Paul Norén 2001-02-28 31u 2001, 12, PN RAPPORT Utvecklingen av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor
Innehållsförteckning I Uppdraget...3 II Sammanfattning...3 III Beskrivning av undersökningsmetod...4 III.1 Datainsamling genom enkätundersökning...4 III.2 Övrig datainsamling...4 IV Redovisning av enkätundersökning...5 IV.1 Definition av bidragsbegreppet...5 IV.2 Kommunernas stöd till folkbildningen...5 IV.3 Landstingens stöd till folkbildningen...7 V Analys och kommentarer...9 V.1 Allmänt...9 V.2 Kommunernas stöd till folkbildningen...9 V.3 Landstingens stöd till folkbildningen...11 Bilagor: 1 Tidsplan för enkäthanteringen 2 Enkätformulär tillsammans med följebrev FOLKBILDNINGSRÅDET Februari 2001 Box 730, 101 34 Stockholm Tel: 08-412 48 00 Fax: 08-21 88 26 E-post: fbr@folkbildning.se Hemsida: www.folkbildning.se 2
I Uppdraget Folkbildningsrådet har enligt regeringsbeslut (riktlinjer 1999-12-16) fått i uppdrag att redovisa utvecklingen av kommunernas bidrag till studieförbunden samt landstingens bidrag till folkhögskolorna. Redovisningen skall visa statens bidrag relaterat till kommunernas och landstingens bidrag på nationell nivå. Folkbildningsrådet skall vidare redovisa och kommentera utvecklingstendenserna samt bedöma orsakerna till förändringen av kommunernas och landstingens bidragsgivning. Redovisningen baseras främst på en enkätundersökning utförd av Folkbildningsrådet med Paul Norén som projektansvarig och som genomförts under hösten år 2000 som riktats till samtliga kommuner och landsting. Kompletterande information och data har tillförts via främst Folkbildningsförbundets undersökningar och Folkbildningsrådets ekonomiska uppföljningar av verksamheten vid folkhögskolorna. I begreppen landsting och landstingsbidrag avses även regioner och regionbidrag. II Sammanfattning I relationen mellan statens och kommunernas bidrag till studieförbunden har det kommunala stödet varit stadigt sjunkande under hela 90-talet. Trenden att det föreligger ett sjunkande kommunalt stöd till studieförbundens verksamhet är tydlig för också den kommande treårsperioden. För närvarande redovisar fyra kommuner i landet att man ej lämnar något bidrag till studieförbunden. Mycket talar för att antalet kommer att ytterligare öka till drygt 20 kommuner de närmaste åren. Det kommunala bidragen har med hänsyn till inflationen urholkats med ca 40 % sedan 1991. Landstingens stöd till folkbildningen i form av bidrag till folkhögskolorna i absoluta tal har ökat med ca knappt två procent mellan 1999 och 2000, vilket motsvarar prisomräkningen. Dock är landstingsbidragets andel av omsättningen tydligt sjunkande under 90-talet. Det statliga bidragets andel av omsättningen vid folkhögskolorna har under 1990-talets senare hälft stabiliserats både i absoluta och relativa tal. De begränsade ökningar som erhållits i form av prisomräkning av statsbidragen har ej i motsvarande grad svarat upp mot de löneökningar folkhögskolan haft. Med andra ord prisomräkningsfaktorn har varit för låg i förhållande till inflationseffekterna på löneområdet under samma period. Det har lett till en minskad lärartäthet då personalkostnaderna utgör den överlägset största utgiftsposten i folkhögskolornas verksamhet. Samtliga undersökningar visar således att såväl de kommunala bidragen som landstingsbidragen fortsatt utgör en sjunkande andel av både studieförbundens och folkhögskolornas finansiering. Eftersom de statliga bidragen ligger på en relativt oförändrad nivå innebär detta ett ökat krav på andra finansieringskällor (avgifter, samarbetsparter etc), kostnadsreduceringar eller en kombinationer av detta. Det föreligger också risk för att gjorda kostnadsreduceringar innebär att det går ut över utbildningens kvalité. 3
III Beskrivning av undersökningsmetod III.1 Datainsamling genom enkätundersökning Allmänt Datainsamlingen genomfördes under perioden oktober december 2000 i form av en enkel skriftlig enkät i två olika versioner, en för kommunerna och en för landstingen. Se bilagda enkätformulär med följebrev samt tidsplan. Huvudsakligen bestod insamlade data av uppgifter om kommunernas och landstingens befintliga och framtida stöd till folkbildningen. Med stöd avses ekonomiska bidrag både ur ett utfalls- och ett budgetperspektiv. Kommunerna och landstingen har även getts möjlighet att kommentera sina svar. I de fall kommentarer varit av återkommande art har de också kategoriserats för att om möjligt ge kompletterande information till faktiska datauppgifter. Målgrupp Målgrupp (population) för enkätundersökningen var samtliga kommuner och landsting/regioner. Gotlands kommun har behandlats både som kommun och landsting och har således fått båda enkätversionerna. Kommunenkäten riktades till handläggare av bidrag till studieförbunden. På landstingssidan fanns en förteckning över ansvariga handläggare, som enkäten direkt kunnat riktas till. Beräkning av svarsfrekvens Tabell 1 redovisar hur svarsfrekvensen beräknats för kommun- respektive landstingsenkäten. Tabell 1 Svarsfrekvens Kommuner Landsting Population 289 21 Ej svar = bortfall 9 1 - Antal svar 280 21 Svarsfrekvens 96,9% 100% 1 Ale, Göteborgs, Kävlinge, Linköpings, Ludvika, Pajala, Strömsunds, Vaggeryds samt Älvsbyns kommun. De 280 kommunerna (96,9%) som besvarat enkäten representerar 91,9% av invånarantalet i Sverige per 31 december 1999. III.2 Övrig datainsamling Kompletterande information och data har tillförts via främst Folkbildningsförbundets undersökningar Kommunbidrag till studieförbunden 2000 och Landstingsbidrag 2000 (båda daterade 2000-09-05). Vidare gör Folkbildningsrådets kontinuerligt vart tredje år en relativt omfattande enkätundersökning av folkhögskolornas ekonomiska situation både avseende kostnadsbilden och finansiering av verksamheten. Under år 2000 besvarade nästan samtliga folkhögskolor en enkät avseende verksamhetsåret 1999. Tidigare undersökningar har avsett verksamhetsåren 1991/1992, 1994/1995 samt 1996. 4
IV Redovisning av enkätundersökning IV.1 Definition av bidragsbegreppet Med bidrag avses i denna enkätundersökning endast kommunernas och landstingens allmänna stöd till studieförbund och folkhögskolor. Projektbidrag, ersättning för uppdragsverksamhet etc ingår ej i redovisningen. Ej heller ingår, om inte annat anges, interkommunala eller andra eleversättningar i bidragsredovisningen. Vid jämförelser mellan olika år har ambitionen varit att rensa bidragsbeloppen från effekter p g a prisomräkning eller inflation. En redovisad bidragsökning ska motsvaras av en verklig ökning av bidraget och inte en ökning p g a prisomräkning. IV.2 Kommunernas stöd till folkbildningen Bidrag till studieförbunden I tabell 2 redovisas hur det kommunala stödet i form av bidrag till studieförbundens verksamhet förändrats. D v s andel av kommunerna som har redovisat lägre, lika eller högre bidrag år 2000 jämfört med 1999. Tabell 2 Förändring kommunstöd mellan 1999 och 2000 Förändring mellan Relativ Antal 1999 och 2000 andel Lägre 22% 61 Lika 69% 195 Högre 9% 24 Summa 100% 280 Gotlands kommun och minst 40% av kommunerna i länen Norrbotten, Södermanland, Blekinge, Gävleborg och Västernorrland har ett lägre budgeterat bidrag år 2000 än år 1999. Ca 25% av kommunerna i Stockholms och Jönköpings län har redovisat ett högre bidrag. Fyra kommuner har svarat att de under 1999 och 2000 ej lämnat några bidrag till studieförbunden. Dessa kommuner, som klassificerats under Lika i tabellen ovan, fanns i Stockholms län och några förändringar för kommande år aviseras ej. Ca 10 kommuner redovisar därutöver ett så lågt bidrag för 1999 att detta tillsammans med den minskning som samtidigt aviseras för kommande treårsperiod innebär att stödet även verkar att helt försvinna. Av de 61 kommuner som angivit lägre har 16 kommuner angivit sänkningen i procent. Genomsnittet ligger mellan 15 och 20%. Av de 24 kommuner som angivit högre har 4 kommuner angivit ökningen i procent. Genomsnittet är ca 4%. Resterande 65 kommuner har ej kommenterat vare sig sänkningens eller ökningens storlek. De samlade faktiska bidragen år 2000 för de 280 kommunerna beräknas uppgå till 425,5 mkr. 5
Bidragsutvecklingen för studieförbunden Kommunernas bedömning av hur bidraget till studieförbundens verksamhet utvecklas kommande treårsperiod (2001 2003) jämfört med bidragsbudgeten för år 2000 redovisas i tabell 3. Det vill säga andel och antal kommuner som bedömer att bidraget kommer att minska, vara lika respektive öka. Tabell 3 Förändring kommunstöd kommande treårsperiod Förändring Relativ Antal 2001 2003 andel Minska 25% 69 Lika 64% 1779 Öka 11% 32 Summa 100% 280 Gotlands kommun och minst 40% av kommunerna i Norrbotten, Västerbotten, Uppsala, Södermanland, Kronoberg, Blekinge, Västmanland, Gävleborg och Västernorrland har bedömt att man kommer att minska stödet till studieförbunden den närmaste treårsperioden. Ca 25% av kommunerna i Jönköpings, Kalmar län samt region Skåne har redovisat en ökning. Utöver de fyra kommuner som redovisat att man ej lämnar några bidrag har ytterligare två kommuner aviserat en 0-budget för den kommande perioden. Därutöver pågår utredningar och översyn av bidragsvillkoren i minst fem kommuner. Av de 69 kommuner som angivit minska har 21 kommuner angivit sänkningen i procent. Genomsnittet ligger mellan 25 och 30%. Av de 32 kommuner som angivit öka har 14 kommuner angivit ökningen i procent. Genomsnittet är ca 10% (medianvärdet är 4%). Resterande 66 kommuner har ej kommenterat vare sig sänkningens eller ökningens storlek. Kommunala bidrag till folkhögskolor Hur det relativt begränsade stödet som kommuner lämnar till folkhögskolor utvecklas kommande treårsperiod (2001 2003) i jämförelse med bidragsbudgeten för år 2000 redovisas i tabell 4. Det vill säga andel och antal kommuner som bedömer att bidraget kommer att minska, vara lika respektive öka. Tabell 4 Förändring kommunstöd till folkhögskolor kommande treårsperiod Förändring 2001 2003 Relativ Antal andel Minska 21% 4 Lika 74% 14 Öka 5% 1 Summa 100% 19 För den kommande treårsperioden (2001 2003) redovisar 19 kommuner sin bedömning av hur bidraget till folkhögskolorna kommer att utvecklas jämfört med bidragsbudgeten för år 2000. En uppskattning visar att ca 20 kommuner i landet lämnar totalt ca 3,2 mkr i generellt bidrag till 22 folkhögskolor år 2000. Här finns en osäkerhetsfaktor då flera svar tyder på att man inkluderat ersättning för uppdragsverksamhet. Men bedömningen är ändå att variationen ligger inom maximalt ca +/-20%, d v s totalbidraget torde hamna i intervallet 2,6 3,8 mkr. 6
IV.3 Landstingens stöd till folkbildningen Bidrag till folkhögskolorna I tabell 5 redovisas hur landstingens stöd till folkhögskolornas förändrats. D v s andel av landstingen som har redovisat lägre, lika eller högre bidrag år 2000 jämfört med 1999. Tabell 5 Förändring landstingens stöd mellan 1999 och 2000 Förändring mellan Landstingsfolkhögskolofolkhögskolor Rörelse- 1999 och 2000 Samtliga Rel andel Antal Rel andel Antal Rel andel Lägre 14% 3 14% 3 14% Lika 48% 10 43% 9 45% Högre 33% 7 29% 6 31% Saknar skola 5% 1 10% 2 7% Ej svarat - - 4% 1 3% Summa 100% 21 100% 21 100% Budget 2000 294,5 mkr 142 mkr 436,5 mkr Landstingens samlade bidrag år 1999 till de egna folkhögskolorna (48 skolor) uppgick till ca 294,1 mkr och till rörelsefolkhögskolorna (99 skolor) ca 136,6 mkr. Det totala bidraget år 1999 från landstingen till samtliga folkhögskolor var ca 431 mkr. Bidragsbudgeten för år 2000 jämfört med utfallet 1999 visar på en ökning med ca 1,3%. För de landsting som angivit lägre eller högre ligger med något undantag bidragsförändringarna inom 3%-nivån. I flertalet fall ligger bidragsförändringen mellan 1 och 2 procent. Bidragsutvecklingen för folkhögskolorna Landstingens bedömning av hur bidraget till folkhögskolorna kommer att utvecklas kommande treårsperiod (2001 2003) jämfört med bidragsbudgeten för år 2000 redovisas i tabell 6. Det vill säga andel och antal landsting som bedömer att bidraget kommer att minska, vara lika respektive öka. Tabell 6 Förändring landstingens stöd kommande treårsperiod Förändring mellan Landstingsfolkhögskolofolkhögskolor Rörelse- 1999 och 2000 Samtliga Rel andel Antal Rel andel Antal Rel andel Minska 19% 4 14% 3 17% Lika 57% 12 52% 11 55% Öka 19% 4 19% 4 19% Saknar skola 5% 1 10% 2 7% Ej svarat - - 5% 1 2% Summa 100% 21 100% 21 100% Tre av de fyra landsting som bedömer att bidraget kommer att minska är norrlandslandsting (Jämtland, Norr- och Västerbotten). Landstinget i Dalarna bedömer att bidraget kommer att minska för rörelsefolkhögskolorna i länet. Interkommunala ersättningar för folkhögskoleelever Med interkommunala eleversättningar avses de bidrag som transfereras mellan olika landsting för elever från det egna länet som studerar på folkhögskola i ett annat län. Som interkommunal ersättning räknas ej det bidrag som landstinget ersätter de egna skolor med för elever från egna länet. Detta klassificeras som ett huvudmannabidrag. Beräkningsgrunderna samman- 7
faller dock i många fall med de som används för de interkommunala ersättningarna mellan landstingen. De reguljära interkommunala ersättningarna för folkhögskoleelever under 1999 för samtliga elever från egna län som studerar på landstings- och/eller rörelsefolkhögskolor i andra län bedöms uppgå till ca 76 mkr. Landstingens stöd till studieförbunden en prognos I tabell 7 redovisas landstingen sin bedömning av hur bidraget till studieförbundens verksamhet kommer att utvecklas kommande treårsperiod (2001 2003) jämfört med bidragsbudgeten för år 2000. Det vill säga andel och antal landsting som bedömer att bidraget kommer att minska, vara lika respektive öka. Tabell 7 Förändring landstingens stöd till studieförbunden kommande treårsperiod Förändring Relativ Antal 2001 2003 andel Minska 19% 4 Lika 62% 13 Öka 14% 3 Ej svar 5% 1 Summa 100% 21 Landstingens bidrag till studieförbunden och länsbildningsförbunden uppgår år 2000 till ca 295 mkr. De landsting som här svarat minska sammanfaller helt med de landsting som enligt tabell 6 bedömde att bidraget till folkhögskolorna även kommer att minsak under den kommande treårsperioden. 8
V Analys och kommentarer V.1 Allmänt Trots att i det i enkäten anvisats att bidragsförändringar ska rensas från effekter föranledda av prisomräkning och inflation föreligger en intuitiv känsla av att många enkätsvar som just redovisat marginella ökningar ej bortsett från prisomräkningseffekter. Det finns anledning att tro att många av de 24 kommuner (9%) som angivit en ökning av bidraget till studieförbunden mellan 1999 och 2000 egentligen ligger kvar på samma nivå. Samma gäller de 32 kommuner (11%) som angivit ökning den kommande treårsperioden. Detta antagande förstärks också av att ett tiotal av kommunerna har angivit en mycket marginell ökning (1 2 procent) kommande period. Huruvida även de marginella ökningarna som redovisas på landstingssidan också tillhör kategorin ökning p g a prisomräkning är svårare att bedöma. Det är dock inte osannolikt. V.2 Kommunernas stöd till folkbildningen Det totala bidraget till studieförbunden år 2000 från de 280 kommuner som besvarat enkäten uppgår till ca 426 mkr. Folkbildningsförbundet (Fbf) har sin årliga statistikinsamling, som genomförs med länsbildningsförbundens hjälp, redovisat ett totalt bidrag på ca 461 mkr för landets samtliga 289 kommuner. Vid en jämförelse mellan Folkbildningsrådets (FBR) och Fbf:s insamling avseende samma 280 kommuner är avvikelsen ej fullt 6 mkr eller 1,4%, vilket får anses ligga inom den statistiska felmarginalen. Snarare förstärker Fbf:s och FBR:s undersökningar varandra, d v s att det sammanlagda kommunala stödet till studieförbunden ligger på ca 461 mkr för år 2000. I sammanhanget kan noteras att SCB gjort en motsvarande statistikinsamling för år 1999 och redovisat ett totalt kommunalt stöd till studieförbunden på ca 528 mkr. Fbf:s insamling samma år redovisar totalt på 465 mkr, d v s drygt 60 mkr mindre SCB:s resultat. Fbf:s nivå 1999 torde dock vara mer relevant utifrån resultatet av uppgifterna för år 2000 och mot bakgrund av kommunernas svar i FBR:s enkätundersökning. Efter stickprovskontroller bekräftas FBR:s antagandet att bidrag för uppdragsverksamhet i viss omfattning sannolikt är inkluderade i SCB:s uppgifter. I den statistik som Fbf och FBR samlar in är ambitionen att redovisa kommunernas generella stöd. Detta stöd har utgjort, och kommer även i framtiden att vara, ett nödvändigt komplement till statens allmänna folkbildningsstöd. Mellan åren 1999 och 2000 anger 22% av kommunerna att man sänkt bidraget till studieförbundens verksamhet och att maximalt 9% av kommunerna ökar stödet. Av flera kommentarer att döma framgår att sänkningarna är mer dramatiska än de, oftast, marginella ökningarna. Totalt minskar bidraget. Tabell 8 Totalt kommunbidrag till studieförbundens verksamhet År Bidrag Förändring föregående Per i tkr år invånare Tkr Relativ 1991 663 302,4 1992 643 486,3-19 816,1-3,0% 75,16 kr 1993 587 858,8-55 627,5-8,6% 68,03 kr 1994 556 361,5-31 497,4-5,4% 64,57 kr 1995 545 261,0-11 100,5-2,0% 61,47 kr 1996 526 419,5-18 841,4-3,5% 59,22 kr 1997 505 659,7-20 759,8-3,9% 57,50 kr 1998 493 806,7-11 853,0-2,3% 56,06 kr 1999 464 974,7-28 832,0-5,8% 52,54 kr 2000 461 378,9-3 595,8-0,8% 52,06 kr Förändring under perioden - 201 923,6-30,4% - 23,10 kr 9
Tabell 8 på föregående sida är hämtad ur Fbf:s statistikinsamling avseende det kommunala bidraget till studieförbundens verksamhet under perioden 1991 2000. Här förstärks således FBR:s enkätundersökning där kommunerna fortsatt bedömer att stödet kommer att minska. I absoluta tal har bidraget reducerats från ca 663 mkr till ca 461 mkr under en tioårsperiod, d v s med över 200 mkr (30%). Med hänsyn till inflationen har stödet från kommunerna urholkats ännu mer (ca 40%). Om bidraget 1991 värdesäkrats skulle bidragsnivån år 2000 vara ca 755 mkr. Trenden för ett sjunkande kommunalt stöd till studieförbundens verksamhet är alltså tydlig även kommande treårsperiod. 25% av kommunerna bedömer att bidraget kommer att minska medan bara 11% tror på en ökning. Det finns inte heller här något som motsäger den tidigare redovisade bilden att sänkningarna sannolikt är mer betydande än ev ökningar. Totalt innebär detta ett sänkt kommunalt stöd till folkbildningen i form av bidrag till studieförbunden även de kommande åren. Andelen som helt tagit bort bidraget till studieförbunden kommer snart överstiga 3% (10 kommuner). Vidare kan noteras att stödet per invånare varierar mellan kommunerna. År 2000 är maxvärdet 140 kr per invånare (Eskilstuna), vilket kan jämföras med medelvärdet som är ca 50 kr. En ytterligare analys avseende bidragsnivå relaterat till de politiska maktstrukturerna i kommunerna samt andra kommunspecifika nämnare (landsdel, storstad, landsort etc) torde vara intressanta fördjupningsområden för ytterligare analyser. I tabellen 9 redovisas en jämförelse mellan stats- och kommunbidragets utveckling samt kommunbidragets andel i relation till statens stöd till folkbildningen. I detta fall studieförbundens verksamhet. Tabell 9 1 Kommunbidrag i relation till statsbidraget År Statsbidrabidrag Kommun- Andel 1991/1992 1 175 002 643 486 54,8% 1992/1993 1 056 019 587 859 55,7% 1993/1994 1 098 737 556 362 50,6% 1994/1995 1 068 828 545 261 51,0% 1995/1996 1 118 771 526 420 47,1% 1997 1 106 929 505 660 45,7% 1998 1 140 300 493 807 43,3% 1999 1 182 397 464 975 39,3% 2000 1 197 684 461 379 38,5% Kommunbidrag baserat på Fbf:s årliga statistikinsamling. Överensstämmelsen avseende verksamhetsår är exakt fr o m 1997. Kommunbidragets andel av det statliga stödet har varit stadigt sjunkande under hela 90-talet. Det finns heller inget som pekar på ett trendbrott. Det kommunala stödet till folkhögskolorna är i sammanhanget totalt sett marginellt (mellan 2,6 och 3,8 mkr under år 2000) även om det för var och en av de ca 20 folkhögskolorna utgör ett värdefullt stöd för verksamheten. I flera fall är kommunen involverade i ett huvudmannaskap, vilket oftast förklarar större bidrag till verksamheten. Trenden är dock också här tydlig vad avser ett fortsatt minskat stöd. I sammanhanget kan noteras att flera kommuner har även haft svårigheter att skilja generella bidrag från uppdragsutbildning när man besvarat enkäten. I huvudsak är dock redovisningen rensad från dessa bidrag. 10
V.3 Landstingens stöd till folkbildningen Landstingens stöd till folkbildningen i form av bidrag till folkhögskolorna har total ökat från ca 431 mkr till ca 437 mkr mellan 1999 och 2000. Alltså en marginell ökning (knappt 2%) som kan inrymmas i en prisomräkning, inom den statistiska felmarginalen, som en reell ökning eller som en kombination av samtliga dessa faktorer. Någon relevant jämförande statistik finns för närvarande ej. Tabell 10 Landstingsbidrag i relation till statsbidrag Rörelsefolkhögskolor Landsting s- bidrag 1991/1992 48,0% 13,0% 1994/1995 52,3% 10,2% 1996 53,0% 8,9% 1999 52,6% 10,1% Landstingsfolkhögskolor Undersökningsår Andel av omsättningen Statsbidrag Undersökningsår Andel av omsättningen Statsbidrag Landsting s- bidrag 1991/1992 41,0% 38,4% 1994/1995 47,3% 30,0% 1996 46,9% 30,2% 1999 45,6% 28,6% Från 1992/1993 tillkommer ett statligt stöd för särskild utbildningsinsats till folkhögskolan. Det förklarar de relativt stora förändringarna mellan 1991/1992 och 1994/1995. Landstingsbidragets andel sjunker som en konsekvens av att den statliga bidragsökningen ej följs av en motsvarande höjning från landstingssidan. När det gäller utvecklingen de närmaste tre åren tyder det mesta på en bibehållen nivå även om lokala variationer finns. Exempelvis anger tre Norrlandslandsting att man avser minska stödet. När det gäller relationen mellan statens och landstingens bidrag till folkhögskolorna på nationell nivå finns ej andra underlag än de ekonomiundersökningar som FBR gjort vid fyra tillfällen under 90-talet. I tabell 10 redovisas de statliga bidragets och landstingsbidragens (huvudmannabidrag på landstingsfolkhögskolor) utveckling uttryckt som andel av omsättningen vid folkhögskolorna. Utgångspunkten har varit medelvärden baserat på ca 130 140 enkätsvar respektive undersökningsår. I begreppet statsbidrag inkluderas det allmänna bidraget till folkbildningen (anslagspost 1), statsbidraget för särskild utbildningsinsats (anslagspost 2), bidrag för utvecklings- och försöksverksamhet (anslagspost 3), bidrag från Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) samt övriga stats- och EU-bidrag. Landstingsbidraget inkluderar såväl huvudmannabidraget som ersättningar för elever från det egna länet som studerar på andra folkhögskolor ( interkommunal ersättning ). 11
För att ge en bild av relationerna mellan de olika bidragen redovisas i tabell 11 några nyckeltal i form av medelvärden från den senaste ekonomiundersökningen av folkhögskolorna (verksamhetsåret 1999). Tabell 11 Nyckeltal Rörelsefhsk Landstingsfhsk Omsättning 19,5 mkr 20,6 mkr Statsbidrag 10,3 mkr 9,4 mkr Landstingsbidrag 2,0 mkr 0,2 mkr Huvudmannabidrag 0,4 mkr 5,7 mkr 1 1 D v s landstingsbidrag för skolor med landstinget som huvudman. Bidragens andel av omsättningen oavsett om det rör sig om stats- eller landstingsbidragen har blivit allt lägre under 90-talet. Relationen mellan statens respektive landstingens stöd till folkhögskolorna är dock mer tvetydig även om en nedåtgående trend kan skönjas avseende rörelsefolkhögskolorna. Att landstingens stöd i förhållande till det statliga stödet vid de egna skolorna ökar är sannolikt mer ett resultat av att det i landstingsbidraget även ingår hyresbidrag. I praktiken blir detta en kvittning mot den hyra skolan får betala till landstinget för sina lokaler. Även när det gäller landstingens stöd till studieförbunden och länsbildningsförbunden är bedömningen en oförändrad nivå totalt, även om regionala avvikelser förekommer. Möjligen kan en viss minskning av stödet skönjas i den prognos som flera av landstingen gör. ilaga 1 till rapport Utveckling av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor Tidsplan för enkäthanteringen 5 oktober Utskick till 21 landsting 10 oktober Utskick till 289 kommuner 20 oktober Senaste datum för enkätsvar 24 oktober Första påminnelsen till 82 kommuner och 3 landsting 6 november Andra påminnelsen till 32 kommuner 10 november Andra påminnelsen till ett landsting 11 6 december Kompletterande uppgifter inhämtas vi 12
Bilaga 2 till rapport Utveckling av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 13
14
15
16