Marknadskontroll butikskedjor

Rapport 2008:20 Marknadskontroll butikskedjor

Marknadskontroll butikskedjor Konsumentverket 2008 2 (22)

3 (20) Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Bakgrund... 7 Syfte... 9 Metod... 9 Krav på dokumentation... 10 Analys och resultat... 12 Frågor till butikskedjorna... 12 Egenkontroll... 13 Teknisk dokumentation över produkter som köpts in... 14 Återkoppling till besökta butikskedjor... 19 Slutsatser... 19 Bilagor... 20 Bilaga 1. Kort om regler för säkra leksaker... 21 Bilaga 2. Lagen om personlig skyddsutrustning (PSU) och CE-märket 22 Bilaga 3. Typkontrollintyg, EC- typcertifikat.... 23 Bilaga 4. Resultat och sammanställning av inköpta varor... 24

4 (20) Sammanfattning Varje år anmäls omkring 1500 varor med säkerhetsbrister inom EU:s varningssystem för farliga produkter. Bristerna har ofta bedömts så allvarliga att försäljningen har upphört och varorna återkallats från butik. Ansvaret för att varor som säljs till konsumenter är säkra, ligger hos alla näringsidkare i varuförsörjningskedjan som säljer varorna. Huvudansvaret för produktens säkerhet ligger hos de tillverkare och importörer inom EU som placerat produkten på den europeiska marknaden. För att inte farliga produkter ska nå konsumenterna krävs att näringsidkarna har kunskap om gällande regler inom produktsäkerhetsområdet. Det krävs också att de bedriver ett förebyggande, systematiskt produktsäkerhetsarbete. I det ingår att företagen ska ha rutiner för riskbedömning och kontroll av varor som de tillverkar eller importerar. Mot bakgrund av detta har Konsumentverket under 2008 genomfört ett tillsynsprojekt som riktat sig mot ett antal större butikskedjor. Syftet med projektet har varit att kontrollera hur näringsidkarna arbetar förebyggande med produktsäkerhet och riskanalys av varor. Konsumentverket har dessutom låtit företagen själva, genom teknisk dokumentation, visa upp att varor de säljer är säkra. Butikskedjorna som valdes ut var Clas Ohlson, Överskottsbolaget, Åhléns, Barnens Hus, ICA Maxi, COOP Forum, Biltema och Intersport. Resultatet visar att det hos flera företag fanns brister i det förebyggande produktsäkerhetsarbetet. Framförallt saknas det ofta en dokumenterad riskbedömning. Det fanns också brister när det gäller företagens egen kontroll av den tekniska dokumentationen för olika typer av varor. Konsumentverket köpte in och kontrollerade 16 artiklar av personlig skyddsutrustning och 17 stycken leksaker. Nio av testrapporterna/certifikaten gick inte med säkerhet att koppla till inköpt produkt. Tio artiklar av personlig skyddsutrustning saknade bruksanvisning på svenska. CE-märket saknades på fyra artiklar av personlig skyddsutrustning. Tre stycken artiklar, leksaksliknande produkter med katapultfunktion, var felaktigt CE-märkta. En positiv erfarenhet från marknadskontrollen är att samtliga butikskedjor arbetar med att förbättra produktsäkerhetsrutinerna. Samtliga näringsidkare

5 (20) har dessutom vidtagit åtgärder när Konsumentverket påpekat brister med avseende på produktsäkerhet, märkning eller information och bruksanvisning. Inga varor har skickats på provning, men kontrollen har ändå fått till följd att näringsidkare har upphört med tillverkning och försäljning på grund av säkerhetsbrister eller felaktig märkning. Från Konsumentverket har Maria Lindstedt och Helena Nilsson deltagit.

6 (20) Inledning Ansvaret för att varor som säljs på den svenska marknaden är säkra ligger hos näringsidkare som tillverkat varan i Sverige, eller vid tillverkning utanför EU, hos de näringsidkare som importerat varan. Ett krav är därför att näringsidkarna har kunskap om gällande regler, goda rutiner och ett bra förebyggande säkerhetsarbete. Konsumentverkets erfarenhet är att många av näringsidkarna till allt för stor del förlitar sig på att de som tillverkar varorna, ofta i Asien, har kunskap om de regler och de krav som finns inom EU. Detta kan medföra att företagens egen riskbedömning och kontroll av varorna inte blir tillräcklig. Varje år notifieras det årligen kring 1500-2000 produkter inom EU:s rapporteringssystem RAPEX 1. Fram till och med september har under 2008 1600 notifieringar gjorts. Av dessa avser 615 leksaker, 14 personlig skyddsutrustning och 16 hobby och sportartiklar. 56 % av de produkter som notifierats har Kina som ursprungsland. Detta kan tolkas som att ett stort antal varor med säkerhetsbrister placeras på EU:s och den svenska marknaden varje år. Antalet notifikationer varierar och beror till viss del på hur effektivt och omfattande myndigheterna i respektive land utför sin tillsyn och marknadskontroll. En av anledningarna till att leksaker ligger högt beror på att leksaker är ett prioriterat område för tillsynsmyndigheterna inom EU. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 leksaker motorfordon elektriksa apparater barnartiklar kläder, textilier tändare utrustning för belysning kosmetika livsmedelsimitationer ljuskedjor övrigt maskiner kemiska produkter hobby och sportartiklar dekorationsartiklar personlig skyddsutrusting smycken köksredskap mediautrustning gasapparater möbler laserpekare Bild 1. Antal notifikationer i Rapex mellan 2008-01-01 till 2008-09-31 fördelat på grupper. 1 EU:s rapporteringssystem för snabbt informationsutbyte mellan medlemsländerna för konsumentprodukter med allvarliga säkerhetsbrister. Se även länk: http://ec.europa.eu/consumers/dyna/rapex/rapex_archives_en.cfm

7 (20) Bakgrund Konsumentverket ansvarar bland annat för tillsynen och efterlevnaden av produktsäkerhetslagen, lagen om personlig skyddsutrustning för privat bruk samt lagen om leksakers säkerhet. Se bilaga 1-2. Produktsäkerhetslagen har som syfte att säkerställa att varor och tjänster som erbjuds konsumenter inte orsakar personskador. Lagen om personlig utrustning för privat bruk och lagen om leksakers säkerhet ställer krav på skydd för hälsa och säkerhet samt utformning, märkning och produktinformation av respektive produkttyp. Konsumentverket har tillsyn över leksakers säkerhet samt över personlig skyddsutrustning för privat bruk. Exempel på sådan skyddsutrustning är cykelhjälmar, flytvästar, reflexer och olika typer av sportskydd, men även andningsskydd och ögonskydd för privat bruk. För personlig skyddsutrustning ska dessutom kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om utförande av personlig skyddsutrustning vara uppfyllda. Leksaker och personlig skyddsutrustning ska vara CE-märkta för att få säljas. Genom CE-märket intygar tillverkaren att säkerhetskraven är uppfyllda. CEmärket innebär att varan kan säljas fritt inom EU. För leksaker och för enkelt slag av personlig skyddsutrustning kan tillverkaren själv certifiera produkten, medan det för en mer avancerad skyddsutrustning krävs ett typkontrollintyg från ett ackrediterat, anmält laboratorium, bilaga 3. För att placera en produkt på marknaden krävs att näringsidkaren försäkrat sig om att varan uppfyller säkerhetskraven. Det innebär i praktiken att en riskanalys av varje produkttyp ska göras. Det finns olika metoder för att göra riskbedömningar och i dagsläget saknas tydliga krav på hur riskanalysen ska dokumenteras. Vid riskanalysen ska man alltid beakta den avsedda eller förutsebara användningen av varan. Ett exempel är en stol. Stolen är avsedd att sittas på, men man kan förutse att stolen kommer att användas för att kliva upp och stå på. Stolen måste därför ha tillräcklig stabilitet för att klara även denna användning. I ett förebyggande produktsäkerhetsarbete bör det ingå riskanalyser, varukontroller/funktionskontroller och dokumentationskontroll men även framtagna rutiner för reklamationer och återkallelser bör finnas. I en riskanalys ska man ta hänsyn till och bedöma riskerna under produktens hela livslängd. Försiktighetsprincipen ska alltid gälla.

8 (20) Följande punkter bör ingå i en riskanalys: 1. Identifikation av varan. Namn, artikelnummer, ursprungsland, tillverkare samt foto av produkten. 2. Redogörelse för vilka krav som ställs på produkten, i lagar och andra regelverk. 3. En bedömning om varan ska CE-märkas. 4. Produktens målgrupp och tilltänkta användningsområde, till exempel om varan riktar sig till småbarn, äldre eller funktionshindrade. 5. En redogörelse för om det finns aktuella och gällande standarder. 6. Redovisning av bedömda risker med produkten. Riskerna kan delas upp på olika områden som till exempel mekaniska, kemiska, fysiska, brännbarhet, elektriska och mikrobiologiska. 7. Dokumentera vilka förändringar som kan göras för att minska riskerna. Till exempel produktändringar, varningsmärkning och bruksanvisning. 8. Dokumentera om egna kontroller som till exempel funktionskontroll av produktprover har genomförts. 9. Redovisa om en omvärldsanalys har genomförts för att kontrollera om det finns liknande produkter på marknaden där säkerhetsbrister konstaterats. Till exempel genom att granska EU:s Rapex-lista. 10. Redovisa om teknisk dokumentation från tillverkaren begärts in och granskats, eller om egna stickprov av produkten har testats på laboratorium. 11. Hur man säkerställt att serietillverkningen är i överensstämmelse med den godkända prototypen. Konsumentverket kan använda sig av olika metoder för att bedriva tillsyn och utföra marknadskontroller. En traditionell marknadskontroll där stickprov köpts in och produkterna testats på ackrediterat laboratorium får en begränsad effekt på marknaden. Kraven på åtgärder ställs endast på den produkttyp som inte klarat testet. I detta projekt har Konsumentverket använt sig av en annan tillsynsmetod. Genom tillsynsbesök har Konsumentverket kontrollerat hur ett antal butikskedjor lagt upp sitt förebyggande säkerhetsarbetet. Vid besöken har Konsumentverket informerat om företagens skyldigheter enligt produktsäkerhetslagen, och företagen har fått redovisa sina förebyggande rutiner inom produktsäkerhetsområdet egenkontroll. Konsumentverket har dessutom låtit företagen själva, genom teknisk dokumentation, visa upp att varor de säljer är säkra. Som marknadskontrollerande myndighet har Konsumentverket befogenhet att meddela förelägganden och förbud för att hindra att varor med säkerhetsbrister når konsumenter. Produktsäkerhetslagen är en förhandlingslag vilket

9 (20) innebär att i de flesta fall når verket en frivillig överenskommelse med näringsidkaren. Konsumentverket har även möjlighet att ansöka om utdömande av sanktionsavgift i de fall en näringsidkare placerat en farlig produkt på marknaden. Syfte Syftet med projektet har varit att kontrollera att endast säkra produkter i form av leksaker och personlig skyddsutrustning säljs till konsumenter genom att: Göra tillsynsbesök hos ett antal butikskedjor och kontrollera rutinerna för företagens förebyggande produktsäkerhetsarbete. Ställa krav på att butikskedjorna ska kunna visa upp teknisk dokumentation som styrker att de produkter de säljer är säkra. Ge information och därigenom öka kunskaperna hos butikskedjorna om deras skyldigheter enligt produktsäkerhetslagen. Utveckla branschkontakterna och förbättra kunskapen om hur näringsidkarna bedriver sitt förebyggande produktsäkerhetsarbete. Metod Projektet startade i april 2008 genom besök hos åtta stycken butiker. Kriteriet för urvalet av butiker har varit att de skulle ingå i en kedja med flera butiker och med spridning i hela landet. I sortimentet skulle ingå antingen leksaker eller personlig skyddsutrustning. Butikskedjorna som valdes ut var Clas Ohlson, Överskottsbolaget, Åhléns, Barnens Hus, ICA Maxi, COOP, Biltema och Intersport. En butik från varje butikskedja har besökts. Butikschefen informerades om projektet och fick redogöra för sina rutiner inom produktsäkerhetsområdet. Vid besöken köptes det in exemplar av leksaker och personlig skyddsutrustning. Urvalet av produkter har varit stickprov, men med inriktning på varor där Konsumentverket redan vid besöket i butiken upptäckt att märkningen varit bristfällig. Inköpta produkter har sedan kontrollerats med avseende på fullständig märkning och bruksanvisning. Inga produkter har skickats på test. Istället har Konsumentverket begärt att butikskedjorna ska ta fram teknisk dokumentation som visar att produkterna är säkra.

10 (20) Därefter besöktes respektive butikskedjas huvudkontor. Vid mötet fick företagen överlämna den tekniska dokumentationen och redovisa sitt förebyggande säkerhetsarbete genom att svara på ett antal frågor. Konsumentverket har ställt krav på åtgärder när varor med brister i säkerhet eller märkning upptäckts. Åtgärderna har i vissa fall inte riktat sig till butikskedjorna utan till de näringsidkare som placerat produkten på den svenska marknaden. Krav på dokumentation I Konsumentverkets föreskrifter om leksakers säkerhet(1993:9) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (1996:6) om utförande av personlig skyddsutrustning finns krav att tillverkaren eller dess behöriga representant inom EU ska kunna visa upp teknisk dokumentation för tillsynsmyndigheten som styrker att produkten är säker. För personlig skyddsutrustning ska följande dokumentation kunna visas upp: Typkontrollintyg: Tillverkaren ska lämna utrustningen till ett anmält organ 2 för att få ett typkontrollintyg utfärdat (engelska EC-Type certificate). Det anmälda organet provar och godkänner utrustningen enligt harmoniserade standarder eller mot de grundläggande säkerhetskraven i direktivet för personlig skyddsutrustning. Personlig skyddsutrustning av enkel karaktär är undantagna från kravet på typkontrollintyg. Försäkran om överensstämmelse: Tillverkaren eller dess representant inom EU, ska upprätta en försäkran om överensstämmelse enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Försäkran ska intyga att den personliga utrustningen uppfyller de allmänna säkerhetskraven enligt direktivet för personlig skyddsutrustning och att övriga exemplar av varan överensstämmer med det exemplar som lämnats in för typkontroll. Bruksanvisning på svenska: Med den personliga skyddsutrustningen ska följa information, en bruksanvisning på det språk där varan säljs. För leksaker gäller följande: Teknisk dokumentation: För leksaker som är tillverkade enligt standard ska tillverkaren kunna visa upp teknisk dokumentation i form 2 Med anmält organ avses ett ackrediterat laboratorium som anmälts till EU och får utfärda typkontrollintyg

11 (20) av en provningsrapport eller liknande som visar att leksaken överensstämmer med leksaksstandarden. När leksaken inte är tillverkad enligt standard eller när leksaken har en risk som inte täcks in av standarden, ska leksaken lämnas in till ett anmält organ för ett typkontrollintyg. Typkontrollintyget ska intyga att leksaken uppfyller de väsentliga säkerhetskraven i leksaksdirektivet som i Sverige implementerats genom lagen om leksakers säkerhet.

12 (20) Analys och resultat Frågor till butikskedjorna Nedan redovisas en sammanställning av svaren på frågorna som Konsumentverket ställt till produktsäkerhetsansvariga på respektive butikskedja. Samtliga butikskedjor säljer både leksaker och personlig skyddsutrustning. Intersport har dock ett mycket begränsat sortiment av leksaker och Åhléns har ett obetydligt sortiment av personlig skyddsutrustning. Antalet butiker i varje kedja framgår nedan: CLAS OHLSON 93 butiker i concernen varav kring 60 i Sverige. Flera nya butiker öppnas årligen. ÖVERSKOTTSBOLAGET 79 butiker COOP FORUM 61 stycken COOP Forum. 43 ägs av COOP Sverige, övriga egna föreningar med kedjeavtal ICA MAXI 60 butiker i Sverige BILTEMA 51 butiker i Norden varav 20 i Sverige INTERSPORT I Sverige 145 butiker. Butikerna drivs av franchisetagare. Intersport finns i 33 länder med totalt 5000 butiker ÅHLÈNS 79 varuhus i Sverige BARNENS HUS 18 Barnens Hus.14 av dessa är franchisetagare Alla kedjor har stor egen import, i första hand från Asien. När det gäller viss typ av varor, framförallt personlig skyddsutrustning, så sker en stor del genom handel med väletablerade stora aktörer inom EU. Flera av kedjorna har egna inköpsbolag som ansvarar för inköpen. Företagens huvudkontor och inköpsbolag skaffar sig kunskap om lagstiftning och regler för de varor som säljs på olika sätt. Flera av kedjorna är med i olika branschorganisationer och några deltar även aktivt i leksaksstandardiseringen. En kedja har abonnemang hos SIS 3 och därmed tillgång till ett 100-tal standarder. Mycket vanligt är att man söker information via webbsidor, särskilt från olika myndigheters hemsidor. De flesta kedjor tillåter endast att butikerna köper in varor från den egna organisationens sortiment. Vissa undantag finns när det gäller butiker som 3 Sveriges tekniska standardiseringsinstitut

13 (20) drivs genom franchise 4 eller är egna föreningar inom COOP. Där sker istället en styrning mot det egna sortimentet, men det kan förekomma egna, lokala inköp. Kunskapen om regelverk och produktsäkerhet samlas ofta hos huvudkontoren och inköpsbolagen. Utbildning och kunskapsöverföring inom produktsäkerhetsområdet till de enskilda butikerna bedöms av butikskedjorna själva i många fall som bristfällig. Egenkontroll En del av egenkontrollen är att ställa krav på sina leverantörer. Butikskedjorna jobbar på olika sätt när det gäller detta. Clas Ohlson har en checklista med utförliga krav som måste vara uppfylld innan produkten släpps på marknaden. Biltema har precis utarbetat ett system där varje produkt ska godkännas och signeras av produktansvarig. Åhléns ställer krav på och kontrollerar testrapport för varje leksak de köper in. Övriga tecknar avtal med sina leverantörer med mer eller mindre noggranna produktspecifikationer. Varje butikskedja har egna rutiner för att göra riskanalys innan varor placeras på marknaden, men dokumentation av detta saknas ofta. Ansvaret att söka kunskap om olika varugrupper och att göra riskbedömning ligger i många fall hos den enskilda inköparen på respektive butikskedja. Innan en vara importeras skickas varuprov för funktionskontroll till inköpsansvarig på respektive företag. Dokumentation av funktionskontrollerna saknas. Mottagningskontroll i Sverige förekommer inte. Vanligare är att göra kontroller på plats i Asien innan varorna skickas. Den kontroll som butikskedjorna gör av testprotokoll de begärt in från tillverkare för olika varor är ibland bristfällig. Företagen förlitar sig ofta på att de testintyg som tillverkarna skickat avser den produkt de begärt testintyg på, trots att testprotokollet ibland inte går att koppla till varan. Butikskedjorna utför egna tester genom stickprov. COOP och Biltema skickar alla leksaker som importeras på provning. En brist som noterats är att ingen av kedjorna har något system för att fortlöpande kontrollera säkerheten på varorna. Varor som en gång godkänts för import kan ha genomgått förändringar eller tillverkningsmetod vilket kan medföra att säkerhetsbrister uppstått. Butikskedjorna tecknar ofta avtal med sina leverantörer som innebär att de inte får byta underleverantör eller ändra 4 Franchise kan ses som en förmån från en varumärkesägare till ett företag att mot en kostnad få använda affärskonceptet för att sälja produkter och tjänster i det aktuella namnet.

14 (20) tillverkningsmetod innan det har godkänts av importören. En butikskedja uppger att de avser att ställa krav på att testintyg från tillverkare för olika varor får inte vara äldre än två år. När det gäller egna märkesvaror (EMV) finns det mer utvecklade systematiska kontrollrutiner där även revisioner hos tillverkare ingår. Hos flera av kedjorna pågår också arbetet med att bygga upp en kontrollorganisation i Asien. Butikskedjorna har rutiner för reklamationer, säljstopp och återkallelser. Några av butikskedjor har dessutom möjlighet att spärra varor via kassasystemet så att försäljning inte är möjlig. Vid kundreklamationer direkt till enskilda varuhus finns det hos vissa kedjor brister i återkopplingen till huvudkontor och inköpsavdelning. Hanteringen av reklamationer och uppföljningen av dessa är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att tidigt upptäcka brister kan produkter stoppas innan incidenter och personskador uppstår. Samtliga butikskedjor har gjort återkallelser på grund av säkerhetsbrister hos produkter. Med ett undantag kände butikskedjorna till skyldigheten att underrätta respektive tillsynsmyndighet och redogöra för vilka åtgärder man vidtagit. Sex av åtta kedjor kontrollerar varje vecka Rapex-listan med stoppade och återkallade varor. I flera fall har man upptäckt varor som man själva haft till försäljning och då även stoppat vidare försäljning av dessa. Däremot saknades kunskapen om att man bör göra en reaktion 5 och informera Konsumentverkets om att man vidtagit åtgärder för att stoppa en rapexnotifierad produkt. Positivt är att det hos de besökta kedjorna pågår ett aktivt arbete med att förbättra de förebyggande rutiner för produktsäkerhet, inte minst genom att starta inköps- och kvalitetskontor på plats i Asien. Teknisk dokumentation över produkter som köpts in I samband med besöken i de lokala butikerna köpte Konsumentverket in 16 artiklar av personlig skyddsutrustning och 17 stycken leksaker. Huvudkontoren för varje butikskedja fick sedan i uppgift att ta fram teknisk dokumentation som styrkte att varorna var säkra. 5 Att lämna en reaktion på en Rapex-notifikation innebär att man informerar Konsumentverket om att produkten finns i Sverige och samtidigt talar om vilka åtgärder man vidtagit för att stoppa vidare försäljning.

15 (20) En sammanställning av resultat och vidtagna åtgärder för samtliga inköpta produkter redovisas i bilaga 4. Av sammanställningen framgår att nio av testrapporterna/certifikaten inte med säkerhet går att koppla till inköpt produkt. Tio artiklar av personlig skyddsutrustning saknade bruksanvisning på svenska. CE-märket saknades på fyra artiklar av personlig skyddsutrustning, inlinesskydd, innebandyglasögon, munskydd samt en skatehjälm. Tre artiklar leksaker var dessutom felaktigt CE-märkta. Av inköpta produkter visade det sig att flera av varorna var bristfälliga med avseende på CE-märkning och bruksanvisning på svenska. När det gäller den tekniska dokumentationen som lämnats till Konsumentverket har det ibland varit svårt att koppla testintyg eller certifikat till varan. Anledningen kan vara att artikelnumret från tillverkaren inte alltid stämmer med det artikelnummer som butikskedjan märker varan med, men det kan också bero på att den tekniska dokumentationen är bristfällig. Foto och tydlig beskrivning av varan saknas ofta. I några fall har dessutom certifikaten varit på franska och översättning har saknats. Butikskedjorna egen kontroll av att testintyg motsvarar inköpt produkt är ofta bristfällig. I flera av butikskedjorna hittades leksaker med katapultfunktion. Enligt beslut inom EU och leksaksstandardiseringen får alla typer av katapulter, till exempel slangbellor, men även andra typer av produkter där man skjuter fram en produkt med ett gummiband inte klassas som en leksak i leksaksdirektivets och leksaksstandardens mening. Anledningen är att hastigheten vid utskjutning kan bli väldigt hög och risken för ögonskador är stor. Skaderisken anses inte kunna undanröjas genom standarder på EU-nivå. Istället ska myndigheterna nationellt ingripa mot försäljning av farliga katapultleksaker. Detta innebär att flygplan som skjuts fram med gummiband inte får CEmärkas och säljas som en leksak. Ingen av butikskedjorna som hade katapultflygplan till försäljning kände till att produkten inte omfattas av leksaksstandardens krav. Konsumentverket har inte lämnat in några produkter på provning men marknadskontrollen har ändå haft till följd att försäljningen av ett antal varor har upphört. Flera företag har dessutom fått vidta andra åtgärder i form av nya bruksanvisningar och ändringar av märkningen på produkter.

16 (20) Exempel på vidtagna åtgärder redovisas nedan: Hörselskydd och skyddsglasögon från Gisle-Krigsvoll som saknade svensk bruksanvisning har åtgärdats. Cykel och skatehjälm från Biltema har försetts med svensk bruksanvisning. Inlinesskydd från Biltema saknade märkning och bruksanvisning, vilket har åtgärdats. Biltema har ändrat sin märkning av leksaker så att endast leksaker för barn över 3 år med smådelar märks med Varning! Ej för barn under 3 år innehåller smådelar. Biltema har tagit bort den felaktiga CE-märkningen av ett katapultflygplan. Skatehjälm som importerats av Toyman saknade CE-märkning och bruksanvisning. Hjälmen bedömdes inte uppfylla säkerhetskraven och har återkallats från butik. Bild 1 Tillverkningen av bandymunskydd från JOFA som inte uppfyllde säkerhetskraven har upphört. Munskyddet saknade dessutom märkning och bruksanvisning. Bild 2. Innebandyglasögon från Intersport, Pro Touch, saknades CEmärkning och testprotokoll. Intersport har upphört med försäljningen och återkallat resterande glasögon från butik. Bild 3. På ICA Maxi köptes hörselskydd och andningsskydd från Hall-Miba in. Bruksanvisning på svenska saknades och har åtgärdats. Försäljningen av en katapultleksak, Finger flickers, hos COOP har upphört. Bild 4 Katapultflygplan med felaktig CE-märkning köptes in på Barnens hus. Importör Suntoy, Sunne. Försäljningen har upphört. Bild 5

17 (20) Bild 1. Hjälm inköpt på Barnens Hus, importör Toyman. Försäljningen har upphört och hjälmen har återkallats från butikerna. Bild 2. Munskydd inköpt från Intersport, tillverkare JOFA. Uppfyller inte säkerhetskraven. Tillverkningen har upphört.

18 (20) Bild 3. Innebandyglasögon, Pro Touch från Intersport. Försäljningen har upphört och produkten har återkallats från butik. Bild 4. Finger Flickers från COOP. Försäljningen har upphört produkten har återkallats från butik

19 (20) Bild 5. Katapultflygplan inköpt på Barnens Hus, importör Sun Toy. Försäljningen har upphört och produkten har återkallats från butik. Återkoppling till besökta butikskedjor Samtliga besökta butikskedjor har fått en skriftlig återkoppling med minnesanteckningar från Konsumentverkets tillsynsbesök. Krav på åtgärder har riktats till respektive butikskedja alternativt till det företag som ansvarat för att placerat produkten på den svenska marknaden. Slutsatser För att försäkra sig om att endast säkra produkter säljs till konsumenter ska näringsidkare som tillverkar eller importerar en vara till Sverige bedriva ett förebyggande produktsäkerhetsarbete. Innan en vara placeras på marknaden ska näringsidkaren göra en riskanalys. Hur detta ska gå till och vilken dokumentation som ska finnas är i dagens regelverk otydliga, men det räcker inte med att förlita sig på att tillverkarna i Asien känner till de krav och regler som finns inom produktsäkerhetsområdet i EU. När en importör ställer krav på sina leverantörer bör man även ha bra rutiner för att kontrollera att kraven är uppfyllda. En förutsättning för ett fungerande förebyggande produktsäkerhetsarbete är att kraven som ställs är produktspecifika. När man ställt krav på att varor ska vara testade så måste en

20 (20) kontroll ske att det testintyg man fått stämmer överens och går att koppla till rätt vara. Vid egen tillverkning och vid import från tredje land är egenkontroll i form av riskbedömning och fortlöpande kontroll av produktion och märkning en förutsättning för att varor som erbjuds konsumenter är säkra. Den funktionskontroll och den riskanalys som företagen gör idag bedöms i flera fall inte som tillräcklig eftersom dokumentation ofta saknas. Konsumentverket är en av flera marknadskontrollerande myndigheter. Tillsyn och marknadskontroll kan bedrivas på olika sätt. Genom information, tillsynsbesök och regelbundna stickprovskontroller kan Konsumentverket motverka att varor med säkerhetsbrister når konsumenter men ansvaret för att varor är säkra ligger hos näringsidkarna. Flera av butikskedjorna söker information via olika myndigheters hemsidor. Konsumentverket bör därför aktivt arbeta med systematiskt lägga ut viktig och aktuell information på sin hemsida www.konsumentverket.se. Som konsument är det viktigt att komma ihåg att reklamera och anmäla varor med allvarliga säkerhetsbrister. I första hand ska anmälan göras till företaget där man köpt varan, men anmälan kan också göras till den myndighet som har tillsynsansvar. Bilagor Bilaga 1. Kort om regler för säkra leksaker Bilaga 2. Lagen om personlig skyddsutrustning (PSU) och CE-märket Bilaga 3. Typkontrollintyg, EC- typcertifikat. Bilaga 4. Resultat och sammanställning av inköpta varor

Bilaga 1. Kort om regler för säkra leksaker De grundläggande reglerna för produktsäkerhet finns i Produktsäkerhetslagen. Därtill kommer lagen om leksakers säkerhet (1992:1327) som är en speciallagstiftning på området samt Konsumentverkets föreskrifter om leksakers säkerhet (KOVFS 1993:9), nedan benämnda föreskrifterna. Av lagen om leksakers säkerhet och föreskrifterna framgår att en leksak inte får vara utformad så att den innebär risk för användarens eller någon annan persons säkerhet och hälsa när den används på ett förutsebart sätt med tanke på barns normala beteende. Leksaker förutsätts vara säkra om de överensstämmer med en Europastandard, Leksaker Säkerhetsregler EN 71:1-11 eller utformats i överensstämmelse med en godkänd leksaksprototyp. För att få säljas måste leksaken vara försedd med ett CE-märke. Om en leksak har CE-märkts trots att den inte uppfyller de krav som ställs för CE-märkning, får tillsynsmyndigheten förelägga tillverkare, importör eller den som saluför varan att upphöra att sälja varan eller återkalla varan. Föreläggandet får förenas med vite. Det är näringsidkaren som har bevisbördan för att en vara är säker. Den som tillhandahållit en farlig vara ska utan dröjsmål vidta de åtgärder som krävs för att förebygga skadefall. Av förarbetena till Produktsäkerhetslagen framgår att till exempel barn får anses ha ett särskilt stort skyddsbehov. Detta innebär att en åtgärd kan vara motiverad även då skaderisken är liten. Vid bedömningen av om en vara ska anses godtagbar ska särskild hänsyn tas till de risker som varan kan medföra för bland annat barn. Om en näringsidkare tillhandahåller en farlig vara kan ett ingripande vara motiverat. Näringsidkare kan med stöd av lagen förbjudas att tillhandahålla en vara, åläggas att lämna säkerhets- eller varningsinformation samt åläggas att återkalla varan. En näringsidkare som medvetet eller oaktsamt bryter mot sina skyldigheter riskerar att åläggas en sanktionsavgift. Den som tillhandahållit en farlig vara ska utan dröjsmål vidta de åtgärder som krävs för att förebygga skadefall. Om en näringsidkare får kännedom om att en vara som tillhandahålls eller har tillhandahållits är farlig ska tillsynsmyndigheten underrättas. På Konsumentverkets hemsida, www.konsumentverket.se, under rubrikerna Säkerhet och För företag finns blanketter för underrättelse samt en vägledning för återkallelse och andra korrigerande åtgärder. På hemsidan kan man också ta del av lagstiftningen i sin helhet.

2 (2) Bilaga 2. Lagen om personlig skyddsutrustning (PSU) och CE-märket Från den 1 juli 1995 gäller en särskild lag angående personlig skyddsutrustning för privat bruk (SFS 1992:1326) med krav på märkning. Lagen innebär bland annat att näringsidkare endast får tillhandahålla personlig skyddsutrustning som uppfyller vissa krav beträffande skydd för hälsa och säkerhet, märkning och information. Att tillhandahålla en vara innebär att man säljer, hyr eller lånar ut varan. Lagen kompletteras med en regeringsförordning (SFS 1993:972) och av föreskrifter från Arbetsmiljöverket (AFS 1996:7) som tagit fram dessa efter samråd med Konsumentverket. Lagen om personlig skyddsutrustning för privat bruk gäller för produkter som konsumenter utnyttjar eller kan komma att utnyttja för privat bruk. Motsvarande regler finns för arbetslivet i arbetsmiljölagen. Reglerna är en följd av EES-avtalet och EU-medlemskapet. EU:s regler finns i direktivet om personlig skyddsutrustning, 89/686/EEG. Kraven förutsätts vara uppfyllda om utrustningen har märkning samt att tillverkaren eller dess representant inom EES har upprättat en försäkran om att utrustningen överensstämmer med bestämmelserna i föreskriften om personlig skyddsutrustning. märkningen kan enkelt uttryckas som ett pass för att utrustningen fritt ska få säljas inom EU. Har en personlig skyddsutrustning bedömts uppfylla säkerhetskraven och märkts i ett EESland ska den således få säljas fritt till andra EES-länder. Flytvästar är ett exempel på personlig skyddsutrustning, kategori II, vilket innebär att tillverkaren ska lämna utrustningen till ett så kallat anmält organ (Notified Body) för att få ett typkontrollintyg. Provningen av utrustningen sker normalt efter harmoniserade standarder som är gemensamma för EU, eller enligt de grundläggande säkerhetskraven i lagstiftningen. När tillverkaren har ett typkontrollintyg, en teknisk dokumentation för produkten samt en bruksanvisning, ska märket appliceras på varje produkt. Detta ska göras innan flytvästen får säljas. Bruksanvisningen ska vara på det språk där produkten är avsedd att säljas. Den tekniska dokumentationen ska innehålla alla relevanta fakta om de åtgärder tillverkaren använder för att säkerställa att utrustningen uppfyller grundläggande säkerhetskrav. Näringsidkare är skyldig att på uppmaning av tillsynsmyndigheten lämna ut den tekniska dokumentationen till myndigheten.

Bilaga 3. Typkontrollintyg, EC-typgodkännande, EC- typcertifikat. Leksaker Personlig skyddsutrustning Kat 1 (enkel skyddsutrustning, ex trädgårdshandskar, solglasögon) Personlig skyddsutrustning Kat 2 (vanligaste typen av skyddsutrustning ex hjälmar, sportskydd) Personlig skyddsutrustning Kat 3 (Komplicerad utrustning. Skydd mot livsfara Ex dykapparater, fallskydd Teknisk dokumentation som styrker att leksaken eller den personliga skyddsutrustningen uppfyller säkerhetskraven i respektive direktiv. (Kan bl a vara en provningsrapport men även andra beskrivningar om tillverkning och produktutformning) Självcertifiering OBS! Leksaker med risker som inte täcks in av standarden och leksaker som inte tillverkats enligt standarden kräver en typkontroll, (Eng: EC type certificate), ett intyg som visar att leksaken uppfyller de väsentliga säkerhetskraven enligt leksaksdirektivet " Självcertifiering Typkontroll ett EC typ certifikat ska utfärdas innan serietillverkning påbörjas. Ett anmält organ(notified body) intygar att ett provexemplar av utrustningen uppfyller de allmänna säkerhetskraven i PPE direktivet. Kvalitets och produktionskontroll. Anmält organ ansvarar Försäkran om överensstämmelse (ska intyga att även andra ex av skyddsutrustningen än det som testas uppfyller kraven. Namn adress och nummer på anmält organ ska finnas med i försäkran) nnnn (=numret anmält organ)

Bilaga 4. Resultat Butikskedja PSU Teknisk dok. Bedömning Vidtagen åtgärd Clas Ohlson Cykelhjällm, Bell sports certifikat tyska Svårt att koppla certifikat till produkt Hörselskydd, child protector certifikat franska Svårt att tolka certifikat på franska Skyddsglasögon, worksafe försäkran Artnr i försäkran stämmer inte helt med märkning av produkten skyddsglasögon, CAT gul lins försäkran Bruksanvisning saknas Ny rutin vid ompackning av varor på centrallagret. Moon sand, leksam provningsrapport försäkran ok Elektrisk motor, Kärnan provningsrapport ok Överskottsbolaget Pekbok baby joker, Playmix testrapport Testrapport går inte att härleda till produkten Revolverset Wild West Playbox testrapport från år 2000 Hörselskydd, Gisle-krigsvoll EC certifikat Bruksanvisning på svenska saknas Gisle-Krigsvoll har tagit fram svensk bruksanvisning Skyddsglasögon Gisle-Krigsvoll EC certifikat Bruksanvisning på svenska saknas Gisle-Krigsvoll har tagit fram svensk bruksanvisning Biltema Andningsmask, Biltema EC certifikat försäkran ok Cykel-skatehjälm, Biltema testrapport svårt att koppla protokoll till produkt. Bruksanvisning saknas Biltema har tagit fram bruksanvisning Inlinesskydd, Biltema testad som leksak Svårt att koppla testrapport till produkt. CE-märke och bruksanvisning saknas Märkning och bruksanvisning åtgärdad. Ny test utförd. Katapultflyplan, Biltema testrapport Felaktigt CE-märkt. Katapultfunktion CE-märkning borttagen Badleksaker, Biltema testrapport, försäkran Felaktigt varningsmärkt "Ej för barn under 3 år-innehåller smådelar". Märkning åtgärdat

Byggklossar i trä, Biltema testrapport 10 mån Felaktigt varningsmärkt "Ej för barn under 3 år-innehåller smådelar". Märkning åtgärdat Barnens Hus Skateboardhjälm, Toyman testrapport CE-märke och bruksanvisning saknas. Testrapport stämmer inte med produkt. Bedöms ha säkerhetsbristersaknas Frivilligt säljsstopp och återkallelse Katapultflygplan, Suntoy testrapport Felaktigt CE-märkt. Testad enligt amerikansk standard Frivilligt säljsstopp. Badleksaker, Suntoy testrapport ok Intersport Inlinesskydd, Crazy Creek testrapport ok Munskydd, JOFA saknas CE-märke och bruksanvisning saknas. Bedöms ha säkerhetsbrister. Säljstopp Innebandyglasögon, Pro Touch försäkran CE-märke och bruksanvsining saknas. Försäkran stämmer ej med produkten. Frivilligt säljsstopp och återkallelse ICA AB Hörselskydd, Hall-Miba EC certifikat på franska Svårt att tolka certifikatet. Brukss anvisning saknas Hall-Miba har tagit fram bruksanvisning Andningsskydd, Hall-Miba EC certifikat Bruksanvisning saknas Hall-Miba har tagit fram bruksanvisning Plastbil GOWI CE-märke syns dåligt. Ändrad märkning av tillverkaren Plastleksak, Fischer Prize testrapport ok Katapult. COOP Finger flickers, COOP testrapport Cemärkt trots katapultfunktion Frivilligt säljsstopp och återkallelse Glidflygplan Foamgliders, COOP testrapport ok Barnskallra Turtle Rattle, COOP testrapport ok Partikelfiltermask KOYOTE, 3 M EC Certifikat, Försäkran ok Trähelikopter Åhléns Minifriends, Åhléns testintyg ok Flying disc, Åhléns testintyg ok

Konsumentverket Box 48 651 02 Karlstad Telefon: 0771-42 33 00 Webbplats: www.konsumentverket.se E-post: konsumentverket@konsumentverket.se