Göteborg Kungsporten Rotaryklubb. 40 år 1964-2004

Göteborg Kungsporten Rotaryklubb 40 år 1964-2004

Göteborg Kungsporten Rotaryklubb 1964-2004 INLEDNING Det är nu 40 år sedan Göteborg Kungsporten Rotaryklubb bildades och med anledning av det har denna skrift tagits fram för att berätta om tillkomsten och ge några tillbakablickar i text och bilder från de gångna 40 åren. Materialet är sammanställt av Leif Ronge på uppdrag av klubbstyrelsen.

INNEHÅLL Sida Kungsporten den södra ingången till den befästa staden Göteborg 5 Marita Larsson Göteborg Kungsporten blir Rotaryklubb Leif R onge 9 En hälsning till klubben inför 40-årsjubileet från en av våra chartermedlemmar 19 Ebbe Hagard Några tankar kring våra möten i Göteborg Kungsporten Rotaryklubb 21 Folke Wiesel Kvinnorna i Rotary Kerstin Keen 29 Klubbaftnar Leif R onge 37 Utbytesstudenter ett återkommande inslag i Göteborg Kungsportens verksamhet 51 Michael Eckerstein Bilder från våra klubbmöten 57 Medlemsstatistik Hans Lindblom 73 40 år med Rotary Leif R onge 79 Information 85

Kungsporten den södra ingången till den befästa staden Göteborg Marita Larsson Göteborg var en av Europas bäst befästa städer på 1600-1700- talen. Innanför Vallgraven fanns sju meter höga stenmurar, och utanför fanns yttre försvarsverk, raveliner. Vallgraven liksom hela fästningsstaden Göteborg var Erik Dahlbergs verk. Kungsportens insida sedd från nuvarande Östra Hamngatan. Staden inom murarna och Vallgravarna var en sluten stad, med bara tre portar ut mot landsbygden utanför; Kungsporten, Drottningporten och Karlsporten. Så var det ända tills 1807, då man beslutade att fästningsmuren skulle rivas. Det tog flera decennier innan det var klart, men då hade redan staden börjat utvidga sig utanför den gamla stadskärnan. 5

Kungsporten var stadens port mot landsvägen i söder (nuvarande Södra Vägen). Den innehöll en bred portgång och även rum för vakter, tulltjänstemän m.m. Porten byggdes 1698 och ritades av Erik Dahlberg. Det var ett praktfullt byggnadsverk i barockstil. Fasaderna var utförda i gotlandssten och taket var täckt med koppar. Utsmyckningen omfattade emblem av ek, ett par maskaroner och två stora liggande lejon. Kungsporten revs 1838 och de skulpterade lejonen och maskaronerna togs då tillvara. Den revs efter envist men i längden fåfängt motstånd 1836-39. Utanför porten fanns en vindbrygga över Vallgraven och en fällbom. Porten öppnades vid soluppgång och stängdes när solen gick ner. Då stängde även krogarna, dock senast kl 21.00. En kvart före stängningsdags klämtade en klocka vid portarna den s.k. portringningen. Öppnandet och stängandet av portar och bommar var en hel ritual. En trupp med gevär marscherade till Rådhuset och hämtade stadens nycklar, som låg i en liten sidenväska. Därefter marscherade man i tur och ordning till Stora Bommen - Lilla Bommen- Drottningporten - Kungsporten - Karlsporten och sedan tillbaka till Rådhuset. (En modell av Kungsporten kan beskådas på Stadsmuseet.) 6

Marita Larsson Erik Dahlbergs skiss till Kungsportens utsida, dvs fasaden mot nuvarande Kungsportsavenyn. (Samma vy som omslagsbilden till denna bok). 7

8

Göteborg Kungsporten blir Rotaryklubb Uppgifter hämtade från dokument ur R otary Internationals arkiv i Zürich, övers atta och s a mma ns tällda av Leif R onge. Vid ett möte i september 1963 mellan representanter för de fem Rotaryklubbarna i Göteborg beslutades att starta två nya klubbar i Göteborg, Göteborg-Kungsporten och Göteborg-Frölunda. Man ansåg att det enda sättet för Rotary att växa i Göteborg var att starta nya klubbar. Många ledande personer i staden ansågs vänta på att få bli rotarianer. För att de nya klubbarnas upptagningsområden skulle kunna utarbetas måste de befintliga klubbarnas områdenminskas något. Efter ytterligare två möten fick Göteborg-Kungsporten sitt område bestämt, som senare även beskrevs i medlemsansökan till Rotary International. Guvernören i distrikt 136 (numera 2360), Nils Johan Grönvall, utsåg Ragnar Uddenberg i Göteborgs Rotaryklubb till Special Representative. Den 12 mars 1964 sände Ragnar Uddenbergen ansökan till Rotary International via Guvernören om medlemskap i RI för en provisorisk Rotaryklubb med namnet Göteborg-Kungsporten. Till ansökan var bifogad: 1. en formell ansökan med information om klubbens bildande, signerad av klubbens president och sekreterare, daterat den 6 mars 1964, 2. en lista på klubbens medlemmar, 3. en check på US$ 75 till Rotary International som charteravgift. (Värdet på en US$ var på den tiden mellan 2 och 3 SEK) 9

Ragnar Uddenberg ger i sin ansökan en kort beskrivning av klubbens tillkomst. Distriktsguvernören Nils Johan Grönvall har utsett mig till sin Special Representative och fadderklubben Göteborgs Rotaryklubb har utsett tre av sina medlemmar, Gunnar K:son Kjellberg, Folke Junger och Gunnar Ojde, som organisationskommitté för den nya klubben. Kommittén har kompletterat sig själv med två icke-rotarianer, Nils Stenberg och Ulf af Trolle. Senare har tillkommit Nils Aurell och Nils Dahlbeck. Kommittén startade sitt arbete i slutet av november 1963 och var redo att kalla 35 chartermedlemmar till ett organisationsmöte den 17 februari 1964. Gunnar Kjellberg Gunnar Ojde Nils Aurell Nils Dahlbeck I den formella ansökan till Rotary International deklarerade den provisoriska Rotaryklubben Göteborg-Kungsporten att klubben var bildad och att man antagit konstitutionen för Rotaryklubbar. 10

Som en kommentar till utvidgningen av Rotary i Göteborg skrev Ragnar Uddenberg att Upptagningsområdet för denna nya klubb har ett stort antal klassifikationer representerade i affärs- och yrkesområden lämpliga för medlemskap i Rotary. Många klassifikationer finns bara inom detta område och är i viss utsträckning representerade i moderklubben, Göteborgs Rotaryklubb, men beroende på vissa företags storlek och deras varierande verksamheter, är det synnerligen motiverat att bilda denna nya klubb. Styrelsen för den provisoriska klubben hade följande sammansättning: Gunnar K:son Kjellberg President Nils Dahlbeck Vicepresident Folke Junger Sekreterare Nils Stenberg Styrelsemedlem Gunnar Ojde Kassör Göran Uddenberg S at A Göran Uddenberg Klubben hade beslutat ha regelbundna veckomöten varje fredag klockan 12.30 på Lorensbergs Restaurang. Det upptagningsområde som klubben angav var: Stadens område inom: Göta älv Rosenlundskanalen till Heurlins plats Järntorgsgatan Järntorget Linnégatan Linnéplatsen Karlsrogatan Dag Hammarskiölds väg till Slottskogsvallens sydända en linje därifrån över Finnsmossens nordspets till Mölndals gräns Mölndals stads gräns Mölndalsvägen Södra vägen Korsvägen Skånegatan Sten Sturegatan Nya Allén Fattighusån Stora Hamnkanalen till Göta Älv. 11

Listan i ansökan på de 35 chartermedlemmarna upptog namn, klubbklassifikation, företagsnamn, position i företaget, företagets adress och medlemmens bostadsadress. Här återges endast namn och klassifikation. (Klassifikationerna placerades i grupper, mestadels angivna av RI) Ragnar Uddenberg Associations: Chamber of Commerce Nils Stenberg Associations: Retail Merchants Trade S. F. Bissmark Associations: Automobile Clubs Nils Dahlbeck Broadcasting Service: Broadcasting and TV Service Sven-Rune Rohlin Business Service: Auditors Service Lars O. Hansson Chemical Industry: Salt Distributing Bengt Hansson Clothing Industry: Men s Clothing Retail Walter Lundborg Construction Service: Building Construction Ulf af Trolle Education: Commercial Universities Gustaf Andersson Education: Commercial Schools Börje Svensson Education: Teacher Training Bert Lindström Finance: Commercial Banks Gunnar Ojde Finance: Saving Banks Arne Nyberg Fine Arts: Drama Stig Norén Public Defence: Air Nils Aurell Government: Civil Total Defence Gösta Norlén Institutions and Hospitals: Surgery Gunnar K:son Kjellberg Insurance: Marine Bertil Jonason Iron and Steel Industry: Iron and Steel Distributing 12

Lars G. Lindecrona Tor Setterberg Folke Junger Göran Uddenberg Nils-Magnus Stenström Lars Öberg Olle Högbeck Börje Gawell Harald Holmqvist Johan Tengberg Alf Ljung Per Arne Wållgren Ebbe Hagard Erik Kekonius Adolphe Siemerling Gösta Blidberg Law: Court of Appeal Law: General Law Practice Machinery and Equipment: Machine Shops Medical Equipment and Supplies: Surgical Instruments Medicine: Physician Medicine: Eye Mineral Oil Ind ustry: Refined Oil Products Distribution Paper Industry: Paper Export Photography: Commercial Photography Printing and Publishing: Book Retailing Real Estate: Renting Propriety Associations Refrigerating: Refrigeration Machinery Distributing Religion: Protestantism Transportation: North Sea Trade Transportation: Passenger Ferry Trade Transportation: Freight Shipping Agencies Distriktsguvernör Grönvalls kommentar till klassifikationslistan den 9 mars 1964 var att Enda sättet för Rotary att utvidga i Göteborg är att starta nya klubbar. Många ledande personer i staden väntar på att få bli rotarianer. Denna nya klubb kommer utan tvekan att bli en effektiv och bra Rotary klubb. En stor del av det kommersiella, kulturella och affärsmässiga livet är lokaliserat till klubbens område, där det finns ett väl definierat centrum. Jag rekommenderar upptagningen av denna klubb i Rotary International. 13

I korrespondens mellan Distriktsguvernör Grönvall och RI Zürichkontor, Miss Renfer, i början av juni 1964 ändrades några klassifikationer sålunda: Nils Dahlbeck Network Broadcasting and TV Service Sven-Rune Rohlin Auditing Service Nils Aurell Civil Defence Erik Kekonius North Sea Shipping Adolphe Siemerling Ferrying Service Den 22 juni 1964 skrev Distriktsguvernör Grönvall ett rekommendationsbrev till Rotary International angående Göteborg-Kungsportens ansökan. Hans kommentarer lyder: Enligt min mening kommer denna klubb att bli en effektiv klubb. Klubben har startat som provisorisk med mycket bra och kompetenta ledare och mycket representativa medlemmar, alla från affärsverksamhet och yrkesmässiga institutioner inom klubbens geografiska område. Mötesdagen fredag är den bästa tänkbara i Göteborg och stadens närområde. Rotary Internationals sekretariat, genom Miss Sonja M. Ranfer, bekräftade den 25 juni 1964 mottagningen av Göteborg-Kungsportens ansökan, att ansökan var i laga ordning, att charteravgiften var betald och att Distriktsguvernör Grönvall rekommenderat intagningen. Charterbrevet utfärdades den 29 juni 1964. 14

15

Rotary International utfärdade den 7 juli 1964 en NOTICE of ADMISSION of THE ROTARY CLUB of GÖTEBORG-KUNGSPORTEN som sändes ut till Rotarys alla distrikt i världen. Därmed var klubbens bildande officiellt tillkännagiven. Bildandet celebrerades den 18 september 1964 i Hagakyrkan och med en charterfest på Börsen. Av de 35 chartermedlemmarna finns nu, hösten 2004, tre medlemmar i klubben: Ebbe Hagard, Lars O. Hanson och Tor Setterberg. 16

Program vid GÖTEBORG-KUNGSPORTEN ROTARYKLUBBS CHARTERFEST den 18 september 1964 17

18

En hälsning till klubben inför 40-årsjubileet från en av våra chartermedlemmar, Ebbe Hagard Jag visste inte mycket om Rotary före inträdet. Han som säkerligen var min s.k. fadder var vår charterpresident, Gunnar Kjellberg. Han bodde då på Västergatan 3 A i Haga, var församlingsbo i Haga församling och kände väl till att kyrkoherden i församlingen (undertecknad) hade många intressen utöver det kyrkliga och var mycket engagerad i det kommunala och sociala. Rotary skall ju spegla samhällets olika yrken och stånd och jag var bl.a. ordförande i såväl Kommunfullmäktige som Kyrkofullmäktige och Stadsmissionen. Tyvärr har jag p.g.a. hög ålder mycket dåligt minne. Men en anteckning i en gammal almanacka säger att vi en tid i början träffades i Köpmännens Hus på Wasagatan, för att sedan permanent få ett hem i Lorensbergs Restaurang/Park Avenue. Några speciella remarkabla händelser eller besök i klubben av några framstående personer hör till minnesluckorna. Det är ju klart att det var alldeles speciellt att så småningom bli både klubbens President och sedan Guvernör i distriktet. Man lärde sig mycket av de många föredragen och genom besöken i andra klubbar fick man inblick i deras sätt att vara Rotary. Men det som är kanske lite ovanligt är nog att jag är den som talat flest gånger i Kungsporten, därför att jag hållit julbetraktelser med tillhörande sång säkert 30 gånger och förmodligen fler. 19

Det som berikat mitt liv är följande: mötet med gamla vänner och förvärvet av nya; ett kamratskap och en gemenskap, som präglats av Rotarys motto: Service Above Self; allmänbildningen genom varje veckas, ofta högklassiga, föredrag; den internationella anknytningen och dessutom insamlingen till sociala ändamål, t.ex. Polio Plus. Det är min förhoppning att klubben i framtiden får möjligheter att mer stödja lokala projekt, som kan röra hjärtesträngarna, jag tänker på bl.a. Stadsmissionen. Jag önskar klubben lycka till i fortsättningen och tackar alla systrar och bröder hjärtligen. Tillgivne Ebbe Hagard Ebbe Hagard vid jullunchen den 20 december 1996 20

Några tankar kring våra möten i Göteborg Kungsporten Rotaryklubb Folke Wiesel Mitt medlemskap i klubben sträcker sig 29 år tillbaka i tiden. Lars Alfvegren föreslog mig till inträde, för vilket jag är honom stort tack skyldig. Vi var tre personer som togs in samtidigt: Hagge Geigert, Rune Ekström och undertecknad. I början kände jag mig inte riktigt hemmastadd i klubben. Alla såg ut att känna varandra och jag stod ofta ensam. Det dröjde dock inte länge förrän jag var upptagen i gemenskapen. Det blev därefter ett positivt behov att närvara vid veckans klubbmöten. 21

Vi har våra möten på fredagar, den sista arbetsdagen i veckan. För många är ju denna dag den sista möjligheten att fylla närvaroplikten, som man helst vill göra i den egna klubben. Föredragen har alltid haft mycket hög klass. I en stad som Göteborg finns gott om föreläsare. Universitetet, Chalmers och andra institutioner och företag utgör en outsinlig källa i detta sammanhang. Så länge Nils Dahlbeck fanns bland oss existerade inte begreppet mässfall. Han kunde alltid ställa upp med kort varsel och hålla strålande tal även i ämnen något utanför sin profession, t.ex. Att dricka vin och Varför är hunden människans bästa vän. Nils Dahlbeck i Taubesalens talarstol. 22

Under mitt år som president togs de första kvinnorna in i klubben. En sådan förändring faller inte alla på läppen, men hos oss blev det på det hela taget positivt och naturligt, på samma sätt som när könsskillnaderna vid intagning till goss- och flickläroverken försvann. Folke Wiesel överlämnar presidentskapet och vårt charterbrev till R obert Wignäs, juni 1991. 23

I vår klubb finns en unik anda av gemenskap, något som spontant omvittnats av såväl egna som gäster. För att lära känna nya medlemmar har egoföredragen mycket stor betydelse. Ett mycket uppskattat möte under året är den traditionella jullunchen, där Ebbe Hagard traditionsenligt i tal och sång ger oss en påminnelse om julens budskap. Vid detta tillfälle är efterlevande till forna rotarianer våra gäster. Ebbe och Haldis Hagard vid jullunchen 1997. 24

Gäster vid jullunchen 1996. För mig är klubbmötena det bästa med Rotary. Information och allmänbildande föredrag ger en krydda i tillvaron. Jag minns speciellt två unga kvinnliga civilingenjörer, som berättade att de på konsultbasis lyckats sänka arbetstiden på vissa moment vid byggandet av lastbilshytter från tio till 25

tre minuter. Även jobbarna gillade detta, för nu måste alla göra en helhjärtad insats. Det är väl så vi måste arbeta för att bibehålla vårt land som industrination. S amling hos MariTerm AB efter rundvandring i Klippa nområdet. Maj 2001. Vi har även haft ett antal kvällsmöten, t.ex. besök på Gunnebo slott, jagaren Småland, Polisen, MariTerm AB och Klippans kulturreservat, Semréns arkitektbyrå, Ludvigssons ingenjörsbyrå, Arlas fabrik, Handelsbanken, Kammarrättenoch Tingsrätten. Vid det sistnämnda mötet uppfördes ett enastående rollspel i form av en rättegång. Vid dessa kvällsmöten har vi haft med oss våra äkta hälfter och vi har fått nyttig information och upplevt gemytlig samvaro. Sådant borde vi ha mer av. 26

Besök på andra klubbar, både i Sverige och utomlands, är ytterst berikande. Jag minns särskilt väl ett trevligt besök på en rotaryklubb i Nebraska där medlemmarna till största delen utgjordes av farmare med skandinaviskt påbrå. När min fru och jag kom dit hade man arrangerat projektor och skärm och föredragshållaren stod färdig att börja. När medlemmarna fick höra att vi var svenskar plockades projektorn ner och föredraget fick anstå till ett senare tillfälle. Nu ville man höra hur det var ställt i gamla Sverige. Mötet varade i nästan tre timmar. Att vara rotarian är verkligen berikande och medlemskapet har givit mig vad de unga människorna kallar en kick. Vår umgängeskrets har väsentligt utökats och i detta sammanhang har även Inner Wheel i hög grad bidragit. Folke Wiesel P resident 1990/91. 27

28

Kvinnorna i Rotary Kerstin Keen När Göteborg Kungsporten Rotaryklubb bildades 1964, kunde endast män bli medlemmar, vilket var helt naturligt. Rotary var alltsedan dess grundande 1905 enligt stadgarna en organisation av män för män. 1964 hade ännu inte någon diskussion kommit i gång att även kvinnor skulle kunna bli rotarianer. Dock fanns det sedan 30 år i England och Irland en Association of Inner Wheel Clubs, klubbar för hustrur till rotarianer. Något senare bildades Inner Wheel International, nätverket för hustrur till rotarianer. 1950 bildades den första Inner Wheel-klubben i Göteborg och 1965 fanns det tre. Många av vår klubbs tidiga medlemmar hade hustrur, som under de kommande decennierna skulle bli mycket aktiva inom Inner Wheel. Vid klubbaftnar och studiebesök i Göteborg Kungsporten Rotaryklubb var alltid alla hustrur välkomna, liksom hustrur kunde vara gäster vid lunchsammankomsterna. Under 1970-och 80-talen blev det allt vanligare, både i Rotarys hemland USA och i Sverige, att gifta kvinnor hade förvärvsarbete och att kvinnor nådde ledande befattningar. Det hände då och då, att Rotaryklubbar anlitade kvinnliga föreläsare. En kvinna kunde dock enligt stadgarna inte bli medlem. 1976 inbjöd en Rotaryklubb i Duarte, nordost om Los Angeles, tre kvinnor att bli medlemmar. Eftersom detta stred mot Rotarys grundstadgar, återkallade Rotary International Duarteklubbens charter, vilket dock överklagades. På det viset kom Rotarys grundstadgar att i USA bli föremål för rättslig prövning och så småningom en prövning i alla instanser. Därmed började på 29

allvar en diskussion om kvinnor skulle kunna bli medlemmar i Rotaryklubbar. År 1987 förklarade USA s Högsta Domstol, att Rotarys dåvarande grundstadgar stred mot den amerikanska konstitutionen och därmed tog flera amerikanska klubbar initiativ till att inbjuda kvinnor att bli medlemmar. Två år senare, 1989, året då Berlinmuren föll, beslöt Lagrådet för Rotary International att kvinnor skulle kunna bli medlemmar i en Rotaryklubb. Samma år återchartrades, efter nästan 50 års uppehåll, klubbar i Budapest och Warsawa, och följande år chartrades en klubb i Moskva. Förändringens vindar blåste in i Rotary. Att chartra nya klubbar i forna Östeuropa krävde centralt engagemang. Att släppa in kvinnor som medlemmar blev ett beslut som varje enskild klubb skulle ta. Åtskilliga klubbar, även i Sverige, inledde sådana diskussioner i slutet av 1980-talet. Så gjorde även Göteborg Kungsporten. Diskussionen i klubben blev synnerligen livlig och det fanns två klara läger, för och emot kvinnor som medlemmar i klubben. Debattläget var ibland ganska hätskt. Efter flera klubbmöten beslöt klubben i början av år 1990 att kvinnor skulle vara välkomna som medlemmar och blev därmed den första klubben i Göteborg som fattade ett sådant beslut. Det fanns dock andra klubbar i Sverige, t ex Strömstad och Karlskrona, som gått före och hösten 1989 tagit in kvinnor som medlemmar. I mars 1990 upptogs jag som den första kvinnliga medlemmen i Göteborg Kungsporten Rotaryklubb. Det var inkommande president Folke Wiesel som bjöd in mig och blev min fadder. Folke kände mig sedan jag 1964-65 var lärarkandidat på Hvitfeldtska Högre Allmänna Läroverket 30

för Gossar, som det då hette, och där Folke på den tiden var studierektor. Min handledare då jag disputerade i historia, Åke Holmberg, frågade också om jag var intresserad av att bli medlem i Rotary. Frågan om medlemsskap kom mycket oväntat, eftersom jag som kvinna aldrig tänkt mig medlemskap. Dock hade jag av olika göteborgsklubbar varit anlitad som föreläsare. Jag var mycket hedrad och tackade med glädje ja att bli medlem just i Göteborg Kungsporten, där jag genom både min professionella och min politiska gärning kände ett stort antal medlemmar. Vid den tiden var jag koncernutbildningschef på AB Volvo. Som första kvinnliga medlem i klubben och den första kvinnliga rotarianen i Göteborg, väckte jag viss uppmärksamhet både i egen klubb och i andra. Jag minns det varma välkomnande jag fick av medicinprofessorn Lars Öberg, som jag kände som medicinhistoriker. Han sade att han varit en så varm förespråkare för kvinnliga medlemmar att han hade övervägt utträde ur klubben (trots att han var chartermedlem) om klubben beslutat att ej acceptera kvinnliga medlemmar. Det yttrandet visar hur het diskussionen för och emot kvinnliga medlemmar måste ha varit hösten 1989, för 15 år sedan. Nämnas kan, att i Staffanstorps Rotaryklubb ledde diskussionen om kvinnor som medlemmar i Rotary till att en ny klubb Staffanstorp-Stans torps Rotaryklubb bildades 1993 med både män och kvinnor som medlemmar. Någon månad efter att jag upptagits som medlem, blev även bokhandlare och bokförläggare Lena Pihlborg medlem i klubben. Vi var alltså två kvinnor bland drygt 75 män. Jag vande mig tidigt vid att besöka andra klubbar och överallt väckte jag viss uppmärksamhet, fick t.o.m. hålla föredrag om Att vara kvinna i Rotary eller Kvinnor i Rotary. 31

Det skulle dröja tre år innan klubben fick sin tredje kvinnliga medlem, men 1993 upptogs faktiskt tre kvinnor som medlemmar och därmed var vi 5 kvinnor av 85 medlemmar. Kerstin Keen Lena Pihlborg Agnete Sylvan Ingegerd Zickert Monica Påhlsson Först år 2000 uppgick antalet kvinnor till 10. Det tog alltså tio år för klubben att få 10 kvinnliga medlemmar; i snitt en ny kvinnlig medlem om året. Antalet män låg kvar på ca 80. Klubbens tillväxt skedde alltså genom att kvinnor blev medlemmar. De senaste fyra åren har antalet kvinnliga medlemmar vuxit snabbare och uppgår i dag till 19 st av totalt 97 medlemmar. Antalet män ligger stabilt kring 80. Kvinnorna utgör i dag 20 % av klubbens medlemmar och många har hög närvaroprocent. Göteborg Kungsporten har under tiden 1990-2004 upptagit totalt 22 kvinnor. Jag tror att vi kvinnliga medlemmar inte endast bidragit till klubbens tillväxt utan också genom nya perspektiv, andra erfarenheter och genom nya klassifikationer bidragit till klubbens utveckling. 32

Ungefär 12 % av alla rotarianer i världen är kvinnor, men de är ojämnt fördelade mellan länderna. Många klubbar i olika delar av världen saknar fortfarande kvinnliga medlemmar och i många klubbar är det i dag, 15 år efter lagrådets beslut om möjligheter att uppta kvinnor, hetsiga debatter huruvida kvinnor platsar i Rotary eller inte. I dag väcker dock inte en kvinnlig rotarian uppmärksamhet i Sverige. De allra flesta svenska Rotaryklubbar har kvinnliga medlemmar, även om det fortfarande finns enstaka klubbar, som håller på att bara män kan vara medlemmar. Vi kvinnliga rotarianer är dock alltid välkomna i alla klubbar, självklart även i en klubb som bestämt att endast män kan vara medlemmar i deras klubb. Själv har jag många positiva erfarenheter av besök i andra klubbar, i Sverige och utomlands, i klubbar med såväl enbart manliga medlemmar som i klubbar med både män och kvinnor. Hade vi kvinnor väl kommit in i klubben fick vi naturligtvis också successivt styrelseposter. Precis som männen började vi som vice sekreterare, klubbmästare eller vice programchef. Under stora delar 1990-talet var det då och då en enda kvinna i en styrelse på ca 10 personer. 1999/2000 var jag klubbens första kvinnliga president, den 36:e i klubbens historia och det året var vi tre kvinnor i styrelsen. Det gångna året 2003/04 har klubben återigen haft en kvinnlig president, Ulla Dahlbäck Hägglund, och fyra kvinnor i styrelsen. 33

34 Kerstin Keen P resident vid jullunchen 1999.

Förra Rotaryåret året hade vårt distrikt 2360 för första gången en kvinnlig distriktsguvernör, Gunilla Svanberg, från Göteborg Frölunda Rotaryklubb. Den inkommande världspresidenten, göteborgaren Carl Wilhelm Stenhammar, har vid flera tillfällen understrukit vikten av att kvinnor når alla positioner i Rotary. Kvinnorna har kommit in i Rotary för att stanna och en dag lär vi få se en kvinna som RI:s president. --- Klubben har under de gångna 14 åren upptagit 22 kvinnor som medlemmar, 3 har lämnat klubben, varför klubben juni 2004 har 19 kvinnliga medlemmar av totalt 97, d.v.s. knappt 20 %. Antalet män är fortfarande ca 80. Tyvärr har klubben de senaste åren förlorat manliga medlemmar p.g.a. dödsfall. Ännu har ingen kvinnlig medlem avlidit. 35

36

Klubbaftnar Leif R onge minns i text och bilder Under Klubbens 40 år har vi haft närmare 2000 föredrag på våra klubbmöten. Som Folke Wiesel också skriver har föredragen varit mångskiftande och synnerligen intressanta. Dessutom har vi under åren ordnat klubbaftnar, då maka/make och andra närstående varit inbjudna att delta. Varje år har 2, 3 eller 4 studiebesök eller andra kvällsarrangemang kunnat genomföras. Det blir cirka ett hundra klubbaftnar, av vilka några här skall nämnas utan några speciella urvalskriterier. Endast minnet, egna bilder och tillfälligtvis sparade noteringar får bilda bas för urvalet. En av de första klubbaftnarna som jag kommer ihåg var besöket i slutet av 1970-talet på Arla under ledning av Hans Lindblom. Kanske förstärktes minnet av att vi fick provsmaka glass. Även besöket på Pripps, 1994, var givande för smaklökarna. Kanhända är minnet därifrån något diffusare, men intressant var det, inte minst med tanke på att fabriken nu är nedlagd. Ett annat industribesök var förlagt till Volvo samma år, dock inte Torslandafabriken, utan Volvos bilmuseum i Arendals gamla varvslokaler. Där kunde vi följa Volvos utveckling från starten till 90- talets moderna fordon. Klubbaftnar med historiska anknytningar har varit flera. Låt mig nämna besöket på Gunnebo slott den 18 maj 1998, rundvandringen i Klippans kulturreservat den 16 maj 2001 och besöket på Ostindiefararen. 37

38 Klubben besökte Gunnebo slott och fick se både park och slottsinteriör.

Hos MariTerm AB i f.d. S ockerbolagets kontor i Klippans kulturres ervat vid Göta älv. Eftersom vi i klubben haft flera militärer och befattningshavare från det civila försvaret, har det varit möjligt att ordna besök på militära anläggningar. I officersmässen på Kviberg åt vi kungens ärtsoppa, sjöng visor till punschen och fick berättelser om regementet och luftvärnet av Överste Platerud. Det var den 15 november 1979. 39

I bananhelikoptrar togs några av våra modiga till Första Flygeskadern på Såtenäs år 1985, där det bjöds på tekniska karameller och god kronmat. I Kustartilleriets båtar färdades vi 1986 ut till Känsö gamla karantänsanstalt i Göteborgs södra skärgård för ett mycket intressant besök. Nästan alla klubbaftnar med studiebesök har varit riktiga höjdare. Ett besök på låg nivå var bussfärden ner i Götatunneln. Bussen stannade mitt under Hamnkanalen och vi förundrades över att inte vattnet störtade ner över oss. Imponerande ingenjörskonst mitt under Göteborg. Skolor och institutioner finns det många i Göteborg och vi har besökt flera av dem. Per-Åke Henrikson tog oss med till Odontologen den 29 januari 1986. Till den 1996 nybyggda Handelshögskolan på Wasagatan fick vi tillträde den 1 april och kunde avsluta besöket med en ekonomikryddad macka. Till institutioner kan räknas Polishuset och Skogome fångvårdsanstalt. Dessa besök kanske Gösta Fromm avsåg tjäna i avskräckande syfte, men intressanta var de lika fullt. Platser för nöjen och underhållning finns det också gott om i vår stad. På den tiden Hagge Geigert var med i Klubben hade vi nöjet att se flera av hans revyer på Lisebergsteatern. Så sent som den 5 maj i år gick vi runt på Liseberg, fick information om företaget Liseberg och avslutade med soppa på restaurang Tyrol. 40

Liseberg den 5 maj 2004. 41

42 Promenad i parken efter en givande information om företaget Liseberg.

Lisebergsvandringen avslutades med gulaschsoppa på restaurang Tyrol. 43

Oförglömlig är visningen av Operan under entusiastisk ledning av Ulla Dahlbäck Hägglund. Det kändes mäktigt att stå på scenen och titta ut i den stora salongen, som var tom, tack och lov! Till denna typ av besök hör visning av Synvillan, dvs TV-huset och det nya Universeum, som, vad jag vet, ännu inte fått något göteborgskt smeknamn. Studentspexen är traditionella i Göteborg och senast såg vi ett medicinarspex i Stenhammarsalen den 28 september 2003. S pexare och klubbkamrater poserar för fotografen 44

En riktig helkväll, som President Bernt Norfeldt uttryckte det i Klubbens månadsbrev, ordnades den 24 februari 1984 då vi fick delta i framförandet av skådespelet Rättegången, av den i vida kretsar kände författaren och regissören Weine Jarnevall, inför nära 90 åskådare. Jan Johnsson berättade om Teaterhusets, dvs Tingsrättens historia. Handlingen i pjäsen behandlade problemet att på ett korrekt sätt passera ett övergångställe. Cyklisten spelades av Hans Lindblom, som i sin rollgestaltning gav prov på en stark sensuell nyrealism. Advokaten tolkades av Olov Gädda, som utnyttjade sin eminenta talang i slutpläderingen. Åklagaren Claes-Axel Olsson matchade den vilt sluggande advokaten och kunde framgångsrikt genomdriva sina krav. Domaren Bertil af Klinteberg höll samman föreställningen och lyckades i slutändan få ner advokaten på jorden igen. O b- servatören Swindolph Snoque Sven Kyllerfeldt gav en inblick i de byråkratiska vedermödor som en avdelningsdirektör i Finansdepartementet tvingas leva under. Promotor och chef för biljettförsäljningen var Lars Himmelmann, som meddelade att föreställningen var slutsåld långt i förväg och de som blev utan var att beklaga. Weine Jarnevall Hans Lindblom Olof Gädda Lars Himmelmann 45