Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter så har nya aktörer blivit energiproducenter
Presentation Författare Vindkraft i teori och praktik, m.fl. Lärare Högskolan på Gotland SLU Alnarp Företagare Vindform AB ReWind Offshore AB Boge Vindbruk AB Wind4shore AB 2
Vilka ägarmodeller för vindkraft finns i Sverige?
Aktiebolag Wind Ltd Co Revenues - OM-costs = Surplus Revenue Revenue El - kwh certificates Profit Share owners
Vindkraftkooperativ
Kooperativ med nettoavräkning
Fastighetsbolag; el för egen förbrukning
Blandat ägande
Leasing-modell
Hur har ägandet förändrats över tid?
Vindkraftens utveckling i Sverige, 1992-2012 Privata ägare Kooperativ Vindkraft AB Företag med annan verksamhet Kraftbolag och kommunala energibolag
Utveckling av ägarformer
Ägarformers andel över tid
Kraftbolag & kommunala energibolag
Lokalt ägd vindkraft 1. Lokala intressenter är majoritetsägare 2. Det mesta av den sociala och ekonomiska nyttan tillfaller lokalsamhället Owner Category Definition of local MW Local in % (MW) Power Companies & Utilities Region/one or more counties* 450 76 Private** Municipality 136 66 Wind Cooperatives Municipality/county*** 115 80 Wind Ltd Co Municipality/county 578 32 Other companies County 121 24 Total 1400 40 Mer än 40 procent av vindkraften i Sverige är lokalt ägd vindkraft
Konsumentägd vindkraft Konsumentägd vindkraft: Privata hushåll fastighetsbolag bostadsrättsföreningar industrier Kommuner, m.fl. som investerar i vindkraft för att få el till sin egen förbrukning. Andelen konsumentägd vindkraft har ökat från 3 procent 2005 till 7,5 procent 2009. Den har planat ut och minskat något till 6 procent 2012, men förväntas öka kraftigt kommande år.
Varför används dessa ägarmodeller? Ägarmodellerna har skapats av vindkraftsprojektörer för att kunna finansiera utbyggnad av vindkraft
Fördelar Dessa ägarmodeller har gjort det möjligt för små investerare att bidra till omställningen av energisystemet Eftersom de stora svenska kraftbolagen bara gjort symboliska investeringar, har dessa ägarmodeller varit en nödvändig förutsättning för att en omställning har kunnat börja.
Framtidsutsikter Vindkooperativens utveckling har stagnerat, pga uttagsskatten. Vindkraft för eget bruk Företag slipper energiskatt Privatpersoner får betala energiskatt Vindbolag som startade 2008-10 går med förlust, ägarna gör inga nya investeringar Vindkraftprojektörer som har dessa målgrupper skär ner verksamheten Industrin, VindIn AB, investerar i Finland där man har ett fastprissystem
Hur kan nya aktörer förbli energiproducenter?
Säkra investeringar Investeringar i vindkraft i Sverige har hög risk. Årsintäkterna är beroende av tre variabler: vinden, elpriset och certifikatpriset. Alla tre varierar kraftigt och är svåra att förutsäga. Risken kan reduceras med ett minimipris på certifikat
Slutsatser Med tydliga lagar och regler, och ett trovärdigt stödsystem, kan små investerare fortsätta att spela en ledande roll för omställningen till ett förnybart energisystem I Sverige. Om inte kommer dessa små investerare att sluta satsa på vindkraft.
Tack! Tore Wizelius www.vindform.se 070-650 69 83 tore@vindbruk.org juni 2014 23
Investerarnas motiv Affärsmässig investering Avkastning på kapital Billigare el Politiska motiv privata investerare Kommunala bolag Förutsägbara elpriser El för egen förbrukning Prissäkring Andra motiv Markanvändning Stärka varumärke
Vattenfalls motiv att inte satsa på vindkraft Vattenfall ska enligt ett regeringsbeslut från 2009 leda utvecklingen av en miljömässigt hållbar energiproduktion i Sverige. Andelen vindkraft ägd av Vattenfall har efter det beslutet minskat från 18 till 7 procent. Vattenfall har ett egenintresse av att bevara det nuvarande energisystemet. Om vindkraften blir för konkurrenskraftig, blir det möjligt att avveckla kärnkraftverk. Mer vindkraft sänker priserna på elmarknaden.