2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59). Om DIK DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation. Förbundet är medlem av centralorganisationen Saco och har 22 000 medlemmar. DIK företräder mer än hälften av alla fackligt anslutna akademiker inom public servicebolagen. DIK är kontaktförbund för Akademikerförbunden inom ramen för Public Service-avtalet. Detta innebär att DIK hanterar förhandling av kollektivavtal och övriga centrala förhandlingar och att förbundet bistår Akademikerföreningen på public servicebolagen i deras lokala fackliga arbete. Mot denna bakgrund finner DIK det anmärkningsvärt att förbundet inte finns inkluderat i listan över remissinstanser. 1 (5)
DIK:s utgångspunkter Public service-begreppet reserveras vanligtvis för radio och tv i allmänhetens tjänst. Teknikutvecklingen gör det möjligt att frångå föråldrade teknikberoende strukturer och bredda begreppet. DIK ser exempelvis tydliga public service uppdrag också hos arkiv, bibliotek och museer. I detta yttrande följer vi dock den syn som kommer till uttryck i betänkandet. När det gäller radio och tv i allmänhetens tjänst delar DIK utredningens grundsyn, att det finns ett stort egenvärde i att det i ett demokratiskt samhälle finns aktörer inom radio och tv som ska vara fria från statliga, ekonomiska, politiska och andra intressen. DIK menar att public service i förhållande till andra medier har ett särskilt ansvar när det gäller informations- och yttrandefriheten. DIK vill inledningsvis påpeka att det är svårt att ta ställning till betänkandets olika förslag när regeringen lyft bort den grundläggande frågan om verksamhetens finansiering. Oavsett vilken lösning som regeringen slutligen väljer att lägga fram, vill DIK poängtera att dagens finansieringsform med finansiering baserat på ett specifikt apparatinnehav är ohållbar. Sätten att ta del av public service radio och tv är särskilt bland yngre mediekonsumenter inte längre knutna till innehav av radio och tv. DIK:s synpunkter Inför beslut om nya villkor för Public service från 2014 och framåt, vill DIK särskilt lyfta fram följande punkter: 2 (5)
satsa på UR Att stödja lärande är en av huvuduppgifterna i public service verksamheten. DIK menar att denna del av verksamheten bör få en mer framskjuten ställning. UR bör därför ges medeltillskott en bra bit utöver den generella ramen på 2 procent. Den svenska skolan digitaliseras just nu i relativt snabb takt. Hittills har denna utveckling främst handlat om att ge lärare och elever tillgång till datorer (1-1 satsningar). Det är hög tid att uppmärksamma innehållsaspekten i den digitala skolan. Här bör public service genom UR få en stark roll för att säkerställa tillgång till ett stort och mångfacetterat urval läromedel, för att därigenom bidra till den digitala skolans likvärdighet. UR har lång erfarenhet av att producera läromedel/skapa pedagogiskt innehåll utifrån en medveten hållning i förhållande till skolans styrdokument. DIK menar att utredningen inte tillräckligt uppmärksammat den strategiskt viktiga roll som ett förstärkt UR kan spela som mångsidig innehållsproducent i den digitaliserade svenska skolan. Vill vi ha en skola i världsklass är det strategiskt rätt att satsa på UR och skolbiblioteken! Utredningen föreslår att UR:s uppdrag ska vidgas till att omfatta folkbildning. Det är enligt DIK ett bra förslag som innebär tydligare koppling av UR:s verksamhet till det livslånga lärandet. satsa på digitalt tillgängliggörande av arkivmaterial När det gäller digitalisering av material säger utredningen följande: När det gäller frågan om arkivmaterial menar vi att i den utsträckning programföretagen anser att det är publicistiskt motiverat har företagen redan idag ett ansvar att, utifrån sina respektive uppdrag digitalisera och tillgängliggöra detta. Medel bör inte öronmärkas för detta ändamål. 3 (5)
DIK menar att utredningen i denna fråga intar en alltför defensiv och begränsad hållning. För det första menar vi att digitalisering av arkivmaterial inte bara ska ske utifrån publicistiska utgångspunkter. Hänsyn ska även tas till kulturarvs- och tillgänglighetsaspekter. Det arkivmaterial som radio och tv byggt upp speglar den moderna svenska historien, tillhör vårt kulturarv, och bör göras tillgängligt för alla. Att göra public service radio/tv tillgängligt för alla handlar verksamhetsmässigt om kostnader för att digitalisera analogt material och anpassa det till tittare och lyssnare med olika behov och förutsättningar (exempelvis minoritetsspråk och funktionsnedsättning). Ekonomiskt handlar det i hög grad också om att betala för olika rättigheter. När det gäller digitalisering av analogt material har DIK erfarenheter från ABM-området (arkiv, bibliotek och museer). Digitaliseringsverksamheten inom ABM-området präglas som regel av mycket små resurser och ett kortsiktigt tänkande. När utredningen gör bedömningen att särskilda medel inte bör öronmärkas för digitalisering av arkivmaterial inom public service ansluter man sig därmed till ett tänkande (kortsiktighet i satsningar och generellt små ekonomiska resurser) som erfarenhetsmässigt har fungerat dåligt på ABM-området. DIK anser att digitaliseringen av arkivmaterial inom public service ska präglas av ett mer långsiktigt tänkande; att motiven för digitalisering inte bara ska vara publicistiska utan även beakta kulturarvs- och tillgänglighetsaspekter; samt att särskilda medel ska avsättas för detta arbete. Grammofonarkivet. DIK vill i sitt yttrande lyfta fram en specifik arkivfråga som utredningen inte tar upp. Det gäller Grammofonarkivet. DIK har uppmärksammats på den allt svårare ekonomiska situationen för Grammofonarkivet, som anses vara ett av världens främsta. Besparingar 4 (5)
under ett antal år har inneburit att inköp minskat markant och att katalogisering och arkivvård inte kunnat genomföras på ett tillfredsställande sätt. DIK menar att ett tydligt uppdrag bör formuleras för Grammofonarkivet i det nya public service-avtalet. Detta uppdrag ska inte begränsas till service åt programverksamheten. Grammofonarkivet är ett viktigt kulturarv som i högre grad bör kunna öppnas upp och komma forskning och allmänhet till del. Med vänlig hälsning Karin Linder förbundsordförande DIK 5 (5)