Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra av tio sparar dessutom regelbundet, vilket också är fler än för fem år sedan. Dagens unga verkar ha blivit mer ekonomiskt medvetna, säger Madelén Falkenhäll på Institutet för Privatekonomi,. Tonåringarnas månadspeng i kronor är i stort sett oförändrad sedan 2008. En anledning kan vara att månadspengens storlek för äldre ungdomar, 16-19 år, i stort följer studiebidraget. Studiebidraget är oförändrat sedan 2006. Inräknat inflationen har alltså ungas köpkraft försämrats, se tabell 2. Trots det uppger fler att pengarna räcker hela månaden. Det visar Institutet för Privatekonomis återkommande undersökning över tonåringarna och deras ekonomi. Ungdomar verkar ha blivit mer ekonomiskt ansvarstagande, vilket är väldigt positivt, säger Madelén Falkenhäll, ekonom på Institutet för privatekonomi. Det är särskilt viktigt då vi går mot en utveckling där ett allt större ansvar för den egna välfärden läggs på individen. Med det ökar även behovet av ett eget sparande. Ekonomisnack hemma ökar ansvaret Undersökningen visar också att ungdomar som kommer från hem där man pratar om ekonomi uppger sig vara lite mer ansvarstagande. De får pengarna att räcka längre, gör i större utsträckning en budget, sparar mer regelbundet och planerar sina inköp i förväg. Men när pengarna tar slut rycker många föräldrar fortfarande ut med ett tillskott. Den andelen har dock sjunkit sedan 2008, vilket kan tyda på att också fler föräldrar blivit bättre på att lära sina unga att ta ett ekonomiskt ansvar och hantera begränsade resurser. Att prata om ekonomi med sina barn och att privatekonomi finns med som ämne i skolan är viktigt, menar Madelén Falkenhäll. Det ingår till en viss del i kursplanen för grundskolan och finns sedan 2011 som en del i samhällskunskapen i gymnasieskolan. Men vi skulle vilja se ännu mer privatekonomi på schemat. För ytterligare information: Madelén Falkenhäll, ekonom på Institutet för Privatekonomi,, tfn: 076-790 1638 Ylva Yngveson, chef, Institutet för Privatekonomi,, tfn: 070-200 1245 Se även bilaga med tabeller och diagram. Resultatet av undersökningen i sin helhet har sammanställts i rapporten Tonåringarna och deras pengar som finns att ta del av på swedbank.se/privatekonomi. Undersökningen har gjorts i samarbete med Ungdomsbarometern.
Bilaga Tabell 1. Månadspeng medelvärde och median, kronor per månad avrundat till närmaste tiotal. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 13-19 år Medelvärde 480 420 930 970 1 140 1 430 1 950 1 130 Median 300 350 500 1 000 1 050 1 050 1 050 1 150 Tabell 2. Månadspeng i 2013 års priser, medianvärde i kronor. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 2008 314 419 629 1 048 1 100 1 100 1 100 2013 300 350 500 1 000 1 050 1 050 1 050 Förändring -14-69 -129-48 -50-50 -50 Tabell 3. Hur tonåringar får pengar, i procent. Typ av inkomst Andel Barn/studiebidrag 54 Pengar i present 46 Månadspeng 37 Genom extra arbete utanför hemmet 28 Genom extra insatser/hjälpa till hemma 22 Ingen avtalad månadspeng pengar vid behov 16 Får extra pengar utöver de avtalade vid behov 13 Får inga pengar alls 2 Tabell 4. Om månadspengen utifrån hur mycket man har fått lära sig om att sköta sin ekonomi, i procent. Mycket Mycket lite/inget Månadspengen tillräckligt hög 66 32 Räcker hela månaden och blir över 41 31 Räcker hela månaden 24 16 Räcker halva månaden 25 42 Räcker ungefär en vecka 5 6 Tar slut direkt 5 5
Diagram 1. Ändamål med sparkapital genom föräldrar, i procent. Diagram 2. Hur mycket tonåringarna har lärt sig om ekonomi av sina föräldrar, i procent.
TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013
Månad År Institutet för Privatekonomi 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING... 6 RESULTAT... 8 TONÅRINGAR FÅR PENGAR PÅ MÅNGA OLIKA SÄTT... 8 MÅNADSPENGEN OFTA LIKA MED STUDIEBIDRAGET... 9 Tjejerna har högre månadspeng... 9 Störst spridning i månadspeng bland 15-16-åringar... 9 FÖR VAR TREDJE RÄCKER MÅNADSPENGEN BRA, MEN VANLIGT FÅ MER... 10 Skillnad utifrån förkunskaper och familjens ekonomi... 11 VANLIGAST ATT YNGRE TONÅRINGAR HJÄLPER TILL FÖR ATT FÅ MÅNADSPENG... 12 FÖRSÄMRAD KÖPKRAFT SEDAN 2008... 12 FAMILJENS EKONOMI OFTAST GOD... 12 KONSUMTIONEN VARIERAR FRÄMST MED ÅLDER... 14 Vad måste tonåringarnas pengar räcka till?... 14 Och vad lägger tonåringarna pengarna på?... 15 SPARANDE... 17 Fyra av tio sparar regelbundet, sex av tio har ett eget sparande... 17 Sex av tio har föräldrar som sparar åt dem... 18 Skillnad utifrån förkunskaper och familjens ekonomi... 19 TRE AV FYRA SKULDFRIA... 19 BETALNINGSMEDEL... 19 KUNSKAP OM EKONOMI... 20 Hur påverkas unga av att prata ekonomi hemma?... 21 Finns det en oro bland ungdomarna över familjens ekonomi?... 21 Förståelse för ekonomiska begrepp... 22 SOMMARJOBB, INTE FÖR ALLA... 22 EN AV FEM TAR OFTA MILJÖHÄNSYN... 23 JÄMFÖRELSE MED 2008... 23 OM UNDERSÖKNINGEN... 26 Månad År Institutet för Privatekonomi 3
Inledning Hur ser tonåringarnas ekonomi ut? Hur mycket pengar har de, var får de dem ifrån och vad gör de med dem? Kan man se någon skillnad i beteende mellan de som har fått lära sig mer om hur man sköter sin ekonomi och de som inte har det? För att få veta mer om tonåringarnas ekonomiska situation genomförde Institutet för Privatekonomi en undersökning bland unga, 13-19 år. Svaren har samlats in genom tre källor, 13-15-åringar från ett urval av skolor, 15-19-åringar via självrekryterade paneler samt hela målgruppen från de som deltog i en webbenkät på s hemsida. Totalt 1 540 tonåringar har svarat på enkäten. Av de som svarade var 60 procent tjejer och 40 procent killar. De svarande bor till 46 procent i södra Sverige, 40 procent i mellersta och 14 procent i norra Sverige. Fördelningarna är i verkligheten något annorlunda. I verkligheten är de aktuella andelarna i åldersgrupperna tjejer 49 procent och killar 51 procent. Det är 48 procent som bor i södra Sverige, 38 respektive 14 procent bor i mellersta respektive norra Sverige. För att få en mer rättvisande bild har resultaten viktats med avseende på ålder och kön för att bättre spegla hur verkligheten ser ut. Månad År Institutet för Privatekonomi 4
Några slutsatser Tonåringarnas månadspeng är i kronor sett i stort sett oförändrad sedan 2008. Det innebär att de ungas relativa köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det är det fler som uppger att pengarna räcker hela månaden. Undersökningen visar även att de sparar mer i år än för fem år sedan. Det är en positiv utveckling, även om förståelsen för att det egna sparandet är en del av en ökad handlingsfrihet behöver förbättras. Men det finns alltså tecken på att dagens unga har blivit mer ekonomiskt medvetna. De flesta tonåringar upplever även familjens ekonomi som bra, att pengarna räcker till det de vill, fler i år än för fem år sedan. Det bekräftar bilden av att hushållens disponibla inkomst har fortsatt att öka de senaste åren. Många uppger att de får mer pengar vid behov. Sedan 2008 har dock den andelen sjunkit, vilket tyder på att det finns fler föräldrar som inser vikten av att hålla fast vid ett avtal. Att vara konsekvent är ett led i att lära sig att bättre klara av att hantera begränsade resurser. Även det är en positiv utveckling. Att sticka till ungdomarna extra pengar då och då blir lätt en björntjänst. En mer tveksam förändring som framkommer i undersökningen är dock att färre av de yngre tonåringarna nu får avtalad månadspeng. Det är färre tonåringar som jobbar extra i år än vid vår förra undersökning. Det är trots allt ganska rimligt med tanke på den tuffa situationen för unga på arbetsmarknaden idag. Hur mycket man pratar om ekonomi och får lära sig om hur man sköter sin ekonomi hemma verkar påverka ungdomarnas val och beteenden. Bland annat tänker sig de som har fått lära sig om ekonomi i högre utsträckning att spara först i stället för att låna om de ska köpa något lite dyrare. De sparar också mer. Däremot har tonåringar som inte har fått lära sig så mycket i större utsträckning ett bestämt mål med sitt sparande. De ungdomar som kommer från hem där man pratar om ekonomi uppger sig vara lite mer ansvarstagande. De gör i större utsträckning en budget, följer upp sina utgifter, sparar regelbundet och planerar sina inköp i förväg. De uppger sig även vara mer sparsamma. Det är också tydligt att de unga som inte får lära sig om hur man sköter sin ekonomi kommer från mer ekonomiskt ansträngda familjer. Där finns kanske inte kunskapen eller orken för att ge sina barn bättre förutsättningar att förstå och göra rationella och medvetna val. Det visar på vikten av att prata om ekonomi med sina barn och att ämnet privatekonomi som ämne i skolan är viktigt, särskilt för de ungdomar som inte får med sig någon sådan kunskap hemifrån. Den värld de snart ska möta och kunna hantera är mer komplex än den var för deras föräldrar. Månad År Institutet för Privatekonomi 5
Sammanfattning Tonåringarnas största inkomstkälla är barn- eller studiebidraget. Sedan vår förra undersökning 2008 har dock deras köpkraft försämrats. Justerat för inflationen är månadspengen i alla åldersgrupper lägre 2013 än för fem år sedan. För de flesta räcker pengarna ändå hela månaden och för relativt många blir det till och med pengar över. Många ungdomar uppger sig vara ansvarstagande. De som har fått lära sig om ekonomi hemma är mer ansvarstagande och verkar också sköta sin ekonomi bättre än de som inte pratar om hur man sköter sin ekonomi. De som inte har fått lära sig så mycket om ekonomi vill i större utsträckning lära sig mer om privatekonomi. Ungdomarnas köpkraft har försämrats sedan 2008 då vi senast gjorde en undersökning över tonåringarnas pengar. Deras månadspeng ligger på medianen på samma nivå i kronor i de flesta åldersgrupperna nu som för fem år sedan. I reala termer, alltså justerat för inflation, innebär det en minskning av månadspengen med mellan 10 och 120 kronor. Månadspengen för de äldre tonåringarna följer studiebidraget. Under perioden har studiebidraget inte höjts, och alltså inte heller månadspengen. Över hälften av tonåringarna får sina pengar från barn- eller studiebidrag och av 18- åringarna får över 40 procent pengar från extraarbete. Andelen som arbetar extra ökar med åldern. Det är dock färre som extraarbetar i år än i vår förra undersökning 2008. Tjejer och killar får sina pengar på ungefär samma sätt. Det är heller ingen större regional skillnad i hur tonåringar får pengar. Inte helt oväntat skiljer det sig något åt mellan åldersgrupperna, i takt med att tonåringarna blir äldre ökar andelen som får sina pengar från studiebidrag. Till exempel får hela 90 procent av 18-åringarna sitt studiebidrag. De största utgifterna som tonåringarna måste klara av att betala själva är nöjen och godis. Det är också det som flest lägger sina pengar på. Ju äldre de blir desto fler utgifter måste de betala själva, till exempel mobilräkning, presenter, musik och smink. För drygt 60 procent av tonåringarna räcker månadspengen hela månaden och en del får till och med pengar över. Andelen är något högre för killar än för tjejer. Tre procent av ungdomarna uppger att pengarna tar slut direkt. Över 40 procent får mer pengar om månadspengen tar slut. Det är fler som i årets undersökning uppger att pengarna räcker, jämfört med 2008. Det är anmärkningsvärt med tanke på att månadspengen i reala termer har blivit lägre sedan dess. Det är skillnad i hur länge pengarna räcker om man jämför svaren från dem som har fått lära sig sköta sin ekonomi med dem som inte har det. Bland dem som uppger att de har fått lära sig om ekonomi tycker två tredjedelar att månadspengen räcker eller räcker och blir över, ungefär lika många anser att den är tillräckligt hög. Av dem som inte har fått lära sig sköta sin ekonomi anser knappt hälften att den räcker eller räcker och blir över och en tredjedel att den är tillräckligt hög. Det är relativt stor skillnad i hur mycket unga förväntas hjälpa till hemma för att få sin månadspeng. 13-åringarna behöver hjälpa till mest, medan 18- och 19-åringarna är de som behöver hjälpa till minst. Månad År Institutet för Privatekonomi 6
De flesta ungdomar, knappt 80 procent, uppfattar sin familjs ekonomi som ganska eller mycket bra. Det är en ökning jämfört med 2008. Andelen som uppfattar familjens ekonomi som dålig har minskat. Åtta procent oroar sig för familjens ekonomi, tjejer är lite mer oroliga än killar. Knappt 40 procent av de unga sparar regelbundet, andelen är högre på landsbygden. Man sparar mest regelbundet i 17-18-årsåldern. Över hälften har inget specifikt mål med sitt sparande och 40 procent sparar på lite längre sikt (mer än ett år). På frågan om de skulle spara för att ha råd att köpa något dyrt eller om de skulle låna svarar över 60 procent av tonåringarna att de skulle spara ihop pengarna. Endast fyra procent skulle låna. Unga från familjer där man pratar om ekonomi sparar i större utsträckning ihop pengar om de ska köpa något dyrt jämfört med unga från familjer där man inte pratar om ekonomi. Knappt 60 procent har ett sparande genom sina föräldrar. Av dessa uppger över hälften att de ska använda pengarna för att köpa en bostad. Den andelen är högre i storstad än i landsbygd. Hur mycket man pratar om ekonomi/familjens ekonomi hemma och hur mycket föräldrarna lär sina ungdomar om hur man sköter sin ekonomi påverkar ungdomars val och beteenden. I familjer där man pratar om ekonomi uppger ungdomarna sig vara lite mer ansvarstagande, likadant är det med de unga vars föräldrar har lärt dem om hur man sköter sin ekonomi. De som inte har fått lära sig så mycket tycker i större utsträckning att ekonomi är ointressant men vill också i större utsträckning lära sig mer om privatekonomi. Av tonåringarna uppgav 42 procent att de skulle sommarjobba i år. Det är ungefär lika många som 2008. Månad År Institutet för Privatekonomi 7
Resultat Tonåringar får pengar på många olika sätt Tonåringarna har ett antal olika inkomstkällor, bland andra månadspeng, barn-/studiebidrag och pengar i present. Över hälften av de svarande, 54 procent, får sina pengar från barneller studiebidrag. Nästan hälften (46 procent) får pengar i present och 37 procent får månadspeng. Lite mer än en fjärdedel får pengar genom arbete utanför hemmet, bland 18- åringarna får 43 procent pengar från extraarbete. Tabell 1. Hur tonåringar får pengar, i procent. Typ av inkomst Andel Barn/studiebidrag 54 Pengar i present 46 Månadspeng 37 Genom extra arbete utanför hemmet 28 Genom extra insatser/hjälpa till hemma 22 Ingen avtalad månadspeng pengar vid behov 16 Får extra pengar utöver avtalade vid behov 13 Får inga pengar alls 2 Tjejer och killar får sina pengar på ungefär samma sätt. Det är heller ingen större regional skillnad i hur tonåringar får pengar, i såväl stad som landsbygd är det i huvudsak från barn- /studiebidrag och presenter. Några skillnader kan ändå skönjas: En något högre andel av dem i storstad och mellanstor stad får pengarna från barn-/studiebidrag jämfört med dem i en mindre stad eller liten ort på landsbygden. Ungdomar i mindre städer och på landsbygden får dessutom pengar i större utsträckning när de hjälper till hemma. Där är det också vanligare att de inte har någon avtalad månadspeng utan får pengar när de behöver. Hur ungdomar får sina pengar skiljer sig åt något mellan åldersgrupperna. 13-15-åringar får till största delen sina pengar i månadspeng och i present. Från 16 år och uppåt är det vanligast att man får sitt barn-/studiebidrag. Bland 18-åringarna får hela 90 procent sitt studiebidrag. Tabell 2. Hur tonåringar får pengar, i procent. Typ av inkomst 13 14 15 16 17 18 19 Barn/studiebidrag 8 7 38 56 75 90 81 Pengar i present 61 65 54 50 40 37 26 Månadspeng 63 68 60 43 21 11 8 Genom extra arbete utanför hemmet 8 15 20 32 33 43 38 Genom extra insatser/hjälpa till hemma 28 36 27 21 21 16 12 Pengar vid behov 26 29 19 17 12 9 8 Får extra pengar utöver avtalade vid behov 13 16 17 16 14 11 5 Får inga pengar alls 3 1 1 1 2 2 5 I takt med att tonåringarna blir äldre ökar andelen som får sina pengar från studiebidrag. Även inkomster från extraarbete ökar. Däremot minskar andelen unga som får pengar i present, månadspeng och pengar vid behov ju äldre ungdomarna är. Att inte få pengar efter Månad År Institutet för Privatekonomi 8
behov, utan lära sig att leva på de man har, kan vara en bra anpassning mot att ta större ansvar för sin ekonomi ju äldre man blir, vilket verkar vara det vanligaste. Månadspengen ofta lika med studiebidraget Tonåringar får i genomsnitt 1 130 kronor regelbundet i månadspeng. Medianvärdet är 1 050 kronor, vilket motsvarar barn-/studiebidraget varje månad. Tabell 3. Månadspeng medelvärde och median, kronor per månad avrundat till närmaste tiotal. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 13-19 år Medelvärde 480 420 930 970 1 140 1 430 1 950 1 130 Medianvärde 300 350 500 1 000 1 050 1 050 1 050 1 050 Tjejerna har högre månadspeng Storleken på månadspengen skiljer sig något åt mellan tjejer och killar. Tjejer har i genomsnitt högre månadspeng, 1 240 kronor att jämföra med killarnas 1 030 kronor. Det skiftar dock något mellan åldersgrupperna. Medianvärdet på hela gruppen är däremot samma, killar har dock något högre i 14-årsåldern och tjejer något högre bland 16-åringar. Tabell 4. Månadspeng, kronor per månad avrundat till närmaste tiotal. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 13-19 år Tjejer Medelvärde 710 400 1 210 930 1 100 1 330 2 450 1 240 Medianvärde 300 300 500 1 000 1 050 1 050 1 050 1 050 Killar Medelvärde 300 440 670 1 010 1 180 1 530 1 520 1 030 Medianvärde 300 350 500 930 1 050 1 050 1 050 1 050 I vår förra undersökning om tonåringars pengar (2008) hade tjejerna högre genomsnittlig månadspeng i alla åldersgrupper. I årets undersökning syns inte denna skillnad lika tydligt, utan det varierar, där killarna har mer i vissa åldrar och tjejerna i andra. Månadspengen som median, vilket är det mest intressanta värdet, varierar ytterst lite mellan könen. Störst spridning i månadspeng bland 15-16-åringar Spridningen i nivån på månadspengen är olika i olika åldrar. I 13-14-årsåldern har störst andel en månadspeng på 200-399 kronor, relativt många har 400-599 samt 1-199 kronor. Det är få som har över 600 kronor i månaden. Bland 15-16-åringar är spridningen något större mellan 1-1 200 kronor i månadspeng. De flesta 15-åringar har 400-599 kronor och de flesta 16-åringar 1 000-1 199 kronor. Från 17 år och uppåt minskar spridningen igen, fler tenderar att ha mer pengar och den största andelen har en månadspeng på 1 100-1 199 kronor. Månad År Institutet för Privatekonomi 9
Tabell 5. Spridning månadspeng, kronor per månad. Kr 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 13-19 år 1-199 14 14 4 2 3 2 1 5 200-399 56 40 19 14 4 1 0 16 400-599 20 32 32 19 9 3 3 15 600-799 3 7 11 6 3 2 0 3 800-999 0 0 3 7 7 2 0 3 1 000-1 199 3 5 19 38 51 59 57 37 1 200-3 3 12 15 26 31 38 21 55 procent av tonåringarna tycker att de får för lite i månadspeng. En något större andel av killarna är missnöjda med månadspengen. Jämfört med månadspengen från förra tonårsenkäten 2008 har det nominella medelvärdet ändrats något i alla åldersgrupper, men medianen är relativt oförändrad. Se mer under avsnittet Försämrad köpkraft på sidan 11. För var tredje räcker månadspengen bra, men vanligt få mer Knappt två tredjedelar av tonåringarna uppger att månadspengen räcker hela månaden och många får till och med pengar över. Siffran är något högre bland killar än bland tjejer. För ytterligare knappt 30 procent räcker den halva månaden. 3 procent av tonåringarna uppger att den tar slut direkt. Bland 14-åringarna blir det pengar över för hela 53 procent. I alla åldersgrupper är det omkring en tiondel som uppger att månadspengen tar slut direkt eller efter en vecka. Tabell 6. Hur länge månadspengen brukar räcka, i procent. Månadspeng 1-199 200-400- 600-800- 1000-1200- Samtliga 399 599 799 999 1199 Räcker hela månaden 51 42 30 33 29 30 31 33 och blir över Hela månaden 16 27 31 33 35 28 32 28 Halva månaden 23 22 27 26 21 35 27 29 Ungefär en vecka 9 6 8 6 12 6 7 7 Tar slut direkt 2 3 4 2 3 2 4 3 Tonåringar i landsbygden har lägre månadspeng än genomsnittet och medianen, men trots det har de i större utsträckning pengar över jämfört med tonåringar som bor i en storstad. Det är ingen större skillnad på hur stor andel som uppger att pengarna räcker hela månaden och blir över respektive att de tar slut om man ser till hur mycket de unga får i månadspeng. Fördelningen ser i stort sett likadan ut i de olika inkomstnivåerna. I lite högre utsträckning uppger de som har lägst månadspeng, upp till 399 kronor i månaden, att den räcker och blir över. Det förklaras sannolikt av att det är de yngre som får lägre månadspeng och de har förmodligen inte samma krav på vad månadspengen ska räcka till. Över 40 procent av tonåringarna får mer pengar om månadspengen tar slut. Månad År Institutet för Privatekonomi 10
Skillnad utifrån förkunskaper och familjens ekonomi Det är skillnad i hur länge pengarna räcker om man jämför svaren från dem som har fått lära sig sköta sin ekonomi och dem som inte har det. Bland de unga som uppger att man har fått lära sig att sköta sin ekonomi anser två tredjedelar att månadspengen är tillräckligt hög. I samma grupp anser fyra av tio att den räcker och blir över, för 5 procent tar pengarna slut direkt och för ytterligare 5 procent efter en vecka. I kategorin som uppger att de inte har fått lära sig så mycket om ekonomi hemma tycker hälften så många, en tredjedel, att månadspengen är tillräckligt hög. Knappt en tredjedel säger att den räcker och blir över medan den tar slut direkt för 5 procent och inom en vecka för ytterligare 6 procent. Tabell 7. Om månadspengen utifrån hur mycket man har fått lära sig om att sköta sin ekonomi, i procent. Mycket Mycket lite/inget Månadspengen tillräckligt stor 66 32 Räcker hela månaden och blir över 41 31 Räcker hela månaden 24 16 Räcker halva månaden 25 42 Räcker ungefär en vecka 5 6 Tar slut direkt 5 5 Hälften av de som uppfattar sin familjs ekonomi som mycket bra kan få mer pengar om månadspengen tar slut medan 28 procent av dem från en familj med mycket dålig ekonomi kan få mer pengar. Av de unga som uppfattar sin familjs ekonomi som mycket dålig uppger en stor majoritet, 73 procent, att månadspengen inte är tillräckligt hög. För 23 procent av dem räcker den ändå hela månaden och blir över, medan den tar slut direkt för 15 procent. Bland dem som uppfattar familjens ekonomi som mycket bra anser 35 procent att månadspengen är för låg. För 45 procent räcker pengarna hela månaden medan de tar slut för 2 procent av dem. Tabell 8. Om månadspengen utifrån hur man uppfattar familjens ekonomi, i procent. Mycket dålig Mycket bra Månadspengen inte tillräckligt stor 73 35 Räcker hela månaden och blir över 23 45 Räcker hela månaden 11 26 Räcker halva månaden 33 24 Räcker ungefär en vecka 18 3 Tar slut direkt 15 2 Månad År Institutet för Privatekonomi 11
Vanligast att yngre tonåringar hjälper till för att få månadspeng Över 60 procent av tonåringarna behöver inte hjälpa till hemma för att få sin månadspeng. Det är ingen större skillnad mellan tjejer och killar. Men det är relativt stor skillnad mellan åldersgrupperna i hur mycket de unga förväntas hjälpa till hemma för att få sin månadspeng. Mest behöver 13-åringarna hjälpa till, medan 18- och 19-åringarna är de som behöver hjälpa till minst. I de familjer där man pratar om ekonomi/familjens ekonomi förväntas nära hälften hjälpa till hemma medan 31 procent i de familjer där man inte pratar om ekonomi uppger att de måste hjälpa till. I familjer där föräldrarna har lärt sina ungdomar mycket om hur man sköter sin ekonomi måste 48 procent hjälpa till hemma. I de familjer där man inte har fått lära sig om ekonomi är det enbart 27 procent som uppger att de måste hjälpa till för att få sin månadspeng. Försämrad köpkraft sedan 2008 Mellan 2008 och 2013 har tonåringarnas köpkraft (medianvärdet) försämrats något i alla åldersgrupper, mest för 15-åringarna som har 120 kronor mindre att röra sig med räknat i 2013 års prisnivå. Medelvärdet har däremot ökat i reala termer för alla åldersgrupper utom för 14-åringarna. Tabell 9. Månadspeng 2008 och 2013 i 2013 års prisnivå 1, samt förändring. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 2013 Medelvärde 480 420 930 970 1 140 1 430 1 940 Medianvärde 300 350 500 1 000 1 050 1 050 1 050 2008 Medelvärde 420 600 730 930 1 090 1 210 1 600 Medianvärde 310 420 620 1 040 1 090 1 090 1 090 Förändring Medianvärde -10-70 -120-40 -40-40 -40 Familjens ekonomi oftast god De flesta tonåringar, 54 procent, uppfattar sin familjs ekonomi som ganska bra och att pengarna räcker till det de vill. Ytterligare 25 procent uppger att familjens ekonomi är mycket bra, 12 procent att den är ganska dålig, medan 3 procent uppger att familjens ekonomi är mycket dålig och att pengarna nästan aldrig räcker. 1 Månadspengen 2008 är omräknad till 2013 års prisnivå utifrån KPI juli. Månad År Institutet för Privatekonomi 12
Diagram 1. Hur tonåringar uppfattar familjens ekonomi, i procent. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mycket dålig Ganska dålig Ganska bra Mycket bra Vet inte/ingen uppfattning Det förekommer inga större skillnader mellan tjejer och killar eller mellan åldersgrupperna i hur man uppfattar sin familjs ekonomi. Inte heller är det någon större regional skillnad, den största andelen uppger att familjens ekonomi är ganska bra. Om man ser till hur ungdomarna uppfattar sin familjs ekonomi utifrån hur mycket de har fått lära sig om ekonomi hemma så är det en grupp som skiljer sig från de övriga. I den grupp där man har fått lära sig väldigt lite eller ingenting uppfattar hälften familjens ekonomi som ganska eller mycket bra. Bland dem som fått lära sig mer har man en mer positiv syn på familjens ekonomi. Tre fjärdedelar eller fler tycker att den är bra eller mycket bra. I genomsnitt 8 procent av tonåringarna oroar sig för familjens ekonomi, tjejer tenderar att vara lite mer oroliga än killar. Ytterligare 31 procent är oroliga ibland, även här fler tjejer än killar. 60 procent uppger att de inte oroar sig för familjens ekonomi, 70 procent bland killarna och 50 procent bland tjejerna. De yngre är något mindre oroliga än de äldre tonåringarna. Månad År Institutet för Privatekonomi 13
Diagram 2. Tonåringar som är oroliga för familjens ekonomi, i procent. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt Tjej Kille Ja Ibland Nej Unga i storstad är lite mer oroliga än unga på landsbygden, 12 respektive 7 procent uppger att de är oroliga för familjens ekonomi. 57 respektive 61 procent uppger att de inte är det. Konsumtionen varierar främst med ålder I undersökningen har vi frågat om vad tonåringarnas pengar måste räcka till, förmodligen utifrån en överenskommelse med föräldrarna, och vad de i verkligheten går till. Det är ingen större skillnad dem emellan. Konsumtionen varierar däremot mellan de olika åldersgrupperna. Vad måste tonåringarnas pengar räcka till? De största utgifterna som tonåringar uppger att de måste klara av att betala med sin månadspeng är nöjen och godis. Vissa kläder, dock inte alla kläder, är det också många som uppger att de måste betala för själva. Det är viss skillnad i vad tjejer och killar ska betala själva. De vanligaste posterna för tjejer är nöjen, hygien och smink, godis samt presenter. För killar är de nöjen, godis, vissa kläder samt glass och frukt. Månad År Institutet för Privatekonomi 14
Tabell 10. Utgifter som tonåringar måste betala med egna pengar, i procent. Typ av utgift Tjejer Killar Samtliga Nöjen 75 69 72 Godis 67 67 67 Vissa kläder 57 40 48 Presenter 61 35 47 Hygien, smink 68 17 41 Glass och frukt 44 37 40 Musik 36 32 34 Mobilräkning 30 34 32 Alla kläder 37 23 30 Busskort 23 20 21 Sport/träning 17 20 19 Bensin 9 18 14 Annat 12 11 12 Inget av ovan 2 6 4 Ju äldre ungdomarna blir desto fler utgifter måste de betala, t ex mobilräkning, presenter, musik, smink, glass och frukt. Tabell 11. Utgifter som tonåringar måste betala med egna pengar, i procent. Typ av utgift 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Alla kläder 7 4 18 30 32 44 54 Vissa kläder 42 44 46 51 57 49 44 Glass och frukt 24 18 28 46 48 48 55 Musik 11 6 27 39 39 50 46 Sport/träning 7 1 9 10 21 30 38 Bensin 2 1 12 14 13 21 25 Busskort 7 7 13 14 25 30 40 Hygien, smink 26 19 37 40 46 52 52 Mobilräkning 10 12 20 30 34 48 54 Presenter 19 26 41 48 56 63 60 Nöjen 54 51 62 79 76 84 85 Godis 72 48 60 72 68 72 72 Annat 17 11 11 8 9 13 14 Inget av ovan 5 13 7 3 2 2 - Och vad lägger tonåringarna pengarna på? Det kan förstås skilja sig åt mellan vad tonåringarna måste betala själva och vad de sedan verkligen använder pengarna till. På frågan vad ungdomarna faktiskt brukar lägga sina pengar på visar det sig att något färre köper de saker de måste köpa, och att mat, fest, böcker, tidningar och tobak och öl också är relativt vanliga utgifter. Ordningen mellan vad man måste betala själv och vad man faktiskt köper är dock i stort densamma. 62 procent lägger pengar på godis, glass och frukt, 57 procent använder pengarna till nöjen. Övriga poster som hamnar högt upp är vissa kläder och skor, samt restaurang/café. Bland tjejer är nöjen, godis, glass och frukt, samt hygien och smink de poster som flest svarar att de lägger sina pengar på. Killarna lägger pengar på godis, glass och frukt, hemelektronik och spel, samt nöjen i första hand. Månad År Institutet för Privatekonomi 15
Tabell 12. Vad tonåringarna lägger sina pengar på tjejer och killar, i procent. Typ av utgift Tjejer Killar Samtliga Godis, glass, frukt 63 60 62 Nöjen 65 50 57 Vissa kläder och skor 55 33 44 Restaurang, café 53 30 41 Snabbmat 37 41 39 Hemelektronik, spel 14 53 34 Hygien, smink 59 8 33 Presenter 43 18 30 Fest 27 24 26 Alla kläder och skor 30 14 22 Kontantkort, mobilsamtal 21 19 20 Böcker, tidningar 28 11 19 Musik 16 17 16 Sport, träning 13 17 15 Busskort 17 14 15 Bensin 6 14 10 Tobak 9 9 9 Öl 6 13 9 Annat 7 7 7 13-15-åringarna uppger att de främst lägger sina pengar på godis, glass och frukt, nöjen, samt vissa kläder och skor. Från 16 år och uppåt börjar man också lägga mer pengar på restaurang/café. Fest, alla kläder och skor, mobilsamtal och tobak är utgiftsposter som ökar med åldern. Tabell 13. Vad tonåringarna lägger sina pengar på per åldersgrupp, i procent. Typ av utgift 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Godis, glass, frukt 66 64 59 65 66 57 57 Nöjen 36 46 54 64 65 66 65 Vissa kläder och skor 41 46 48 46 54 41 32 Restaurang, café 24 27 36 49 53 51 42 Snabbmat 28 23 36 42 46 46 45 Hemelektronik, spel 34 32 32 31 34 34 41 Hygien, smink 28 21 31 35 33 40 40 Presenter 19 22 32 31 36 36 32 Fest 1 3 13 23 35 45 47 Alla kläder och skor 8 4 14 21 22 34 40 Kontantkort, mobilsamtal 9 8 9 17 20 34 35 Böcker, tidningar 19 12 17 20 22 20 23 Musik 8 5 18 18 19 23 20 Sport, träning 7 7 13 11 19 18 25 Busskort 3 8 13 10 20 18 30 Bensin 1 1 10 12 11 13 19 Tobak 1 1 5 5 10 18 19 Öl - 1 2 5 8 22 20 Annat 6 7 8 6 6 7 8 Månad År Institutet för Privatekonomi 16
Ungdomar på landsbygden lägger över lag i mindre utsträckning pengar på de flesta posterna jämfört med ungdomar i större städer och orter. Främst gäller det utgiftsposter som nöje, snabbmat, restaurang och café. Däremot uppger de i större utsträckning att de lägger pengar på hemelektronik och spel. Ungdomar som uppfattar sin familjs ekonomi som mycket dålig har i större utsträckning uppgett att de brukar lägga pengar på utgifter som kan anses mer nödvändiga, såsom busskort, alla kläder och skor samt kontantkort/mobilsamtal. De tonåringar som uppfattar sin familjs ekonomi som mycket bra lägger, jämfört med den andra gruppen, mer pengar på sådant som kanske inte tillhör det mest nödvändiga, t ex bensin, nöjen, hemelektronik och spel, presenter och restaurang/café. Sparande Fyra av tio sparar regelbundet, sex av tio har ett eget sparande Av undersökningen framgår att 37 procent av de unga sparar regelbundet, andelen är högre i storstad än i landsbygd. Andelen som sparar regelbundet är störst i 17-18-årsåldern. 43 procent skulle beskriva sig själva som sparsamma. Ett eget sparande har 60 procent av tonåringarna, både tjejer och killar. Andelen är relativt jämn i de olika åldersgrupperna, men något lägre bland 19-åringarna. Andelen med eget sparande är också något lägre i landsbygd än i storstad. Högst andel har de som bor i en mindre stad. Där har 65 procent ett eget sparande. Storleken på det sparade kapitalet varierar med ålder och med var man bor. Medianvärdet ligger på 2 700 kronor, med 1 000 kronor för 13-åringar upp till 5 000-6 000 kronor för 18-19- åingar. Tabell 14. Sparkapital, medelvärde och median, kronor avrundat till närmaste tiotal. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 13-19 år Tjejer Medelvärde 2 950 3 790 3 900 4 520 10 980 19 080 14 880 9 650 Medianvärde 1 000 1 450 1 700 1 500 3 000 6 000 5 000 2 200 Killar Medelvärde 4 340 5 910 6 090 7 390 9 990 30 660 13 140 11 480 Medianvärde 1 500 2 000 2 000 3 500 5 000 6 500 6 000 3 000 Sett till medianen sparar man mer i Norrland än i Götaland och Svealand. Unga som bor i en mellanstor stad eller på landsbygden har sparat ett större belopp än de som bor i en storstad eller mindre stad. Över 60 procent av de svarande skulle vänta och spara för att ha råd att köpa något dyrt, endast 4 procent skulle låna för att kunna köpa direkt. Bland 19-åringarna skulle 7 procent låna för att kunna köpa direkt. De flesta tonåringar har inget bestämt sparmål. I genomsnitt 56 procent har inget specifikt mål för sitt sparande. Andelen är något högre för killar än för tjejer. 40 procent har ett relativt långsiktigt sparande, medan 20 procent planerar att använda pengarna inom ett år. Endast 6 procent uppger att de planerar att använda pengarna inom en månad. Månad År Institutet för Privatekonomi 17
Sex av tio har föräldrar som sparar åt dem Knappt 60 procent har ett sparande genom sina föräldrar. Andelen är som högst i 15-16- årsåldern, då ligger den på 65 respektive 67 procent, för att sedan falla ner till 40 procent för 19-åringarna. 20 procent av de tillfrågade uppger att de inte har något sparande genom sina föräldrar, drygt 20 procent är osäkra/vet ej. Medianvärdet på sparkapitalet genom föräldrarna är 20 000 kronor. Här är det stor skillnad mellan storstad och landsbygd. I storstaden är medianvärdet 30 000 kronor och på landsbygden 15 000 kronor. Tabell 15. Sparkapital genom föräldrar, medelvärde och median, kronor avrundat till närmaste tiotal. 13-15 år 16-17 år 18-19 år 13-19 år Tjejer Medel 26 220 64 610 55 500 47 130 Median 10 000 20 000 25 000 18 000 Killar Medel 50 390 94 440 46 180 64 710 Median 20 000 20 000 20 000 20 000 Av de tonåringar som har sparande från sina föräldrar uppger mer än hälften att de ska använda pengarna för att köpa en bostad. Andelen är lite högre för tjejer än för killar, 57 respektive 50 procent. Andelen är också högre i storstad jämfört med i landsbygd, samt i Götaland och Svealand jämfört med i Norrland. Förklaringen till det borde vara svårigheten att få tag i en bostad i storstadsområdena. En relativt stor andel, 38 procent, uppger att de ska använda pengarna till ett specifikt ändamål (t ex bil, resa). Ungdomar på landsbygden uppger i större utsträckning att de ska göra det, 45 procent jämfört med 32 procent för ungdomar i storstad. För 13-14-åringar är den största posten just att använda pengarna till ett specifikt ändamål, medan för 15-åringar och uppåt är det en bostad de planerar att använda pengarna till. Diagram 3. Ändamål med sparkapital genom föräldrar, i procent. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utan specifikt ändamål Buffert Specifikt ändamål Bostad Använda till något kul Osäker/vet inte Tjej Kille Månad År Institutet för Privatekonomi 18
Skillnad utifrån förkunskaper och familjens ekonomi Det finns en skillnad i beteende inför något man vill köpa, utifrån hur mycket man diskuterar pengar på hemmaplan. Unga från familjer där man pratar om ekonomi/familjens ekonomi sparar i större utsträckning ihop pengar om de ska köpa något dyrt jämfört med unga från familjer där man inte gör det. De från familjer där man inte pratar om ekonomi lånar i större utsträckning till konsumtion eller ber föräldrarna om pengar för att kunna köpa genast. Ytterligare några skillnader finns vad gäller sparande. De som pratar om ekonomi hemma sparar också mer. Däremot har tonåringar som inte har lärt sig så mycket om ekonomi av sina föräldrar i större utsträckning ett bestämt mål med sitt sparande. Detsamma gäller om man delar upp utifrån hur man uppfattar familjens ekonomi, de som uppfattar den som bra sparar mer medan de som uppfattar den som dålig oftare har ett bestämt sparmål. Unga som uppfattar sin familjs ekonomi som mycket bra och som pratar om ekonomi hemma har oftare ett sparande genom föräldrarna. De som pratar om ekonomi hemma har dessutom ett större sparkapital genom sina föräldrar, 20 000 kronor i medianvärde jämfört med 16 000 kronor för de som inte pratar om ekonomi/familjens ekonomi. Det är ingen större skillnad mellan grupperna i hur de planerar att använda sitt sparkapital, förutom att de tonåringar som har fått lära sig om hur man sköter sin ekonomi i större utsträckning planerar att köpa en bostad (59 procent jämfört med 39 procent) för pengarna. Tre av fyra skuldfria Drygt 75 procent av tonåringarna är skuldfria, andelen är något högre bland killar än tjejer. Nivån skiljer sig inte nämnvärt mellan åldrar eller regioner. Ungdomar i Norrland är något mer skuldsatta än unga i Götaland och Svealand. De ungdomar som har skulder, uppger att det främst är kompisar de är skyldiga pengar. 11 procent svarar att de är skyldiga kompisar pengar. Medianvärdet på skulden för de som uppgivit att de har en skuld är 200 kronor, det är ingen skillnad mellan tjejer och killar. På landsbygden och i Norrland är medianskulden högre än i tätort och i södra Sverige. De unga som inte fått lära sig så mycket om hur man sköter sin ekonomi och de som uppfattar sin familjs ekonomi som dålig är i något större utsträckning skyldig någon pengar. I familjer med dålig ekonomi är skulden högre. Betalningsmedel Det vanligaste betalningsmedlet bland tonåringar är bankkort. 70 procent av tonåringarna har ett eget bankkort, andelen stiger med åldern och bland 19-åringarna är det 83 procent som har bankkort. Sammanlagt 64 procent uppger att de använder kort varje dag, flera gånger i veckan eller någon gång i veckan. Motsvarande för kontant betalning är 61 procent. Skillnaden är inte så stor men det är något fler som använder kort oftare än kontanter. 10 procent använder aldrig eller mer sällan kontanter medan 21 procent aldrig eller mer sällan använder bankkort. Månad År Institutet för Privatekonomi 19
Mobiltelefonen som betalningsmedel är det få unga som använder, 88 procent uppger att de aldrig eller mer sällan gör det. Användningen är något högre bland killar än tjejer. Bland killar är det knappt 15 procent som betalar med mobilen minst någon gång i månaden. En knapp tredjedel uppger att de använder sin banks app/internetbank för att ha koll på sina utgifter. Användandet blir högre med åldern, men är genomgående lägre på landsbygden. Kunskap om ekonomi Hur mycket man pratar om ekonomi/familjens ekonomi hemma och hur mycket föräldrarna lär sina ungdomar om hur man sköter sin ekonomi kan påverka ungdomars val och beteenden. Över hälften av tonåringarna (53 procent) uppger att de pratar om ekonomi hemma i sin familj. Det gäller för alla åldrar och regioner. Killarna hamnar dock strax under 50 procent. 18 procent uppger att deras föräldrar har lärt dem mycket om hur man sköter sin ekonomi, 29 procent att de har lärt dem ganska mycket, och ytterligare 32 procent säger att de har lärt dem en del. 5 procent uppger att deras föräldrar har lärt dem mycket lite eller inget alls. De flesta får alltså någon lärdom hemifrån. Det är inga större variationer mellan åldrar eller regioner. Men det är fler killar en tjejer som anser sig ha fått mycket eller ganska mycket kunskap från sina föräldrar. Diagram 4. Hur mycket tonåringarna har lärt sig om ekonomi av sina föräldrar, i procent. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Mycket Ganska mycket En del Ganska lite Mycket lite/inget alls Totalt Tjej Kille I familjer där man pratar om ekonomi och familjens ekonomi uppger 73 procent av tonåringarna att de har fått lära sig mycket om hur man sköter sin ekonomi. I de familjer där man inte pratar om ekonomi gäller det motsatta, 85 procent uppger att de har fått lära sig mycket lite eller inget alls. Månad År Institutet för Privatekonomi 20
Hur påverkas unga av att prata ekonomi hemma? Beteendet hos ungdomarna verkar kunna påverkas. Både i de fall där man på hemmaplan pratar om ekonomi och familjens ekonomi och i de fall föräldrar har lärt ut hur man sköter sin ekonomi uppger ungdomarna sig vara lite mer ansvarstagande. De uppger sig i större utsträckning göra en budget, följa upp sina utgifter med kvitton, spara regelbundet och planera sina inköp i förväg jämfört med unga från familjer där man inte pratar om ekonomi eller får lära sig hur man sköter sin ekonomi. De beskriver sig också i större utsträckning som sparsamma. Av de tonåringar vars föräldrar inte har lärt dem att sköta sin ekonomi uppger 26 procent att de har dålig koll på var deras pengar tar vägen, motsvarande siffra för dem som lärt sig mycket är 11 procent. De som inte har fått lära sig så mycket tycker i större utsträckning att ekonomi är ointressant och en knapp fjärdedel av dem vill lära sig mer om privatekonomi. De tonåringar som har lärt sig mycket om ekonomi från sina föräldrar kommer till över 80 procent från familjer med ganska eller mycket bra ekonomi. Av de unga som har lärt sig väldigt lite eller inget alls kommer drygt hälften från motsvarande förhållanden. I de familjer som uppges ha bättre ekonomiska förutsättningar verkar det alltså vara mer vanligt att prata om ekonomi med sina barn. På så sätt förs de bättre förutsättningarna vidare. Det finns en tydlig övervikt åt att de tonåringar som uppger att de uppfattar familjens ekonomi som ganska eller mycket bra har lärt sig mer om hur man sköter sin ekonomi. Diagram 5. Familjens ekonomi utifrån hur mycket tonåringarna har fått lära sig om ekonomi, i procent. 70% 60% 50% Mycket dålig 40% Ganska dålig 30% Ganska bra 20% 10% Mycket bra 0% Lärt mig mycket Lärt mig ganska mycket Lärt mig en del Lärt mig ganska lite Lärt mig lite/inget alls Vet inte/ingen uppfattning Finns det en oro bland ungdomarna över familjens ekonomi? En majoritet oroar sig inte för familjens ekonomi. Den största andelen (39 procent) uppger även att deras föräldrar inte oroar sig, medan 11 procent säger att de gör det. En fjärdedel säger att de inte vet. Månad År Institutet för Privatekonomi 21
Förståelse för ekonomiska begrepp På frågan om de kan förklara olika ekonomiska begrepp framkommer det att 74 procent anser sig kunna förklara begreppet ränta, 44 procent kan förklara inflation. Omkring hälften av 16-19-åringarna uppger att de kan förklara vad amortering innebär. Effektiv ränta är ett svårare begrepp, i genomsnitt uppger 22 procent att de kan förklara det begreppet. Tabell 16. Ekonomiska begrepp som ungdomarna uppger sig kunna förklara, i procent. Begrepp 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Genomsnitt Ränta 53 64 71 82 79 83 78 74 Inflation 10 14 38 54 56 62 60 44 Fonder 31 35 43 49 47 53 51 45 Aktier 33 42 57 65 62 68 60 56 Obligationer 13 10 16 21 27 28 20 20 Amortering 13 11 24 47 51 47 47 36 Effektiv ränta 9 16 21 30 25 27 22 22 Inget av ovanstående 31 19 16 8 10 7 12 14 I de familjer där man har fått lära sig att sköta sin ekonomi uppger sig också ungdomarna i större utsträckning kunna förklara olika ekonomiska begrepp. Sommarjobb, inte för alla Av tonåringarna uppgav 42 procent att de skulle sommarjobba i år, ytterligare 40 procent ville, men trodde inte att de skulle få något sommarjobb. Resterande 18 procent ville inte jobba i sommar. Det är 17-åringarna som jobbar mest, hela 55 procent skulle sommarjobba. Men även 16-, 18- och 19-åringarna jobbar i relativt hög utsträckning, runt 50 procent. Totalt sett var det fler killar än tjejer som skulle jobba i sommar. Tabell 17. Andel som ska sommarjobba eller inte, procent. Tjejer Killar Samtliga Ja 41 44 42 Skulle gärna, men tror inte jag får jobb 41 39 40 Nej, vill inte/annan anledning 18 17 18 Det var ungefär lika stor andel av de unga i storstad som på landsbygden som skulle sommarjobba. Däremot skiljer det något i tron på att få ett sommarjobb eller inte. Fler unga i storstäder var pessimistiska. Dessutom är det en större andel som inte vill sommarjobba i en mindre stad eller på landsbygden jämfört med unga i större städer. Månad År Institutet för Privatekonomi 22
Tabell 18. Andel som ska sommarjobba eller inte i olika regioner, procent. Storstad Mellanstor stad Mindre stad Liten ort/ landsbygd Ja 41 45 40 43 Skulle gärna, men tror 44 42 36 39 inte jag får jobb Nej, vill inte/annan anledning 15 13 23 18 Hur mycket föräldrarna har lärt sina tonåringar om hur man sköter sin ekonomi verkar påverka i hur stor utsträckning ungdomarna ska sommarjobba. I familjer där föräldrarna har lärt sina barn om hur man sköter sin ekonomi sommarjobbar en större andel, 47 procent, än i de familjer där de inte har det (30 procent). Men slår man ihop kategorierna som ska jobba och som vill men inte tror sig få något jobb, är andelen lika hög bland ungdomar som fått lära sig om ekonomi hemifrån och de som inte har det. Ungdomar i familjer där man pratar om ekonomi verkar alltså i större utsträckning få ett sommarjobb. I familjer med upplevd mycket bra ekonomi sommarjobbar tonåringarna i större utsträckning, 48 procent jämfört med 28 procent bland de unga som upplever familjens ekonomi som mycket dålig. En av fem tar ofta miljöhänsyn Av tonåringarna uppger 19 procent att tanken på miljön ofta påverkar dem i deras inköp, 58 procent uppger sällan och 23 procent aldrig. Fördelningen ser ungefär likadan ut över landet och det är inga större skillnader mellan landsbygd och storstad. Jämförelse med 2008 En del har hänt sedan förra undersökningen av tonåringarnas ekonomi för fem år sedan. Bland annat har månadspengen minskat i reala termer. Om månadspengen 2008 räknas om till 2013 års priser ser man att medianvärdet har minskat med upp till nära 130 kronor som mest. Tabell 19. Månadspeng i 2013 års priser, medianvärde i kronor. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 2008 314 419 629 1 048 1 100 1 100 1 100 2013 300 350 500 1 000 1 050 1 050 1 050 Förändring -14-69 -129-48 -50-50 -50 I vår undersökning 2008 hade tjejerna högre genomsnittlig månadspeng än killarna i alla åldersgrupper. Så är det inte längre, årets undersökning visar att det varierar med ålder. Däremot har tjejerna relativt mycket högre månadspeng än killarna i de åldrar de har mer. Bland 19-åringarna har tjejerna drygt 900 kronor mer i månadspeng än killarna. Månad År Institutet för Privatekonomi 23
Diagram 6. Månadspeng medelvärde, kronor per månad. 2500 2000 1500 1000 500 0 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Tjej Kille I årets undersökning är det totalt sett något fler som anger att de får pengar genom barn/studiebidrag och i present jämfört med 2008. Däremot är det en något lägre andel som uppger att de får pengar genom att jobba extra eller att de får extra pengar utöver den avtalade månadspengen. Bland 13-14-åringarna är det en lägre andel som får sina pengar genom barnbidrag och fler som får pengar i present. Andelen som inte har någon månadspeng utan får pengar vid behov har också ökat i den åldersgruppen. Av 19-åringarna får en större andel sina pengar genom studiebidraget, 81 procent jämfört med 68 procent 2008. Däremot är det färre som får pengar i present eller genom extraarbete. I årets undersökning uppger ungdomarna att deras pengar räcker hela månaden i större utsträckning än vid undersökningen för fem år sedan. För 61 procent räcker de hela månaden eller till och med blir över, motsvarande andel för fem år sedan var 50 procent. De största posterna för ungdomars konsumtion är samma som för fem år sedan, dvs. godis, glass och frukt, nöjen, samt vissa kläder och skor. En betydligt lägre andel lägger pengar på kontantkort och mobilsamtal i år jämfört med för fem år sedan, 20 jämfört med 45 procent. Det är fler unga som uppfattar sin familjs ekonomi som ganska eller mycket bra i år jämfört med för fem år sedan, 79 jämfört med 73 procent. Andelen som uppfattar den som dålig har minskat från 18 till 13 procent, medan andelen som har svarat mycket dålig eller som inte vet är oförändrad. Jämfört med för fem år sedan är det fler som sparar själva, 37 procent i år jämfört med 32 procent 2008. Då var det killarna som i större utsträckning hade ett eget sparande, i år är andelen högre för tjejer. Andelen som är skyldiga någon annan pengar är fyra procentenheter lägre i år, 24 procent jämfört med 28 procent 2008. Det var ungefär lika många som svarade att de skulle sommarjobba i årets undersökning jämfört med 2008. Unga i storstad uppgav att de kommer att jobba i större utsträckning, medan det är färre ungdomar i mindre städer och på landsbygden som uppgav att de skulle Månad År Institutet för Privatekonomi 24
sommarjobba i år. I mindre städer och på landsbygden var det fler som i årets undersökning svarade att de inte vill sommarjobba än för fem år sedan. Månad År Institutet för Privatekonomi 25
Om undersökningen För att få veta mer om hur tonåringarna ser på sin ekonomi vände vi oss direkt till dem med vår enkät. Med hjälp av Ungdomsbarometern genomfördes en webbenkät på skolor, via självrekryterade paneler och via s hemsida. Totalt 1 540 tonåringar har svarat på enkäten, fördelade enligt nedan. Tabell 20. Fördelning mellan tjejer och killar i olika åldersgrupper. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Summa % Tjej 48 75 138 165 172 217 112 927 60 Kille 43 55 106 102 88 128 91 613 40 Summa 91 130 244 267 260 345 203 1 540 100 Tabell 21. Geografisk fördelning. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Summa % Götaland 51 93 128 122 112 128 75 709 46 Svealand 25 24 89 117 109 169 94 627 40 Norrland 15 13 27 28 39 48 34 204 14 Summa 91 130 244 267 260 345 203 1 540 100 För att få en mer rättvisande bild har resultaten viktats om för att spegla hur verkligheten ser ut. Månad År Institutet för Privatekonomi 26