Sammanfattning: Vindkraftsfakta Vindkraften ger som minst när den behövs som mest. Kalla högtrycksdagar, när effektbehovet är som störst, är tillgänglig effekt som lägst. Myndigheten Svenska Kraftnät räknar med bara 6% Sveriges toppeffektbehov är 26 miljarder Watt och vattenkraften maxeffekt är 14 miljarder Watt. Detta tillsammans med det ovanstående innebär att vindkraften inte utan lagring kan ersätta kärnkraften. För varje krona de säljer el för får det ytterligare 55 öre i bidrag. Trots dessa gigantiska subventioner är det lönsamhetsproblem i branschen. Energimyndigheten och Naturvårdsverket: Elcertifikatsystemet bedöms ha stor betydelse för utbyggnaden men anses inte driva på teknikutvecklingen. Subventionerna innebär snabb utbyggnad, dvs mycket el nu när kärnkraften finns. Men det innebär samtidigt att dessa pengarna varken satsas teknik som ersätter kärnkraft eller minskar oljeberoendet. Kortsiktigt får vi mycket ny el för pengarna men lösningen är inte långsiktigt hållbar. Vindkraft ger jobb under byggnationen, men precis som vid annan infrastruktur så kommer rallarna utifrån och åker därifrån när bygget är klart. Sedan är det viktigt att komma ihåg vilka jobb som kommer att utföras. Det kommer lägga åtskilliga manår på att med enorma maskiner schakta, gräva, spränga, röja, dika, bredda, gjuta 23000 ton betong, resa 6000 ton ståltorn, 7800 lastbilstransporter m.m. Och hur ser naturen ut sedan? Ur ett bullerlagstiftningsperspektiv kan i princip en vindkraftpark likställas med ett industriområde. Är det lämpligt omvandla det som i en oberoende inventering klassats som Gnosjökommuns mest skyddsvärda område till ett industriområde. Ett industriområde som inte skapar jobb?
Svensk elförsörjningen idag Först en kort repetition av hur el fungerar. El måste produceras i samma ögonblick som den konsumeras. Effekt är ett mått på den kraft som elgeneratorerna kan leverera och energi är ett mått på hur länge vattenkraftdammarna kan leverera denna effekt. Både effekt och energi behövs men debatten handlar mest om det enklaste av de två problemen, energiförsörjningen. Orsaken är antagligen vi är så vana vid att kärnkraften finns och levererar effekt kalla vinterdagar, men alla vet vad som händer med elpriset när en reaktor är avstängd vid en köldknäpp. Vattenkraft, kärnkraft och biokraft är effektkällor som levererar när behovet finns. Sol och vind genererar när naturen vill. De stora bidragen i den svenska effektbalansen ser ni i tabellen nedan tillsammans med det maximala effektbehovet. Om man lägger till biokraften och reservkraft så klarar Sverige att generera tillräcklig effekt. 30 25 Effektbalansen Ekkekt (miljarder Watt) 20 15 10 5 Maxeffekt kärnkraft Maxeffekt vattenkraft Maximalt effektbehov 0 1 2 Konsumtion resp produktion Den effekt som behövs är ungefär 10 miljarder Watt vid lågsäsong på sommaren, 20 miljarder Watt en vardag på vintern, med toppar på över 26 miljarder Watt riktigt kalla vinterdagar. Detta ska jämföras med vattenkraftens maximala produktionskapacitet på 14 miljarder Watt. Ovanstående siffror visar alltså även att vattenkraften inte på långa väger räcker för att förse Sverige med el. Det är alltså inte, som vindkraftanhängarna försöker antyda, att det är vattenbrist i magasinen som är problemet. Problemet är att elgeneratorerna inte kan täcka effektbehovet. Vindkraft, till vilken nytta? Problemet med vindkraften under svenska förhållanden är att effekttopparna inträffar högtrycksvinterdagar och då är det svag eller ingen vind. Exempelvis så gav vindkraften vid effekttoppdagen 2012 (den 2 februari ) bara ungefär 13 % av installerad effekt. Vindkraften ger alltså som minst när den behövs som mest. Ett mycket viktigt begreppet inom elbranschen är alltså tillgänglig effekt. Med detta menas den el som kan garanteras vara tillgänglig vid 90% av årets timmar. Svenska Kraftnät räknar med följande tillgänglighet:
Kraftkälla Installerad effekt MWatt Uppskattad tillgänglig effekt MWatt Tillgänglighet i procent (%) Vattenkraft 16150 13700 85 Kärnkraft 9531 8004 84 Vindkraft 5370 322 6 Kraftvärme (el från tex fjärrvärme ) Reservkraft ( tex kol-, oljekraftverk ) 5012 3834 76 1498 1349 90 Gasturbiner 1569 332 21 Svenska Kraftnät räknar med att vindkraften har en tillgänglighet på 6%. Detta innebär att om man vill ersätta 1 W vattenkraft eller kärnkraft måste man alltså installera 14 W vindkraft. Vill man inte bara bli garanterad i 90 % av timmarna utan även en högtrycksdag i februari med -20 graders, som oftast är vindstilla, måste man installera mångdubbelt mer. Vindkraft kan alltså inte ensamt ersätta kärnkraft, men är ett komplement för att minska energiförbrukningen. Tyvärr talar väderförhållandena mot vindkraften även när det blåser mycket. Då inträffar överskott i Sverige som inte lätt kan exporteras, eftersom det då även blåser mycket även i Danmark och Tyskland som har ännu mer vindkraft installerad. Vi får då alltså dumpa priset för att kunna exportera elen. Elöverskott är mycket stort ca 20 TWh, vilket kan jämföras med vindkraftens bidrag på 8 TWh. Den svenska vindkraftutbyggnaden skulle inte ha varit möjlig utan omfattande subventioner (i form av elcertifikat) i mångmiljardklassen som därtill huvudsakligen gagnar utländsk industri. ur Meningslös satsning på vindkraft, av Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott
Vindkraften en bransch beroende av höga subventioner I dag kostar det mellan 60 och 70 öre att framställa en kwh el med ett modernt vindkraftverk beroende på vindläge, Ur Så når vi 30 TWh vindkraft till år 2020, Svensk Vindenergi Vindkraften är helt beroende av bidrag (elcertifikat), men jakten på elcertifikatsmiljarderna har skapat en överetablering, vilket pressar bidraget. Bidraget har sjunkit från över 35 öre/kwh till ner under 20 öre kwh. Detta tillsammans med normalare elpris har lett till kris i vindkraftsbranschen. 2013 var medel-elpriset 30 öre (marknadspris) + 20 öre (elcertifikat pris) = 50 öre/kwh, vilket ska jämföras med de 60-70 öre/kwh som behövs. Det är inte konstigt att den bidragsberoende branschen skrev ett öppet brev till regeringen och vill ha mer bidrag: Men det brådskar om inte branschen ska gå ned för räkning. Bankerna beviljar inte några lån på en kalkyl med totala ersättningen 45 öre/kwh. Ägarna går redan på knä, hela systemet är i gungning. Vi önskar att det görs något och det snabbt. Nu får en ny investerare skjuta till nästan 2 miljoner kronor per verk och år. ur Öppet brev till regeringen - Ökad ambitionsnivå i elcertifikatssystemet! Nästa krisbransch Från ett läge där det var för svårt och byråkratiskt att få tillstånd att bygga vindkraftverk så ändrades regler och det politiska trycket till att omständigheterna har blivit det motsatta. Detta är dock inget som branschen själv verkar kunna reglera. I mars 2010 beslutade riksdagen höja ambitionsnivån i det svenska elcertifikatssystemet till 25 TWh år 2020. Eftersom det inte är lönsamt att att bygga utan elcertifikatspengarna så borde branschen alltså inte bygga mer än detta. Så tänker dock inte de enskilda bolagen utan de skyndar in med prospekt nu när de politiska vindarna gör det lätt att få tillstånd att bygga. Resultatet i september 2011 är: Godkända tillstånd land 2.6 TWh + hav 5.5 TWh Under ansökan land 22.9 TWh + hav 14.5 TWh Totalt 45.6 TWh, detta är alltså nästan dubbelt så mycket som elcertifikatssystemet är
dimensionerat att subventionera. Vindkraftsbranschen pressar själva ner elcertifikatspriset under behövlig nivå. Om mängden godkända tillstånd framöver ska ligga i paritet med ambitionsnivån i elcertifikatssystemet måste hälften av ansökningarna få avslag och inga nya ansökningar lämnas in. Takten på ansökningar har dock inte avstannat under 2012. Känner man inte igen detta från IT-krisen? Att dessa subventioner är för höga och håller på att skapa en grön ekonomisk bubbla varnade till och med E.ON- koncernens VD för tidigare i sommar: European governments must stop handing generous subsidies to green energy technologies. Beskrivning av en vindkraftspark Vindkraften utvecklas hela tiden. Har man tidigare erfarenhet av vindkraftverk så är de med största sannolikhet ett mindre vindkraftverk än de som nu ska byggas. En mycket kortfattad beskrivning av ett vindkraftverk. Det består av ett torn på 250 ton, som sitter på ett betongfundament på 1000 ton, 3 rotorblad som vardera väger över 10 ton, ytan som rotorbladen täcker är större än en fotbollsplan, vingspetsens hastighet är 200 km/h och ljudet som avges motsvarar en motorsåg. Det är inte bara vindkraftverken som påverkar landskapet. Mellan alla vindkraftverk ska det grävas kablar och byggas transformatorer. Det är inte heller vanliga skogsbilvägar som behövs. Det är 5 meter breda vägar med upp till 13 meter fribredd, som ska tåla transporter på 150 ton och längder upp till 55 meter. Det man kan fråga sig är hur kommer landskapet att se ut efteråt? Varifrån kommer allt materialet? Och hur många transporter behövs det? Vindkraften i framtiden Priset på vindkraft har minskat med 80% de senaste 30 åren, samtidigt som priset på solel har minskat 70% de senaste 3 åren.
Figuren föreställer den oberoende energiorganistaionen IEAs (bestående av 28 länder) prognos för framtida elproduktionskostnader (per kwh). De fyra linjerna börjar där kostnadsnivån befann sig är 2008 och där den streckade delen av linjen slutar visar prognosen hur kostnadsnivån befinner sig 2020. Det man kan läsa ur bilden är: Solcellselen var nästan dubbel så dyr som landbaserad vindkraftsel år 2008 Havsbaserad vindkraft är dyrare men kommer att bli billigare än landbaserad vindkraft Ny kärnkraft kommer inte vara lönsamt i framtiden Solcellselen kommer vara det billigaste sättet att producera el år 2020 Figuren föreställer kostnaderna i ett internationellt perspektiv så man behöver göra justeringar för att anpassa till svenska förhållanden. Svensk energiförsörjningen i framtiden Grundproblemet i svensk energipolitik är inte att lösa produktionen av el utan lagringen av energi. Alla vet att vi förr eller senare måste ersätta kärnkraften och då måste man ersätta denna lagrade energikälla med en en annan lagrad energikälla. Det finns bra energilösningar som hjälper och minskar behovet av lagrad energi tex. biokraft, energieffektiviseringar och pumpning av vatten till vattenkraftdammar. Problemet är att dessa inte kommer att räcka. Det finns tyvärr inga snabba genvägar, som att sätta upp vindkraft, utan det handlar om att ställa om samhället från ett med dagens uran och oljelagringssamhälle till ett annat samhälle. Att satsa på kärnkraft innebär inte att vi slipper att ställa om samhället utan bara att vi måste gör det senare. Detta kommer att bli en lika stor omställning som när vi för hundra år sedan ställde om från samhället där energin var lagrad i skog/ved/kol. Ingen vet till vilket samhälle vi kommer få men det finns några alternativ som man själv kan försöka värdera: 1, Energilagring som el. Detta bygger på att energin lagras som el i batterier. Alla vet dock att denna teknologi har en mycket långa väg att vandra. Exempelvis måste en modern mobiltelefon laddas var och varannan dag. Trots att effektbehovet för en mobiltelefon är bara en bråkdel av en bil (10000 ggr för 20 mil) respektive villa (50000 ggr per dygn). Det finns även andra miljömässiga nackdelar.
Att ersätta världens bilflotta med elbilar skulle gissningsvis kräva två tredjedelar av värdens kända litiumfyndigheter. Detta innebär bara att biltrafiken är omställd och övrig lagring får göras på annat sätt. Och vilka miljökonsekvenser innebär att all denna litium bryts och att batterierna byts efter några år? I detta samhälle fungerar vindkraften bra eftersom batterilagring handlar om korttidslagring. 2, Energilagring som gas. Det finns fungerande teknologi både för att generera el och driva bilar med det kanske troligaste alternativet vätgas. Nackdelen med detta samhälle är att all infrastruktur saknas för leverans och distribution av vätgasen. Samhällsomställningskostnaden blir extremt hög samtidigt som man undrar vilka risker det finns med alla vätgasbehållare. Som ersättare för diesel finns även DME, vilket inte kräver lika avancerade högtrycksbehållare som vätgasen. I detta samhälle är det viktigast med billig elproduktion och då är det solenergi som man bör satsa på. 3, Energilagring som vätska. Här är det ännu svårare att peka ut det troligaste alternativet, men en gissning är metanol. Metanolen har bra egenskaper men förstör bilars aluminiumdetaljer så det är inta bara att byta bränsle. Trots detta är metanol troligare än etanol eftersom denna görs på mat och har låg verkningsgrad. Fördelen med tex. metanol är att samhällsomställningskostnaden är låg (bensinmackar m.m finns redan) men verkningsgraden vid produktionen är lägre än för vätgasen. Även i detta samhälle är det viktigast med billig elproduktion och då är det solenergi som man bör satsa på. Det troliga är att det kanske blir en kombination av några av de övre alternativen. Det viktigaste är att lösa samhällsproblemet i rätt ordning. Först löser man lagringen och sedan är valet av vilket energiproduktionskälla man ska gynna ganska självklar.
Kontakt Om ni har frågor på innehållet, vill ha kopior på referenserna eller har övriga funderingar så får ni gärna kontakta oss. Bevara Gunnilstorp/Tranhult info@bevaragunnilstorptranhult.nu 0734378248