En av nyckelpersonerna i arbetet med Boställshusen var Per-Olof Bengtsson som är rullstolsburen. Han roll var att bidra med kunnande om förutsättningar och villkor för den som tar sig fram med rullstol.
Ett lyckat case Följ med steg för steg mot tillgänglighet och möt profilerna bakom en ovanligt lyckad innovation. Välkommen till Boställshusen på Skeppsholmen. Text: Susanne Helgeson Foto: Nina Broberg 11
En regelrätt innovation med en stor potentiell marknad. Så beskrivs den lyftplattform som uppfanns under projektet Värdig Entré. I dag serietillverkas den och har blivit en försäljningsframgång. Den smäckra och nytänkande produkten ökar i dag tillgängligheten i allt från kyrkor, butiken Svenskt Tenn till prins Eugens Waldemarsudde. Och är inom kort på väg till Musée de la Défense i Paris och som inspiration för Notre Dame. Idén till lyftplattformen utvecklades i arbetsgruppen för ett av Värdig Entrés fyra pilotprojekt Södra Bankohuset i Stockholm där Statens fastighetsverk har sitt huvudkontor. För att realisera lyftplattformen krävdes dock en ombyggnad av torget utanför, vilket blev alltför omfattande. I stället valde man att installera den i byggnaderna för Karl XII:s drabanter Boställshusen på Skeppsholmen, mer kända som Långa raden. Utmaningen här var tre trappsteg som måste övervinnas. Tack vare lyftplattformen har man i dag en hotellreceptionen för alla. mannen bakom uppfinningen, industridesignern Ralf Rosenberg, berättar att han formulerade den tekniska och funktionella princip som låg till grund för Statens fastighetsverks upphandling av en produkt som inte fanns en så kallad innovationsupphandling. De svenska reglerna tillåter ett människolyft på 50 centimeter utan att skyddande räcken krävs. Och jag visste att det fanns industriella lyftbord drivna av saxliftar tänk om man slog ihop detta! Jag är ingen konstruktör men säkerställde att mitt förslag gick att lösa rent tekniskt. En stor utmaning var att göra så lite åverkan som möjligt i golvet djupet fick vara högst 150 millimeter för att inte skada byggnadens bjälklag. Arbetet resulterade i ett principunderlag som Statens fastighetsverk använde när de tog in offerter från ett antal olika tillverkare. Det danska företaget Guldmann A/S valdes, dels för att de är specialiserade på att utveckla lösningar för personer med funktionsnedsättning, dels var de mest etablerade och hade den lämpligaste produktionsapparaten, berättar Ralf Rosenberg och tillägger att förutsättningen för både serietillverkning och spridning beror på att grundproblemet är så pass vanligt att tre trappsteg med en sammanlagd höjd på cirka 50 centimeter är så ofta förekommande i kyrkor och äldre hus. Ralf Rosenberg sammanfattar sina erfarenheter från projektet Värdig Entré med orden inspirerande, stimulerande och innovativt. Redan från början var det en ny erfarenhet att som industridesigner bli offentligt upphandlad. Även arbetssättet var nytt, berättar han och lyfter fram det stimulerande samarbetet med gruppens arkitekt Erland Montgomery på AIX Arkitekter. Jag fick en oerhörd respekt för hans arkitekturhistoriska kunnande, hans sätt att förutsättningslöst närma sig problematiken och hans kunskaper om vad man får och inte får. andra nyckelpersoner var arbetsgruppens brukar representanter, bland annat Per-Olof Bengtsson som är rullstolsburen. Hans roll i Värdig Entré har varit att bidra med kunnande om förutsättningar och villkor för den som tar sig fram med rullstol. Vi brukare har funnits med i ett tidigt skede redan före upphandlingen. Nu när vi ser vad arkitekter och designer har gjort, är det bara att tacka för ett bra jobb, säger Per-Olof Bengtsson. Modellen att ha med brukare tidigt i processen har prövats flera år tidigare, i ett samarbete mellan organisationer för personer med funktionsnedsättning och Statens fastighetsverk. Samarbetet ledde till ett ökat kunnande om tillgänglighet, och en finare känsla även för de behov som inte har direkt med funktionsförmåga att göra. Per-Olof Bengtsson poängterar särskilt betydelsen av lösningarnas elegans: Värdighet är att få känna sig bekväm bland alla andra besökare när man kommer in någonstans. Vi vill inte ha lösningar som förfular miljön. Det är heller inte värdigt att ta sig upp i en hackande hiss det är en så oerhört viktig insikt. Ralf Rosenberg Erland Montgomery 1 I viloläge är den infälld i golvet. Tack vare metallkanter är den ändå tydligt markerad. 2 Användaren placerar sig på plattformen, trycker på en av bygelns knappar. Avåkningsskyddet hindrar användaren från att rulla av. 3 + 4 + 5 Lyftplattformen höjs upp och åt sidan över trappstegen, med 24 volts elmotorer som driver saxliften. 6 + 7 Slutligen angör den mjukt, skyddet åker ned och användaren kan rulla av. 12 Värdig Entré Foto Britt-Marie Hansson, AIX Arkitekter / Foto sid. 13: Nina Broberg
1 2 3 4 5 7 6
1 2 1 Från vänster: Rolf Carlberg, Kvalitetssamordnare, Hasse Gozzi, Byggledare, Gunhild Skoog-Jägbeck, Arkitekt, Ralf Rosenberg, Industridesigner, Per-Anders Johansson, Projektledare, Jørgen Guldmann, CEO Guldmann A/S, Jens Blirup, R&D Ingenjör, Hans Tell, Designsamordnare, Erik Annander, Platsschef 2 Ole Bøgh, Industridesigner, Jens Blirup, R&D Ingenjör, Mårten Johansson, Försäljningsingenjör 3 Christina Tegnhammar provar liften. Guldmann antog utmaningen att producera lyftplattformen. Ett klokt beslut som lett till ett utvecklat varumärke Stepless. Man måste tro på möjligheten och våga investera för att komma framåt, säger Jørgen Guldmann, Director Guldmann A/S. Han är mannen bakom företaget som tog sig an utmaningen att producera den plattform som tagits fram i arbetet med Värdig Entré. Tack vare Värdig Entré fick vi ny kunskap om ett helt nytt sätt att handla upp produkter utifrån en äldre byggnads specifika krav. I dag har vi ett utvecklat varumärke för tillgänglighetsprodukter Stepless där lyftplattformen ingår. Tidigare arbetade vi endast med standardlösningar men efter erfarenheterna av det här projektet skapades ett nytt affärsområde som tar sig an unika, kundanpassade lösningar, berättar han och tillägger att funktion, säkerhet och kvalitet är ledorden för Stepless-produkterna. Det jag tyckte var synd i projektet Värdig Entré var att så få tillverkare var intresserade av att utveckla nya produkter. han får medhåll av lars simeonsson på Guldmann Sverige AB som tillägger att lyftplattformen är ett bra exempel på hur stafettpinnen tagits över av andra beställare med behov av tillgänglighetslösningar i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Värdig Entré-projektet har verkligen bidragit till att utveckla marknaden för attraktiva tillgänglighetsprodukter, och reaktionerna på lyftplattformen fortsätter att vara mycket positiva. Jørgen Guldmann Lars Simeonsson 14 Värdig Entré
3 Boställshusen Östra och västra Boställshusen, eller Långa raden i folkmun, ritades av Nicodemus Tessin d.y. som under studieresor sett hur franska soldater bodde i långa längor. Byggnaderna, uppförda 1699 1702, var ursprungligen tänkta som kaserner för Karl XII:s drabanter, den 200 man starka elitkåren. Så användes de dock aldrig eftersom Sveriges krig med Ryssland och nederlaget vid Poltava innebar att få drabanter återvände till hemlandet. I stället fick Stockholms stad husen som där inhyste stadens fattiga under tio år. Därefter tog kronan över och använde husen som logement åt olika regementen, s keppsgosseskola och bostäder för högre befattningshavare i galärflottan. Även Kulturrådets verksamhet var förlagd till Boställshusen 1980 2006. Inför Statens fastighetsverks planer på att renovera en mängd olika byggnader på Skeppsholmen fanns en önskan att ge ön ett större dygnet-runt-liv. Krogkoncernen Nobis såg då chansen att realisera Hotel Skeppsholmen, invigt hösten 2009. Detta ställde krav på ombyggnation som både tog hänsyn till de kulturhistoriska värdena och dagens högt ställda krav på internationell hotellstandard med tillgänglighet för alla besökare. Foto: Nina Broberg 15