Budget 2011 Ekonomisk planering 2012-2013
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förslag till budget 2011 och ekonomisk planering 2012-2013... 1 Finansiella mål och verksamhetsmål... 4 Budgetram 2011... 6 Budgetförändringar 2011... 6 Beskrivning av budgetsystemet... 7 Antal 16-19-åringar under planeringsperioden... 9 Dimensionering av gymnasieskolornas organisation 2010/2011... 10 Interkommunala ersättningar... 11 Driftbudget 2011... 13 Driftbidrag från medlemskommunerna 2011-2013... 14 Resultatbudget... 15 Finansieringsbudget... 16 Balansbudget... 17 Detaljbudgetar och kommentarer Förbundskontoret... 18 Gemensamma verksamhetskostnader... 20 Lars Kaggskolan... 22 Stagneliusskolan... 24 Jenny Nyströmsskolan inkl Gymnasiesärskolan... 26 Skola Arbetslivscentrum... 29 Axel Weüdelskolan... 31 Ölands Gymnasium, Komvux... 33 Ölands Gymnasium... 35 Mjölnergymnasiet... 37
Mjölnergymnasiet komvux... 40 Kostenheten... 41
Förslag till budget 2011 och ekonomisk planering 2012-2013 Inledning Kalmarsunds Gymnasieförbunds ekonomiska förutsättningar är helt beroende på utvecklingen av antalet ungdomar 16-19 år inom medlemskommunerna. Andra avgörande faktorer för ekonomin är nettoinströmningen av elever från andra kommuner, samt etableringar av fristående skolor. Elevminskningen började få effekt år 2009 och nedgången fortsätter med cirka 5 % per år fram till år 2015. Därefter vänder det och andelen 16-åringar ökar med 3,5 % år 2015 enligt den statistik som finns tillgänglig i medlemskommunerna. Hösten 2010 har medlemskommunerna 767 ungdomar som läser vid fristående skolor. För närvarande finns flera ansökningar om friskoleetableringar hos Skolinspektionen för beslut och som avser start av utbildning hösten 2011. I det fall samtliga ansökningar beviljas och att de fristående skolorna fyller sina klasser innebär det ytterligare minskning av elever hösten 2011. Värt att notera är dock att alltfler fristående skolor får nej vad gäller etableringstillstånd. Att det har blivit svårare att få tillstånd beror på de minskade elevkullarna. Det kommer inte att finnas tillräckligt många gymnasieelever för att hålla igång såväl etablerade, som planerade skolor. De kommunala gymnasieskolorna har redan anpassat sig till den fria marknaden och utvecklingen ställer stora krav på flexibilitet på såväl gymnasieskolans organisation, som hanteringen av personal och lokaler. Situationen medför också att förbundets enheter måste planera för avveckling av lokaler och personal. En dialog förs med serviceförvaltningen i Kalmar kommun gällande hyreskontraktens längd av lokaler som är kommunägda. I Torsås kommun förs motsvarande samtal gällande lokaler med Torsås Bostads AB utifrån Mjölnergymnasiets behov. Vad beträffar nya program och inriktningar inom hotell och turism på Ölands Gymnasium, så sker en dialog med flera olika aktörer vad gäller förläggningen av de programvisa karaktärsämnena och inriktningskurserna. Genom god personalplanering och ett omställningspaket år 2010 sammanfaller elevminskningarna ganska väl med stora pensionsavgångar, vilket givetvis underlättar möjligheterna till en positiv personalavveckling. Tack vare satsningen på ett omställningspaket möter förbundet offensivt hotet om uppsägning av medarbetare. 2011 Kalmarsunds Gymnasieförbund står inför många spännande utmaningar det kommande året. Reviderad läroplan för gymnasieskolan, ny skollag, nytt betygssystem, ny gymnasiereform med förändrad programstruktur, förändrade ämnesplaner och examensmå,l vilket även omfattar den gymnasiala vuxenutbildningen, en ny yrkeshögskola samt en ny lärarutbildning. I den nya gymnasiereformen Gy2011 har regeringen fastställt programutbudet och inriktningarna till sex högskoleförberedande program och tolv yrkesprogram. Totalt omfattar reformen 60 olika nationella inriktningar. I utbildningskatalogen för elever i åk 9 erbjuder förbundet 16 av de 18 nationella programmen. Med förslaget på programutbud, inriktningar, dimensionering och lokalisering har förbundsledningen tagit hänsyn till varje skolas förutsättningar för att få en hållbar verksamhet både ekonomiskt och kvalitetsmässigt. Den 15 september år 2010 fanns det 3 404 gymnasieelever inskrivna vid förbundets enheter (exklusive Gymnasiesärskolan, SAC och Vuxenutbildningen). Motsvarande elevantal år 2009 var 3 739 gymnasieelever. Förbundet behåller 74 % av medlemskommunernas elever inom förbundets skolor. Övriga elever studerar i andra kommuner eller hos de fristående gymnasieskolorna. År 2011 kommer således att präglas av fortsatta verksamhetsminskningar. I förbundets antaganden har andel elever minskat med 4 %, vilket ligger i linje med nedgången av antalet 16- åringar. Förbundskontorets bedömning är att den totala dimensioneringen år 2011 ligger i linje med den budgetram som är aktuell med tanke på det antal elever som förväntas att söka till förbundets 1(42)
enheter hösten 2011. Förbundet har i sitt utbildningsutbud dubblerat ett antal program och inriktningar, exempelvis hotell- och turismprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet, estetiska programmet samt ekonomiprogrammet. Den slutgiltiga dimensioneringen av program och inriktningar bör ske först efter ansökningstiden har gått ut den 1 mars 2011. Vid för få antal sökande till ett program eller inriktning, bör styrelsen överväga att inte starta utbildningen. Det är viktigt att förbundet undviker att bygga in strukturella underskott redan vid starten av en ny utbildning. Styrelsens finansiella mål och verksamhetsmål för 2011 är desamma som för innevarande år. I budget för 2011 kommer särskilda skolutvecklingsmedel att avsättas centralt på Förbundskontoret som enheterna kan ansöka om. Syftet med utvecklingspengarna är att stimulera enheterna till att nyskapande idéer och tankar sprids, att utvecklingsaspekten framhävs, samt att skolorna når en högre måluppfyllelse Det individuella programmet kommer att läggas ner och ersättas av fem introduktionsprogram för de elever som inte har uppnått behörighet till nationella program i gymnasieskolan enligt de behörighetsregler som kommer att gälla från hösten 2011. De nya introduktionsprogrammen är preparandutbildning, programinriktat individuellt val (PRIV), yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Innevarande år har konstaterats att intresset för att gå vuxenutbildning har minskat. Av 215 helårsplatser åstadkoms cirka 175. Konsekvensen av denna händelseutveckling blir att verksamheten måste dras ner på sikt under 2012-2013. En tydligare administrativ och organisatorisk samverkan bör utvecklas mellan skolorna och vuxenutbildningen inom förbundet. Lärarlyftet fortsätter under 2011, även om det statliga anslaget har minskat med 22 %. Förbundet måste ta upp kostnader för att finansiera viss del av lyftet. Finansieringen av lärarlyftet sker genom en egeninsats av läraren, statliga medel och medel från arbetsgivaren. Intresset i lärarkåren är fortfarande stort, vilket innebär att kvoten studerande är fylld kommande verksamhetsår. Våren 2011 kommer en omfattande skolinspektion att genomföras av samtliga grundskolor i Kalmar, inklusive Gymnasieförbundet och fristående skolor. Utifrån den granskning som genomförs fattar Skolinspektionen beslut för varje skola. Tillsynen kommer slutligen att redovisas i ett beslut för hela Kalmarsunds Gymnasieförbund. Till detta beslut bifogas samtliga skolors och enheters beslut. Samtliga beslut innehåller eventuella brister och krav på åtgärder. Under 2010 har det skett överläggningar om ett förändrat huvudmannaskap då det gäller Ingelstorpgymnasiet och avgörandet ligger hos Skolinspektionen för beslut. Målet är att Hushållningssällskapet tar över verksamheten och myndighetsutövningen från och med vårterminen 2011. Gymnasiesärskolan har under 2010 minskat från 165 elever till 145. Minskningen av elever kommer att fortsätta även under 2011 med motsvarande volymminskning och nedgången är störst av elever från externa kommuner. Avtal om en ökad samverkan inom region sydost (Kalmarsunds Gymnasieförbund, Emmaboda, Oskarshamn, Nybro, Lessebo, Växjö, Tingsryd samt Karlskrona) tecknades år 2009 och ambitionen, som samtliga förvaltningschefer är överens om, är att teckna ett nytt avtal som gäller från och med 2011-01-01. Avtalet grundas på en gemensam strävan för parterna att gemensamt 2(42)
stärka och utveckla hela samverkansområdet till en attraktiv gymnasieregion där eleverna erbjuds ett stort antal utbildningar av hög kvalitet och variation. 2012-2013 Påföljande år kommer att domineras av implementeringen av de olika reformerna på skolområdet. Enheterna är medvetna om att det kommer att krävas ett omfattande arbete med att hantera den nya strukturen för gymnasieskolan. Ett nytt betygssystem skall införas, liksom nya program, ämnen, kursmål och examensmål med mera. Hela organisationen kommer, på olika sätt, att vara involverad i det här långsiktiga arbetet. Gymnasiereformen, som träder i kraft hösten 2011, innebär bland annat att 18 nationella program kommer att erbjudas, sex är teoretiskt inriktade, tolv har praktisk inriktning. Finansdepartementet i Stockholm beräknar att förändringarna kommer att leda till lägre kostnader och därför reduceras bidragen till kommunerna 2012-2015. Avdelningen för ekonomi och styrning vid SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har reagerat kraftigt på detta, då deras beräkningar visar att statens bidrag till kommunerna minskas som en följd av reformen med 675 miljoner kronor år 2012, med 895 miljoner år 2013, med 1 360 miljoner år 2014 och med 1 930 miljoner kronor år 2015. SKL anser att beräkningarna är ogrundade och i flera avseenden bygger på rent felaktiga antaganden. I en skrivelse till finansutskottet yrkar därför SKL att riksdagen undantar gymnasiereformen vid godkännande av fördelningen av utgifter enligt budgetpropositionen. SKL har ännu inte fått någon respons på skrivelsen. Samma skrivelse är också sänd till utbildningsutskottet. Förbundskontoret delar SKL:s bedömning och oro över att Finansdepartementet ser en stor besparingspotential för kommunerna gällande gymnasiereformen. Besparingen innebär att 6 % av kommunernas anslag för gymnasieskolan dras in, vilket motsvarar en neddragning, ur ett nationellt perspektiv, på ungefär 4 000 lärartjänster (heltid). Förbundskontoret hoppas att medlemskommunerna inom förbundet inte betraktar den nya reformen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) som en källa till besparingar. Parallellt med gymnasiereformen pågår även en förändring av skollagen, vilket kommer att kräva en hel del fortbildningsinsatser för framförallt skolledarna. Den nya skollagen beslutades av riksdagen den 22 juni 2010. Skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men ska tillämpas på utbildningar i gymnasiet från och med den 1 juli 2011. För vuxenutbildningen ska den nya lagen tillämpas från och med den 1 juli 2012. Lagen kommer även att påverka förbundets skolledningsorganisation. Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av endast en rektor. Genomgång av skollagen visar att en del beslut inte får delegeras och handlingsutrymmet blir därmed mer begränsat än vad det först kan verka. En ny Yrkeshögskola kommer också att bli aktuellt under perioden. Detta kommer att på olika sätt innebära arbete med att omorganisera bland annat KY-utbildningar (kvalificerade yrkesutbildningar) och annan vuxenutbildning inom ramen för den nya organisationen. Den ovan beskrivna utvecklingen av minskade elevkullar, samtidigt som ett omfattande pågående reformarbete sker från statsmakten, medför stora utmaningar som kommer att kräva mycket kraft och kreativitet av förbundets organisation och medarbetare. Finansiella mål och verksamhetsmål 3(42)
Finansiellt mål Kalmarsunds Gymnasieförbund ska självfinansiera investeringar till 100 %. Det innebär att Gymnasieförbundet ska finansiera årets investeringar med egna medel (resultat + avskrivningar + förändring av pensionsskulden). Verksamhetsmål Nedanstående verksamhetsmål innebär att Kalmarsunds Gymnasieförbund ska vara bättre än föregående års (2010) genomsnitt bland förbundets jämförelsekommuner. Resultaten i nedanstående tabeller är de senast kända. 1. Andel elever med slutbetyg (%) KalmarsundKarlskrona KristianstadHalmstad Växjö Medel 2009 92,0 83,0 82,0 90,0 92,0 87,8 2010 92,0 82,0 82,0 93,0 93,0 88,4 Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. 2. Andel elever i åk 1 som avbröt studierna (%) KalmarsundKarlskrona KristianstadHalmstad Växjö Rikssnitt Medel 2009 2,0 3,0 2,0 5,0 3,0 3,0 3,0 2010 2,0 3,0 3,0 4,0 1,0 3,0 2,6 Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. 3. Andel elever (%) som studerar i gymnasieskolor 2010 Kalmarsund Karlskrona KristianstadVäxjö Halmstad Medel kommunens egna gymnasieskolor 75,7 78,0 78,4 65,0 75,6 74,5 andra kommuners gymnasieskolor 6,0 6,0 7,8 4,0 3,7 5,5 landstingskommun gymnasieskolor 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 fristående gymnasieskolor 18,3 16,0 13,7 31,0 20,6 19,9 Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. 4. Andel deltagare i grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och SFI som slutfört påbörjade kurser. Gymnasialvu x (%) Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel 2007/2008 72 75 69 65 79 72 2008/2009 70 79 72 58 73 70 Grundvux 4(42)
(%) Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel 2007/2008 53 57 76 83 59 66 2008/2009 41 44 77 63 69 59 SFI (%) Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel 2007/2008 37% 63% 56% 48% 46% 50 2008/2009 Tabell gymnasialvux och grundvux: Kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning eller gymnasialvuxenutbildning/påbyggnads- utbildning som slutfört kurs i huvudmannens skolor. Tabell:SFI Studieresultat t.o.m. 2007/08 för elever i huvudmannens skolor som påbörjat sin utbildning läsåret 2005/06. Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. 5. Jag får det stöd jag behöver när jag har svårigheter i skolan (sexgradig skala) KalmarsundKarlskrona KristianstadVäxjö Halmstad Medel 2009 4,4 3,8 4,1 4,1 4,1 4,1 2010 4,4 4,0 3,9 4,3 4,1 Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. 6. Som helhet fungerar vår skola bra (sexgradig skala) KalmarsundKarlskrona KristianstadVäxjö Halmstad Medel 2009 4,9 4,2 4,7 4,7 4,7 4,6 2010 5,1 4,5 4,7 4,7 4,8 Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. 7. Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan (%) KalmarsundKarlskrona KristianstadHalmstad Växjö Rikssnitt Medel 2008 90,0 97,0 86,0 91,0 90,0 89,0 90,8 2009 90,0 97,0 84,0 90,0 88,0 91,0 89,8 Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. Budgetram 2011 5(42)
Budgetramen för år 2011, som tilldelades Kalmarsunds Gymnasieförbund är 454 154 tusen kronor. Gällande budgetram för år 2011 utgår från budget 2010 och är uppräknad med hänsyn till beräknade löneökningar med 2 %. Övriga kostnader och intäkter har inte räknats upp. Specifikation av budgetram 2011, i tkr. Budgetram 2011 inkl indexuppräkning för löner 460 618 Justering med hänsyn till minskning av antalet 16-19-åringar - 6 464 Summa kommunbidrag 2011 454 154 Budgetförändringar 2011 Belopp (tkr) Skolhälsojournaler (systemkostnad) 120 Public 360 (systemkostnad) 110 Verksamhetsledningssystem 400 Informationssatsningar 200 Tjänst informatör (25 %) 125 Hemsidan/ Webbtjänster/ Utbildning/Förstudie 200 Modersmålsundervisning 400 Elevombudsman (medfinansiering) 70 Verksamhetsutveckling (medel att söka för 2 000 enheterna) Dokumenthantering (konsulttjänster) 50 Kvalitetsförbättringar (kvalitetsgruppen) 100 Förstudie (en-till-en-dator) 300 Hållbar Jämställdhet (lön och stimulansmedel) 175 Strukturförändringar GY 2011 (medel att söka 3 000 för enheterna) En ny Aspergergrupp och 4:e året 1 200 Elevkårsarrangemang (medfinansiering) 50 Utbildning av ny styrelse 200 Förstärkning Gymnasiesärskolan 520 Centrum för idrott och hälsa 50 Köp av tjänst psykolog 50 Förstärkning skolmåltider 300 Delsumma 9 620 Ökning semesterlöneskuld (minskad budget) -1 000 Prognostiserat överskott 2010-15 000 Modersmålsundervisningen läggs in i elevpengssystemet fr.o.m. 2011. Skolhälsojournaler, Public 360, Dokumenthantering samt Verksamhetsledningssystemet (VLS) är pågående utvecklingsområden som ännu inte är avslutade. I och med Gy2011 är det viktigt med ökade informationssatsningar gällande de nya program och inriktningar som reformen medför. Som ett led i detta arbete påbörjar förbundet även en förstudie kring hemsidornas framtida utveckling och användandet av olika webbtjänster. Därutöver behöver förbundet 6(42)
utveckla en IT-strategi som i högre utsträckning anpassar skolorna till informationssamhället. Därför påbörjas en förstudie under 2011 angående Pedagogisk vidareutveckling med stöd av tidsenliga IT-koncept, Trådlöst nätverk och En till En-dator. För att kunna delta i ITutvecklingen och konkurrera med ledande IT-nationer måste svensk gymnasieskola etablera hög digital kompetens hos både personal och elever. För att uppmuntra och stimulera förbundets enheter avsätter förbundet så kallade Skolutvecklingspengar som syftar till verksamhetsutveckling. Medlen skall vara sökbara och projekten skall ha en framåtsyftande karaktär och sporra till att nyskapande tankar och idéer sprids. Den nya skollagen som börjar tillämpas den 1 juli 2011 ålägger huvudmannen att elevhälsan även ska omfatta psykologiska insatser. Vad gäller de medicinska, psykosociala och specialpedagogiska insatserna är tillgången redan säkerställd i förbundet. Det kommande årets utveckling av minskade elevkullar, samtidigt som ett omfattande reformarbete skall implementeras, medför stora utmaningar för förbundets organisation och medarbetare. Beroende på elevernas sökbild under våren 2011 gäller det att förbundets enheter visar en stor flexibilitet för förändringsarbete om sökbilden inte motsvarar de antaganden som har gjorts. Förbundet avsätter därför medel för kostnader som kan uppstå med anledning av Gy2011 så kallade medel till strukturförändringar. Dessa medel skall vara sökbara för förbundets skolor för att dämpa eventuella negativa ekonomiska konsekvenser. Aspergerenheten är i behov av ett extra tillskott med anledning av styrelsens beslut om en extra klass omfattande fem elever läsåret 2010/11. Enheten startade redan år 2007 med en grupp om fem elever, och budgetåret 2011 är verksamheten fullt utbyggd, även med ett fjärde år för de elever som behöver detta. Projektet Hållbar Jämställdhet får medel motsvarande 25 procents tjänst som i första hand skall stimulera elever och medarbetare att utveckla förbundets måluppfyllelse vad gäller jämställdhetsintegrering. Med anledning av förbundets ambitioner att stimulera elevers engagemang i studiesocialt och studentfackligt arbete, avsätts medel till en verksamhetsutvecklare i samarbete med SECO (Sveriges Elevkårers Centralorganisation) samt till olika elevkårsarrangemang. Vidare genomförs särskilda satsningar på skolmåltiderna, samt utbildning för den nya styrelsen som tillträder 2011-01-01. Beskrivning av budgetsystemet Från och med höstterminen 2005 tillämpar Kalmarsunds Gymnasieförbund en programrelaterad elevpeng enligt följande beskrivning. Den av Skolverket beslutade riksprislistan (senast kända) för fristående skolor används som fördelningsnyckel när budgetramarna fördelas till enheterna. Beloppen som anges i prislistan kan både bli högre och lägre för enheterna inom Kalmarsunds Gymnasieförbund, då de endast används som fördelningsnyckel. 7(42)
Justering görs efter meritvärde enligt Växjös modell (5-15 %). Detta bör ge kompensation för svagpresterande elever inom både ordinarie och specialutformade program. Meritvärde 30-115 ger 15 % mer i bidrag. Meritvärde 120-155 ger 10 % mer i bidrag. Meritvärde 160-195 ger 5 % mer i bidrag. Särskild viktning ska göras för nationellt godkänd idrottsutbildning fotboll med 10 400 kr/elev. Lokalhyrorna som betalas till fastighetskontoret i Kalmar ska baseras på de verkliga kostnaderna som fastighetskontoret har för dessa. Förbundskontoret kommer att inför varje förändring av hyreskontrakten göra en omfördelning av lokalhyrorna efter underlag som inhämtas från fastighetskontoret. Budgetjusteringarna inför 2011 är följande i tkr; Lars Kaggskolan -674 490 Stagneliusskolan +318 480 Tullbroenheten/Bernhardinaskola n +539 400 Jenny Nyströmsskolan -183 390 Skolan skall kunna avsäga sig lokaler när som helst. Det enda kriterium som måste vara uppfyllt är att lokalerna är klart avskiljbara från den övriga verksamheten. Det ekonomiska ansvaret tas över av Förbundskontoret som också förhandlar med fastighetskontoret om uppsägning av lokalytorna. Resultatet blir att alla skolorna delar på kostnaden för de avställda ytorna. Avräkning med budgetjustering sker en gång om året per den 15 september (när intaget är klart). Samma prislista används som i budgeten. För IV-verksamheterna sker avstämningen den 15/2. Debitering sker mellan enheterna för gemensamma kurser såsom språk, estetisk verksamhet och individuella val. Debitering sker med schablonbelopp som baserar sig på samma princip som den programrelaterade elevpengen. Snittkostnad för poäng per elev och skola beräknas enligt följande total budget/antal elever/ 833 poäng. I första hand kvittas antalet poäng för språkkurserna mellan skolorna innan debitering per poäng sker. För 2011 debiterar Lars Kaggskolan 94 kr, Stagneliusskolan 85 kr och Jenny Nyströmsskolan 91 kr per poäng. Nedanstående verksamheter undantas från elevpengen: - Förtroendevalda - Förbundskontoret - Gymnasiesärskolan - IV - Kostenheten - Elevresor - Inackorderingstillägg - Interkommunala ersättningar - Gemensam kompetensutbildning - Ungdomsmottagningen - Förändring av semesterlöneskuld (budgeteras centralt) Kostenheten När det gäller Kostenheten räknas budgetramen upp för löner och övriga kostnader och intäkter enligt de procentsatser som tilldelas gymnasieförbundet. En justering görs sedan 8(42)
med förändringen av antalet elever inom dess upptagningsområde. Avstämning sker en gång per år den 15 september. Antal 16-19-åringar under planeringsperioden Under hela planeringsperioden kommer antalet 16-19-åringar att minska från 5 241 till 4 775 personer, det vill säga med totalt 466 personer, enligt befolkningsprognoserna. År Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa Ökning i personer 2010 560 3 621 838 433 5 452 2011 531 3 508 790 412 5 241-211 2012 507 3 385 754 385 5 031-210 2013 477 3 262 693 343 4 775-256 Totalt -677 9(42)
Dimensionering av gymnasieskolornas organisation 2010/2011 Nedanstående tabell visar antalet platser i årskurs 1. Antalet platser har minskat med 20 platser mellan intaget 09/10 och 10/11. Län/ Orgplatser Anskod Benämning Kom Inriktning 10/11 09/10 AGIV Allmänna gymnasieåret, Individuellt progra0880 14 14 BF Barn- o fritidsprogrammet 0880 50 48 BP-HU Byggprogrammet, husbyggnad 0880 Husbyggnad 64 86 BP-MI Byggprogrammet, måleri 0880 Måleri 8 10 EC Elprogrammet 0880 48 48 EN-VK Energiprogrammet 0880 VVS-Kylteknik 12 11 ES-BD Estetiska programmet, bild o formg 0880 Bild o formgivning 32 32 ES-DN Estetiska programmet, dans 0880 Dans 14 14 ES-MK Estetiska programmet, musik 0834 Musik 34 32 ES-TA Estetiska programmet, teater 0880 Teater 18 18 FP Fordonsprogrammet 0880 32 32 HP Handels- o administrationsprogrammet 0880 32 34 HR Hotell- o restaurangprogrammet 0880 64 72 HR Hotell- o restaurangprogrammet 0885 30 32 HV-FR Hantverksprogrammet, frisör 0880 Frisör 32 30 HV-MD Hantverksprogrammet, mode-kläder 0880 Mode-design 20 20 HV-L025 Hantverksprogrammet, Styling 0834 Styling 16 15 IVSM-F Ind specialutformat program - förstärkt 0880 10 7 LP-L009 Livsmedelsprogrammet, bageri o kond 0880 Bageri o konditori 26 26 MP Medieprogrammet 0880 64 80 NP Naturbruksprogrammet 0880 72 72 NV Naturvetenskapsprogrammet 0880 128 127 OP Omvårdnadsprogrammet 0880 32 47 SM-SR Specialutformat säkerhet o räddning 0834 26 18 SM-LÄR Specutf lärlingsprogram 0834 12 12 SMSP-I Specutf samhällsvetenskapsprogram 0880 Idrott o Hälsa 66 90 SP Samhällsvetenskapsprogrammet 0880 132 113 SP-L088 Samhällsvetenskapspr inr internationell 0880 33 31 SP-L089 Samhällsvetenskapsprogr med mediainr 0880 64 64 TE Teknikprogrammet 0880 80 64 1 265 1 285 10(42)
Interkommunala ersättningar De interkommunala ersättningarna för år 2011 påverkas av intagningen till två läsår; dels läsåret 2010/11, dels till läsåret 2011/12. Antagningen visar att färre elever från förbundets kommuner söker utbildningar utanför gymnasieförbundet, ett trendbrott inför läsåret 2010/11, vilket innebär minskade kostnader. Antal elever från andra kommuner som vill studera i förbundets skolor beräknas minska på gymnasiet dock mindre än de generella elevnedgångarna. Interkommunala intäkter I den slutliga intagningen till läsåret 2010/11 i årskurs 1, kommer 220 elever från andra kommuner (239 elever, år 2009/10) att påbörja gymnasieutbildningen i förbundets skolor. Det totala antalet elever från Nybro kommun är 172 (187 elever, år 2009/10), Oskarshamn kommun 62 (65, år 2009/10), Mönsterås kommun 129 (130, år 2009/10), Emmaboda kommun 94 (111, år 2009/10) med flera. Totalt kommer cirka 602 elever (655, läsåret 2009/10) från andra kommuner att studera inom förbundet. De program som elever från andra kommuner söker är i första hand estetiska programmet, hantverksprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet, men elever från andra kommuner finns på alla program. Intäkterna beräknas till totalt 78,0 miljoner kronor (89,3, år 2010), inklusive gymnasiesärskolan 17,3 miljoner kronor. Interkommunala intäkter Lå 07/08 Lå 08/09 Lå 09/10 Lå 10/11 Antal elever i gymnasieskolan från andra kommuner 699 716 655 655 Antal elever i gymnasiesärskolan från andra kommuner 61 67 79 61 Summa 760 783 734 716 Interkommunala kostnader Elever som börjar i årskurs 1 i andra kommuner är 44 stycken (74 elever, 2009/10). På fristående skolor som är belägna i Kalmar kommun började 268 elever i årskurs 1, inklusive 20 elever som går på Ingelstorpgymnasiet (256 elever, 2009/10). Interkommunala kostnader Lå 07/08 Lå 08/09 Lå 09/10 Lå 10/11 Antal elever på gymnasiala 213 256 249 253 utbildningar i andra kommuner Friskolor lokala(cis+jb+wald+kpg+ing+syab+hn) 538 594 691 710 Friskolor externa 54 30 46 57 Korrespondensgymnasium, ingår i gymnasiala from 09/10 64 34 Summa 869 914 986 1 020 11(42)
Förändringar inom den interkommunala kostnaden: Inom samverkansområde Sydost söker alla elever som förstahandssökande. Inom orådet studerar 106 elever i någon annan kommun (163 elever, 09/10). - John Bauergymnasiet har antagit 118 elever (104 elever, 09/10). - CIS har antagit 55 elever (63 elever, 09/10). - KPG har antagit 38 elever (44 elever, 09/10). - Ingelstorp har antagit 20 elever (34 elever, 09/10). - SYAB har antagit 15 elever (25 elever, 09/10). - Waldorf har antagit 13 elever (11 elever, 09/10). - Helgesbo har antagit 7 elever (4 elever, 09/10). Den totala kostnaden, inklusive gymnasiesärskolan, beräknas till 109,6 miljoner kronor för år 2011. Sammanfattning Gällande budgetram för år 2011 utgår från budget 2010, och är uppräknad med hänsyn till beräknade löneökningar. Övriga kostnader och intäkter har inte räknats upp. Budgetram 2011 inkl indexuppräkning för löner 460 618 Justering med hänsyn till minskning av antalet 16-19-åringar - 6 464 Summa kommunbidrag 2011 454 154 Detaljbudgetförslag år 2011 454 154 tkr Förslag till beslut Kalmarsunds Gymnasieförbund föreslås besluta att fastställa förslag till budget 2011 och ekonomisk planering för åren 2012 2013. Anders Andersson Ordförande Joachim Håkansson Förbundschef Anders Björlin Ekonomichef Roger Tordhall Ekonom/Controller 12(42)
DRIFTBUDGET 2011 Kalmarsunds Gymnasieförbund Bruttokostnader Intäkter Netto Personal Övrigt Kapitalkostnadebidrag Kommun- Intäkter (i tkr) Förbundskontoret 7 734 1 383 62-150 9 029 Gemensamma 14 927 151 854 0-69 070 97 711 verksamhetskostnader Ers från gymnasieskola och vuxenutbildning -106 740-106 740 22 661 46 497 62-69 220 0 GYMNASIESKOLA Lars Kaggskolan 59 440 40 113 2 015-1 875 99 693 Stagneliusskolan 57 312 24 152 1 247-8 907 73 805 Jenny Nyströmsskolan inkl 77 098 40 055 1 296-27 609 90 839 Gymnasiesärskolan Skola- Arbetslivscentrum 4 137 1 309 37-650 4 832 Ölands Gymnasium 2 964 4 786 202 0 7 952 Mjölnergymnasium 8 196 13 600 100-74 21 823 Skolmåltider 9 836 7 812 622-4 440 13 830 Ers för gemensam adm 104 925 104 925 218 983 236 752 5 518-43 554 417 698 VUXENUTBILDNING Axel Weüdelskolan 20 182 13 381 271-8 723 25 110 Mjölnergymnasium 1 203 564 17-725 1 058 Ölands Gymnasium, Komvux 5 870 2 577 25-500 7 973 Ers för gemensam adm 1 815 1 815 Netto Gymnasie- och 27 255 18 337 313-9 948 35 955 vuxenutbildning 453 654 DRIFTBIDRAG FRÅN MEDLEMSKOMMUNERNA Gymnasieskola -418 262-418 262 Vuxenutbildning -35 892-35 892-454 154-454 154 RESULTAT 268 898 301 585 5 893-454 154-122 722-500 13(42)
Driftbidrag från medlemskommunerna 2011 2013 i 2011 års prisnivå Gymnasieskola 2011 års prisnivå (tkr) Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa: 2011 42 377 279 959 63 047 32 880 418 262 2012 40 462 270 143 60 174 30 725 401 503 2013 38 067 260 326 55 305 27 373 381 073 Summa: 120 906 810 428 178 525 90 979 1 200 837 Enligt befolkningsprognosen för 2011 är antalet 16-19-åringar 5 241. Bidraget från kommunerna blir 79 806 kr per 16-19 åring till förbundet. Befolkningsprognosen för år 2011 visar på en sänkning jämfört med 2010, med 211 personer, och därmed minskar även bidraget. Vuxenutbildning 2011 års prisnivå (tkr) Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa 2011 7 745 23 222 3 167 1 759 35 892 2012 7 745 23 222 3 167 1 759 35 892 2013 7 745 23 222 3 167 1 759 35 892 Summa: 23 235 69 666 9 500 5 276 107 677 2011 års prisnivå (tkr) Totalt driftbidrag Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa 2011 50 122 303 181 66 213 34 639 454 155 2012 48 207 293 365 63 340 32 484 437 395 2013 45 812 283 549 58 472 29 132 416 965 Summa: 144 141 880 094 188 025 96 254 1 308 515 14(42)
RESULTATBUDGET Resultatbudget (tkr) Bokslut Bokslut Prognos Ekonomisk planering 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens 158 311 160 466 136 029 122 422 122 691 118 472 intäkter Verksamhetens -607 205-613 167-573 981-571 361-572 614-552 921 kostnader Avskrivningar -5 163-5 186-5 630-5 016-5 016-5 016 Pensionsskuldsökn fr o m -98 Verksamhetens -454 057-457 887-443 582-453 954-454 939-439 466 nettokostn. Bidrag från 451 546 457 601 453 732 454 154 455 151 439 498 medlemskommunerna Generella statsbidrag Övriga finansiella 2 868 488 1 000 300 300 300 intäkter Finansiella kostnader -282-149 KLP (netto) Resultat före extraordinära poster 75 53 11 150 500 512 332 Årets resultat 75 53 11 150 500 512 332 Budgeteringsprinciper Driftbudgeten (verksamhetens intäkter och kostnader samt driftbidraget från medlemskommunerna); - för 2011 driftbudget sid 13. - för 2011 och 2012 är verksamhetens kostnader och intäkter anpassade till förändringarna av bidraget från medlemskommunerna i 2011 års prisnivå. Driftbidraget från respektive medlemskommun utifrån nu gällande förutsättningar återfinns på sid 14; - gymnasieskolans nettokostnader beräknas efter antalet 16-19-åringar. - vuxenutbildningens nettokostnader fördelas efter medlemskommunernas behov. 15(42)
FINANSIERINGSBUDGET Bokslut Bokslut Prognos Ekonomisk planering Finansieringsbudget (tkr) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Tillförda medel Resultat 75 53 11 150 500 512 332 Justering för gjorda avsättningar -3 290 9 810-7 523 0 0 0 Justering för av- o nedskrivningar 5 163 5 186 5 630 5 016 5 016 5 016 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 948 15 049 9 257 5 516 5 528 5 348 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -2 363 7 739 0 0 0 0 Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager -104 580 2773 20 0 0 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -445-16 774 0 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten -964 6 594 12 029 5 536 5 528 5 348 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -50-78 439 0 0 0 0 0-5 401-4 602-6 000-6000 -6000-6000 -5 451-4 680-5 561-6 000-6 000-6 000 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar Övriga finansiella poster -12 653 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -12 653 0 0 0 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE -19 067 1 915 6 469-464 -472-652 Förändring likvida medel Förändring likvida medel -19 067 1 915 6 469-464 -472-652 Likvida medel vid årets början 69 875 50 808 52 723 59 192 58 729 58 256 Likvida medel vid årets slut 50 808 52 723 59 192 58 728 58 256 57 604 Från och med 2006 höjdes beloppsgränsen för investeringar från 10 000 kronor till 0,5 basbelopp. I och med detta ska alla datorer och inventarier under 0,5 basbelopp belasta driften. 16(42)
BALANSBUDGET Bokslut Bokslut Prognos Balansbudget (tkr) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Tillgångar Ekonomisk planering Anläggningstillgångar 20 697 20 192 20 121 21 105 22 089 23 073 - materiella tillgångar 20 335 19 752 20 121 21 105 22 089 23 073 - finansiella 362 439 0 0 0 0 Omsättningstillgångar 117 215 110 811 114 508 114 025 113 552 112 900 - varulager och djur 4 173 3 593 820 800 800 800 - kortfristiga fordringar 62 234 54 496 54 496 54 496 54 496 54 496 - placering i KLP - likvida medel 50 808 52 723 59 192 58 729 58 256 57 604 Summa tillgångar 137 913 131 003 134 629 135 130 135 642 135 974 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 25 076 25 130 36 280 36 780 37 292 37 624 - ingående balans 37 654 25 077 25 130 36 280 36 780 37 292 - utdelning -12 653 0 0 - årets resultat 75 53 11 150 500 512 332 - uppbokning av särskild löneskatt - uppbokning mot BR, pension Avsättningar 0 9 810 2 287 2 287 2 287 2 287 - pensioner 0 9 810 2 287 2 287 2 287 2 287 Skulder 112 836 96 063 96 063 96 063 96 063 96 063 - långfristiga 0 0 - kortfristiga 112 836 96 063 96 063 96 063 96 063 96 063 Summa eget kapital, 137 913 131 003 134 629 135 130 135 642 135 974 avsättningar och skulder 17(42)
Detaljbudgetar och kommentarer Förbundskontoret Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Förtroendevalda 1 285 0 1285 0,80 Förbundskontoret 7 894-150 7 744 10,45 Fastigheter 0 0 0 0,00 Summa 9 179-150 9 029 11,25 Kommentarer till driftbudget 2011 Under verksamheten gemensam administration redovisas kostnader för ersättningar och arvoden till styrelsen. De kvalificerade yrkesutbildningarna Psykosocialt arbete och Friskvårdspedagog administreras av Förbundskontoret. En ny ansökan har skickats in inom ramen för Yrkeshögskolan gällande Psykosocialt arbete för att därmed säkra utbildningen inom den nya myndigheten för Yrkeshögskolan. Utbildningen till friskvårdspedagog har upphört från och med hösten 2010. En visstidsanställning om 50 % fortsätter arbetet med att införa ett verksamhetsledningssystem inom gymnasieförbundet under 2011. Projektet Hållbar Jämställdhet kommer att ha fortsatt stöd under nästa år med en resurs motsvarande 25 % tjänst. Förbundet har träffat ett avtal med SECO gällande medfinansiering av en tjänst som verksamhetsutvecklare under budgetåret med placering på Förbundskontoret. Under 2011 skall reformen Gy2011 implementeras och sjösättas. För att klara det arbetet behövs tillfälliga utvecklingspengar för att bibehålla den kvalitet som präglar förbundets nuvarande utbildningar. Därför avsätts en sökbar pott om 5 miljoner kronor för att underlätta enheternas arbete med utvecklingen av Gy2011. Medel avsätts också för att finansiera en förstudie gällande uppdatering av förbundets webbsida. Utveckling och förändring 2012-2013 Förbundskontorets uppdrag är, att tillsammans med skolorna, arbeta för att nå målen i Kalmarsunds Gymnasieförbunds utvecklingsplan och de nationellt fastställda målen för gymnasieskolan och komvux. Förbundskontoret har också ett ansvar att följa upp och samordna frågor som rör ekonomi, personal, fortbildning, skolhälsovård, miljö- och kvalitetsarbete. I den nya skollagen har det skett en avreglering genom att krav på kvalitetsredovisningen och skolplaner, samt lokala arbetsplaner tas bort. När nuvarande skolplan (Utvecklingsplan 2008-2011) löper ut, bör styrelsen ta ställning till om förbundet skall formulera ett nytt dokument som synliggör gymnasieförbundets prioriteringar. 18(42)
I Gy2011 förslås en ny struktur för gymnasieskolan som i alla högsta grad kommer att påverka arbetet även de kommande verksamhetsåren. Under perioden kommer resurser att behövas för att kompetensutveckla personalen gällande de förändringar som statsmakten har beslutat om. Ett arbete som pågår, och kommer att pågå under flera år, är att finna lämpliga strategier för att möta konsekvenserna av dels minskade elevtal, dels friskoletableringar. Verksamma strategier måste finnas för att hantera i första hand lokaler och i andra hand personal, inom såväl gymnasie- som vuxenutbildning. De kommunala gymnasieskolorna har visserligen redan anpassat sig till den fria marknaden, men utvecklingen ställer stora krav på flexibilitet på såväl gymnasieskolans organisation som hanteringen av personal och lokaler. Förbundet har ambitionen att skapa ett verksamhetsledningssystem inom ISO 9001 och ISO 14001 innehållande områdena kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Det är ett omfattande arbete som kommer att pågå under flera år. Elevomsorg Elevomsorg omfattar gymnasieförbundets engagemang i Ungdomsmottagningen. Förbundet finansierar en tjänst som kurator, 0,20 tjänst som skolsköterska, samt kostnaderna för ungdomsmottagningens lokaler och städning. Det är ett hårt tryck på verksamheten eftersom förekomsten av klamydia har ökat de senaste åren. Andelen högskolestuderande är relativt stort varför en dialog har förts i syfte att samordna resurser från förbund och högskola. På försök kommer högskolestuderande som söker kuratorsresurs på ungdomsmottagningen att hänvisas till studenthälsan då högskolan har utökat antalet kuratorstjänster. Det här upplägget har lyckats väl, då trycket från högskolestuderande påtagligt har minskat. Fortbildning/utveckling Regeringen har med början 2007 avsatt medel för lärarlyftet. Satsningen kommer att pågå under flera år och i budget 2011 finns upptaget medel för arbetsgivarens del av finansieringen av lärarlyftet. För varje år läggs fem gemensamma kompetensutvecklingsdagar ut för lärare. En del av dessa används till gemensamma förläsningar, medan andra används till internt utvecklingsarbete på respektive skola. Under 2006 startades ett omfattande utvecklingsarbete med att skapa ett verksamhetsledningssystem inom ISO 9001 och ISO 14001 innehållande områdena kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Det är ett omfattande arbete, där det är svårt att sia om hur lång tid som kommer att behövas. En kvalificerad gissning är att arbetet kommer att fortskrida under hela planperioden. Under perioden kommer resurser att behövas för att kompetensutveckla personalen inför Gy2011. 19(42)
Gemensamma verksamhetskostnader Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Övergripande, 11 381-1 110 10 271 0,00 Förbundskontoret Förändring 1 000 0 1 000 5,15 semesterlöneskuld IT-Service 7 004-5 604 1 400 0,80 Skol-/elevbidrag 20 996 0 20 996 0,00 Elevomsorg 932 0 932 1,20 Interkommunala 108 331-59 661 48 670 0,00 ersättningar Administration,Gy 1 225 0 1 225 0,00 Undervisning, Gy 4 832 0 4 832 2,00 Avställning lokaler,gy 1 036 0 1 036 Elevvård, Gy 486 0 486 0,00 Administration, Komvux 163 0 163 0,00 Undervisning, Komvux 1 395-1 395 0 2,00 Ränteintäkter 0-1 300-1 300 0,00 Pensionsavsättningar 8 000 0 8 000 0,00 Summa 166 781-69 070 97 711 11,15 Kommentarer till driftbudget 2011 Övergripande, Förbundskontoret Förbundskontoret administrerar verksamhet som ej är direkt hänförbar till gymnasieskolan, komvux eller Förbundskontoret, exempelvis kostnader för ekonomi- och lönesystem, viss fortbildning, lärarlyftet, informationsinsatser, samt ersättning till fackliga förtroendemän. Förändring semesterlöneskuld Från och med 2003 finns en reserv för ökningen av semesterlöneskulden. I samband med årsbokslutet kommer dessa medel att fördelas på enheterna i förhållande till hur stor skuldökning enheterna har. 20(42)
Skol-/elevbidrag I verksamheten redovisas dels inackorderingstillägg, dels kostnader för terminskort. Elever som är berättigade till inackorderingstillägg ligger på en liknande nivå jämfört med förra året, på cirka 330 stycken. Elever som är berättigade till terminskort är cirka 2 300 stycken. Elevomsorg Elevomsorg omfattar gymnasieförbundets engagemang i Ungdomsmottagningen. Förbundet finansierar en tjänst som kurator, samt 0,20 tjänst som skolsköterska. Interkommunala ersättningar Kommentar angående interkommunala ersättningar, se inledning sid 11-12. Administration Gy Vissa gemensamma kostnader för gymnasieförbundet redovisas här, såsom kostnader för kopieringsavtal, företagshälsovård, skolhälsovård (avtal, läkare) och elevförsäkringar. Undervisning Gy Gemensamma kostnader för gymnasieförbundet redovisas här. Elevvård Gy Inom elevvård ingår vissa gemensamma kostnader såsom samordning av skolsköterskorna och köp av läkartjänster. Administration Komvux Vissa gemensamma kostnader för gymnasieförbundet redovisas här, såsom kostnader för kopieringsavtal, företagshälsovård och elevförsäkringar. Undervisning Komvux Kostnader och intäkter för inriktning mot psykosocialtarbete, KY-utbildningar. Ränteintäkter Avser intäkter både från den interna och externa räntan. Pensionsavsättningar Avser avsättningar till pensioner intjänade före 1998 samt löpande utbetalningar. 21(42)
Lars Kaggskolan Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Administration 4 247 0 4 248 9,50 Undervisning 64 503-1 075 63 428 104,22 Fastigheter 28 792-800 27 992 3,00 Skolmåltider 0 0 0 0,00 Skolskjutsar 0 0 0 0,00 Elevvård 2 666 0 2 666 5,55 Fortbildning/utveckling 300 0 300 0,00 Bibliotek 1 060 0 1 060 2,00 Summa 101 568-1 875 99 693 124,27 Nedan redovisas ett antal nyckeltal som visar kostnad/elev och antal lärare/100 elever mellan åren 2008-2011. Lars Kaggskolan Bok 2008 Bok 2009 Bud 2010 Bud 2011 Antal elever 1 289 1 293 1 276 1 181 Total nettokostnad per elev 82 411 84 152 79 700 84 400 varav lokalernas nettokostnad 22 517 22 602 21 900 23 700 (* hyra) per elev varav undervisningskostn per elev (* 52 205 53 581 51 500 53 700 Personalkostnad) varav elevvårdskostnad (+SYV) per 1 940 2 005 2 100 2 300 elev Antal medarbetare per 100 elever 11 10,3 Antal lärare per 100 elever 9,3 8,8 8,8 8,8 Kommentar till budgetförslag 2011 En redovisning av skolledningens förslag till en balanserad budget 2011 för Lars Kaggskolan har lämnats i lokal samverkansgrupp (LSVG) 101027 och information om budgetförutsättningarna lämnades 101006. En information lämnades även till program- och ämnesansvariga lärare 100928. 22(42)
Budgetförslaget tar hänsyn dels till ökade kostnader på grund av prisstegringar på material till de yrkesförberedande programmen, dels ökade kostnader till följd av flera elever med behov av personlig assistent. Ramtilldelningen för budgetåret 2011 bygger på elevminskningar i gymnasieförbundets upptagningsområde, samt ökade elevströmmar till fristående skolor. Minskningen av Lars Kaggskolans ram från 2010 till 2011 motsvarar 3 miljoner kronor. Balanseringen ska ske genom besparing av 1,5 miljoner kronor. Det går inte att spara mer på förbrukningskontona utöver det som redan har verkställts. Därmed återstår endast minskning på tjänster, hyror, biblioteksanslag, fortbildning och personalbefrämjande åtgärder. Under höstterminsstarten 2010 har elprogrammets elinstallatörer lämnat K-paviljongen och flyttat in verksamheten till före detta energiprogrammets lokaler i D200 planet i huvudbyggnaden. Detta krävde viss ombyggnad, men åtgärden bedömdes kunna minska den totala lokalytan med motsvarande 400 m 2. Fortsatta, och än mer ökade svårigheter, att anordna APU-platser till alla elever samt ökade materialkostnader på resurskrävande program minskar utrymmet för sparåtgärder ytterligare. Det råder en viss osäkerhet vad gäller förändringar i elevtal inför Gy2011 hösten 2011. Det enda som är säkerställt är att 64 elever inte kommer att tas in till det utmönstrade medieprogrammet. Det är dock inte säkert att de negativa elevförändringarna drabbar Lars Kaggskolan i större utsträckning än så. Lars Kaggskolan hoppas naturligtvis på en kraftfull tillströmning av elever till förbundets naturvetenskapsprogram, samt att ett stort antal elever söker sig till teknikprogrammet. I skrivande stund är det också ovisst hur de fem nya introduktionsprogrammen och förändringar i organisationen på SAC kommer att påverka Lars Kaggskolan. Skulle det bli verklighet med placering av såväl introduktionsprogram, som väglednings- och/eller stabsfunktion, på Lars Kaggskolan så förutsätts att driftbudget följer med i tillräcklig utsträckning för att initialt ta över aktuella delar av den verksamheten. I vilket fall som helst så ger det uppkomna läget dåliga förutsättningar för att presentera en balanserad budget, utan att tillgripa besparingspaket som verktyg för balanseringen. Utveckling och förändring 2012-2013 Lars Kaggskolans utveckling är svårbedömd med hänsyn till osäkerheten om befarade elevminskningar. Rent befolkningsmässigt så minskar antalet 16-åringar under ett antal kommande år och fler fristående skolor har sökt tillstånd att starta utbildningsvägar. Framtida intresse för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet kommer att vara helt avgörande för om Lars Kaggskolan kommer att ha en någorlunda stabil ekonomi eller ej. Så småningom kommer förändringarna avseende de fem introduktionsprogrammen att kunna utvärderas och det är skolans förhoppning att verksamheten ska kunna utvecklas positivt i alla avseenden. 23(42)
Stagneliusskolan Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Administration 5 715-20 5 695 8,75 Undervisning 57 251-8 262 48 989 84,93 Fastigheter 15 288-525 14 763 2,00 Skolmåltider 0 0 0 0,00 Skolskjutsar 0 0 0 0,00 Elevvård 2 387-90 2 297 5,00 Fortbildning/utveckling 601 0 601 0,00 Bibliotek 1 470-10 1 460 2,75 Summa 82 711-8 907 73 804 103,43 Nedan redovisas ett antal nyckeltal som visar kostnad/elev och antal lärare/100 elever mellan åren 2008-2011. Stagneliusskolan Bok 2008 Bok 2009 Bud 2010 Bud 2011 Antal elever 1 033 1 029 1 030 1 024 Total nettokostnad per elev 67 906 70 301 67 500 72 100 varav lokalernas nettokostnad 15 733 16 236 15 400 14 400 (* hyra) per elev varav undervisningskostn per elev (* 40 581 43 471 43 100 47 800 Personalkostnad) varav elevvårdskostnad (+SYV) per 3 604 2 229 2 300 2 200 elev Antal medarbetare per 100 elever 10 9,9 Antal lärare per 100 elever 8,4 8,3 7,8 8,3 Kommentar till budgetförslag 2011 Tilldelad budgetram för drift av Stagneliusskolan har 2011 beräknats med utgångspunkt från ett prognostiserat elevantal av cirka 993 elever till vårterminen 2011 och 920 elever till höstterminen 2011. Hänsyn har då tagits till elevminskningar inom medlemskommunerna med 3,9 %, intag till nyetablerade och befintliga fristående skolor, samt förändringar i organisationen till följd av den nya gymnasiereformen Gy2011. Justering av budgetramen görs först till 24(42)
höstterminen enligt nedanstående redogörelse. Budgetramen är med andra ord beräknad på 993 elever. Utöver detta har Stagneliusskolan fått en utökad budget för resursenheten för elever med diagnosen Asperger. Hösten 2010 fördubblas organisationen från fem till tio elever inom befintlig budgetram. 2011 sker en kompensation för det med 552 tkr. Sammantaget ger det en budgetram med 73 584,2 tkr för 2011, vilket innebär en ramökning med 4 059 tkr jämfört med budget 2010. Mer än hälften av ramökningen försvinner dock till hösten 2011 (se nedan). Organisationsförändringar på grund av elevminskning påverkar med 43 elever och placering av vård- och omsorgsprogrammet på Jenny Nyströmsskolan (JN) påverkar med 30 elever. Till hösten 2011 kommer även omvårdnadsprogrammets kvarvarande två årskurser att flyttas till JN, vilket minskar Stagneliusskolans budgetram med elevpeng motsvarande 60 elever. I samband med att ett helt program flyttas från enheten måste lärarpersonalen minskas med motsvarande sex tjänster. Övriga elevminskningar påverkar personalbudgeten med cirka en lärartjänst och 0,2 skolsköterska. Lokalmässigt planerar Stagneliusskolan att lämna ytterligare ett plan på Tullbro. Av de fem introduktionsprogrammen i gymnasiereformen Gy2011 planeras språkintroduktion att förläggas på Stagneliusskolan. Det ökar budgeten med elevpeng motsvarande 32 elever, samtidigt som personalstyrkan ökar med 2,5 tjänst som är direkt kopplad till denna elevgrupp. Lokalmässigt räknas den verksamheten att rymmas i återstående lokaler. Ovanstående förändringar påverkar Stagneliusskolans budget negativt med 2 400 tkr till höstterminen 2011. Det underskottet möts av de åtgärder som påbörjades redan 2010, då skolan lämnade ett plan på Tullbro med minskade lokalkostnader - där kostnader för städning och övriga driftkostnader också har påverkats. Redan till höstterminen 2009 genomfördes en organisationsförändring inom handels- och administrationsprogrammet (HP), vilket innebär en minskning av antalet paralleller i varje årskurs från två till en. För att upprätthålla kvalitén och tillgodose elevernas inriktningsval måste dock vissa delningar göras, både vad gäller kärnämnen och karaktärsämnen. Resursenheten för elever med diagnosen Asperger har växt både vad gäller antal elever från medlems- och samverkanskommunerna, men också genom vårt samarbetsavtal med Solängsskolan Öland. Idag finns det 31 elever i den verksamheten. Personalbudgeten har därför utökats med 5,25 tjänster och lokalmässigt har vi byggt upp en tvilling till Fabriksgatan i gymnasieförbundets lokaler på Västergård. Den här verksamheten bär sina egna kostnader och påverkar inte budgeten för övrig verksamhet. Jenny Nyströmsskolan 25(42)
Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Administration 11 264-1 510 9 754 6,75 Undervisning 58 186-6 670 51 516 64,31 Fastigheter 27 279-813 26 466 1,50 Skolmåltider 0 0 0 0,00 Skolskjutsar 3 800-1 300 2 500 0,00 Elevvård 15 137 0 15 137 8,44 Fortbildning/utveckling 300 0 300 0,00 Bibliotek 2 482-17 316-14 835 1,88 Summa 118 448-27 609 90 839 82,88 Nedan redovisas ett antal nyckeltal som visar kostnad/elev och antal lärare/100 elever mellan åren 2008-2011. Jenny Nyströmsskolan Bok 2008 Bok 2009 Bud 2010 Bud 2011 Antal elever 970 882 844 770 Total nettokostnad per elev 79 707 81 394 77 100 83 100 varav lokalernas nettokostnad 21 663 23 526 24 300 25 200 (* hyra) per elev varav undervisningskostn per elev (* 46 355 45 670 38 400 42 500 Personalkostnad) varav elevvårdskostnad (+SYV) per 4 048 4 862 4 400 5 300 elev Antal medarbetare per 100 elever 12 11,2 Antal lärare per 100 elever 9,9 9,3 8,6 8,4 26(42)