Kopparhalter i Käppalaverkets slam

Rapport Diarienummer KF2016-341 Kopparhalter i Käppalaverkets slam Jennie Amneklev Käppalaförbundet 2016-12-02

Käppalaförbundet 2 (25) Sammanfattning Sedan flera år tillbaka är koppar (Cu) den metall som för Käppalaförbundet (Käppala) begränsar givan vid slamspridning. Mer kunskap behövs om källor till uppmätta Cu-halter i slammet och denna studie syftar till att bidra till denna kunskap och utreda situationen för Käppala. Genom en litteraturstudie granskades Käppalas tidigare arbete, deras nät och anläggning samt hur halterna hos Käppala förhåller sig om de jämförs med andra reningsverk i Sverige. Det tidigare arbetet som lagts på att spåra källor till Cu hos Käppala har varit genomarbetat och relevant. Kopparbidraget varierar mellan kommunerna, bland annat beroende på variationer i deras flöde och att antalet anslutna personer skiljer sig åt. Käppalas halter jämfördes med medelvärdet för andra reningsverk i Sverige och det kan konstateras att halterna i inkommande vatten ligger över medelvärdet och i utgående vatten under medelvärdet. Cu-halten i slam hos Käppalaverket ligger också över medelvärdet och en ökande trend kan ses. Fler mätningar inom Käppalas nät behövs men exjobb kan också genomföras för att utreda Cu-mängden i ledningar samt vilka slags Cu-ledningar som finns i olika slags hus. Dessutom borde diffusa utsläpp och föroreningar i mark och grundvatten inom upptagningsområdet utredas. Slutligen finns det även en stor osäkerhet i mätvärden, vilket kan vara svårt att ändra. Det måste dock tas med i beräkningarna att denna osäkerhet kan försvåra arbetet att identifiera källor till Cu.

Käppalaförbundet 3 (25) Innehållsförteckning 1. Introduktion 4 1.1. Upplägg... 4 1.2. Tillvägagångssätt... 4 2. Källor till uppmätta kopparhalter i Käppalas slam 4 2.1. Hushåll... 5 2.2. Rörledningar... 5 3. Mätningar i Käppalas ledningsnät och anläggning 5 4. Käppalaverket jämfört med andra avloppsreningsverk 7 4.1. Halt i inkommande och utgående vatten... 8 4.2. Halt i slam... 11 4.3. Cu/P-kvot... 13 5. Osäkerheter 15 6. Sammanfattning och reflektion 17 6.1. Förslag på framtida projekt... 17 7. Källförteckning 19 8. Bilagor 20 8.1. Bilaga 1 Data till figurer och tabeller... 20 Figur 1-2 och Tabell 1 Data över kommunerna... 20 Figur 3 Koppar i ingående vatten... 21 Figur 4 Koppar i utgående vatten... 22 Figur 5-7 Koppar i slam... 22 Figur 8 Koppar per person... 23 Figur 9-10 Koppar/fosfoskvot... 23 Figur 10-12 Mätosäkerhet... 25

Käppalaförbundet 4 (25) 1. Introduktion Koppar (Cu) är den metall som gör att Käppalaförbundet i dag inte kan sprida full slamgiva på åkermark. Även om tungmetallen är ett essentiellt ämne är Cu vid höga halter mycket giftig för många organismer, både i mark och vatten. Vid slamspridning ackumuleras därför Cu-halten i jorden och behovet av mer kunskap om källor till uppmätta Cu-halter i slammet samt hur vi går tillväga för att minska dessa halter är stort. Denna studie utfördes med syftet att bidra till denna kunskap och utreda situationen för Käppala. 1.1. Upplägg Denna rapport är uppdelat in i tre delar: Källor till uppmätta kopparhalter i Käppalas slam Här ligger fokus på Käppalas tidigare arbete, vilket har presenterats genom olika examensarbeten och dessutom sammanfattats i Frenzel (2015). Beräkningarna och källorna som använts har granskats och en litteratursökning genomfördes för att se om någon ny data har presenterats inom området och som skulle kunna påverka resultatet. Mätningar i Käppalas ledningsnät och anläggning Här ligger fokus på att undersöka om det går att spåra var kopparn kommer ifrån, till exempel om det går att härleda till en speciell kommun, ett område inom en kommun eller en aktivitet vid verket. Detta inkluderar gammal data från mätningar som tagits i nätet, men även nya prover som togs under arbetets gång. Resultatet från dessa mätningar ställs även i relation till Cu mängd per ansluten person för att lättare kunna jämföra skillnaderna mellan kommunerna. Om det finns stora flöden från exempelvis dagvatten eller grundvatten kommer provtagningar av mark- och grundvatten granskas för att se om det finns förorenad mark som kan läcka Cu. Käppala jämfört med andra avloppsreningsverk Fokus ligger här på uppmätta halter hos Käppala, vilka ställs mot uppmätta värden hos andra avloppsreningsverk i Sverige. Om det är skillnad, vad kan förklaringen vara till att Käppala ligger så pass mycket högre/lägre än de andra verken? Ligger förklaringen vid anläggningen eller i nätet? Uppmätta Cu-halter och mängder i inkommande vatten, slam och utgående vatten jämförs mellan verken. Även en jämförelse mellan Cu mängd per person och år hos de olika reningsverken görs, med hänseende till antalet anslutna personer. 1.2. Tillvägagångssätt Främst genomfördes en litteraturstudie där källorna inkluderat dokument hos eller publicerat av Käppala (bland annat mätningar inom nätet och verket) samt andra svenska avloppsreningsverks miljörapporter. Mer information om detta finns i Bilaga 1. 2. Källor till uppmätta kopparhalter i Käppalas slam Enligt Frenzel (2015) kommer 65 % av inkommande Cu till Käppala från hushåll och rörledningar. Enligt Sörme och Lagerkvist (2002) är denna siffra 59 % och enligt Eriksson

Käppalaförbundet 5 (25) och Lagerkvist (2015) ligger den på 51 %. Ahlmark m.fl (2005) gör uppskattningen 60 %. Baserat på detta anses Frenzels (2015) uppskattning vara rimlig. 2.1. Hushåll Frenzel (2015) uppskattar bidraget från hushåll (ej inkluderat Cu i rörledningar) till 1 276 kg/år, baserat på 7,2 mg Cu per person och dag. Det motsvarar 33 % av inkommande Cu till Käppala. Almqvist (2007) uppskattar bidraget till att vara 7,7 mg per person och dygn vilket skulle innebära 1 356 kg/år. Detta inkluderar råvatten (90 kg/år), så det bidraget uppskattas till 1 266 kg/år efter avdrag. Detta överensstämmer med mängden som uppskattats i Frenzel (2015). 2.2. Rörledningar Frenzel uppskattar bidraget från rörledningar till 1 247 kg/år, vilket är baserat på 40,7 µg/l Cu i dricksvatten (1 338 kg/år, baserat på rörnätsanalyser på dricksvattnet) minus Cu i råvatten (90 kg/år). Det motsvarar 32 % av inkommande Cu till Käppala. Detta innebär att 49 % av vattnet från hushåll+rörledningar kommer från rörledningar. Enligt Lindh (2006) ligger medelvärdet för Cu i utgående vatten från Hammarby Sjöstad på 36,5 µg/l. Detta inkluderar Cu från enbart hushåll och inte rörledningar då Cu i rörledningar inte är tillåtet i Hammarby Sjöstad. Enligt Frenzel (2014) ligger mängden Cu från rörledningar på 40,7 µg/l. Dessa skulle ihop betyda att 53 % av den totala halten i vatten från hushåll (hushåll+rörledningar) kan förklaras av Cu i rörledningar. Frenzel (2015) uppskattar denna mängd till 49 %, baserat på bara egen data. Dessa siffror hamnar inom rimligt avstånd från varandra. 3. Mätningar i Käppalas ledningsnät och anläggning Käppala får vatten från 12 kommuner och totalt cirka 500 000 personer (Tabell 1). Solna är den kommun som bidrar med mest inkommande vatten till Käppala, medan Järfälla bidrar med minst flöde. Vidare har Solna även flest personer anslutna (15 %) och Järfälla har endast en liten del (1 %). Om vi däremot anpassar flödet till per person och år har istället Järfälla den största tillförseln. Tillförseln från de olika kommunerna blir mer jämförbar genom denna anpassning. Det måste dock nämnas att antalet arbetsplatser varierar mellan kommunerna, vilket också påverkar mängden hushållsspillvatten. Ingen hänsyn har tagits till denna variation. Varför vissa kommuner har en större tillförsel, anpassat till antalet anslutna personer, borde utredas vidare. Detta beror med största sannolikhet på vilket slags vatten som når spillvattnet i de olika kommunerna (till exempel mängden tillskottsvatten) och vilken slags bebyggelse som är ansluten, till exempel andelen hushåll och olika verksamheter.

Käppalaförbundet 6 (25) Tabell 1. De 12 kommuner vars avloppsvatten når Käppalaverket, hur många anslutna personer i de olika kommunerna, hur stor del av det totala flödet till Käppala de olika kommunerna står för samt bidraget av det totala flödet anpassat till befolkning. Siffrorna är avrundningar. Kommun Anslutna 2014 Anslutna (%) Del av flöde (%) Del av flöde, anpassat (%) Danderyd 32 421 7 9 10 Lidingö 46 029 9 10 8 Sigtuna 39 200 8 12 11 Sollentuna 72 487 14 11 6 Solna 76 158 15 14 7 Täby 68 236 14 12 7 Upplands-Bro 22 906 5 6 10 Upplands Väsby 41 860 9 7 6 Vallentuna 24 655 5 5 7 Järfälla 5 438 1 2 12 Nacka 47 286 10 10 8 Värmdö 25 091 4 3 7 Totalt 501 767 100 100 100 Baserat på äldre och nya mätningar har bidraget från de olika kommunerna uppskattats (Figur 1 och 2). Anmärkningsvärt här är det låga flödet från Vallentuna (0,6 % av det totala flödet och 1 g per person och år), det höga flödet från Solna (14 % av det totala flödet) och det höga flödet per person från Värmdö (15,3 g per person och år). Dessa siffror är baserade på mätningar från 2010-2015. Dock måste det tas i beaktande att dessa siffror till stor del är osäkra då de endast är baserade på enstaka tidigare mätningar i nätet. Detta gäller främst de undersökningarna som har gjorts innan 2016 (se Bilaga 1). Fler mätningar och speciellt mätningar i anslutningspunkterna för de olika kommunerna, bör göras för att fastställa att siffrorna stämmer. Inga mätningar har ännu genomförts i Sollentuna, Täby och Upplands Väsby (dessa står därför för 0 % i Figur 1). I skrivande stund är 43 % av inkommande mängd Cu till Käppala fortfarande okänd. 43% 6% 4% 7% 7% Figur 1 1. Hur stor del (%) av den Cu-mängd som kommer in till Käppalaverket som kommer från de olika anslutna kommunerna. 11% 0% 1% 14% 7% 0% 0% Danderyd Lidingö Sigtuna Sollentuna Solna Täby Upplands Väsby Vallentuna Nacka Värmdö Upplands Bro+Järfälla 1 Figur är ej komplett, data saknas för Sollentuna, Täby och Upplands Väsby. Dessa är därför 0 i figuren.

Käppalaförbundet 7 (25) Mängden per person (g/person och år) kan dessutom jämföras med den totala mängden in till Käppala under 2015 (Figur 2). Vallentuna ligger då långt under medan Värmdö ligger över mängden in till Käppala. Som nämnts tidigare är också dessa siffror väldigt osäkra och fler studier behövs. g/person och år 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Figur 2 2. Koppar per person och år i de olika kommunerna anslutna till Käppalaverket. År 2014 var omkring 3 % av inkommande vatten till Käppala dagvatten, 21 % grundvatten och 16 % indirekt nederbörd (9 % långsam och 7 % snabb). Denna fördelning kan antas gälla även för senare år. Vid en snabb genomgång hittades inga studier som visar på att mark och grundvatten inom Käppalas upptagningsområde innehåller höga halter Cu (exempelvis förorenad mark eller grundvatten). Förhoppningsvis kommer framtida mätningar inom nätet visa var mer fokus bör läggas. Om flöden med höga Cu-halter hittas kan då fokus bland annat läggas på att undersöka om det finns inläckande dagvatten, grundvatten eller indirekt nederbörd uppströms mätpunkten. En granskning av Cu-halten i inkommande vatten under året gjordes för att se eventuella variationer. Ett samband mellan ökad nederbörd (ökat inflöde till verket) och Cu-halt granskades av Frenzel (2016). Ju högre inflödet är, desto lägre är Cu-halten i vattnet. Det borde betyda att halten späds ut. Detta syns tydligt under våta år då det regnat mycket. Vidare kan inget samband ses mellan Cu-halten under de olika månaderna, ingen månad har under flera år i rad visat högre eller lägre Cu-halt jämfört med årsmedel. En svag ökning av Cu-halten i slam kan ses under hösten (oktober) och en svag nedgång under våren (mars) men annars kunde inte heller någon klar årsvariation ses. 4. Käppalaverket jämfört med andra avloppsreningsverk Studien har begränsats till större avloppsreningsverken i Sverige (> 100 000 anslutna). 11 verk har valts ut och en lista på dessa presenteras i Tabell 2. Alla verk utom ett (Kungsängens reningsverk i Västerås) är Revaq-certifierade. Uppmätta halter, mängder och 2 Figur är ej komplett, data saknas för Sollentuna, Täby och Upplands Väsby. Dessa är därför 0 i figuren.

Käppalaförbundet 8 (25) beräknade värden för de olika reningsverken har jämförts med Käppala. När ett medelvärde presenteras är detta således ett medelvärde för de 11 utvalda reningsverken. Data för de olika reningsverken har hittats i deras respektive miljörapporter 2007-2015. Tabell 2. Några svenska avloppsreningsverk, antalet anslutna personer under 2015 samt om de är Revaqcertifierade. Källa: Miljörapporter för de olika verken. Reningsverk Kommun Anslutna personer (2015) REVAQcertifierade Analys-labb 1 Henriksdal Stockholm 825 594 Ja Eurofins Ryaverket Göteborg 737 162 Ja Ryaverket Käppala Lidingö 501 767 Ja Eurofins Bromma Stockholm 351 032 Ja Eurofins Sjölunda Malmö 326 500 Ja Vattenlaboratoriet Himmerfjärdsverket Grödinge 314 100 Ja Alcontrol/ALS Kungsängsverket Uppsala 171 400 Ja ALS Nykvarnsverket Linköping 140 500 Ja Tekniska Verken Kungsängens ARV Västerås 132 435 Nej Alcontrol Slottshagen Norrköping 130 600 Ja Alcontrol Skebäcks Örebro 123 006 Ja Eurofins 1 Laboratoriet de olika verken använt sig av under 2015. Begränsat till metallanalyser De olika labben har olika mätosäkerhet för Cu: Eurofins: 15 % för slam och 20 % för vatten. Ryaverket: 22 % för vatten (under 90-talet, kan ha justerats). Vattenlaboratoriet: 25 % för slam och 10 % för vatten. Alcontrol: 20 % för slam och 15 % för vatten. ALS: ca 20 % för slam och vatten. Tekniska Verken: 20 % för slam och vatten. 4.1. Halt i inkommande och utgående vatten I Käppalaverket uppmättes Cu-halten i inkommande vatten till 67 µg/l under 2015. Utgående vatten från Käppalaverket låg under samma period på 6,5 µg/l och den totala mängden i slam var 3 720 kg, vilket motsvarar 7,7 g/person (501 767 personer anslutna). Vid en första anblick skiljer sig inte dessa halter och mängder nämnvärt från andra avloppsreningsverk i Sverige, då andra verk har både högre och lägre halter i sitt inkommande och utgående vatten (Tabell 3, Figur 3 och 4).

Käppalaförbundet 9 (25) Tabell 3. Kopparhalter i ingående och utgående vatten samt slam hos några avloppsreningsverk år 2015. Källa: Miljörapporter för de olika verken. Reningsverk Cu in.vatten (µg/l) Cu ut.vatten (µg/l) Mängd i slam (kg/år) Henriksdal 73 3,5 6 000 7,3 Ryaverket 51 7,0 6 400 8,7 Käppala 67 6,5 3 720 7,7 Bromma 40 9,7 2 200 6,3 Sjölunda 68 6,2 3 000 9,3 Himmerfjärd 52 11 1 900 6,1 Kungsängsverket 55 6,1 1 200 7,0 Nykvarnsverket 65 3,3 870 7,3 Kungsängens ARV - 11 1 100 8,3 Slottshagen 58 7,6 900 6,9 Skebäcks 39 4,4 790 6,4 Medelvärde 57 6,9-7,3 Per person och år (g) Om ett medelvärde beräknas för alla avloppsreningsverk (där data funnits tillgänglig) kan det dock konstateras att Cu-halten i inkommande vatten hos Käppala ligger över medelvärdet och har gjort det i princip varje år sedan 2005, undantaget är 2008-2010 då halten låg runt och under medelvärdet (Figur 3). Kopparhalterna i det ingående vattnet från Käppala uppskattades innan 2010 endast utifrån mängden i slam. De uppmätta halterna från dessa år kan därför anses vara mer osäkra än de efter 2010. Det är oklart om situationen är detsamma för de andra verken eller om de mätte halterna i det ingående vattnet. Här har Cu-halterna rapporterade i avloppsreningsverkens miljörapporter för varje år använts. 130 110 90 70 50 Cu i inkommande vatten, µg/l Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Nykvarnsverket Slottshagen 30 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 3. Kopparhalter i inkommande vatten till Käppala och andra avloppsreningsverk i Sverige, samt medelvärdet för de analyserade verken. 2012 Kopparhalten i utgående vatten hos Käppala ligger under medelvärdet (Figur 4) och har gjort det sedan 2005. Halterna hos övriga varierar dock kraftigt mellan olika verk och olika år. Den uppmätta Cu-halten i utgående vatten hos Kungsängsverket (Uppsala) 2007-2008 har exkluderats från figur 4 då dessa ligger högt över de övriga (52 µg/l 2007 och 27 µg/l 2006). 2013 2014 2015 Skebäcks Medelvärde

Käppalaförbundet 10 (25) Dessa halter är förhöjda jämfört med senare år då vattnet i kommunen avhärdades 2008, vilken ger ett mjukare vatten som medför att mindre Cu släpper från vattenledningarna. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Cu i utgående vatten, µg/l 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsve rket Kungsängsverke t Kungsängens arv Nykvarnsverket Slottshagen Skebäcks Medelvärde Figur 4. Kopparhalter i utgående vatten hos Käppala och andra reningsverk i Sverige, samt medelvärdet för de analyserade reningsverken. Förhållandet mellan inkommande och utgående vatten (kvoten) beräknades för att se hur stor del av Cu i det inkommande vattnet som återfinns i det utgående vattnet (Tabell 4). Beräkningen gjordes genom att halten i utgående vatten delades med halten i inkommande vatten. En kvot på 100 % innebär därför att allt Cu som kommer in till verket också går ut genom vattnet. Denna siffra bör därför vara så låg som möjligt då Cu-halten helst ska samlas i slammet. En jämförelse har gjorts för hur skillnaden ser ut mellan Käppala och medelvärdet för några reningsverk i Sverige. Förhållandet visar att Käppalaverket varje år sedan 2007 ligger under medelvärdet och därför i högre grad renar vattnet från Cu jämfört med de andra verken. Tabell 4. Hur stor del (kvot, %) av Cu i inkommande vatten till de olika reningsverken som återfinns i utgående vatten. Käppala vs medelvärdet visar om Käppala legat under eller över det genomsnittliga värdet under året. År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Käppala (%) 10 11 8 9 4 6 5 6 10 Henriksdal (%) - - - 5 6 6 5 6 5 Bromma (%) - - 5 18 17 20 26 20 24 Ryaverket (%) 19 17 14 12 16 14 17 19 14 Sjölunda (%) 9 16 8 11 7 11 10 8 9 Himmerfjärdsverket (%) 19 27 19 17 17 20 23 18 21 Kungsängsverket (%) - - 14 14 16 16 11 7 11 Nykvarnsverket (%) 9 6 9 8 9 7 6 7 5 Slottshagen (%) 13 12 9 10 8 10 11 14 13 Skebäcks (%) 15 7 8 9 9 11 11 17 11 Medelvärde (%) 12 14 10 12 11 12 12 12 12 Käppala vs medelvärdet under under under under under under under under under - Ingen uppgift

Käppalaförbundet 11 (25) 4.2. Halt i slam Kopparhalten i slam hos avloppsreningsverken under de senaste fem åren presenteras i Figur 5. Käppala har högre Cu-halt i slam jämfört med medelvärdet för alla verk. Några avloppsreningsverk (framförallt till exempel Nykvarnsverket) har Cu-halter i slam som ligger långt under de övriga. Himmerfjärdsverket är det verk med flest anslutna (300 000) som ändå haft en relativt låg Cu-halt i slam (300 330 mg/kg TS) under de senaste fem åren. De har dock under samma period haft en Cu-halt i utgående vatten som legat högre än de andra reningsverken (Figur 4). 550 500 450 400 350 300 250 Cu i slam, mg/kg TS Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Nykvarnsverket Kungsängens arv Slottshagen 200 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 5. Kopparhalter i slam hos några reningsverk i Sverige mellan 2010 och 2015. Skebäcks Medelvärde Kopparhalten i slam hos avloppsreningsverken under de senaste 20 åren presenteras i Figur 6. Jämfört med Henriksdal och Bromma ligger Käppala i ungefär samma nivå under slutet av 1990-talet. Efter 1998 börjar Cu-halten hos Käppala öka jämfört med Henriksdal och Bromma och en tydlig ökning kan sedan ses från 2003. Käppala ligger över medelvärdet för Cu-halten i slam under alla år sedan 2001.

Käppalaförbundet 12 (25) 600 550 500 450 400 350 300 250 200 Cu i slam, mg/kg TS 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 6. Kopparhalter i slam hos några svenska reningsverk 1995-2015. Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Nykvarnsverket Kungsängens arv Slottshagen Skebäcks Medelvärde Käppala använde sig av Kemicond under 2006-2014. I Figur 6 syns en ökning av Cu-halten i slam under dessa år och en minskning kan även ses efter det att Kemicond togs bort. Då det endast gått något år sedan Kemicond avvecklades är det svårt att dra någon slutsats om det finns ett samband. Detta bör dock undersökas om några år då vi borde kunna se hur halten ändrats eller till och med gått tillbaka till samma nivåer som innan Kemicond infördes. Årsvärdena för Cu-halten i slam hos Käppalaverket och medelvärdet för de analyserade verken ses i Figur 7. En trendlinje visar att medan medelhalten hos verken minskar, ökar den hos Käppala. 600 500 400 300 200 100 Trend för Cu i slam, mg/kg TS 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Käppala Medelvärde Linjär (Käppala) Linjär (Medelvärde) Figur 7. Halten i slam hos Käppala och medelvärdet för de analyserade verken, samt trendlinje för båda. Skillnaden mellan Cu per person och år (anslutna till de olika verken) varierar och Käppala kan anses ligga på ungefär samma nivå som de övriga, dock strax över medelvärdet (Figur 8). Nykvarnsverket, som hade betydligt lägre mängd än de övriga i total halt i slam (Figur 5) ligger ändå på ungefär samma nivå Cu per person och år. Den presenterade mängden Cu per

Käppalaförbundet 13 (25) person och år beräknades utifrån total mängd i slam för verket och antal anslutna personer till verket det angivna året. g Cu/person och år Käppala 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2013 2014 2015 Figur 8. Cu per person och år hos några reningsverk i Sverige 2014-2016. Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärd Kungsängsverket Nykvarnsverket Kungsängens arv Slottshagen Skebäcks Medelvärde Enligt SCB (2016) ligger Cu-halten i slam högre hos större reningsverk jämfört med mindre (totalt 431 reningsverk under år 2014, osäkerhet på data: 15-25 %) (Tabell 5). Jämfört med dessa siffror ligger Käppala återigen över medelvärdet för Cu-halt i slam och under medelvärdet för Cu-halt i utgående vatten. Tabell 5. Koppar i slam och utgående vatten baserat på anslutna personekvivalanter. Källa: SCB 2016. Personekvivalanter (dim) Koppar i slam (mg/kg TS) Koppar i utgående vatten (µg/l) < 20 000 20 001 < 100 000 Totalt Käppala 100 000 2014 2014 309 332 383 348 463-14,9 7,4 10,2 4,0 4.3. Cu/P-kvot Ett annat sätt att jämföra Cu-halten hos Käppala med andra avloppsreningsverk är att titta på koppar/fosfor-kvoten (Cu/P-kvot) (Figur 9 och 10). Det är detta gränsvärde som begränsar slamgivan för Käppala. Denna kvot bör vara så låg som möjligt, då det innebär att antingen är Cu-halten i slammet låg eller så är P-halten i slammet hög. Koppar/fosfor-kvoten hos Käppala ligger runt medelvärdet för slam och under medelvärdet för inkommande vatten under åren 2010-2015. Detta medelvärde är baserat på de sju avloppsreningsverk som presenteras i Figur 9 och 10.

Käppalaförbundet 14 (25) 18000 Cu/P-kvot, slam, mg/kg 16000 14000 12000 10000 8000 Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Himmerfjärdsverket Sjölunda Kungsängsverket Medelvärde 6000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 9. Koppar/fosfor-kvoten i slam hos några svenska reningsverk 2010-2015 25 000 23 000 Cu/P-kvot, inkommande vatten, µg/l Cu, mg/l P 21 000 19 000 17 000 15 000 13 000 11 000 9 000 7 000 Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Himmerfjärdsverket Sjölunda Kungsängsverket Medelvärde 5 000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 10. Koppar/fosfor-kvoten i inkommande vatten hos några svenska reningsverk 2010-2015 3. Kvoterna skiljer sig mellan de olika verken beroende på om beräkningarna gjorts på inkommande vatten eller slam. Detta kan bland annat bero på mätosäkerheten vid analys i vatten och slam, vilket också påverkar hur stor del av kopparn och fosforn i inkommande vatten som återfinns i slammet. Denna osäkerhet diskuteras vidare nedan. 3 Halterna för fosfor hos Ryaverket, Himmerfjärdsverket och Kungsängsverket är viktade årsmedelvärden (mot det totala flödet). De övriga halterna är ej viktade.

Käppalaförbundet 15 (25) 5. Osäkerheter Mätosäkerheten för Cu-halten i vatten varierar hos de olika verken (Figur 11-13) beroende på vilket analyslaboratorium de valt att använda (Tabell 2). De flesta verk har en mätosäkerhet på mellan 10-25 % för Cu-halt i slam och vatten. Att tolka resultaten är därför svårt. I denna studie nämns att Cu-halten i slam och vatten hos Käppala ligger under eller över medelvärdet. Mätosäkerheten i figur 11-13 visar dock att Cu-halterna hos Käppala kan ligga närmare eller längre från medelvärdet än vad som presenterats. Detta bör tas i beaktande när de jämförande resultaten presenteras och diskuteras. Halterna som är inkluderade i denna studie är baserade på årsmedelvärden, vilket är sammanställt utifrån 12 månadsprover. Osäkerheten på analyserna är konstant, men ju fler prov som analyseras desto närmare verkligheten borde medelvärdet komma. 120 100 80 Cu i inkommande vatten, µg/l µg/l 60 40 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Nykvarnsverket Slottshagen Skebäcks Medelvärde Figur 11. Kopparhalter i inkommande vatten hos olika verk, inklusive mätosäkerheten. 20 Cu i utgående vatten, µg/l 15 µg/l 10 5 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Kungsängens arv Nykvarnsverket Slottshagen Skebäcks Medelvärde Figur 12. Kopparhalter i utgående vatten hos olika verk, inklusive mätosäkerheten.

Käppalaförbundet 16 (25) 700 600 500 400 300 200 100 Cu i slam, mg/kg TS 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Nykvarnsverket Kungsängens arv Slottshagen Skebäcks Medelvärde Figur 13. Kopparhalter i slam hos de olika verken, inklusive mätosäkerheten. Ett område där denna osäkerhet är tydlig är vid jämförelsen av mängden Cu i inkommande vatten, slam och utgående vatten (Tabell 6). Mängd Cu i inkommande vatten bör återfinnas i slam + utgående vatten. Detta stämmer dock inte för flera avloppsreningsverk, till exempel uppskattades mängden Cu i inkommande vatten hos Käppalaverket under 2015 ligga cirka 660 kg under mängden som återfinns i slam + utgående vatten. Hos Henriksdals avloppsreningsverk var det under samma år istället 1 300 kg Cu som fanns i det inkommande vattnet och som inte återfanns i slam + utgående vatten. Denna mängd varierar dessutom både mellan verken och mellan olika år. Tabell 6. Cu-mängder i inkommande, utgående vatten samt slam hos reningsverken. Cu-skillnaden har beräknats genom: Cu-mängder i inkommande vatten (slam + utgående vatten), 2015. Presenterade siffror är baserade på avrundningar. Källa: Miljörapporter för de olika reningsverken. Reningsverk Cu in.vatten (kg/år) Cu slam (kg/år) Cu ut.vatten (kg/år) Cu skillnad (kg/år) Henriksdal 7 700 6 000 370 + 1 300 Ryaverket 7 600 6 400 1 000 + 120 Käppala 3 600 3 700 400-660 Bromma 2 100 2 200 520-600 Sjölunda 2 900 3 000 260-420 Himmerfjärd 2 200 1 900 470-140 Kungsängsverket 990 1 200 110-330 Nykvarnsverket 1 000 53 870 + 110 Kungsängens ARV 1 - - - Ej uppskattat Slottshagen 1 - - - Ej uppskattat Skebäcks 640 790 70-220 1 Ingen mätning av Cu i ingående vatten och en uppskattning har därför inte gjorts för verket.

Käppalaförbundet 17 (25) 6. Sammanfattning och reflektion Beräkningarna i rapporten verkar överensstämma med annan litteratur. Kopparbidraget per person varierar mellan kommunerna men mer studier behövs. För att kunna gå vidare och spåra källor uppströms behövs mer mätningar inom Käppalas nät samt fler studier över hur mycket Cu som verkligen löses från ledningar. Detta skulle kunna ge insyn i vilka områden (till exempel industriellt eller hushåll) eller kommuner som bidrar med mer eller mindre Cu än andra. Käppalas halter i inkommande och utgående vatten samt slam skiljer sig från andra avloppsreningsverk i Sverige, dock är variationen inte stor. Halten i inkommande vatten ligger över medelvärdet och i utgående vatten under medel, vilket kan förklara varför Käppala har en högre mängd Cu i slammet jämfört med andra. Andra verk har genom åren haft högre och lägre Cu-halter än Käppala i inkommande och utgående vatten. Cu-halten i slam hos Käppalaverket ligger över medelvärdet, men andra verk har under vissa år haft högre halter av Cu jämfört med Käppalaverket. Vidare visar också Cu-halten i slammet en ökande trend, medan medelvärdet för de analyserade verken visar en minskande trend. Det är en stor osäkerhet i mätvärdena, då de flesta analysresultat inkluderar en mätosäkerhet på runt 20 %. Frenzel uppskattade att källan till omkring 24 % av den inkommande mängden Cu till Käppala fortfarande är oidentifierad. En lägre mätosäkerhet är svårt att uppnå, även om det är eftersträvansvärt. 6.1. Förslag på framtida projekt Förslag: Det finns olika sorters Cu-rörledningar i olika sorters hus. Dessa ledningar släpper ifrån sig olika mängder beroende på sort. Halterna kan variera mellan 0,01 och 0,5 mg/l (Frenzel, 2015, har räknat med 0,04 mg/l). Bostäder uppförda under 1940-1950-tal har till exempel en högre Cu-halt i sina rör. Eventuellt kan den uppskattade mängden Cu i rörledningar bli mer pålitlig om en studie görs för att undersöka skillnad mellan Cu-rör samt mängden Cu-rör som finns i Käppalas upptagningsområde. Sannolikt är dock att den nya uppskattningen kommer att vara i ungefär samma område som den nuvarande. Detta skulle exempelvis kunna göras genom ett exjobb. Förslag: Mer undersökningar måste göras av dagvatten och indirekt nederbördspåverkan. Det finns många diffusa utsläpp av Cu från källor såsom t.ex. trafik, tågledningar, behandlat trä etc. som kan hamna i dagvatten och indirekt nederbördspåverkan. Även om mängden vatten från dessa källor är låg i Käppalas upptagningsnät, och Cu-halten i inkommande vatten späds ut vid större mängder nederbörd, bör en undersökning göras, främst för att ha underlag för att utesluta källan. Förslag: En granskning borde göras av undersökningar av mark och grundvatten som gjorts i kommunerna, speciellt kommuner som har inläckage från grundvatten till spillnätsledningar. Många markundersökningar görs vid t.ex. nybyggnationer. På samma sätt som punkten ovan är det en mindre mängd vatten som kommer från grundvatten, men det är ändå en källa som bör undersökas. Provtagningar har

Käppalaförbundet 18 (25) påbörjats inom Käppalas nät, vilket tro kunna bidra med viss kunskap till denna fråga. Förslag: Fler undersökningar i nätet, både på sediment som ligger i rören samt på så kallad smutspuls (first flush), med andra ord den första mängd som släpps i början av ett högt flöde efter en torrperiod eller en period med lågt flöde. Förslag: Efterhand spillnätet analyseras bör beräkningar göras på mängden Cu som kommer från de olika kommunerna. Detta kan göras utifrån de olika storlekarna på flöden som kommer från de olika kommunerna. Förslag: Mer undersökningar skulle kunna göras av mätosäkerheten, till exempel om det går att minska osäkerheten? Hur stor skillnad är det verkligen på de olika labben? Vad finns det med för- och nackdelar med att byta labb emellanåt (som till exempel Gryaab gör)? Förslag: En undersökning över hur Kemicond påverkat Cu-mängden som hamnat i slammet. Utifrån data presenterad i denna studie kan vi se ett samband mellan användandet av Kemicond och Cu-halten eller Cu/P-kvoten i olika steg i processen?

Käppalaförbundet 19 (25) 7. Källförteckning Ahlmark, P., Andersson, L., Kusoffsky, E., Grahn, N. och Soleiman, E. 2005. Ekologisk Sanitet Avloppshanteringen i Hammarby Sjöstad. Uppsala Universitet. Almqvist, H., Andersson, Å., Jensen, A. och Jönsson, H. 2007. Sammansättning och flöden på BDT-vatten, urin, fekalier och fast organiskt avfall i Gebers. Svenskt Vatten rapport Nr 2007-05. Eriksson, M. och Lagerkvist, R. 2015. Hushållsspillvatten från Skarpnäck en sammanställning 1995-2013. Stockholm Vatten. Frenzel, M. 2015. Kopparhalter i Käppalas slam En jämförelse mellan 2011 och 2014. Käppalaförbundet. Frenzel 2016. Förhöjda metallhalter i R100 under sommaren 2016 Utvärdering av analysresultat kopplat till tidigare års problematik. Käppalaförbundet. Lindh, K. 2006. Rent avlopp Hammarby Sjöstad. Stockholm Vatten. SCB. 2016. Utsläpp till vatten och slamproduktion 2014. Statistiska Centralbyrån, Sveriges Officiella Statistik MT 22 SM 1601. Sörme, L. och Lagerkvist, R. 2002. Sources of heavy metals in urban wastewater in Stockholm. The Science of the Total Environment 298 (2002) 131-145.

Käppalaförbundet 20 (25) 8. Bilagor 8.1. Bilaga 1 Data till figurer och tabeller Figur 1-2 och Tabell 1 Data över kommunerna Följande har använts som underlag för Figur 1 och 2. Kommun År 1 Anslutna under aktuellt år (st) Per person (g/person och år) Andel Cu (%) 2 Total mängd Cu (kg) 3 Danderyd 2014 32 295 9 4 258 6 Lidingö 2014 45 206 8 5 407 6 Sigtuna 2012-2013 38 500 7,7 6 6,9 263 6 Sollentuna Solna 2010 68 144 7,7 6 522 6 Täby Upplands Väsby Vallentuna 2011-2012 24 455 1,0 6 0,6 23 6 Nacka 2011-2012 47 091 6,8 6 7,0 277 6 Värmdö 2010-2011 18 678 15,3 6 4,5 178 6 Upplands 2016 28 344 7,8 6 6,0 6 222 6 Bro+Järfälla Okänt 42 1 År då provtagningar genomförts. 2 Andel Cu-mängd hos Käppala som uppmätts i den aktuella kommunen. 3 Se beräkning nedan. 4 Beräknad genom ett totalt flöde på 87 kg Cu / 9 600 personer anslutna uppströms. 5 Beräknad genom ett totalt flöde på 69 kg Cu / 9 100 personer anslutna uppströms. 6 Beräknad utifrån ifylld data i tabellen, se nedan. Medelvärdet beräknades för per person (7,9 g/person och år) och mängden per person anslutna till Käppalaverket 2015 (7,4 g/person och år, 3 720 kg/år och 501 767 personer). Där data inte funnits och beräkningar har behövts göras har de gjorts utifrån: Per person = total mängd Cu / anslutna under aktuellt år. Total mängd = andel Cu * total mängd Cu uppmätt i slam hos Käppala aktuellt år. Andel Cu = total mängd Cu / total mängd Cu uppmätt i slam hos Käppala aktuellt år. Cu i slam 2015 2014 2013 2012 2011 2010 Käppala (kg) 3 720 3 669 3 780 3 986 3 965 3 637 I Tabell 1 i rapporten presenteras Anslutna 2014, Anslutna (%), Del av flöde (%) och Del av flöde, anpassat (%). Dessa beräknades utifrån: Andel anslutna = antal anslutna per kommun / totalt anslutna. Bidrag per kommun (del av flöde) = mängd vatten per kommun / total mängd vatten. Det anpassade bidraget (del av flöde, anpassat) = l/person och år per kommun / total l/person och år.

Käppalaförbundet 21 (25) Följande har använts som underlag för Tabell 1. Kommun Mängd vatten (m 3 /år) Anslutna (st) 1 l/person och år Danderyd 4 514 584 32 309 139 734 Lidingö 5 059 589 44 993 112 454 Sigtuna 6 079 625 38 150 159 361 Sollentuna 5 700 000 68 485 83 230 Solna 7 269 535 73 391 99 053 Täby 6 099 610 66 949 91 108 Upplands Bro 3 126 571 22 197 140 859 Upplands Väsby 3 581 772 40 844 87 695 Vallentuna 2 391 100 24 328 98 288 Järfälla 883 329 5 174 170 741 Nacka 5 251 573 46 529 112 867 Värmdö 1 653 368 16 890 97 890 Totalt 51 610 656 480 236 1 393 280 1 Medelvärdet mellan anslutna första jan 2013 och första jan 2014. Källor: Data för anslutna är från Käppalaverket (Slutlig och preliminär fördelning). Data från provtagningar (som använts vid beräkning för Danderyd och Lidingö, kolumn 4) är från Käppalaverket (Kommunprovtagningar). Figur 3 Koppar i ingående vatten Följande har använts som underlag för Figur 3. µg/l 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Käppala 67 67 72 67 76 77 80 71 77 71 67 Henriksdal - - - - - 73 73 68 75 77 73 Bromma - - - - 40 44 44 40 43 45 40 Ryaverket 73 69 70 69 75 74 64 56 65 54 51 Himmerfjärdsverket 46 50 57 58 62 66 57 38 51 55 52 Sjölunda - - 80 95 91 75 74 80 80 69 68 Kungsängsverket 329 1 445 1 483 1 207 1 123 92 87 70 76 71 55 Kungsängens ARV - - - - - - - - - - - Slottshagen - - - - - - - - - - - Skebäcks - 66 52 47 56 40 47 43 49 44 39 Nykvarnsverket - - 59 81 68 66 59 55 57 61 65 Medelvärde 62 63 63 68 77 65 64 60 64 59 57 - Data ej tillgänglig. 1 Har exkluderats från figuren pga kraftigt förhöjda värden. Källor: Miljörapporter och kontakt med reningsverken.

Käppalaförbundet 22 (25) Figur 4 Koppar i utgående vatten Följande har använts som underlag för Figur 4. µg/l 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Käppala 15 9,0 5,7 6,9 7,6 6,0 6,9 3,0 4,0 4,0 4,0 Henriksdal - - - 2,0 3,0 3,0 4,0 4,2 4,4 3,6 4,5 Bromma - - - 2,0 2,0 2,0 8,0 7,5 8,1 11 9,2 Ryaverket 11 12 13 8 12 11 9,2 10 8 11 10 Himmerfjärdsverket 4 2,9 4,3 11 16 12 11 9,6 7,6 12 10 Sjölunda - - - 6,8 15 7,3 8,6 5,3 8,6 7,9 5,7 Kungsängsverket - - - - - 17 13 14 11 8,2 5,3 Kungsängens ARV - - - 6,2 5,3 8,4 6,9 9,1 13 7,2 13 Slottshagen - - - 10 8,4 6,5 7,0 5,7 5,8 7,1 7,7 Skebäcks - - 6,6 7,7 3,4 4,3 3,7 4,3 4,6 5,6 7,6 Nykvarnsverket - - - 5,4 4,6 5,9 5,5 5,1 4,1 3,4 4,2 Medelvärde 10 8,0 7,4 6,8 8,0 7,6 7,7 7,3 7,4 7,4 7,1 - Data ej tillgänglig. Källor: Miljörapporter och kontakt med reningsverken. Figur 5-7 Koppar i slam Följande har använts som underlag för Figur 5, 6 och 7. 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Käppala 431 435 420 410 460 430 390 403 380 390 390 Henriksdal 420 440 430 400 390 390 380 390 393 380 370 Bromma 430 460 440 420 440 390 350 370 343 350 350 Ryaverket 435 430 408 413 386 440 508 448 407 421 413 Himmerfjärdsverket - - - - - - - - - 310 290 Kungsängsverket - - - - - - - - - - - Kungsängens ARV - - - - - - - - - - - Slottshagen - - - - - - - - - - - Skebäcks - - - - - - - - - - - Nykvarnsverket - - - - - - - - - - - Sjölunda - - - - - - - - - - - Medelvärde 429 441 425 411 419 413 407 403 381 370 363 - Data ej tillgänglig.

Käppalaförbundet 23 (25) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Käppala 400 430 430 460 500 510 512 493 463 465 Henriksdal 380 380 390 400 420 430 424 410 420 390 Bromma 350 390 370 400 420 440 409 420 400 390 Ryaverket 383 367 395 373 424 489 486 508 442 434 Himmerfjärdsverket 300 300 329 313 330 318 298 298 322 320 Kungsängsverket 339 280 310 300 340 350 340 432 374 361 Kungsängens ARV - 280 310 300 340 350 340 330 370 380 Slottshagen - 310 323 311 348 358 340 328 339 338 Skebäcks 263 279 248 239 298 293 278 288 283 258 Nykvarnsverket 289 259 268 285 267 247 249 289 294 280 Sjölunda - 500 540 490 481 463 450 480 443 490 Medelvärde 338 343 354 351 374 382 373 390 374 373 - Data ej tillgänglig. Källor: Miljörapporter och kontakt med reningsverken. Figur 8 Koppar per person Följande har använts som underlag för Figur 8. Mängd 2015 (kg) Mängd 2014 (kg) Mängd 2013 (kg) Personer 2015 (st) Personer 2014 (st) Personer 2013 (st) g/person 2015 g/person 2014 g/person 2013 Käppala 3 720 3 669 3 780 501 767 485 422 475 049 7,4 7,6 8,0 Henriksdal 6 000 6 200 6 000 825 594 811 100 784 064 7,3 7,6 7,7 Bromma 2 200 2 200 2 100 351 032 341 900 327 527 6,3 6,4 6,4 Ryaverket 6 437 6 426 6 915 737 162 725 617 705 715 8,7 8,9 9,8 Himmerfjärd 1 907 1 914 1 903 314 100 314 100 1 306 500 6,1 6,1 6,2 Sjölunda 3 030 2 731 2 987 326 500 333 600 317 000 9,3 8,2 9,4 Kungsängsverket 1 200 1 300 1 400 171 400 168 900 166 300 7,0 7,7 8,4 Kungsängens 1 100 1 000 1 000 132 435 130 333 127 956 8,3 7,7 7,8 ARV Slottshagen 897 969 952 130 600 121 600 120 100 6,9 8,0 7,9 Nykvarnsverket 868 879 860 140 500 137 500 136 000 6,2 6,4 6,3 Skebäcks 788 788 864 123 006 120 751 116 796 6,4 6,5 7,4 1 Samma siffra antagen som för 2015 då data inte fanns tillgänglig för 2014. Figur 9-10 Koppar/fosfoskvot Följande har använts som underlag för Figur 9 och 10. Cu inkommande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 vatten (µg/l) Käppala 77 80 71 77 71 67 Henriksdal 73 73 68 75 77 73 Bromma 44 44 40 43 45 40 Ryaverket 75 74 64 56 65 54 Himmerfjärdsverket 62 66 57 38 51 55 Sjölunda 75 76 81 78 70 74 Kungsängsverket 92 87 70 76 71 55

Käppalaförbundet 24 (25) P inkommande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 vatten (mg/l) Käppala 6,5 6,2 4,8 5,8 5,6 5,3 Henriksdal 5,3 4,8 5,1 5,6 5,5 5,6 Bromma 2,8 2,6 2,6 3,2 3,4 3,4 Ryaverket 3,9 3,4 3,5 3,3 3,3 3,4 Himmerfjärdsverket 5,3 3,8 3,2 3,6 3,3 3,3 Sjölunda 5,3 5,8 5,5 5,6 5,1 4,8 Kungsängsverket 6,1 5,2 4,7 5,4 5,8 6,1 Cu/P-kvot 2010 2011 2012 2013 2014 2015 inkommande vatten Käppala 11 846 12 903 14 792 13 276 12 679 12 642 Henriksdal 13 774 15 208 13 333 13 393 14 000 13 036 Bromma 15 714 16 923 15 385 13 438 13 235 11 765 Ryaverket 19 154 22 047 18 079 16 918 19 637 16 119 Himmerfjärdsverket 11 698 17 368 17 813 10 556 15 455 16 667 Sjölunda 14 071 13 036 14 674 14 004 13 861 15 449 Kungsängsverket 15 082 16 731 14 894 14 074 12 241 9 016 Medelvärde 14 477 16 317 15 567 13 665 14 444 13 528 Cu slam (mg/kg TS) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Käppala 500 510 512 493 463 465 Henriksdal 420 430 424 410 420 390 Bromma 420 440 409 420 400 390 Ryaverket 424 489 486 508 442 434 Himmerfjärdsverket 330 318 298 298 322 320 Sjölunda 481 463 450 480 443 490 Kungsängsverket 340 350 340 330 370 380 P slam (g/kg TS) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Käppala 37 36 35 33,4 31,7 31,7 Henriksdal 36 34 33 33 32 32 Bromma 35 33 30 32 30 31 Ryaverket 28,5 30,3 30,8 36,1 28,6 26,3 Himmerfjärdsverket 29 28 27,9 28,8 28,5 29 Sjölunda 32,8 28,9 29 31,3 29,8 35,2 Kungsängsverket 24 27 24 25 25 26 Cu/P-kvot 2010 2011 2012 2013 2014 2015 inkommande vatten Käppala 13 514 14 167 14 629 14 760 14 606 14 669 Henriksdal 11 667 12 647 12 848 12 424 13 125 12 188

Käppalaförbundet 25 (25) Bromma 12 000 13 333 13 633 13 125 13 333 12 581 Ryaverket 14 881 16 139 15 779 14 072 15 445 16 502 Himmerfjärdsverket 11 379 11 357 10 681 10 347 11 298 11 034 Sjölunda 14 665 16 011 15 517 15 360 14 866 13 934 Kungsängsverket 14 167 12 963 14 167 13 200 14 800 14 615 Medelvärde 13 182 13 802 13 894 13 327 13 926 13 646 Figur 10-12 Mätosäkerhet Data från Figur 3-7 ihop med mätosäkerheten presenterad i och under Tabell 2 i rapporten.