningen av bestämmelsen i 5 a får bygga på en intresseavvägning där den övervakades intresse av en fredad, privat sfär vägs mot andra motstående intressen i det enskilda fallet (prop. 2005/06:173 s. 26 f.). Som regeringen också framhåller är det i slutändan en fråga för rättstillämpningen att i varje enskilt fall, med beaktande av samtliga omständigheter, väga det intrång som kan ha skett i den personliga integriteten. Bedömningen ska göras på ett sätt som inte kommer i strid bl.a. med varje människas rätt till respekt för sitt privatliv i enlighet med artikel 8 i Europakonventionen. Artikel 8 stadgar att rätten till respekt för privatliv inte får inskränkas annat än om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till vissa angivna motstående intressen. Inskränkningar i integritetsskyddet får göras endast om det motstående intresse som ska tillgodoses är så starkt och integritetsskyddsintresset så förhållandevis svagt att inskränkningen framstår som proportionerlig. Detta innebär att det krävs starka skäl för att en kameraövervakning ska vara motiverad och förenlig med personuppgiftslagen. Ovanstående medför att bedömningen av om kameraövervakning i det enskilda fallet är kränkande enligt 5 a andra stycket personuppgiftslagen, bland annat innefattar en proportionalitetsbedömning. Vid proportionalitetsbedömningen ska avgöras om kameraövervakningen och den till övervakningen kopplade personuppgiftsbehandlingen är proportionerlig i förhållande till sitt ändamål (exempelvis att förhindra stöld) och till de övervakades intresse av en fredad och privat sfär och det intrång i denna sfär som övervakningen innebär. Man ska således fråga sig om övervakningen verkligen är påkallad i förhållande till de problem som man söker komma till rätta med och om den är rimlig med hänsyn till de konsekvenser den har för enskildas personliga integritet. Enkelt uttryckt kan man säga att om resultatet av den bedömningen är att övervakningen inte är rimlig med hänsyn till integritetsintrånget så är kameraövervakningen att betrakta som kränkande. I proportionalitetsbedömningen bör bland annat vägas in om ändamålen i stället kan uppnås med andra åtgärder som innebär ett mindre intrång i den personliga integriteten och dessa alternativa åtgärder inte skulle innebära orimligt höga kostnader i förhållande till ändamålen. Sammanfattningsvis anser Datainspektionen att frågan om huruvida kameraövervakning i det enskilda fallet är kränkande enligt 5 a andra stycket personuppgiftslagen, måste avgöras genom en bedömning av bland annat följande faktorer: Sida 5 av 8
Ändamålen med kameraövervakningen. Behovet av kameraövervakningen - vilka konkreta problem det finns? - var och när uppstår dessa problem, samt - i vilken omfattning uppstår respektive problem? Graden av integritetsintrång, vilken bland annat avgörs av - vem som övervakas - vilken plats som övervakas samt - när övervakningen sker. Om ändamålen i stället kan uppnås med andra åtgärder som innebär ett mindre integritetsintrång och dessa alternativa åtgärder inte skulle innebära orimligt höga kostnader i förhållande till ändamålen. Om det finns fackliga överenskommelser rörande kameraövervakningen på arbetsplatsen. Vilken information som ges till de registrerade om att platsen är kameraövervakad. Hur länge det inspelade materialet sparas. Vem eller vilka som har tillgång till det inspelade materialet. På vilka grunder man får ta del av bilder i realtid och inspelat material. Även andra faktorer än ovan nämnda kan naturligtvis i det enskilda fallet visa sig vara av betydelse för bedömningen. Datainspektionen anser att ett införande av kameraövervakning bör föregås av en analys i enlighet med ovanstående. Skäl för beslutet I ärendet har Datainspektionen att bedöma om kameraövervakningen på plats dit allmänheten inte har tillträde på Coops anläggning i Stenhagen är förenlig med bestämmelserna i personuppgiftslagen. I ärendet har framkommit att kameraövervakning sker på områden där kontanter hanteras. Nämligen rummet för kassauppräkning (en kamera), slussen till kassauppräkningen (en kamera) samt rummet där kontanter hämtas från det slutna kontanthanteringssystemet (en kamera) och även i lagerutrymme (fyra stycken kameror), returrummet (en kamera), väktarrummet (en kamera) samt vid en nödutgång på övervåningen av byggnaden (en kamera). De fyra kameror som enligt tidigare uppgift fanns på inhägnat område omfattas inte av denna tillsyn då det visat sig att området ifråga inte är inhägnat. Det framgår i ärendet att kameraövervakning är en del av arbetet med att förebygga rån, hot om våld samt förbygga och uppdaga svinn. Coop har uppgett att de arbetar med personalens rånförebyggande beteende och använder sig av Sida 6 av 8
sluten kontanthantering. Bolaget har installerat larm och passersystem till vilket personalen måste ha ett personligt inpasseringskort. Det finns en facklig överenskommelse rörande kameraövervakningen på arbetsplatsen. Det finns information om kameraövervakningen genom skyltar vid infarter och portar. Personalen informeras om kameraövervakningen. Beslutet att kameraövervaka bygger på statistik från branschen. Det har enligt Coop inte skett några incidenter i den för inspektionen aktuella butiken vilket är en omständighet som gör att man kan ifrågasätta behovet av kamerorna. Detta får då vägas mot den omständigheten att lokaler i den här typen av varuhus typiskt sett kan vara platser som utsätts för rån eller stöld och det kan därför finnas ett särskilt behov av kameraövervakningen. Vidare kan det finnas ett starkt intresse även hos de anställda att kameraövervakning sker på platser där det finns risk att utsättas för brott. Mot bakgrund av tidigare angivna tillämpliga rättsregler gör Datainspektionen den samlade bedömningen att Coops kameraövervakning på anläggningen Stenhagen är förenlig med bestämmelsen i 5 a andra stycket personuppgiftslagen. Datainspektionen vill emellertid uppmana Coop att kontinuerligt utvärdera om kameraövervakningen är nödvändig. Övrigt Coop har uppgivit att säkerhetshandboken ska revideras och i samband med det ska även avsnittet om kameraövervakning ses över och kompletteras. Coop har vidare uppgett att biträdesavtal ska upprättas med väktarbolaget respektive kameraleverantören under första kvartalet av 2011 samt att incidentrapporteringssystem ska implementeras under 2011. Datainspektionen förutsätter att Coop genomför sina aviserade åtgärder. De framtida rutinerna bör i enlighet med Datainspektionens checklista för kameraövervakning uppmärksamma bland annat ändamålen med kameraövervakningen, hur länge det inspelade materialet sparas, vem eller vilka som har tillgång till det inspelade materialet samt på vilka grunder man får ta del av bilder i realtid och inspelat material. Detta beslut har fattats av generaldirektören Göran Gräslund i närvaro av chefsjuristen Hans-Olof Lindblom, teamledaren Erik Janzon och juristen Salli Fanaei, föredragande. Sida 7 av 8
Göran Gräslund Salli Fanaei Sida 8 av 8