Under 2009 uppgick försäljningsintäkterna till 27 635 (30 987) Msek och rörelseresultatet till 3 623 (1 004) Msek.

Årsredovisning 2009 Boliden är ett ledande metall företag inom prospek tering, gruvor, smältverk och åter vinning. Huvudmetallerna är zink och koppar med bly, guld och silver som andra viktiga metaller. GRUVPRODUKTION AV METALLER Zink Koppar 307128 ton 54 602 ton GULDPRISET 1 0 9 6 MEDELANTAL ANSTÄLLDA USD/UNS. +25% NEW BOLIDEN WAY 4 3 7 9 VARAV 15% KVINNOR ÅTERVINNINGSMATERIAL FÖRÄDLAT AV RÖNNSKÄR EXPANSIONEN AV AITIK 3 6 0 0 0 0 0 0 1 7 5 0 0 TON MALM EFTER FULLT GENOMFÖRD EXPANSION TON RÖRELSERESULTAT EXKLUSIVE OMVÄRDERING AV PROCESSLAGER I PROSPEKTERINGSARBETET BORRADES TOTALT MSEK 7 891 METER 5 620 ZINKPRODUKTION 4 3 4 0 2 KOPPARPRODUKTION 3 0 2 3 5 GLOBAL PRODUKTION AV FÄRDIG METALL TARAS NYA AUTOGENKVARN MALER CIRKA TON TON 2 631 05 06 07 1 793 08 2 350 09 ZINKPRISET ÖKNING I PROCENT + 1 2 9 KOPPARPRISET ÖKNING I PROCENT + 1 5 3 ZINK 11,3 MILJONER TON KOPPAR 17,8 MILJONER TON TON MALM PER TIMME Bolidens verksamhet är organiserad i två affärsområden: Gruvor och Smältverk. Verksamheten bedrivs i Sverige, Finland, Norge och I rland med marknadskontor även i Tyskland och Storbritannien. Zn Atomnummer 30 Densitet 7140 kg/m 3 Smältpunkt 419,5 C Cu Atomnummer 29 Densitet 8920 kg/m 3 Smältpunkt 1084,4 C

Boliden är ett ledande europeiskt metallföretag med kärnkompetens inom prospektering, gruvor, smältverk och återvinning. Vår affärsidé är att utvinna mineraler och producera högkvalitativa metaller på ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt för att långsiktigt möta marknadens metallefterfrågan, och därigenom skapa värde för Bolidens aktieägare. Huvudmetallerna är zink och koppar men utvinningen av bly, guld, silver och andra produkter är också av stor betydelse för vår lönsamhet. Bolidens verksamhet bedrivs i affärsområdena Gruvor och Smältverk. Vi har fyra gruvområden och fem smältverk i Sverige, Finland, Norge och Irland samt marknadskontor i Sverige, Tyskland och Storbritannien. Antalet medarbetare är cirka 4 400. Under 2009 uppgick försäljningsintäkterna till 27 635 (30 987) Msek och rörelseresultatet till 3 623 (1 004) Msek. inklusive marknadsorganisation GRUVOR SMÄLTVERK FINANSIELL UTVECKLING 2005 2006 2007 2008 2009 Försäljningsintäkter, MSEK 20 441 35 213 33 204 30 987 27 635 Rörelseresultat, MSEK 3 069 8 522 5 428 1 004 3 623 Rörelseresultat exklusive omvärdering processlager, MSEK 2 631 7 891 5 620 1 793 2 350 Fritt kassaflöde, MSEK 1 558 6 271 1 212 837 948 Avkastning på sysselsatt kapital, % 20 52 29 5 14 Avkastning på eget kapital, % 22 51 26 7 16 Nettoskuld, MSEK 5 526 195 5 524 6 305 7 402 Nettoskuldsättningsgrad, % 54 1 43 39 46 AKTIEDATA Resultat per aktie, SEK 7,06 21,66 13,37 3,42 9,14 Utdelning per aktie, SEK 2,00 4,00 4,00 1,00 3,00 Totalavkastning, % 129 174 48 73 423 PRODUKTION GRUVOR Zink, ton 341 532 327 643 333 293 297 423 307 128 Koppar, ton 86 929 86 824 62 803 57 220 54 602 Bly, ton 49 413 48 778 54 166 53 041 56 669 Guld, kg 4 471 4 510 2 834 2 603 3 130 Silver, kg 226 114 211 640 241 701 211 683 214 120 PRODUKTION SMÄLTVERK Zink, ton 433 189 442 908 462 570 443 191 434 022 Koppar, ton 347 707 356 392 314 881 349 593 302 355 Bly, ton 72 760 70 239 69 730 56 812 51 574 Guld, kg 20 439 19 693 14 876 15 489 15 028 Silver, kg 468 630 414 402 379 749 488 285 539 564 Svavelsyra, ton 1 339 703 1 341 399 1 230 861 1 328 904 1 123 336

Metaller för moderna samhällen Världens metallbehov växer i takt med att stora och befolkningsrika utvecklingsländer får ekonomiska förutsättningar för urbanisering och modernisering. Moderniseringen av samhällen leder till ökad konsumtion av kapitalvaror, investeringar i mer avancerade bostäder samt ökar behovet av utbyggd infrastruktur. Bolidens huvudmetaller zink och koppar används främst inom byggnads- och fordonsindustrierna med tonvikt på infrastruktur. Förbrukningen av dessa metaller har nära nog fördubblats under de senaste 25 åren och tillväxten kommer att fortsätta i takt med att levnadsstandarden i världen förbättras. Boliden har under många år framställt bas- och ädelmetaller genom prospektering, gruvdrift, smältverksamhet och återvinning. Genom kontinuerlig utveckling av teknik och produktionsmetoder håller våra gruvor och smältverk en internationellt sett hög standard avseende miljö, säkerhet för vår personal och produktivitet. DET HÄR ÄR BOLIDEN Vd-ord Omvärld Affärsmodell Strategiskt fokus FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE FINANSIELL RAPPORTERING MALMRESERVER OCH MINERAL- TILLGÅNGAR BOLAGS - STYRNING Styrelse Ledning BOLIDENS METALLER Zn Cu Pb Au Ag Boliden är världens femte största producent av zinkmetall från smältverk och den åttonde största producenten av metall i koncentrat från gruvor. Zink är en lättbearbetad basmetall med god legeringsförmåga och ger stål hög korrosionsbeständighet genom galvanisering. Cirka hälften av all zink används för galvanisering. Bolidens zinkförsäljning sker i huvudsak till den europeiska stålindustrin och slutanvändarna finns framför allt inom byggnadsoch fordonsindustrierna. Boliden är en medelstor producent av kopparmetall från smältverk och en mindre producent av metall i koncentrat från gruvor. I Europa är Boliden den tredje största producenten av såväl metall som metall i koncentrat. Koppar har god ledningsförmåga för kraft och värme. Bolidens kopparförsäljning sker i huvudsak till europeiska tillverkare av kopparkomponenter som valstråd och halvfabrikat, vilka i sin tur levererar till slutanvändare i byggnads-, elektroteknik- och fordonsindustrierna. Boliden framställer bly i form av såväl primärbly från gruvor som sekundärbly från återvunna batterier. Bolidens position är stark i Europa. Merparten av blyproduktionen i världen används vid tillverkning av batterier för fordon och andra industriapplikationer. Av Bolidens blyproduktion kommer cirka 75 procent från återvunna batterier. Huvuddelen av försäljningen sker till batteriindustrin och en mindre del till byggnadsindustrin. Guld är en viktig metall i Bolidens gruvor och smältverk. Bolidens guldproduktion uppgår till omkring 15 000 kilo per år, varav två tredjedelar kommer från smältverkens elektronikåtervinning och resten från kopparkoncentrat. Metallen har smycken som största användningsområde men betraktas alltmer som en tillgångsklass för finansiella aktörer. Världens centralbanker har stora guldreserver. Flera av Bolidens gruvor innehåller betydande mängder silver och silver produktionen uppgår till cirka 500 000 kilo om året. Silver är en mycket god ledare av värme och elektricitet. Idag förbrukar el- och elektronikindustrierna drygt hälften av den globala silveproduktionen medan användningen inom fotoindustrin minskar. I likhet med guld betraktas silver alltmer som en tillgångsklass för finansiella aktörer. FEMÅRS - ÖVERSIKT boliden årsredovisning 2009 1

METALLER I STORT OCH SMÅTT Det är svårt att föreställa sig ett samhälle utan metaller. Metaller är och har varit så viktiga för mänskligheten att hela tidsepoker är namngivna efter dem. De metaller Boliden producerar finns idag i mängder av applikationer inom främst byggnads- och fordonsindustrierna. De är viktiga byggstenar i transportlösningar, energiförsörjning och i utrustning som underlättar vår vardag. VARJE MÄNNISKA I VÄSTVÄRLDEN ANVÄNDER UNDER SIN LIVSTID: Konsumtionen av basmetaller per person (per capita) är hög i mogna ekonomier som dock minskar sin andel av världens förbrukning. Ökat ekonomiskt välstånd i Kina, Indien och övriga Asien medför att förbrukningen av basmetaller i dessa delar av världen ökar per capita och alltmer dominerar världens förbrukning. ÅTERVINNING MORGONDAGENS GULDGRUVA Återvinningsgraden är hög för flera av de metaller som Boliden producerar. Merparten av all koppar- och blymetall som produceras återanvänds. Datorer, mobiltelefoner och annan elektronik inne håller värdefulla metaller som kan återvinnas. Innehållet av guld, silver och andra metaller innebär att en väl fungerande återvinning är lönsam både miljömässigt och ekonomiskt. Kretskorten i datorer och mobiltelefoner innehåller många gånger högre halter av guld än malmen i en genomsnittlig guldgruva. Ur ett ton mobiltelefoner kan cirka 1 kilo silver, 300 gram guld och 100 gram palladium återvinnas och återanvändas. 64 MILJONER LÄTTA FORDON Den globala årliga produktionen av personbilar och lätta kommersiella fordon uppgår till 64 miljoner enheter per år. En personbil väger drygt 1 ton och består till största del av metaller där stål är den vanligast förekommande. Personbilar innehåller även betydande mängder av Bolidens metaller: BYGGNADER OCH INFRASTRUKTUR Projekt inom byggnation och infrastruktur är en viktig komponent i många länders bruttonationalprodukt (BNP). I synnerhet för länder som når nivåer av ekonomiskt välstånd där industrialiseringen kommer igång och urbaniseringen går snabbt. Det ökar behovet av infrastruktur, bostäder och kommersiella fastigheter. Projekten kräver stora mängder zink och koppar vilket innebär att tillväxten i BNP för dessa länder driver behovet av basmetaller mer än i mogna ekonomier. Zink används i stor utsträckning i byggnader och infrastruktur, bland annat för att rostskydda stålplåt och för att skydda konstruktioner som vägräcken, stolpar och utrymningstrappor mot korrosion. Koppar används fram för allt i all form av elektrisk utrustning och för överföring av elektrisk ström. 2 boliden årsredovisning 2009

ÖVER 2 000 TON SMYCKEN Omkring tre fjärdedelar av allt guld som produceras används inom smyckes- Boliden tillverkar årligen cirka 15 ton guld, vilket mot svarar cirka 0,4 procent av världens guldframställning. Allt guld som hittills har brutits av mänskligheten genom gruvbrytning två tredjedelar sker från återvinning av metall och resterande del kommer från EFFEKTIVT ROSTSKYDD Galvanisering kallas metoden att ytbelägga stål med zink för att skydda stålet mot rost. Galvanisering sker dels med ren zink, dels med zink i legering med andra metaller för att uppnå specifika egenskaper. Galvaniseringen sker antingen hos producenter av tunnplåt eller genom doppförzinkning av styckegods. Livslängden för det rostskydd som zink ger kan varieras beroende på zinklagrets tjocklek och applikationen där stålet används. HJÄLPMEDEL I VARDAGEN Hushållsmaskiner som kylskåp, diskmaskin, mikro vågsugn och tvättmaskin innehåller zink och koppar. Zink används ofta i maskinernas höljen och vissa konstruktionsdelar. Koppar används i de elektriska delarna. Koppar används även i andra hushållsapplikationer som mobiltelefoner, datorer, TV- och datorskärmar. BLY FÖR ENERGILAGRING En stor andel av det bly som produceras i gruvor och genom återvinning används till blybatterier, som finns i de flesta motor fordon. Batteritypen ningsbara batterier. Skälet till den stora användningen inom fordonsindustrin är förmågan att leverera hög strömstyrka under kort tid, vilket krävs för att driva startmotorn i ett fordon. Batterierna används också som strömkälla vid drift av tyngre fordon som lok drivna av diesel och el, och u-båtar. De används också som reservkraftkälla i anläggningar med kritisk funktion som sjukhus och telekommunikationsanläggningar. KOPPAR LEDER VÄRLDEN Koppar har en god ledningsförmåga för elektricitet och elektriska signaler. Metallen används därför i applikationer för kraftöverföring och tele- samt data kommuni kation i och utanför byggnader. Merparten av all koppar som produceras används som ledare av elektricitet. Kopparmetallen har inte bara god elektrisk ledningsförmåga utan är även värmeledande vilket utnyttjas i värme växlare. boliden årsredovisning 2009 3

DET HÄR ÄR BOLIDEN / VD-ORD DRAMATISKA SVÄNGNINGAR UNDER 2009 Med fokuserade åtgärder och med kraftigt förbättrade metallpriser har Boliden kommit stärkt igenom en besvärlig period. Trots de utmanande tiderna beslöt vi att driva expansionen av Aitikgruvan och i början av andra ÅRETS INLEDNING PRÄGLAD AV GLOBAL RECESSION För att förstå marknadsförutsättningarna och Bolidens utmaningar under 2009 bör man dra sig till minnes vad som hänt tidigare. Zink priset började sjunka redan 2007 medan koppar priset låg på historiskt höga nivåer ända fram till det fjärde kvartalet då det föll med 50 procent på bara några veckor. Stora utbetalningar skulle göras i samband med expansionen av Aitikgruvan där vi sammanlagt investerar 6 miljarder kronor med tyngdpunkten under 2008 och 2009. Med omfattande finansiella åtaganden och med signaler om en försvagad konjunktur omfinansierade vi låneportföljen under våren 2008 och förlängde koppar- och dollarsäkringar på gynnsamma nivåer. I planeringen för 2009 bedömde vi att priserna inte skulle falla lägre än nivåerna vid årsskiftet 2008/09. Priserna i relation till branschens produktionskostnader låg då på nivåer som liknade dem vid prisbottnarna i början av 1980- respektive 1990-talet. Vi gjorde bedömningen att Boliden skulle klara att bibehålla en tillräcklig finansiell styrka om sparprogram och återhållsamhet i investeringar genomfördes. KINAS ANDEL AV GLOBAL BNP Under de senaste 30 åren har Kinas köpkraftsjusterade BNP ökat från knappt 2% till cirka 12% av global BNP. % 15 12 9 6 3 0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 Källa: Imf BALANS MELLAN KORTSIKTIGA ÅTGÄR- DER OCH LÅNGSIKTIGA SATSNINGAR Med en verksamhet där många beslut tar lång tid att genomföra är det viktigt att bibehålla en god balans mellan kortsiktiga åtgärder och långsiktiga satsningar. Vi tog beslut om kostnadssänkningar genom personal neddragningar, effektivisering av inköps arbetet och minskade prospekterings insatser. Även underhållsarbetet minimerades och sköts framåt i tiden. Samtidigt beslöt vi att fortsätta expansionen av Aitik och utbyggnaden av ett nytt sandmagasin i Bolidenområdet. Satsningar för att förbättra Taragruvans lönsamhet intensifierades också. Vi fortsatte även med den redan inledda satsningen på ett förändringsprogram för att uppnå en kontinuerlig förbättringskultur enligt vedertagen så kallad lean-metodik det som vi på Boliden kallar New Boliden Way. För att anpassa produktionsnivåerna till marknadsläget minskades produktionen av zink och koppar vid våra smältverk. Våra gruvor har ett gynnsammare läge med bättre marknadsbalans och har kunnat producera med full kapacitet under perioden. Kostnadsreduktionerna har genomförts som planerat. Investeringarna höll de snävare ramarna och metallpriserna föll inte under nivån vid årsskiftet 2008/09. Med ett förbättrat marknadsläge kunde zinksmältverken återgå till full produktion under andra halvåret av 2009. Koppar smältverken låg däremot kvar på lägre kapacitetsutnyttjande under hela året. KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR Kassaflödet från den löpande verksamheten har under 2007 2009 finansierat expansionen av koppargruvan Aitik. msek 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 05 Investeringar 06 07 08 09 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten SNABB ÅTERHÄMTNING MED KINA SOM MOTOR Den svenska kronans försvagning under perioden med de lägsta metallpriserna var positiv för oss. Nedgången i den globala efter frågan blev också mer kortvarig än vad vi räknat med, vilket helt förklaras av den starka utvecklingen i Kina. Efterfrågan på zink och koppar beror i hög grad på urbanisering och växande välstånd i befolkningsrika delar av världen. Under de senaste tio åren har stora populationer flyttat från landsbygd till städer, en utveckling som har varit speciellt stark i Kina. Efter finanssystemens kollaps i oktober 2008 sjönk efterfrågan snabbt i de flesta länder. Kina, som redan tidigare vuxit fram som världens största marknad för koppar och zink, satte in statliga stimulansåtgärder som fick ekonomin att utvecklas starkt. Under senare delen av 2009 blev också tecknen på en långsam konjunkturåterhämtning i Nordamerika och Europa allt tydligare. Förväntningarna om en fortsatt stark efterfrågan i Kina och konjunkturåterhämtning i de mogna ekonomierna gjorde att priserna på zink och koppar steg. Uppgången i metallpriserna har lett till att världens gruvor producerar nära full kapacitet. Många smältverk går däremot med reducerad produktion vilket beror på att den globala smältverkskapaciteten är väsentligt större än produktionen av metallkoncentrat från gruvorna. Det råder hård konkurrens bland smältverken om den knappa tillgången på gruvkoncentrat, en situation som ser ut att kvarstå under flera år. NY GRUVKAPACITET TAS I DRIFT Under året har stora resurser lagts ner på utbyggnaden av Aitik, ett av de största på gående industriprojekten i Sverige. All infrastruktur och den första av två sektioner i det nya anrikningsverket tas i drift från 1 april i år. Tre månader senare, den 1 juli, ska sektion två gå igång. Den ökade kapaciteten leder inte bara till högre produktivitet i Aitik, den förbättrar även kopparsmältverket Rönnskärs råmaterialförsörjning. I Bolidenområdet startar produktionen i Maurlidens dagbrott i slutet av 2010 då det nya sandmagasinet är klart. SVÅRFÖRUTSÄGBAR MARKNAD Metallmarknaderna är svårbedömda och priserna varierar kraftigt mellan olika perioder. Det senaste två årens utveckling har innehållit mycket dramatik med snabb nedgång och lika snabb uppgång. Vi tror att nivån på prisbottnarna kan förutsägas någorlunda väl medan 4 boliden årsredovisning 2009

DET HÄR ÄR BOLIDEN / VD-ORD pristopparna däremot är mycket svårbedömda. Under 2009 har basmetallpriserna stigit samtidigt som de officiella metallagren har ökat det ökar prisrisken i marknaden. De flesta bedömare är eniga om att efterfrågan från Kina i kombination med en konjunkturåterhämtning i Europa och Usa leder till brist på koppar och zink de närmaste åren. Om det scenariot skulle bli verklighet kommer metallpriserna att ligga kvar på höga nivåer. Om inte kommer de att korrigeras nedåt. Gruvor snarare än smältverk kommer att vara begränsande för metallproduktionen i världen under de kommande åren. Smältverkens överkapacitet gör att enheter som har stora investeringsbehov, exempelvis i förbättrade miljö prestanda, kommer att få det tufft och kanske slås ut. Något som på sikt kan leda till minskad global smältverkskapacitet och bättre villkor för de kvarvarande smältverken. PLANERING FÖR FRAMTIDEN UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER Vi har fortsatt att arbeta med vår organisationsoch verksamhetsfilosofi, New Boliden Way, med ambitionen att förbättra produktivitet och processtabilitet i våra verksamheter. Under året har utbildningssatsningar genomförts för de 140 högsta cheferna. Pilotprojekt för att identifiera nya förbättringsområden har inletts i Kokkola, Rönnskär, Harjavalta och Kristineberg i Bolidenområdet. Under 2010 breddar vi programmet till fler enheter. Det viktiga för Boliden är inte att få till stånd kortsiktiga produktivitetsförbättringar. Istället gäller det att med betydande satsningar på ledarutveckling etablera en kultur kring kontinuerliga förbättringar som genomsyrar koncernen. En av metallbranschens stora utmaningar är att tillgodose världens metallbehov med minsta möjliga påverkan på människa och miljö. Vi har under många år arbetat hårt med miljö, hälsa och säkerhet och kan visa goda resultat. Att fortsätta arbeta för en hållbar utveckling i hela värdekedjan är fundamentalt för Bolidens utveckling och en allt viktigare fråga för hela vår bransch. En utmaning på lite längre sikt gäller energioch klimatfrågorna. När eu:s nya lagstiftning kring handelssystemet med utsläppsrätter träder i kraft 2013 kommer det att omfatta samtliga smältverk och gruvor. Det leder till högre kostnader för indirekta koldioxidutsläpp, i synnerhet genom smältverkens energibehov. Boliden har tillsammans med andra elintensiva företag engagerat sig i kärnkraftsprojekt i Sverige och Finland med syftet att säkra långsiktig och säker tillgång på energi till konkurrens kraftiga priser. Den långsiktiga efterfrågan pekar uppåt men konjunkturen kommer att fortsätta svänga också i framtiden. Genom framförhållning och planering kan vi skapa goda förutsättningar att under en nedgång ta tillvara på värdeskapande affärs möjligheter. Det finns många intressanta expansionsmöjligheter för Boliden. Vid sidan av en rad projekt inom ramen för vår befintliga verksamhet följer vi också möjligheter att växa via förvärv. Avslutningsvis kan jag konstatera att vi har klarat det utmanande året 2009 på ett bra sätt. En viktig förklaring är förstås metallprisernas utveckling men Bolidens lojala medarbetare har alla bidragit till att genomföra nödvändiga åtgärder och satsningar för att parera nedgången. Jag vill därför rikta ett stort tack till alla Bolidens anställda för året som gått. Stockholm, februari 2010 Lennart Evrell vd och koncernchef boliden årsredovisning 2009 5

DET HÄR ÄR BOLIDEN / OMVÄRLD / EFTERFRÅGAN EFTERFRÅGAN PÅ BASMETALLER VÄRLDENS BEHOV ÖKAR Efterfrågan på zink och koppar Bolidens huvudmetaller drivs huvudsakligen av efterfrågan från byggindustrin samt fordonsindustrin med tonvikt på infrastruktur. På tio år har zink- och kopparkonsumtionen i världen ökat med 43 respektive 35 procent. Tillväxten i efterfrågan på basmetaller har sedan början av 2000-talet framför allt drivits av ett ökat ekonomiskt välstånd i Kina och andra befolkningsrika länder. Metallförbrukningen i utvecklingsländer med snabb ekonomisk tillväxt har ökat kraftigt som andel av den totala globala förbrukningen och den ekonomiska utvecklingen i dessa länder har idag en avgörande betydelse för hur efterfrågan på basmetaller ska utvecklas framöver. Ökat ekonomiskt välstånd i utvecklingsländer skapar förutsättningar att investera i mer avancerade bostäder och kapitalvaror som exempelvis bilar och hushållsmaskiner. Det ökar också behovet av utbyggd infrastruktur. Kina har de senaste årtiondena utvecklats från ett land med låg metallkonsumtion per capita till en industrination. Med en stor och växande inhemsk tillverkning av motorfordon och andra kapitalvaror samt betydande investeringar i infrastruktur ökar efterfrågan på basmetaller. Kinas förbrukning av zink och koppar var under 2009 för första gången större än den sammanlagda förbrukningen i Nordamerika och Europa. Förbrukningen per capita är dock fortsatt lägre än i de flesta mogna ekonomier. Andra befolkningsrika länder kan i framtiden förväntas följa samma utveckling som Kina. I mogna ekonomier är metallförbrukningen per capita som regel hög men tillväxten är stagnerande till följd av låg befolkningstillväxt, lägre takt i utbyggnaden av infrastruktur samt lägre investeringsbehov generellt inom byggsektorn. Metallkonsumtionen förväntas även i framtiden vara hög i dessa länder men med låg tillväxt. I mogna ekonomier har tjänstesektorer en större betydelse för den ekonomiska tillväxten än de sektorer som förbrukar basmetaller. Basmetaller är globalt prissatta råvaror. Efterfrågan på zink och koppar drivs av den globala aktiviteten inom byggnads- och fordonsindustrierna och prissättningen av basmetaller styrs av utbuds- och efterfrågebalansen vilket återspeglas i den dagliga handeln vid de officiella metallbörserna i världen. Smältverkens prisvillkor påverkas till viss del av den regionala balansen mellan metallförbrukning och smältverkskapacitet som styr nivåerna på metallpremierna. Smält- och raffineringslöner, som utgör den största delen av smältverkens ersättning, styrs av balansen mellan smältverkens produktionskapacitet och tillgången på metallkoncentrat från gruvorna samt tillgången på återvinningsmaterial. Kostnaden för zink och koppar som andel av totalkostnaden för slutprodukter som personbilar och byggnader är låg. Förändringar i basmetallpriser har därför på kort sikt en begränsad inverkan på den industriella efter frågan på basmetaller. ZINKFÖRBRUKNING PER REGION 2009 Kinas zinkförbrukning har ökat till följd av stora infrastrukturinvesteringar och växande produktion av motorfordon och andra kapitalvaror. Övriga 7% (8) Nordamerika 11% (12) Europa 20% (23) KOPPARFÖRBRUKNING PER REGION 2009 Länderna i Asien stod för 62% av världens totala kopparförbrukning under 2009. Kinas andel ökade till 36% jämfört med 27% under 2008. Övriga 6% (6) Nordamerika 11% (13) Europa 21% (26) Källa: Cru Kina 40% (35) Övriga Asien 22% (22) Kina 36% (27) Övriga Asien 26% (28) GLOBAL FÖRBRUKNING AV ZINK OCH KOPPAR 1980 2008 Under de senaste 25 åren har förbrukningen av zink och koppar ökat med i genomsnitt 2,3% respektive 2,4% per år. KOPPARFÖRBRUKNING OCH BNP PER CAPITA I länder som Kina, Indien, Indonesien och Brasilien är basmetallkonsumtionen per capita betydligt lägre än i Nordamerika och Europa. Moderniseringen av tätbefolkade länder gör att världens metallbehov kommer att öka under många år. Kopparförbrukning 2008, kg/capita Tusen ton 12 20 000 Tillväxt i metallefterfrågan 10 Potential Japan Västeuropa 15 000 8 Malaysia Saudiarabien USA 6 Ryssland Thailand 10 000 4 Kina Egypten Brasilien Latinamerika 2 Vietnam Sydafrika Indonesien Indien Filippinerna 5 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 Zink Koppar BNP/capita 2008 (köpkraftsjusterad), Usd Källa: ICSG och Cru Källa: Imf, Cru och Brook Hunt 6 boliden årsredovisning 2009

DET HÄR ÄR BOLIDEN / OMVÄRLD / UTBUD UTBUDET AV BASMETALLER GRUVKAPACITET EN BEGRÄNSANDE FAKTOR Tillgången på zink- och kopparmetall styrs i grunden av gruvindustrins produktionskapacitet. Ledtiderna från ny fyndighet till gruvproduktion är ofta långa och det innebär att utbudet är betydligt mindre elastiskt än den konjunkturkänsliga efterfrågan på kort till medellång sikt. Varje år stängs ett antal gruvor i världen på grund av att de har nått slutet av sin produktionsmässiga livslängd. De flesta år startas också ett antal nya gruvor. Ledtiden från projektering av en gruva till produktion är ofta lång eftersom infrastruktur måste upprättas vid gruvan. Infrastrukturen ska bland annat säkra en trygg energi- och vattenförsörjning och göra logistiken såväl inom gruvområdet som till kunderna smältverken effektiv. Dessutom ska gruvdriftens miljöpåverkan minimeras och tillståndsprövningen för en gruva är en tidskrävande process. Huruvida ett gruvprojekt fullföljs och blir en producerande gruva avgörs av synen på metallprisnivåerna under gruvans livslängd och de risker som följer av att gruvprojekt är kapitalintensiva. Förstudier, analyser, projektering och uppbyggnad av en gruva kan sträcka sig över perioder av både hög- och lågkonjunktur vilket ställer krav på god finansiell planering och uthållighet. Om nya gruvprojekt fördröjs eller om efterfrågan stiger snabbt kan utbudet av metaller vara begränsat under en tid, även vid mycket höga metallprisnivåer. Fallande metallpriser och minskad tillgång på kapital under stora delar av 2008 och 2009 resulterade i att investeringar i nya gruvfyndigheter flyttades fram i tiden. Samtidigt sjunker metallhalterna i många av världens gruvor, vilket är vanligt när gruvor närmar sig slutet av sin livslängd. Gruvkapaciteten inom zink och koppar kan av dessa skäl komma att minska en period tills dess att nya gruvprojekt kommer i produktion. Det finns kända fyndigheter i världen som innehåller betydande mängder metall men de kräver ofta stora investeringar i avancerad teknik och infrastruktur för att komma i produktion. Fyndigheterna är generellt sett mindre tillgängliga och malmen har högre grad av föroreningar än dagens producerande gruvor. Många av dessa fyndigheter finns i regioner med högre politisk risk, vilket sannolikt leder till höga avkastningskrav för att kompensera ett högre risktagande. För att projekten ska kunna genomföras och bli nya producerande gruvor krävs troligtvis antaganden om höga framtida metallpriser. Bolidens zinkmetall är av så kallad Special High Grade (SHG)-kvalitet och i ökande grad levereras legeringar som utvecklas tillsammans med kunder. Inom smältverksindustrin råder för närvarande överkapacitet för zink och koppar då utbyggnaden av kapacitet i utvecklingsländer, framför allt Kina, har fortsatt under 2008 och 2009. En del av världens smältverk har hög energiförbrukning och svag miljöprestanda. Höga energipriser, skärpt reglering på miljöområdet och en konsolidering av industrin till större produktionsenheter kan leda till att produktionskapacitet med hög energiförbrukning och stor miljöpåverkan tvingas stänga. Trots en sådan utveckling bedöms smältverkens kapacitet vara högre än gruvornas koncentratproduktion under överskådlig tid. Det kan i sin tur medföra att smältverkens priser och villkor pressas. GLOBAL GRUVPRODUKTION AV ZINK OCH KOPPAR Global gruvkapacitet väntas minska om några år till följd av lägre metallhalter, stängning av gruvor och de senaste årens lägre investeringar i nya fyndigheter. GLOBAL PRODUKTION AV ZINK- OCH KOPPARMETALL Utbyggd smältverkskapacitet i Kina och andra utvecklingsländer under de senaste åren har lett till global överkapacitet inom både zink- och kopparproduktion. ZINKHALTEN SJUNKER I VÄRLDENS GRUVOR Metallhalterna väntas sjunka i många av världens zink- och koppargruvor, vilket är vanligt när gruvor närmare sig slutet av sin livslängd. Tusen ton Tusen ton % 15 000 20 000 10 10 000 15 000 10 000 9 8 5 000 Källa: Cru 5 000 0 0 6 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Zink Koppar Zink Koppar Zink Källa: Cru 7 Källa: Brook Hunt boliden årsredovisning 2009 7

DET HÄR ÄR BOLIDEN / AFFÄRSMODELL BOLIDENS AFFÄRSMODELL PROSPEKTERING GRUVOR Framgångrik prospektering är en förutsättning för långsiktig gruvdrift och metallframställning. Huvudinriktningen i Bolidens prospektering är malmer med zink, koppar och ädelmetaller. Prospektering sker dels i anslutning till befintliga gruvor för att öka deras livslängd, dels i nya områden för att utöka vår gruvportfölj med nya fyndigheter. I Bolidens fyra gruvområden bryts malm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. Malmen transporteras till anrikningsverk på områdena, där malmen krossas och anrikas till zink- och kopparkoncentrat som även innehåller bly och ädelmetaller. Cirka 60% av zinkkoncentraten och i stort sett alla kopparkoncentrat förädlas i Bolidens smältverk. C konce irka 40 ntra % till ext ten lev av zin erna e k sm rera ält de ve s rk. PROSPEKTERING FÖR LÅNGSIKTIG TILLVÄXT GRUVOR MED HÖG PRODUKTIVITET 'ÚS BUU TÊLSB EFO MÌOHTJLUJHB UJMMWÊYUFO NÌTUF OZB NJOFSBMUJMMHÌOHBS UJMMGÚSBT J IÚHSF UBLU ÊO HSVWQSPEVLUJPOFO #PMJEFO IBS MÌOH FSGBSFO IFU BW QSPTQFLUFSJOH J TUPS TLBMB PDI NFE BWBODFSBE UFLOJL 7ÌSB NFUPEFS GÚSCÊUUSBT IFMB UJEFO PDI #PMJEFO LBO JEBH IJUUB GZOEJH IFUFS NFS ÊO FO LJMPNFUFS VOEFS NBSLZUBO 1SPTQFLUFSJOHFO TLFS J GZSB ÚWFSHSJQBOEF GBTFS PNSÌEFTWBM JOMFEBOEF SFHJPOBMB VOEFSTÚLOJOHBS GPSUTBUUB MPLBMB VOEFSTÚLOJOHBS BW TÊSTLJMU JOUSFTTBOUB PNSÌEFO PDI QSPWCPSSOJOHBS %F UWÌ TFOBSF GBTFSOB ÊS EF NFTU UJETLSÊWBOEF 3FTVM UBUFO GSÌO QSPWCPSSOJOHBSOB J LPNCJOBUJPO NFE #PMJEFOT UFLOJTLB LVOOBOEF MJHHFS UJMM HSVOE GÚS CFTMVU PN EFU ëoot FLPOPNJTLB GÚS VUTÊUUOJOHBS BUU CZHHB VU FUU HSVWPNSÌEF FMMFS TUBSUB OZ HSVWESJGU #PMJEFO IBS MÌOH FSGBSFOIFU BW BUU VUWFDLMB HSVWPS TPN J JOUFSOBUJP OFMM KÊNGÚSFMTF IBS MÌHB NFUBMMIBMUFS %FU JOOFCÊS BUU WÌSB HSVW PNSÌEFO JEBH IBS FO HFOFSFMMU IÚH PDI LPOLVSSFOTLSBGUJH QSPEVL UJWJUFU J CÌEF HSVWCSZUOJOH PDI BOSJLOJOH "UU ZUUFSMJHBSF VUWFDLMB LPNQFUFOT JOPN HSVWEFTJHO CSZUOJOHT NFUPEFS PDI BOSJLOJOHTQSPDFTTFS LPNNFS BUU WBSB FO WJLUJH GSBN HÌOHTGBLUPS %FU VUHÚS CBTFO GÚS GPSUTBUU HPE LPOLVSSFOTLSBGU PDI GÚSNÌHB BUU CFESJWB WFSLTBNIFUFO LPTUOBETFêFLUJWU TBNU TLBQB GÚS VUTÊUUOJOHBS GÚS UJMMWÊYU.BSLOBEFO GÚS NFUBMMLPODFOUSBU o HSVWPSOBT QSPEVLU o ÊS HMP CBM PDI JOUÊLUFSOB CBTFSBT QÌ EF NFUBMMQSJTFS TPN EBHMJHFO TÊUUT QÌ -POEPO.FUBM &YDIBOHF lme NYCKELFAKTORER FÖR PROSPEKTERINGSFRAMGÅNGAR FAKTORER SOM PÅVERKAR AFFÄRSOMRÅDE GRUVORS RESULTAT t 5JMMHÌOH UJMM NBSLPNSÌEFO PDI TBNWFSLBO NFE OÊS CPFOEF TPN QÌWFSLBT BW QSPTQFLUFSJOHFO t.fupe PDI UFLOJLVUWFDLMJOH TPN ÚLBS FêFLUJWJUFU PDI QSF DJTJPO J BSCFUFU t (PE GSBNGÚSIÌMMOJOH EÌ EFU OPSNBMU UBS NFS ÊO UJP ÌS GSÌO GÚSTUB QSPTQFLUFSJOHTBLUJWJUFU UJMM HSVWESJGU ÖKADE MALMRESERVER I GARPENBERG Framgångar i prospekteringen har lett till kraftiga ökningar av zinkgruvan Garpenbergs malmreserver. 5VTFO UPO 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 04 05 06 07 08 09,ÊOEB PDI JOEJLFSBEF NJOFSBMUJMMHÌOHBS #FWJTBE PDI TBOOPMJL NBMNSFTFSW 8 boliden årsredovisning 2009 t lme QSJTFS TBNU QSJTFSOBT TBNTQFM NFE WBMVUBLVSTVU WFDLMJOH J IVWVETBL Usd t /JWÌFSOB QÌ FSTÊUUOJOHFO UJMM TNÊMUWFSLFO TNÊMU PDI SBï OFSJOHTMÚOFS Tc/Rc GÚS BUU WJEBSFGÚSÊEMB NFUBMMLPODFO USBU UJMM NFUBMMFS t.bmnfot NFUBMMIBMUFS JOLMV TJWF JOOFIÌMMFU BW WÊSEFGVMMB CJNFUBMMFS t 1SPEVLUJWJUFU PDI LPTUOBET FêFLUJWJUFU LPTUOBEFO QFS QSPEVDFSBE UPO NBMN PDI QFS BOSJLBE UPO NBMN BOSJLBU UPOOBHF EXPANSION AV AITIK Koppargruvan Aitiks konkurrenskraft stärks genom effektiv storskalig produktion som möjliggör lönsam brytning av låghaltig malm. 5VTFO UPO 40 000 30 000 20 000 10 000 0 09 10.BMNQSPEVLUJPO 11 12 13 14

DET HÄR ÄR BOLIDEN / AFFÄRSMODELL SMÄLTVERK Bolidens fem smältverk vidareförädlar olika slags råmaterial från gruvkoncentrat till elektronikskrot till både standardiserade och kundanpassade basmetaller. Produktionen i Bolidens egna gruvor täcker 70% av zinksmältverkens kapacitet men möjligheter att optimera kvalitet och prisvillkor innebär att cirka 60% av zinkkoncentraten köps in externt. Gruvornas kopparproduktion täcker cirka 20% av kopparsmältverkens koncentratbehov. Cu Zn Pb Au Ag KUND Bolidens metaller säljs främst till industriella kunder i Europa, men även till metallhandlare. En stor del av vår zink säljs till stora stålföretag medan kopparn säljs till tillverkare av valstråd, stänger och kopparlegeringar. Därutöver säljer Boliden bly, guld och silver samt produkter som svavelsyra och aluminiumfluorid. Cirka 60% av zinksmältv ext t erkens gruvkoncentrat köptes från x erna gruvor 2009. Cirka 80% av kopparsmältv t erkens köptes ext råmaterial x ernt 2009. SMÄLTVERK MED BRED INTÄKTSBAS Tc/Rc Tc/Rc lme LÅNGSIKTIG KUND- OCH AFFÄRSUTVECKLING lme FAKTORER SOM PÅVERKAR AFFÄRSOMRÅDE SMÄLT- VERKS RESULTAT Tc/Rc lme Usd Tc SMÄLTVERKENS FÖR- DELNING AV BRUTTO- VINST Förutom smält- och raffineringslöner är fria metaller, metallpremier och biprodukter viktiga för smältverkens resultat. Tc/Rc FAKTORER SOM SKA- PAR MERVÄRDE FÖR INDUSTRIELLA KUNDER SLUTANVÄNDARE ZINK Stålverk, som använder zinkmetall för rostskydd av stålplåt, är ett viktigt led mellan basmetallproducenter och slutanvändare. SLUTANVÄNDARE KOPPAR Tillverkare av valstråd och kopparstänger är exempel på led mellan basmetallproducenter och slutanvändare. Cru boliden årsredovisning 2009 9

DET HÄR ÄR BOLIDEN / STRATEGISKT FOKUS LÖNSAM TILLVÄXT Boliden har genom åren byggt upp en konkurrenskraftig position inom prospektering, gruvdrift, anrikning, smältverksamhet och återvinning. Bolidens styrkor är framför allt gruvdesign och produktivitet samt processeffektivitet, flexibilitet och miljöprestanda i smältverken. För att uppnå tillväxt och lönsamhet arbetar alla delar av verksam heten med att ständigt vidareutveckla sina strategiska styrkor. EFFEKTIVITET OCH STABILITET Bolidens konkurrenskraft och lönsamhet bygger på att de två affärsområdena Gruvor och Smältverk optimerar verksamheten utifrån sina respektive styrkor och förutsättningar samtidigt som synergier mellan affärsområdena utnyttjas. Synergierna gäller exempelvis möjligheten att optimera smältverksprocesser genom att använda interna gruvkoncentrat. Genom effektiv hantering av de stora flöden, både fysiska och finansiella, som går mellan Bolidens egna gruvor och smältverk samt till och från externa leverantörer och kunder, håller vi nere kapitalbindningen. Det ger i sin tur positiva effekter på koncernens kassaflöde. Metallmarknaden är volatil och balansen mellan tillgång och efterfrågan på både metallkoncentrat och färdiga metaller förändras över tid. Det faktum att Bolidens verksamhet sträcker sig från prospektering och gruvdrift till framställning och försäljning av metaller bidrar till att i viss utsträckning stabilisera lönsamheten och kassaflödena över konjunkturcykeln. LÅNGSIKTIGA TILLVÄXTSATSNINGAR Långsiktig tillgång på råmaterial, det vill säga metallkoncentrat och olika slags återvinningsmaterial, är en förutsättning för fortsatt tillväxt. Bolidens tillväxtfokus ligger därför på att utveckla både befintliga gruvor och nya gruvområden samt att utvärdera förvärv av gruvor. Vi har också möjligheter att öka smältverkens kapacitet för åter vinning av elektronikskrot, metallaskor och andra sekundära material. I kopparsmältverket Rönnskär står elektronikskrot och andra återvinningsmaterial för drygt 20 procent av råmaterialet. Förutom de samhälleliga och miljömässiga vinsterna minskar det till viss del Bolidens beroende av tillgången på framför allt kopparkoncentrat. BOLIDENS VISION Bolidens vision är att vara en metallpartner i världsklass. Vid sidan av att leva upp till eller överträffa kundernas förväntningar strävar vi efter att vara ett globalt respekterat företag. Boliden ska tillhöra de främsta i branschen när det gäller god långsiktig avkastning för aktieägarna och ansvarstagande för människa, miljö och samhälle. Kopparkatoder är plåtar av koppar med en renhetsgrad på 99,99 procent. Dessa kopparkatoder från smältverket Rönnskär transporteras snabbt och miljövänligt med tåg den så kallade Kopparpendeln till kunder i södra Sverige och Europa. 10 boliden årsredovisning 2009

DET HÄR ÄR BOLIDEN / STRATEGISKT FOKUS STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Effektivisering av verksamheten Priserna på basmetaller sätts på globala metallmarknader och kan endast i liten utsträckning påverkas av aktörerna i metallindustrin. Konkurrenskraften för gruvor och smältverk baseras på ett högt kapacitetsutnyttjande, en god produktionsstabilitet och låga kostnader. SÅ ARBETAR VI Boliden arbetar med kontinuerliga processförbättringar avseende produktionsstabilitet och produktivitet. Arbetet baseras på en koncerngemensam organisations- och produktionsfilosofi, New Boliden Way (Nbw). Zinksmältverket Kokkola var under 2009 den första enheten som började använda det gemensamma arbetssättet för att identifiera förbättringsområden. EXEMPEL PÅ AKTIVITETER 2009 Arbetet med att förtydliga vad New Boliden Way betyder för produktionsenheterna förstärktes. Koncernens 140 högsta chefer gick samtliga en tredagarsutbildning. Förberedelse för implemetering på bred front inleddes. Organisk tillväxt Organisk tillväxt handlar om att växa genom utveckling av befintliga verksamheter. Sådana satsningar baseras på välkända tillgångar och processer, vilket ofta leder till värdeskapande med låg risk. Bolidens organiska tillväxt sker genom: vilket ofta kan genomföras med begränsade kapital investeringar. högre kapitalinvestering, för att exempelvis öka produktionen i gruvor med lång livslängd och stor malmreserv. kommer att öka gruvans metallproduktion och förlänga livslängden till 2029. andelen elektronikskrot och andra sekundärmaterial i framför allt Rönnskärs produktion. och byggnation av nytt magasin för anrikningssand Hötjärn för att möjlig göra långsiktig produktion i Boliden området. Förvärv av producerande gruvor Marknaden för gruvor och smältverk är förhållandevis fragmenterad, i synnerhet på gruvsidan inom zink. En större konsolideringsvåg kan skapa möjligheter till intressanta strukturaffärer. Bolidens kunskap inom framställning av zink och koppar ger goda möjligheter till värdeskapande. Det gäller i synnerhet gruvtillgångar, som kan utvecklas med hjälp av kompetens inom prospektering, gruvdesign, brytningsmetoder och anrikningsprocesser. Boliden fortsatte att följa och analysera utvecklingen inom den globala basmetallindustrin. Intressanta bolag och tillgångar bedöms utifrån ett antal kriterier, som exempelvis cash cost, produktionsmässig livslängd och geografiskt läge. Uppbyggnad av en portfölj med attraktiva gruvprojekt En gruvas livslängd är begränsad. Långsiktig tillväxt förutsätter därför att nya malmreserver och mineraltillgångar tillförs. Boliden har omfattande erfarenhet av prospektering och gruvverksamhet. I dagsläget fokuseras insatserna på gruvnära prospektering och fältprospektering i anslutning till koncernens producerande gruvområden. Därutöver kan prospekteringsprojekt tillsammans med andra företag i framtiden bidra till att bredda gruvportföljen. Huvudinriktningen är zink och koppar. Med kraftigt försvagad världskonjunktur under andra halvåret 2008 valde Boliden att minska aktiviteterna inom fältprospektering för att hålla kostnaderna nere. Gruvnära prospektering fortsatte. Under andra halvåret 2009 återupptogs fältprospekteringen med fokus på Skelleftefältet. boliden årsredovisning 2009 11

Borrkärnorna från prospekteringen samlas i prospekteringsarkiv. Bolidenområdets arkiv innehåller idag närmare 1 400 000 meter borrkärnor. Arkivet representerar en stor geologisk kunskapsbas från olika områden och många års samlad erfarenhet som ständigt används i utvärdering av potentiellt intressanta gruvprojekt.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Marknadsutveckling 14 Finansiell utveckling 18 Affärsområde Gruvor 21 Affärsområde Smältverk 27 Hållbar utveckling 33 Hantering av risker 36 Bolidenaktien 38

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / MARKNADSUTVECKLING MARKNADSUTVECKLING Världsekonomin utvecklades mycket svagt under 2009. Globalt förväntas BNP ha fallit med cirka 2 procent, vilket saknar motstycke i modern tid. Under inledningen av 2009 var efterfrågan på metaller svag till följd av att investeringarna i byggsektorn fortsatte att falla i mogna ekonomier samtidigt som tillväxten i utvecklingsländer mattades av. För året som helhet föll bygginvesteringarna i länder med mogna ekonomier, med undantag för investeringar i infrastruktur. I Kina ökade dock bygginvesteringarna, som ofta är statsfinansierade, kraftigt jämfört med 2008. Den globala produktionen av lätta fordon föll kraftigt i början av året. Utvecklingen hejdades under andra halvåret 2009 då effekten av stimulans åtgärder i form av statliga skrotningspremier i flera länder hade en positiv effekt på bilförsäljningen. I Kina ökade produktionen av lätta fordon kraftigt jämfört med helåret 2008. Under andra kvartalet ökade tillväxten i Kina till följd av stimulansåtgärder som huvudsakligen var inriktade på projekt inom infrastruktur. Kinas import av zinkmetall ökade kraftigt 2009, liksom importen av såväl kopparkatoder som kopparkoncentrat. Basmetallkonsumtionen i Kina var under 2009 för första gången större än den sammanlagda konsumtionen i Europa och Nordamerika. Den lägre industriaktiviteten i mogna ekonomier kompenserades till viss del av åtgärder i form av statliga projekt inom infrastruktur, program för att öka efterfrågan på varaktiga konsumentvaror och penningpolitisk stimulans. Efterfrågan på basmetaller föll inledningsvis kraftigt men återhämtade sig från halvårsskiftet i takt med att industriaktiviteten förbättrades från låga nivåer. ZINK Priset på zink steg med 129 procent på London Metal Exchange (lme) under 2009 och var vid utgången av året 2 570 Usd per ton. Det genomsnittliga zinkpriset blev 1 659 Usd per ton för 2009, vilket var 11 procent lägre jämfört med 2008. I slutet av mars inleddes en uppåtgående pris trend som fortsatte under hela året. Den globala efterfrågan på zink beräknas ha minskat med cirka 8 procent jämfört med 2008. Efterfrågan steg dock under fjärde kvartalet jämfört med såväl motsvarande period 2008 som det tredje kvartalet. I Kina bedöms efterfrågan ha ökat med 6 procent. Exklusive Kina minskade den globala efterfrågan med 16 procent. Produktionen i zinksmältverk minskade med 3 procent globalt. Kinas produktion ökade med 11 procent och exklusive denna sjönk den globala produktionen med 10 procent. Importen av zinkmetall till Kina ökade kraftigt jämfört med 2008 till följd av den snabba tillväxten i efterfrågan. De globala officiella zinklagren vid lme och Shanghai Futures Exchange (Shfe) ökade under 2009 och uppgick i slutet av året till cirka 660 000 ton, vilket motsvarar knappt 22 dagars global förbrukning. KOPPAR Kopparpriset steg med 153 procent på lme under 2009 och uppgick vid utgången av året till 7 346 Usd per ton. Genomsnittspriset för året blev 5 164 Usd per ton, vilket var 26 procent lägre än under 2008. Kopparpriset återhämtade sig kraftigt från och med slutet av första kvartalet. Den globala efterfrågan på koppar beräknas ha minskat med cirka 7 procent jämfört med 2008. I Kina bedöms efterfrågan ha ökat med 6 procent och exklusive Kina var den globala minskningen 16 procent. Konsumtionen av kopparkatoder bedöms ha minskat mellan det tredje och fjärde kvartalet i såväl Kina som globalt men var under det fjärde kvartalet högre än motsvarande period 2008. Den globala produktionen i kopparsmältverk minskade med 2 procent. Importen av kopparkatoder och kopparkoncentrat till Kina ökade kraftigt under året men var under det fjärde kvartalet något längre jämfört med tredje kvartalet. De globala officiella kopparlagren ökade under 2009 och vid slutet av året uppgick lagren vid lme, Shfe och Comex till sammantaget cirka 697 000 ton, vilket motsvarar knappt 15 dagars global förbrukning av koppar. BLY Blypriset steg med 152 procent på lme under 2009 och var vid utgången av året 2 395 Usd per ton. Det genomsnittliga priset för 2009 minskade med 17 procent, jämfört med 2008, till 1 726 Usd per ton. PRIS- OCH LAGERUTVECKLINGEN FÖR ZINK Under 2009 steg zinkpriset samtidigt som de globala zinklagren ökade. Historiskt har lagren sjunkit när priserna har stigit och vice versa. PRIS- OCH LAGERUTVECKLINGEN FÖR KOPPAR Under 2009 steg kopparpriset samtidigt som de globala kopparlagren ökade. Historiskt har lagren sjunkit när priserna har stigit och vice versa. PRIS- OCH LAGERUTVECKLINGEN FÖR BLY Under 2009 steg blypriset samtidigt som lagren av bly ökade. Historiskt har lagren sjunkit när priserna har stigit och vice versa. Usd/ton ton Usd/ton ton Usd/ton ton 5 000 800 000 10 000 2 000 000 4 000 250 000 700 000 3 500 4 000 600 000 8 000 1 500 000 3 000 200 000 3 000 500 000 6 000 2 500 150 000 400 000 1 000 000 2 000 2 000 300 000 4 000 1 500 100 000 1 000 200 000 2 000 500 000 1 000 50 000 100 000 500 0 0 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 0 0 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 0 0 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Pris (LME) Lager (LME och Shfe) Pris (LME) Lager (LME, Comex och Shfe) Pris (LME) Lager (LME) Källa: Reuters Ecowin Källa: Reuters Ecowin Källa: Reuters Ecowin 14 boliden årsredovisning 2009

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / MARKNADSUTVECKLING Den största marknaden för bly är batterier till fordonsindustri och industriella applikationer. Förändringar i global produktion av lätta fordon påverkar inte efterfrågan på bly i samma utsträckning som andra basmetaller eftersom eftermarknaden för batterier är mer stabil. Betydande smältverkskapacitet i Kina stängdes temporärt eller permanent av miljöskäl. Efterfrågan på bly i Kina och andra utvecklingsländer fortsätter samtidigt att växa i takt med att behovet av batterier inom fordonsindustrin ökar. En stor andel av blyförbrukningen i världen tillgodoses med återvunnen metall och förändringar i gruvproduktionen av bly får därför en mindre påverkan på priset jämfört med andra basmetaller. Lagren av bly på lme ökade kontinuerligt under 2009. GULD Guldpriset steg med 25 procent under 2009 och var vid utgången av året 1 096 usd per uns. Genomsnittspriset för året blev 974 Usd per uns, vilket innebar en uppgång med 12 procent jämfört med genomsnittspriset för 2008. Guld ses alltmer som en viktig tillgångsklass bland finansiella aktörer som vill diversifiera portföljerna och minska risktagandet vid turbulens på finansiella marknader, konjunkturavmattning och inflation. SILVER Priset på silver steg med 49 procent under 2009 och var vid utgången av året 16,83 usd per uns. Det genomsnittliga priset var 14,67 Usd per uns under året, en nedgång med 2 procent jämfört med 2008. Priset på silver följer i hög grad guldprisets utveckling och metallen används i likhet med guld, till viss del som ett inflationsskydd. De största industriella användarna är tillverkare inom elektronikbranschen samt tillverkare av läkemedelsutrustning. SVAVELSYRA Svavelsyra är en biprodukt från smältverksprocessen vid framför allt koppar smältverk och används huvudsakligen av konstgödsel-, massaoch gruvindustrierna samt petrokemisk industri. Svavelsyra måste lagras i särskilda cisterner vilket gör det nödvändigt för smältverk att få avsättning för svavelsyraproduktionen. Efterfrågan på svavelsyra föll i slutet av 2008 och var mycket svag i början av 2009. Smältverken drog ner produktionen i slutet av 2008, framför allt på kopparsidan, eftersom den lägre efterfrågan innebar att lagringskapaciteten för svavelsyra bland smältverk och andra aktörer till stor del var utnyttjad. Den svaga efterfrågan fick priset på svavelsyra att falla kraftigt från de historiskt höga nivåerna under 2008. Marknadsbalansen förbättrades under 2009 och under inledningen av 2010. Priset ökade från låga nivåer. KONCENTRATMARKNADERNAS UTVECKLING Ersättningen för smältverkens förädling av gruvkoncentrat till metall styrs av tillgång och efterfrågan på gruvkoncentrat mellan gruvor och smältverk. Kopparsmältverkens ersättning innehåller en smältlönedel samt raffineringslön som utgör ersättning för vidareförädlingen till koppar-, guld- och silvermetaller. Zinksmältverkens processer saknar detta steg och ersättning utgår därför endast i form av smältlön. Genom så kallade priseskalatorer tar zinksmältverken del av förändringar i zinkpriset, vilket gör att prisförändringar till viss del delas mellan gruvor och smältverk. Sedan flera år tillbaka saknar smält- och raffineringslönerna för koppar priseskalatorer, vilket innebär att förändringar i kopparpriset inte påverkar smältverkens ersättning. Zinkprisets kraftiga nedgång under andra halvåret 2008 tvingade fram temporära stängningar av ett betydande antal gruvor. Tillgången på zinkkoncentrat var därmed lägre i början av 2009, vilket satte press på smältlönen på spotmarknaden. Den globala produktionen av zinkkoncentrat minskade med 2 procent jämfört med 2008. Stigande zinkpriser under 2009 fick till följd att en stor del av den tidigare stängda gruvkapaciteten öppnades och under fjärde kvartalet ökade gruvproduktionen av zink med 5 procent jämfört med motsvarande period 2008. Den globala produktionen av kopparkoncentrat har varit en begränsad faktor under året. Arbetsmarknadskonflikter och tekniska störningar vid sydamerikanska koppargruvor påverkade utbudet negativt. För året som helhet var den globala produktionen av kopparkoncentrat i stort sett oförändrad jämfört med 2008. Kinas kraftigt ökade import av kopparkoncentrat förstärkte koncentratunderskottet i Europa ytterligare. Efter- PRISUTVECKLINGEN FÖR GULD OCH SILVER Guld, och även silver, blir allt vikigare som tillgångsklass bland finansiella aktörer. Silverpriset följer i hög grad guldprisets utveckling. ZINKSPOTPREMIE I EUROPA Spotpremien steg något under andra halvåret 2009 från låg nivå till följd av en något förbättrad zinkefterfrågan. KOPPARPREMIE I EUROPA Kinas höga import av kopparmetall förbättrade marknadsbalansen i Europa under 2009 och påverkade den europeiska spotpremien positivt. Usd/troy oz Usd/troy oz Usd/ton Usd/ton 1 200 20 500 200 1 000 400 15 150 800 300 600 10 100 200 400 5 50 200 100 0 0 0 0 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 Guld (Lbma) Silver (Lbma) Spotpremie Vägledande kontrakt Källa: Reuters Ecowin Källa: Cru Källa: Cru boliden årsredovisning 2009 15

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / MARKNADSUTVECKLING frågan på gruvkoncentrat minskade dock i Europa i början av året till följd av produktionsneddragningar i både zink- och kopparsmältverk. Smältlöner zink De årliga förhandlingarna för smältlöner 2009 resulterade i väg ledande kontrakt (benchmark) i Europa med nivåer som var lägre jämfört med 2008. Under det första kvartalet sjönk zinksmältlönen på spotmarknaden till följd av att smältverk i Kina ökade importen av koncentrat kraftigt och därmed minskade tillgången på zinkkoncentrat i andra regioner. Andra kvartalet ökade smältlönen något på spotmarknaden och trenden fortsatte under andra halvåret till följd av ökad tillgänglighet på gruvkoncentrat. Spotsmältlönen förblev dock på lägre nivå än i årskontrakten för 2009. Zinkprisets uppgång hade en positiv effekt på de realiserade smältlönerna, framför allt under andra halvåret. För Bolidens del innebär en hög grad av intern försörjning av zinkkoncentrat att förändrade smältlönevillkor får en begränsad effekt på koncernens rörelseresultat. Smält- och raffineringslöner koppar Tillgången på kopparkoncentrat var begränsad under hela året. I de vägledande kontrakt för smält- och raffineringslöner som förhandlades fram vid halvårsskiftet var nivån 50 Usd per ton jämfört med 75 Usd i årskontrakten. Den begränsade koncentrattillgången innebar att smält- och raffineringslönen på spotmarknaden för koppar var under press och låg betydligt under den kontraktsnivå som fastställdes för 2009. Effekten mildrades något under första kvartalet då produktionsneddragningar genomfördes vid flera smältverk för att hantera den begränsade kapaciteten att lagra biprodukten svavelsyra och balansera den lägre metallefterfrågan. Under andra halvåret förbättrades balansen på marknaden för svavelsyra medan tillgången på kopparkoncentrat var fortsatt knapp. METALLPREMIER Bolidens huvudmetaller zink och koppar säljs i huvudsak till industriella kunder i Europa. Den regionala balansen mellan metallförbrukning och smältverkskapacitet styr nivån på de metallpremier som industriella kunder betalar. KOMPONENTER I FÖRSÄLJNINGSPRISET Det pris basmetallkonsumenten betalar baseras på LME-priset, vilket inkluderar smält verkens ersättning för smältning och raffinering. Till det kommer en metallpremie som bland annat speglar regionalt utbud och efterfrågan. Smältverkens intäkter Gruvornas intäkter Regional metallpremie Smält- och raffineringslön 1 LME-pris 1) Förädlingen vid kopparsmältverken kan delas in i en smältfas och en raffineringsfas och ersättningen består därför av en smältlön (Tc) och en raffineringslön (Rc). Zinksmältverkens process inkluderar endast smältfasen och ersättningen består därmed av en smältlön (Tc). Mer detaljerad information om pris- och intäkts komponenter finns på sidan 101. Kontraktspremierna för zink var lägre under 2009 jämfört med föregående år. Den höga importen av kopparmetall till Kina förbättrade balansen mellan utbud och efterfrågan i Europa, vilket gjorde att spotpremien steg mot nivåerna i kontrakten för 2009. Det vägledande kontraktet för kopparpremien var lägre jämfört med 2008. En lägre försäljning till industriella kunder under 2009 påverkade också nivån för metallpremier negativt. Den svaga efterfrågan på zink under första och andra kvartalet innebar att spotpremierna i mogna ekonomier förblev på de låga nivåer som var rådande i slutet av 2008. Under tredje kvartalet sjönk spotpremierna något i Usa medan premierna i Europa och Asien var stabila. Premierna steg något mot slutet av året i Europa. SMÄLTLÖN (TC) FÖR ZINK Ökad tillgång på zinkkoncentrat från andra kvar talet 2009 påverkade TC positivt. Realiserad TC påverkades positivt av zinkprisets uppgång. KOPPARSMÄLT- OCH RAFFINERINGSLÖN (TC/RC) Begränsad global tillgång på kopparkoncentrat pressade ned TC/RC på spotmarknaden till nivåer som låg betydligt under benchmark för 2009. KURSUTVECKLINGEN FÖR USD/SEK OCH EUR/SEK Under 2009 försvagades USD gentemot SEK. Mätt som genomsnittskurs för året var dock USD starkare jämfört med 2008. Usd/ton Usd/ton USc/lb Usd/Sek EUR/Sek 600 100 30 12 12 500 400 300 200 100 0 mar-06 jan-07 jan-08 Spotsmältlön Realiserad smältlön per kvartal jan-09 Vägledande kontrakt per år Källa: Cru 80 25 9 9 20 60 15 6 6 40 10 3 3 20 5 0 0 0 0 mar-06 jan-07 jan-08 jan-09 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Vägledande kontrakt (Tc) per år Tc/Rc kombinerat Usd/Sek EUR/Sek Källa: Cru Källa: Reuters Ecowin 16 boliden årsredovisning 2009

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / MARKNADSUTVECKLING Boliden borrar varje år många tusen meter kärnor som noggrant undersöks. På bilden går Susanne Holmen Fröberg igenom borrkärnor från prospekteringen i Boliden området. Längst upp till höger en så kallad kokill, eller gjutform, med kopparsmälta. Längst ned till höger kontrollrummet i kopparsmältverket Rönnskär. Längst ned till vänster en malmtruck i koppargruvan Aitik. boliden årsredovisning 2009 17

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / FINANSIELL UTVECKLING FINANSIELL UTVECKLING 2009 I KORTHET 31 procent till 2 350 Msek Usd motverkade negativ påverkan från lägre genomsnittliga metallpriser FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER Bolidens försäljningsintäkter sjönk med 11 procent till 27 635 (30 987) Msek. En positiv påverkan från förstärkningen av den amerikanska dollarn (Usd), i förhållande till snittkursen under 2008, dämpade de negativa effekterna från lägre genomsnittpriser för flertalet metaller och lägre produktionsvolymer i smältverken. PRODUKTION Under 2009 låg gruvornas produktion på en hög och stabil nivå. Zinkproduktionen ökade med 3 procent, trots den lägre produktionsnivån i Bolidenområdet under byggnationen av det nya magasinet för avfallssand (Hötjärn). Garpenberg och Tara hade en hög och jämn produktion med höga halter som dock sjönk något mot slutet av året. Kopparproduktionen minskade med 5 procent till följd av betydligt lägre halter i Aitik under slutet av tredje kvartalet och hela fjärde kvartalet. Smältverkens produktion sjönk då produktionen anpassades till den lägre metallefterfrågan. Zinkproduktionen, som drogs ned i december 2008, återgick till full kapacitet under tredje kvartalet 2009. Kopparsmältverken, där neddragningen genomfördes i januari, låg kvar på en lägre produktionsnivå året ut. Sammantaget minskade smältverkens produktion av gjuten zink med 2 procent medan kopparproduktionen sjönk med 14 procent jämfört med 2008. INTÄKTER OCH RÖRELSERESULTAT Rörelseresultatet ökade 31% under 2009, en effekt av bland annat högre realiserade resultat från metallpris- och valutakurssäkringar. Msek 40 000 32 000 24 000 16 000 8 000 0 05 Intäkter Msek 25 20 15 10 5 0 05 06 06 07 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 07 08 09 Rörelseresultat Rörelseresultat exklusive omvärdering processlager 08 09 RESULTAT Rörelseresultatet ökade till 3 623 (1 004) Msek. I resultatet ingår en positiv post om 1 273 ( 789) Msek från omvärdering av smältverkens processlager. Exklusive lageromvärdering uppgick rörelseresultatet till 2 350 (1 793) Msek. De positiva resultateffekterna från realiserade metallpris- och valutakurssäkringar samt förändringar i valutakurser motverkade effekterna från lägre genomsnittspriser, framför allt för koppar och zink, och smältverkens produktionsneddragningar. Det realiserade resultatet från metallpris- och valutakurssäkringar var positivt och uppgick till 243 ( 349) Msek. I januari 2009 tecknade Boliden en valutakurssäkring för den planerade produktionen av koppar, bly, guld och silver under 2009 och 2010, som sedan tidigare var metallprissäkrad. Valutakurssäkringen skedde till snittkursen Usd/Sek 8,30 för 2009 och till 8,26 för 2010 och täcker en betydande del av valutakursrisken under dessa år. Mer information om Bolidens metallpris- och valutakurssäkringar finns i not 21 på sidorna 70 73. I slutet av 2008 vidtogs åtgärder för att anpassa Bolidens kostnadsmassa till de försvagade marknadsförhållandena och stärka konkurrenskraften. Prospekteringsaktiviterna drogs ned i inledningen av året men ökade successivt under andra halvåret. Under våren reducerades också omfattningen av underhållsstopp i smältverken genom att skjuta vissa omfattande arbeten till 2010. Minskningen av antalet anställda och under entreprenörer slutfördes som planerat till halvårsskiftet. Sammanlagt minskade Boliden arbetsstyrkan med 250 anställda och 200 underentreprenörer, en åtgärd som ger kostnadsbesparingar om cirka 200 Msek på årsbasis. Det treåriga programmet för att samordna och effektivisera inköpsprocesser samt minska materialförbrukningen löpte också enligt plan. Vid slutet av 2009 hade inköpsprogrammet lett till besparingar om drygt 100 Msek på årsbasis. I lokal valuta minskade Bolidens rörelsekostnader (exklusive inköpta råvaror) med sammantaget 2 procent som en effekt av kostnadssänkande åtgärder inom framför allt personal, inköp och prospekteringsverksamhet. I Sek steg rörelsekostnaderna med 3 procent jämfört med 2008. Finansnettot förbättrades till 246 ( 281) Msek. Utvecklingen förklaras i huvudsak av en lägre genomsnittlig räntenivå och en högre räntekapitalisering hänförlig till Aitikinvesteringen, vilket till viss del motverkades av en negativ förändring i tidsvärde på valutaoptioner. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 3 377 (723) Msek. Redovisad skatt var 876 Msek, jämfört med en positiv post om 212 Msek för 2008 till följd av en skatteintäkt efter beviljat underskottsavdrag i kammarrätten. Nettoresultatet uppgick till 2 501 (935) Msek, motsvarande ett resultat per aktie om 9,14 (3,42) Sek. Msek RESULTAT PER AKTIE Resultatet per aktie, som inkluderar resultateffekten från omvärdering av smältverkens processlager, ökade med 5,72 SEK under 2009. 18 boliden årsredovisning 2009