Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström

Relevanta dokument
Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström

Klimat och hydrologi

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Framtidens översvämningsrisker

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

The Swedish adaptation strategy

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

Hydrologins vetenskapliga grunder

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Hydrologi, grunder och introduktion

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Hydrologiska framtidsfrågor

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Vattenreglering vad är det?

Klimatkorrigerad investeringsstrategi

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Klimatet och våra utomhusanläggningar

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Mälarens och havets vattennivåer i framtiden ett samspel med betydelse för den fysiska planeringan

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

UMEDIM-2. Projekt VATTENREGLERINGSFÖRETAGEN UMEÄLVEN UMEÄLVEN ÅNGERMANÄLVEN INDALSÄLVEN LJUNGAN LJUSNAN DALÄLVEN

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Klimatscenarier för urbana regioner. Sten Bergström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

DAMMSÄKERHET. Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat i förändring - metodutveckling och scenarier Rapport 11:25.

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Nyhetsbrev. Projekt SEAREG avslutas. Slutseminarium för den svenska delen. Konferens I DET HÄR NUMRET

Simulering av möjliga klimatförändringar

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Klimatanpassning bland stora företag

Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone. Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

DAMMSÄKERHET. Analys av osäkerheter vid beräkning av dimensionerande flöden för dammar i flödesdimensioneringsklass I Elforsk rapport 11:31

Framtida klimat i Stockholms län

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Analys av översvämningsrisker i Karlstad

Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern slutrapport

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö

För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Metodbeskrivning och jämförande studie av dimensionerande flöden för dammanläggningar med två generationer klimatscenarier. Elforsk rapport 14:27

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Jordfel från år 1963 [eg 1955]

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad har inhämtat simuleringsresultat från MSB för 100 års, 200 års och beräknat högsta flöde (BHF).

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Dammsäkerhet och klimatförändringar

Johan Andréasson, Gunn Persson och Jonas Sjögren. Rapport Nr Marktorka i framtiden En sammanställning för södra Sverige

Klimat- och Sårbarhetsutredningen

Nivåer och flöden i Vänerns och Mälarens vattensystem Hydrologiskt underlag till Klimatoch sårbarhetsutredningen.

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Extremhändelser och klimat

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU


Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Tappning i fiskväg 1,5 m3/s, vid de stationer där torrfåra inte. Tappning i fiskväg 3 m3/s, vid. de stationer där torrfåra inte

Past 60 weeks. Prior period. 10 resp 90% probability, Past 60 weeks. Prior period. Max/min. Average,

Framtidsklimat i Östergötlands län

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Framtidsklimat i Kalmar län

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

Metodik för analys och hantering av drivgods

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Vänern Problematiken sett ur Vattenfalls perspektiv

Transkript:

Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström

Nordic-Baltic projects on the impact of climate change on renewable energy Climate Water and Energy 21-22 Climate and Energy 23-26 Climate and Energy Systems 27-21 2

The main results of the CE project Impact of Climate Change on Renewable Energy Sources Edited by Jes Fenger Contribution from 3+ specialists on energy and climate change Published 27 Pages 192 Price DKK 165 To order http://www.norden.org/pub/sk/showpub.asp?pubnr=27:3 3

Annual runoff change (mm) Hadley/A2 Annual runoff change (mm) Hadley/B2 Annual runoff change (mm) Echam/A2 Annual runoff change (mm) Echam/B2

Global modelling Regional modelling Local-regional studies

Nederbördsförändring i södra Sverige enligt en stor mängd beräkningar (271-21) Seasonal cycle of monthly mean changes in precipitation under the A1B emission scenario by the end of the 21st century (271-21) in southern Sweden. Solid grey line is the AOGCM multi-model mean. Units are in %. Källa: Lind och Kjellström. Report RMK 113, SMHI, 29

Nya klimatberäkningar 7

A new edition in 27 The main difference is that smaller catchments are covered and that climate change is addressed 8

Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat i förändring Scenarier i ett 5-årsperspektiv (Elforskprojekt 27-21) 9

Förändring av 1-årsflödet enligt 9 olika klimatscenarier (jfr 1961-199) RCA3-E5:1-A1B RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B 221-25 271-21 1

Medianförändring av 1-årsflödet enligt 9 olika klimatscenarier (jfr 1961-199) 221-25 271-21 Förändring 11

Medianförändring av 3-årssnötäcket enligt 9 olika klimatscenarier (jfr 1961-199) 221-25 271-21 Förändring 12

Principen för beräkning av klass I flöden 13

Seitevare 4 24-249 (cm) 16 3 12 2 8 1 4-1 -4 RCA3-E5:1-A1B -2-3 -4 4 3 2 1 29-299 -8-12 -16 (cm) 16 12 8 4 RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B -1-4 -2-8 -3-12 -4 Sekvensvolym Sekvenstopp Dim snö Medeltillrinning Max tillrinning Dim W (cm) -16 29-299 24-249 1981-199 Mar Apr Maj Jun Jul Aug Tidpunkt för dim W 14

Umeälven - Pengfors 4 24-249 (cm) 1 3 2 5 1-1 RCA3-E5:1-A1B -2-3 -4 4 3 2 1 29-299 -5-1 (cm) 1 5 RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B -1-2 -5-3 -4 Sekvensvolym Sekvenstopp Dim snö Medeltillrinning Max tillrinning Dim W (cm) -1 29-299 24-249 1981-199 Mar Apr Maj Jun Jul Aug Tidpunkt för dim W 15

Torpshammar 4 24-249 (cm) 1 3 2 5 1-1 RCA3-E5:1-A1B -2-3 -4 4 3 2 1 29-299 -5-1 (cm) 1 5 RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B -1-2 -5-3 -4 Sekvensvolym Sekvenstopp Dim snö Medeltillrinning Max tillrinning Dim W (cm) -1 29-299 24-249 1981-199 Mar Apr Maj Jun Jul Aug Tidpunkt för dim W 16

Trängslet 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 24-249 29-299 Sekvensvolym Sekvenstopp Dim snö Medeltillrinning Max tillrinning Dim W (cm) (cm) 25 15 5-5 -15-25 (cm) 25 15 5-5 -15-25 RCA3-E5:1-A1B RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B 29-299 24-249 1981-199 Mar Apr Maj Jun Jul Aug Tidpunkt för dim W 17

Torsebro 6 24-249 (cm) 1 4 2 5-2 -4-5 RCA3-E5:1-A1B RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B -6 6 29-299 -1 (cm) 1 MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B 4 2 5 C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B -2-4 -5-6 Sekvensvolym Sekvenstopp Dim snö Medeltillrinning Max tillrinning Dim W (cm) -1 29-299 24-249 1981-199 Mar Apr Maj Jun Jul Aug Tidpunkt för dim Q 18

Osäkerheter vid beräkning enligt flödesdimensioneringsklass I (Elforskprojekt) Utreda vilka skillnader som uppstår vid beräkningar av Klass I flöden som genomförs med olika databaser, olika tidsperioder och olika modellversioner. Effekterna av följande skall studeras: Stationsdata respektive areella indata Olika tidsperioder för beräkning av det dimensionerande snötäcket Olika beräkningsperioder för dimensioneringsberäkningen Olika HBV versioner Olika modellkalibreringar Projektet genomförs under hösten 29 och 21 19

Principskiss för resultatredovisning Dimensionerande vattenstånd Huvudberäkning Osäkerhet tillförd från: Indata, Kalibrering, Snöperiod, Dimensioneringsperiod, Totalt och från Klimataspekten 2

Och nu kommer vindkraften 21

Kommittén för dimensionerande flöden i ett framtida klimat Sten Bergström, SMHI Gun Åhrling Rundström, Svensk Energi Maria Bartsch*, SvK Claes-Olof Brandesten*, Vattenfall Jan Liif, Statkraft Björn Norell*, VRF Agne Lärke*, Fortum Olle Mill*, SvK Sigrid Eliasson*, E.ON Lars-Åke Lindahl*, SveMin Gunnar Sjödin, VRF Johan Andréasson, SMHI * Ingår i styrgrupp för forskningsprojekten 29-9-22 22

Några delmål för kommitténs arbete Ta fram en vägledning för hur klimatförändring bör beaktas vid flödesdimensionering Kartlägga sårbarheten hos dammar med avseende på klimatförändring Följa upp hur hållbara riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden är i ett förändrat klimat Om behov identifieras svara för att revideringar i riktlinjerna kommer till stånd 23

The Nordic Baltic project on Climate and Energy systems, CES The Hydropower-Hydrology group A wide range of conditions are covered by the Hydropower-Hydrology group of CES. Photos: Oddur Sigurðsson (Iceland), Sten Bergström (Sweden), Eugenijus Ziemys (Lithuania), Stein Beldring (Norway) and Juha Laukamo (Finland) 24

Test sites for CES Hydropower-Hydrology Purpose of the study: Hydropower production Design floods 1-year floods Lake regulation 25

Nordic and Baltic conference on Future Climate and Renewable Energy Impacts, Risks and Adaptation, Oslo, Norway, 31 May 2 June 21 past and present changes in climate and hydrology. climate and hydrological projections for the near future (22-25). effects of a changing climate and hydrology on renewable energy. risks and opportunities for renewable energy caused by climate change. adaptation strategies. www.nve.no/ces21 26

Vänerns och Göta älvs problem Vattendom från 1937, baserad på dåtidens kunskap Stort exploateringstryck längs stränderna, vattenkraft, sjöfart, miljö, vattenförsörjning, jordbruk Stor sårbarhet under dagens klimatförhållanden (2/21!) Det krävs en ökning av avbördningskapaciteten Göta älv är skredkänsligt och havet hindrar höga tappningar Problemen förvärras troligen av en global uppvärmning Landhöjningen håller inte jämna steg med havsnivåhöjningen 27

Risk för skred i Göta älv 21-2-11 Klimatanpassning de senaste rönen 28

Vattenstånd i Vänern Vattendom 1937 46. 191 45.5 45. 44.5 44. 43.5 43. 1846-1-1 1871-1-1 1896-1-1 1921-1-1 1946-1-1 1971-1-1 1996-1-1 29

Tappning från Vänern 125 1 75 5 25 1846-1-1 1871-1-1 1896-1-1 1921-1-1 1946-1-1 1971-1-1 1996-1-1 3

Nytt förslag på reglering efter diskussioner mellan Länsstyrelsen, Sjöfartsverket, SMHI och Vattenfall Principerna från Klimat- och sårbarhetsutredningen, men justerad kurva Förutsätter hydrologiska prognoser från SMHI Ryms inom vattendomen Sattes i drift hösten 28 31

Den nya strategin 32

Så här påverkas vattenstånden i Vänern 33

Så här påverkas tappningen i Göta älv 34

Ny tappningsstrategi för Vänern, löser det problemet? Nej, men det ger ökade marginaler De genomsnittliga nivåerna sänks De lägsta nivåerna blir i stort sett oförändrade De mest extrema tappningarna blir något mindre vanliga 35

Konsekvenser Sjöfarten klarar detta Jordbruket gynnas Miljökonsekvenserna kräver bevakning Vattenfall förlorar en del produktion Det innebär inte att det blir fritt fram för strandnära exploatering! 36

Vänerns vattenstånd 29 37

Vänern 8 24-249 (cm) 8 6 6 4 4 2 2-2 -2 RCA3-E5:1-A1B -4-6 -8 8 6 4 2 29-299 -4-6 -8 (cm) 8 6 4 2 RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B -2-2 -4-4 -6-6 -8 Sekvensvolym Sekvenstopp Dim snö Medeltillrinning Max tillrinning Dim W (cm) -8 29-299 24-249 1981-199 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tidpunkt för dim W 38

Är detta Sveriges klimat år 21? Regionally downscaled scenarios for 271-21 vs 1961-199. A1B emission scenario and 6 global models. Temperaturändring Nederbördsändring

Future production potential in Swedish rivers