HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSITY OF HELSINKI SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET

HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSITY OF HELSINKI SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET MOT STÖRRE MÅNGFALD KARTLÄGGNING OM BREDDAD REKRYTERING OCH INTEGRERING AV EXAMENSSTUDENTER MED UTLÄNDSK BAKGRUND TILL DEN SVENSKSPRÅKIGA UNDERVISNINGEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET OCH TILL SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET

MOT STÖRRE MÅNGFALD KARTLÄGGNING OM BREDDAD REKRYTERING OCH INTEGRERING AV EXAMENSSTUDENTER MED UTLÄNDSK BAKGRUND TILL DEN SVENSKSPRÅKIGA UNDERVISNINGEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET OCH TILL SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET 1

2 ISBN 978-952-10-9210-7 (print) ISBN 978-952-10-9211-4 (pdf) ISSN 1795-5521 Helsingfors universitetsförvaltnings publikationer Rapporter och utredningar nr 89 Enheten för studieärenden Projektkoordinator Marion von Etter Tryckt 2014 av Unigrafia, Helsingfors

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Yhteenveto... 6 Till läsaren... 7 1 Inledning... 8 2 Kartläggningens mål... 8 3 Strategiska utgångspunkter... 9 3.1 Risk för isolering vid svenskspråkig integrering?... 10 4 Identifiering av målgruppen... 11 4.1 Inflyttade en växande del av befolkningen... 11 4.2 Inflyttade till huvudstadsregionen som valt svenska som integrationsspråk... 12 4.3 Elever med invandrarbakgrund i de svenska gymnasierna... 13 4.4 Examensstudenter med utländsk bakgrund vid Helsingfors universitet... 14 4.4.1 Examensstudenter med annat modersmål än finska och svenska vid Helsingfors universitet... 15 4.4.2 Examensstudenter med utländskt medborgarskap vid Helsingfors universitet... 15 4.4.3 Antalet examensstudenter med finskt medborgarskap och annat modersmål än finska och svenska vid Helsingfors universitet... 16 4.5 Utländska examensstudenter vid Hanken Svenska handelshögskolan och Arcada Nylands svenska yrkeshögskola... 17 5 Breddad rekrytering och information... 18 5.1 Nuvarande studentrekryteringen och vem den riktar sig till... 18 5.2 Breddad rekrytering i huvudstadsregionen och övriga Nyland?... 19 5.3 Information... 19 5.4 Rekrytering via magisterprogram... 20 6 Antagningen... 22 18 svenskspråkiga utbildningsprogram... 22 7 Språkkunskaper i svenska en förutsättning för integration...24 7.1 Kursutbudet i svenska i Helsingforsregionen...24 7.2 Intervjuer med utländska examensstudenter, forskare och lärare... 25 7.3 Intervjuer med språklärare i svenska... 27 7.3.1 Isländska modellen något för oss?... 30 8 Öppna universitetet som en rekryteringskanal... 32 8.1 Förberedande studieår... 32 8.2 Studier vid Öppna universitetet motsvarar Helsingfors universitets examensfordringar.. 32

4 8.3 Två vägar att söka in till Helsingfors universitet efter studier vid Öppna universitetet... 33 8.4 Är Öppna universitetet en outnyttjad resurs för främjande av integration?... 34 9 En arbetsplats är främsta målet... 35 9.1 Arbetspraktiken... 35 9.2 Överdimensionerade språkkrav kan bli diskriminerande... 36 10 Rekommendationer... 37 Källor... 39 BILAGOR...42 BILAGA 1...42 BILAGA 2... 44

5 Sammanfattning Finland framträder som allt mer enspråkigt för medborgare med utländsk härkomst. En orsak är att en stor majoritet av de inflyttade integreras på finska. Endast landskapet Åland och enstaka österbottniska kommuner utgör undantag. Utvecklingstrenden har uppmärksammats bland annat i det nationella projektet Delaktig i Finland. I Helsingforsregionen uppskattas antalet medborgare med utländsk bakgrund som registrerat sig som svenskspråkiga, uppgå till omkring 2000 personer. Antalet stiger till närmare 5000 personer om estimatet omfattar även personer med någon personlig anknytning till det svenska. Flerspråkigheten är en betydande tillgång för landet och huvudstadsregionen. Multikulturalism fungerar i Finland med svenskan som en väsentlig del av flerspråkigheten. Allteftersom invandringen ökar måste också universiteten ta sitt ansvar för att på ett bättre sätt återspegla dagens mångkulturella samhälle. I Finlands gymnasier studerade 3 800 elever (2,8 % av alla elever) med invandrarbakgrund år 2010. I Finlands svenska gymnasier är antalet invandrarelever med främmande modersmål obefintligt. Enligt uppgifter som gymnasierna redovisat har antalet invandrarelever klart minskat i de svenska gymnasierna jämfört med situationen på 1990-talet. Detta gäller i synnerhet i Östra Nyland, Västra Nyland och Helsingforsregionen, men även i Åboland och Vasaregionen. Integrationsspråket påverkar familjernas val av skola och elevernas fortsatta studieval. För svensk- och tvåspråkiga universitet och högskolor som strävar att bredda rekryteringsbasen och därmed öka mångfalden bland studenterna kan utvecklingen ses som bekymmersam. I Helsingforsregionens svensk- och tvåspråkiga universitet och högskolor studerar en betydande andel examensstudenter med utländsk bakgrund främst inom engelskspråkiga magisterprogram (Helsingfors universitet 2500, Hanken 200 och yrkeshögskolan Arcada 500). Bland examensstudenterna finns studerande med anknytning till den svenskspråkiga undervisningen som vill lära sig svenska så väl att de kan studera och i framtiden arbeta och inkluderas på svenska i Finland. Hur kan integrationsprocessen främjas för dessa studerande? Att öka mångfalden inom den svenskspråkiga undervisningen vid Helsingfors universitet genom breddad rekrytering är ett långsiktigt utvecklingsarbete, som kräver dialog och samverkan med huvudstadsregionens gymnasier (även finska), anordnare av språk- och integrationsutbildningar, invandrarmedier och - organisationer, Luckan - Bridge informationsservice och andra koordinerande verksamheter. Justeringar i antagningskraven rekommenderas inte i detta skede. Kartläggningen visar behovet av att utveckla metoder och verktyg för inlärning av svenska som främmande språk. De viktiga baskurserna bör kvarstå. Fortsättningskurser på mellan- och avancerad nivå efterlyses av såväl studenter som lärare. Kurserna kunde arrangeras tillsammans med finskspråkiga studenter. Kurser som riktar sig till internationella personalen föreslås arrangeras gemensamt av högskolorna inom Helsingforsalliansen. Synligare information om svensk verksamhet och samordnade språktest efterfrågas av studenter och personal. Möjligheten att studera svenska och finska som främmande språk via nätet efterlyses. Det isländska webbkonceptet Islandic on Line har visat sig vara effektivt och omtyckt bland studenter och universitetslärare. Konceptet i vars utveckling HU medverkat kunde förhållandevis enkelt appliceras på finländska förhållanden. Utredningen föreslår att Öppna universitetet ges en större roll i att bereda väg för de ungdomar med utländsk bakgrund som har kapacitet och mognad för akademiska studier. Personer som behöver komplettera utländska högskoleexamina för behörighet på den finländska akademiska arbetsmarknaden är en målgrupp att beakta för Öppna universitetet.

6 Yhteenveto Suomi näyttäytyy varsin yksikielisenä maamme ulkomaalaistaustaisille kansalaisille, koska valtaosa maahanmuuttajien integraatiosta tapahtuu suomen kielellä. Ainoastaan Ahvenanmaan maakunta ja muutamat Pohjanmaan kunnat muodostavat poikkeuksen. Kehityssuuntaan on kiinnitetty huomiota myös EU:n valtakunnallisessa Osallisena Suomessa -hankkeessa. Pääkaupunkiseudulla arvioidaan asuvan noin 2000 ulkomaalaistaustaista ruotsinkieliseksi rekisteröityä kansalaista. Jos arvioon lasketaan mukaan henkilöt, joilla on jokin henkilökohtainen liittymäkohta ruotsin kieleen, nousee määrä lähemmäs 5000 henkilöä. Monikielisyys ja -kulttuurisuus ovat merkittäviä voimavaroja maallemme ja pääkaupunkiseudulle. Maahanmuuton kasvaessa myös yliopistojen on kannettava vastuuta siitä, että ne heijastavat paremmin tämän päivän monikulttuurista yhteiskuntaa. Vuonna 2010 maamme lukioissa opiskeli 3 800 maahanmuuttajataustaista oppilasta (2,8 % kaikista lukiolaisista). Suomen ruotsinkielisissä lukioissa vieraskielisten maahanmuuttajataustaisten oppilaitten määrä on lähes olematon. Lukioista saatujen tietojen pohjalta maahanmuuttajataustaisten oppilaiden määrä on vähentynyt selvästi aikaisempiin vuosiin verrattuna. Erityisesti Itä-Uudenmaan, Länsi-Uudenmaan, pääkaupunkiseudun sekä Turun ja Vaasan seudun lukiot raportoivat, että ulkomaalaistaustaisten oppilaitten määrä on vähentynyt ruotsinkielisissä lukioissa 2000-luvulla. Kotouttamiskieli vaikuttaa perheen lasten koulukielen valintaan ja jatkossa oppilaan opiskeluvalintoihin. Kehitys on erityisen huolestuttava niiden ruotsin- ja kaksikielisten korkeakoulujen kannalta, joiden tavoitteena on monipuolistaa ja laajentaa opiskelijoidensa rekrytointipohjaa. Helsingin seudun ruotsin- ja kaksikielisissä korkeakouluissa opiskelee huomattava määrä ulkomaalaisia tutkinto-opiskelijoita lähinnä englanninkielisissä maisteriohjelmissa (Helsingin yliopisto 2500, Hanken 200, ja Arcada 500 opiskelijaa). Osalla opiskelijoista on vahvasti ruotsinkielinen opiskelu- tai työympäristö. Nämä opiskelijat haluaisivat oppia ruotsin kielen niin hyvin että he voivat opiskella ja tulevaisuudessa tehdä työtä ja integroitua osaksi kaksikielistä Suomea. Miten näiden opiskelijoiden integroitumisprosessia voitaisiin edistää? Helsingin yliopiston ruotsinkielisen opetuksen moninaisuuden edistäminen opiskelijarekrytointia laajentaen on pitkäjänteistä kehitystyötä, joka edellyttää uudenlaista vuorovaikutusta ja yhteistyötä pääkaupunkiseudun lukioiden (myös suomenkielisten), kieli- ja kotouttamiskoulutusten järjestäjien, maahanmuuttajajärjestöjen ja -median sekä muun koordinoivien toiminnan kanssa. Muutoksia korkeakoulukelpoisuusvaatimuksiin ei suositella tässä vaiheessa. Selvityksestä käy ilmi, että on tarpeen kehittää menetelmiä ja työkaluja ruotsi vieraana kielenä opiskeluun. Peruskurssit ovat tärkeitä ja ne tulee säilyttää. Keski- ja ylimmän tason jatkokursseille on niin ikään kysyntää. Kursseja voitaisiin järjestää myös yhdessä suomenkielisten opiskelijoiden kanssa. Selvityksessä ehdotetaan, että kansainväliselle henkilöstölle suunnattuja kursseja järjestettäisiin yhteistyössä Helsingfors alliansseniin kuuluvien korkeakoulujen kanssa. Opiskelijat ja henkilökunta toivovat tiedotuksen tehostamista ja koordinoituja kielitestejä. Suomea ja ruotsia vieraana kielenä haluttaisiin opiskella myös verkon kautta; esim. Islannin yliopiston kehittämä verkkoalusta, Islandic on Line, on osoittautunut tehokkaaksi ja suosituksi menetelmäksi kielen opiskeluun. Helsingin yliopisto on osallistunut em. verkkoalustan luomiseen ja sitä voidaan suhteellisen helposti soveltaa suomalaisiin olosuhteisiin. Avoin yliopisto ottaa aktiivisen roolin valmentavan koulutuksen järjestämisessä maahanmuuttajataustaisille opiskelijoille. Toinen Avoimen yliopiston kohderyhmä on ne maahanmuuttajat joiden on tarpeen täydentää ulkomailla suoritettua tutkintoaan saadakseen paremmat valmiudet suomalaisille työmarkkinoille.

7 Till läsaren Denna rapport bygger på en kartläggning som utförts inom den svenskspråkiga undervisningen vid Helsingfors universitet under åren 2012-2013. Till stöd för projektet tillsattes vid Svenska socialoch kommunalhögskolan en styrgrupp som fungerat som expertorgan för definiering av kartläggningens mål och inriktning. Medlemmar i styrgruppen var rektor Henrik Hägglund, ordförande, professor Helena Blomberg-Kroll, professor Tom Moring, universitetslektor Henrika Zilliacus-Tikkanen, universitetslektor Östen Wahlbeck, universitetslektor Monica Londen, planerare Benita Skogberg, planerare Ulf Ahrenberg. Varmt tack till styrgruppens medlemmar för värdefulla kommentarer och stöd under arbetets gång. En särskild tack vill jag rikta till rektor Henrik Hägglund som erbjudit möjligheten att arbeta i Svenska social- och kommunalhögskolans trivsamma arbetsgemenskap och ljusa arbetsmiljö. Utredningen bygger på de många intervjuer och samtal jag fört med experter, koordinatorer och universitetspersonal på Helsingfors universitet och i Helsingforsalliansens högskolor. Ett stort tack till alla forskare, lärare och administratörer bidragit med värdefull information för kartläggningen. Särskilt tack riktar jag till de 13 frivilliga respondenter som deltog i intervjuundersökningen! Ert bidrag är oerhört viktigt för att vi skall kunna utveckla verksamheten. Vidare vill jag tacka medarbetarna på studiebyrån vid Svenska social- och kommunalhögskolan Sofia Heikel- Virkkunen, Katarina Perander-Norrgård och Ann-Sophie Hokkanen samt yrkeshögskolan Arcadas integrationskoordinator Michael von Boguslawsky och lektor och Språkalliansens ordförande Kerstin Stolt för positivt samarbete. Till internationella koordinatorn Soeren Rasmussen vid Helsinki Region Welcome Weeks och projektchefen Ann-Jolin Grühne vid projektet Delaktig i Finland i huvudstadsregionen 2011-2013 riktar jag mitt särskilda tack för nyttig information och viktiga synpunkter i ämnet. Varmt tack till forskarna Karin Creutz och Mika Helander, författarna till tankesmedjan Magmas utredning; Via svenska den svenskspråkiga integrationsvägen, för nyttiga diskussioner, infallsvinklar och viktigt material de bidragit med genom sin forskning. Speciellt tack till Karin Granlund för hjälp med språkgranskningen. Rapportens namn Mot större mångfald anknyter till två angelägna artiklar om den finländska journalistutbildningens utmaningar som ingick i tidskriften Soc&kom informerar, 12/2010 nummer 2. Marion von Etter Helsingfors 28.2.2014

8 Målet är att invandrare och personer med invandrarbakgrund ska delta i utbildning i samma omfattning som den övriga befolkningen UKM; utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2011-2016 1 Inledning Invandringen till Finland har fortfarande en relativt kort historia i internationellt perspektiv och invandringens omfattning i Finland är liten i internationell jämförelse. Invandrarna utgör dock en växande del av Finlands befolkning. Med invandrare avses en person som är född utomlands och som flyttat till Finland tillsvidare eller varaktigt. En person med invandrar- eller utländsk bakgrund är en person som antingen själv flyttat till det nya landet eller vars föräldrar gjort det 1. Som varaktig vistelse räknas minst ett år, det vill säga motsvarande tid som krävs för att registreras i befolkningsregistret. Med integration avses en process under vilken den inflyttade anpassar sig till det nya samhället och det nya samhället till den inflyttade. 2 Kartläggningens mål Denna rapport bygger på en kartläggning som utförts inom den svenskspråkiga undervisningen vid Helsingfors universitet under 2012-2013. Målet har varit att undersöka på vilka alla sätt universitetet kunde främja inkluderingen av studenter med invandrar- eller utländsk bakgrund i det finländska samhället genom aktiv rekrytering, stöd av studenterna under studietiden och så tidigt som möjligt etablering av kontakter i arbetslivet. Målet har också varit att utreda på vilka andra sätt än genom rekrytering av examensstudenter som Helsingfors universitet kunde bereda väg för integreringen. En central del av kartläggningen utgör de intervjuer och samtal som förts med studenter, forskare och övrig personal inom den svenskspråkiga utbildningen vid Helsingfors universitet och Svenska social- och kommunalhögskolan. Av de intervjuade studenterna är samtliga examensstuderande med utländsk bakgrund och alla har någon anknytning till den svenskspråkiga undervisningen vid Helsingfors universitet. Med anknytning menas i detta fall att de studerar i ett svenskspråkigt magisterprogram eller studerar/forskar/undervisar vid en avdelning vars språk i första hand är svenska t.ex. laboratoriet för svenskspråkig undervisning vid kemiska institutionen i eller det engelskspråkiga magisterprogrammet i etniska relationer som samordnas vid SSKH. 1 Martikainen & Haikkola, Maahanmuutto ja sukupolvet s. 10

9 3 Strategiska utgångspunkter I Undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsplan för utbildning och forskning 2011 2016 konstateras som ett utvecklingsobjekt Invandrares deltagande i utbildning främjas. I planen sägs att färre invandrarunga inleder gymnasieutbildning och därmed även högskoleutbildning i jämförelse med den övriga befolkningen. ------ Målet är att invandrare och personer med invandrarbakgrund ska delta i utbildning i samma omfattning som den övriga befolkningen. Utvecklingsplanen påpekar att Invandrares förutsättningar för gymnasiestudier förbättras genom att man i lagstiftningen inför bestämmelser om förberedande utbildning för invandrare. Utbildningens omfattning är ett år. Reformen verkställs från och med höstterminen 2014 Vidare konstateras gällande högskoleutbildning att hinder för invandrares inträde till högskoleutbildning avlägsnas, bl.a. genom att utveckla handledningen och studerandeantagningen samt genom andra stödåtgärder. Högskolorna fortsätter att utveckla språkutbildningen, arbetspraktiken och övriga stödåtgärder som är riktade till internationella studenter. Högskolorna ska erbjuda för invandrare delar av examen och därtill hörande utbildning i de inhemska språken och annan fortbildning för studier på eget initiativ och i form av arbetskraftsutbildning I Helsingfors universitets strategi för åren 2013-2016 konstateras: Genom en aktiv rekrytering inom landet och internationellt vill Helsingfors universitet attrahera de bästa studenterna och forskarna. Universitetets mål är att bli ett av de 50 främsta universiteten i världen bland annat genom att profilera sig som ett flerspråkigt internationellt toppuniversitet. I strategin omnämns inte studenter eller personal med invandrarbakgrund explicit i något sammanhang. De ingår i strategin som en del i den inhemska och internationella rekryteringen. I Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet har frågan aktualiserats i samband med diskussionen om att högskolan eftersträvar att rekrytera flera studerande med invandrarbakgrund. Den ökande mångfalden och förändringarna i det omgivande samhället till följd av invandringen utmanar även högskolorna och den akademiska arbetsmarknaden. Enligt de intervjuade lärarna finns det för få invandrare eller personer med annan etnisk bakgrund än finländsk bland de yrkeskårer som universitetet utbildar, till exempel journalister och socialarbetare. Allteftersom invandringen ökar, måste universiteten ta sitt ansvar för utbildningen, för att på ett bättre sätt återspegla dagens mångkulturella samhälle än vad de gör idag. Utredningen söker finna svar på frågan om hur till exempel journalistutbildningen kunde öka den kulturella mångfalden bland sökande och blivande journalister. 2 Även inom utbildningen i socialt arbete skulle det finnas behov av att bredda rekryteringsbasen. Erfarenheterna från Sverige har visat att utbildningar inom det sociala området är populära bland andra generationens unga med invandrarbakgrund, vars föräldrar invandrat genom arbetskraftsinvandring eller av humanitära skäl. Många inleder sina studier inom Komvux och det fria bildningsarbetet. De som vill fortsätta med studierna söker sig därefter till högskolor och universitet. 3 Inom läkaryrket arbetar förhållandevis många läkare med invandrarbakgrund. Svenskkunniga läkare och tandläkare utbildas vid Helsingfors universitet på grundnivå och behörighetskraven till utbildningen är stränga. I regioner där det råder brist på svenskkunniga läkare har arbetsgivarna vid behov rekryterat utländska läkare och sedan ansvarat för den behörighetsgivande språkutbildningen 4. 2 Intervju med professor Tom Moring 3 Intervju med professor Helena Blomberg-Kroll 4 Intervju med professor Tom Pettersson

10 3.1 Risk för isolering vid svenskspråkig integrering? Flera personer som intervjuats för kartläggningen har påtalat att risken för isolering i stället för inkludering kan vara stor om studenter med utländsk bakgrund integreras på svenska. Den allmänna uppfattningen är att det i huvudstadsregionen kan vara svårt att klara sig utan kunskaper i finska. Frågan kommer att närmare analyseras senare i kartläggningen eftersom den är relevant i sammanhanget. Brister i språkutbildningen stiger överlag fram i materialet. Den stora utmaningen för de intervjuade studenterna förefaller inte att vara själva valet mellan finska och svenska som integrationsspråk, ej heller rädslan för isolering, eftersom Finlands två- och flerspråkighet upplevs som positiv. Frustationen finns mer i att språkligt begåvade studenter med goda eller utmärkta kunskaper i flera språk som skulle vilja lära sig svenska och/eller finska, inte kan hitta lämpliga språkkurser för att utveckla svenskan/finskan på ett effektivt sätt.

11 Majoriteten av invandrarna integreras på finska med undantag av enstaka österbottniska kommuner och landskapet Åland Projektet Delaktig i Finland i huvudstadsregionen 2011-2013 På 2000 -talet har antalet invandrarelever i de svenska gymnasierna minskat till obefintlighet jämfört med tidigare år Intervjuad personal i de svenskspråkiga gymnasierna 4 Identifiering av målgruppen 4.1 Inflyttade en växande del av befolkningen Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen uppgick Finlands officiella folkmängd till 5 426 674 personer i slutet av år 2012. Folkmängden ökade med 25 407 personer under år 2012. Antalet personer med främmande språk som modersmål ökade med 22 122 personer, vilket utgjorde 87 procent av befolkningsökningen. Sammanlagt bodde 257 248 personer med utländsk härkomst stadigvarande i Finland i slutet av år 2011, vilket är 4,8 % av befolkningen. Av dessa var närmare 220 000 personer födda utomlands, alltså första generationens invandrare och cirka 38 000 personer var andra generationens invandrare, alltså födda i Finland. Tabell 1. Befolkningen enligt födelseland, medborgarskap och språk 31.12.2012Källa: Befolkningen 31.12.2012 5 426 674 Medborgarskap Finland 5 231 163 Medborgarskap utländskt 195 511 Födelseland Finland 5 122 578 Födelseland utländskt 108 585 Födelseland Finland 18 625 Födelseland utländskt 176 886 Modersmål finska 4 817 984 svenska 278 783 samiska 1833 totalt 5 098 600 Modersmål annat 23 978 Modersmål finska 41 157 svenska 7 268 samiska 48 totalt 48 473 Modersmål annat 60 112 Befolkningsstruktur 2012, Statistikcentralen Modersmål finska 4 628 svenska 1401 samiska 3 totalt 6 032 Modersmål annat 12 593 Modersmål annat 170 266 Modersmål finska 3 079 svenska 3 525 samiska 16 totalt 6 620

12 I huvudstadsregionen har 10 % av befolkningen utländsk bakgrund. Andelen antas stiga till 25 % av befolkningen i huvudstadsregionen fram till år 2025. Familjeskäl, arbete och studier är de vanligaste orsakerna till inflyttningen. Största delen av invandrarna kommer från andra EU-länder eller länder i våra närområden. Särskilt i huvudstadsregionen, Egentliga Finland och Birkaland, men även i andra tillväxtcentra såsom Vasaregionen och Kymmenedalen, utgör invandrarna en växande del av befolkningen vilket även syns i arbetslivet och utbildningen. Till Finland flyttar man i huvudsak på grund av arbete, familj och studier. Invandrarna har en yngre åldersstuktur än den övriga befolkningen. I Kommunförbundets befolkningsstatistik enligt landskap och kommun uppvisar många svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner den högsta andelen invandrare mätt i såväl antalet medborgare med utländsk härkomst som antalet främmande språk som talas i regionen. 5 Ur ett svenskspråkigt integrationsperspektiv är det emellertid viktigt att beakta att majoriteten av invandrarna idag integreras på finska även på de flesta svenskspråkiga orter. Landskapet Åland och enstaka österbottniska kommuner utgör undantag. 6 4.2 Inflyttade till huvudstadsregionen som valt svenska som integrationsspråk Kring hälften av Finlands invandrarbefolkning bor i huvudstadsregionen. År 2011 uppgick antalet till ca 120 000 personer med annat modersmål än finska eller svenska. Enligt Folkpensionsanstalten (FPA) uppgick vid årsskiftet 2011-2012 antalet utländska medborgare, födda utomlands, med ett annat modersmål än finska eller svenska, som valt svenska som expeditionsspråk 7 till 6 673 personer i Finland. Av dessa bor 1 225 personer i huvudstadsregionen. Från Norden flyttade år 2010 totalt 341 personer med ett annat modersmål än finska och svenska till Finland. Från Sverige flyttade 133 personer, från Danmark 90 personer, från Norge 104 personer och från Island 14 personer med främmande modersmål till Finland. Från svenskspråkiga kommuner eller från kommuner med svenska som majoritetsspråk flyttade 162 personer med främmande språk som modersmål år 2010 till huvudstadsregionen. 8 Enligt de statistiska data som presenterats i Tankesmedjan Magmas utredning Via svenska - den svenskspråkiga integrationsvägen levde det vid årsskiftet 2010-2011 i Helsingfors, Esbo och Vanda omkring 2 000 personer i familjer där den ena vuxna är svenskspråkig och den andra har ett främmande modersmål. Dessa personer lever ofta i mångkulturella parförhållanden, där den ena parten är invandrare och den andra en svenskspråkig finländare. Dessa familjer väljer i regel svensk skola för sina barn. Forskarna Creutz & Helander påpekar att det enbart med stöd av insamlade registerdata inte är möjligt att siffermässigt uppskatta antalet personer med invandrarbakgrund som valt svenska som integrationsspråk. Forskarna kan dock utgående från de registerdata de fått tillgång till dra slutsatsen att invandrarbefolkningen som fungerar på svenska och deltar i svenskspråkiga sammanhang sannolikt uppgår till omkring 2 000 personer i huvudstadsregionen. 5 Kommunförbundet 2009, Kunnat kansainvälisen maahanmuuttajapolitiikan toteuttajana 6 Projektet Delaktig Finland 2011-2013 7 Creutz & Helander, Via svenska den svenskspråkiga integrationsvägen, 2012 8 Creutz & Helander Via svenska den svenskspråkiga integrationsvägen s. 133

13 Utöver dessa finns många som kommit till huvudstadsregionen av andra än familjeskäl och som inte heller har någon familjemässig anknytning till regionens svenskspråkiga grupp. De har kommit pga. arbete, studier, vänner, rötter till den svenskspråkiga befolkningen i landet, eller genom att de har familj någon annanstans i landet och har lärt sig svenska i anslutning till dessa familjemedlemmar. Genom en uppskattning som bygger på en minimalistisk metod (som uppskattar antalet invandrare till så litet som möjligt), kommer forskarna till att målgruppen personer med utländsk bakgrund som kunde vara intresserade av integration på svenska torde uppgå till åtminstone 4500 personer. 9 4.3 Elever med invandrarbakgrund i de svenska gymnasierna År 2010 studerade cirka 22 000 (3,9%) elever med invandrarbakgrund inom den grundläggande utbildningen i vårt land. I Finlands gymnasier studerade 3 800 elever (2,8%) med invandrarbakgrund. I de svenska gymnasierna är antalet invandrarelever med främmande modersmål försvinnande litet. Enligt uppgifter som gymnasierna redovisat har antalet invandrarelever dessutom klart minskat i de svenska gymnasierna jämfört med situationen på 1990-talet. Detta gäller i synnerhet i Östra Nyland, Västra Nyland och Helsingforsregionen, men även i Åboland och Vasaregionen. Den bakomliggande orsaken är att immigranter med familjer från början av 2000- talet i regel integrerats på finska, vilket sedan påverkat familjernas val av skola och skolspråk. I de svenska gymnasierna studerar självfallet elever med olika nationaliteter och den kulturella mångfalden i skolorna kan vara betydande. Skillnaden till huvudstadsregionens finska skolor är att eleverna i dessa oftast kommer från familjer där vardera föräldern har utländsk bakgrund. I de svenska gymnasierna har eleverna i regel svenska som ett av sina hemspråk varvid eleverna registreras som svenskspråkiga. Det samma gäller elever med utländsk bakgrund av andra generationen i de österbottniska skolorna. Barnen är födda och uppvuxna i Finland av föräldrar födda utomlands. Elevernas kunskaper i svenska är på modersmålsnivå och de är normalt integrerade i det svenska utbildningsväsendet. Vid Ålands lyceum och i några gymnasier i Österbotten studerar något fler elever med invandrarbakgrund. På dessa orter har familjerna integrerats på svenska genom att de fått jobb hos svenskspråkiga arbetsgivare i kommunerna. Enligt skolorna är det vanligt att ungdomarna efter gymnasiet väljer någon form av yrkesutbildning framför akademiska studier. 9 Creutz & Helander Via svenska - den svenskspråkiga integrationsvägen s. 133

14 Tabell 2. Elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan på olika utbildningsstadier år 2011 Skolor Gymnasier Grundskolan Grundläggande yrkesutbildning Fria bildningsväsendet Huvudstadsregionen 5 90 20 13* IB-gymnasium 14** Östra Nyland 2 16 Västra Nyland 3 50 Åboland 3 Österbotten 56 20 2 IB-gymnasium 10** Språköarna 1 Åland 14 9 * Helsingfors Arbis pilotprogram för integrering av invandrare ** Eleverna kan ha svenska/finska som modersmål Uppgifterna i tabellen bygger på svar från skolkanslier och rektorer. För utredningen begärdes även uppgifter om antalet studerande med utländsk bakgrund vid Helsingfors Arbis, Lärkkulla folkhögskola i Karis och Borgå folkakademi. Helsingfors Arbis har fr.o.m. hösten 2011 ordnat den första egentliga integrationsutbildningen på svenska i huvudstadsregionen. Utanför huvudstadsregionen i Nyland, erbjuder Lärkkulla stiftelsens folkakademi i Karis och Borgå Folkakademi vardera en utbildning som är riktad till invandrare. Deltagarna läser svenska (+ finska) för språkexamen på mellannivå (B1) vilket de behöver för att ansöka om finländskt medborgarskap. Majoriteten av deltagarna har yrkes- eller akademisk examen från sitt hemland. 4.4 Examensstudenter med utländsk bakgrund vid Helsingfors universitet 10 I huvudstadsregionen studerar cirka 10 000 utländska examensstudenter. Vid Helsinki Regional Welcome Weeks (tidigare HERA), som är ett konsortium för internationell marknadsföring av huvudstadsregionens universitet och yrkeshögskolor, uppskattar man att den totala mängden utländska invånare i huvudstadsregionen uppgår till omkring 116 000 personer av vilka cirka 10 000 studerar vid något av regionens universitet och högskolor. Därutöver beräknas den utländska personalen uppgå till 2000 4000 personer. Inom metropolområdet bor omkring 80 000 yrkesverksamma utlänningar med familjer. Av de utländska invånarna har cirka 21 000 invandrat av humanitära skäl. 11 10 Observera att statliga myndigheter i befolkningsstatistiker i beräkningarna använder andra kriterier än universitet och högskolor. Endast uppgifter om antalet utländska examensstudenter uppges uppgifter om antalet internationella utbytesstudenter ingår inte i denna utredning. 11 Soeren Rasmussen, Internationell koordinator vid Helsinki Regionl Welcome Weeks och HERA

15 4.4.1 Examensstudenter med annat modersmål än finska och svenska vid Helsingfors universitet Antalet examensstudenter med främmande modersmål dvs. annat än finska och svenska vid Helsingfors universitet uppgick år 2013 till 2428 (år 2012 uppgick antalet till 2391). Av dessa studerade 452 (441) personer för lägre högskolexamen, 950 (973) för högre högskolexamen, 878 (823) för doktorsexamen och 141 (154) personer för licentiatexamen, specialläkarexamen, specialtandläkarexamen och specialveterinärexamen. Efter Bolognareformen studerar de utländska studenterna i första hand på magisternivå och högre nivåer där det erbjuds engelskspråkig undervisning och skräddarsydda magisterprogram. Av fakulteterna är det endast humanistiska fakulteten 216 (217), matematisk-naturvetenskapliga fakulteten 96 (84) och statsvetenskapliga fakulteten 45 (43) som har något nämnvärt antal studenter med främmande modersmål på kandidatnivå. Tabell 3. Helsingfors universitet: Antalet examensstudenter med annat modersmål än finska och svenska 2013 och (2012) Alla fakulteter Hum. fakulteten Mat.-nat. fakulteten Statsvet. fakulteten SSKH Lägre examen 452 (441) 216 (217) 96 (84) 45 (43) 1 (0) Högre examen 950 (973) Doktorsexamen 878 (823) Specialläkarexamen m.fl. 148 (154) Sammanlagt 2428(2 391) Vid Svenska social- och kommunalhögskolan studerade år 2013 en student med främmande modersmål, året innan (2012) ingen, medan (2011) var studenterna två till antalet. Vid granskningen av antalet studenter med främmande modersmål på kandidat- och magisternivå är det skäl att påpeka att även om andelen utländska examensstudenter är låg på kandidatnivå, är de ändå till antalet så många att de inte bör glömmas bort. På övriga examensnivåer är de utländska examensstudenterna förhållandevis betydligt fler på grund av alla dem som studerar i engelskspråkiga magisterprogram och högre. I statistiken ingår dock studenter med främmande modersmål som inte studerar i internationella magisterprogram. 4.4.2 Examensstudenter med utländskt medborgarskap vid Helsingfors universitet Tabell 4. Helsingfors universitet: Antalet examensstudenter med annan nationalitet än finsk år 2013 (2012) Alla fakulteter SSKH Lägre examen 304 (307) 6 (8) Högre examen 890 (897) Doktorsexamen 855 (803) Specialläkarexamen m.fl. 142 (136) Sammanlagt 2191 (2143)

16 Universitetets statistik över utländska examensstudenternas nationalitet visar att för kandidatexamen studerade sammanlagt 304 (307) studenter av annan nationalitet än finsk, för magisterexamen 890 (897), för doktorsexamen 855 (803) och för övriga specialiseringsexamina 144 (136). Vid SSKH hade sex personer (8) en annan nationalitet än finsk. Listan över studenternas olika nationaliteter vid Helsingfors universitet år 2012, toppas av Kina 306, Ryssland 282 och Estland 171 studerande. Därpå följer Tyskland 74, USA 74, Indien 69, Italien 64, Iran 52, Bangladesh 44, Polen 42 och Sverige 42. Från närområdena bör ytterligare nämnas Litauen 23, Lettland 20 Danmark 12 studerande. De sammanlagt 13 personerna intervjuade i denna kartläggning med anknytning till det svenska vid HU är födda i: Tyskland (3), Belgien (2), Danmark (2), Sverige (1), Spanien (1), Ungern (1), Lettland (1), Storbritannien (1) och Peru (1). Av dessa har flertalet kommit till Finland via parförhållande och är magister- eller doktorsstuderande. En respondent hade tidigare varit utbytesstudent vid HU och återvände senare för magisterstudier, en fick ett nordiskt stipendium till Helsingfors och två har sina rötter i Finland. 4.4.3 Antalet examensstudenter med finskt medborgarskap och annat modersmål än finska och svenska vid Helsingfors universitet För denna kartläggning har uppgifterna över studenternas modersmål jämförts med statistiken över studenternas medborgarskap åren 2013, 2012, 2011 för att kunna få en grov uppskattning om hur många studerande som uppgivit att de har finskt medborgarskap och annat modersmål än finska och svenska samt om det skett några förändringar i studenternas antal. År 2013 studerade vid HU för kandidatexamen 134 studenter med finskt medborgarskap och främmande modersmål. För magisterexamen studerade 76 studenter med finskt medborgarskap och främmande modersmål. För doktorsexamen studerade 20 och för specialiseringsexamina studerade 18 studenter med finskt medborgarskap och annat modersmål än finska och svenska. Tabell 5. Helsingfors universitet: Antalet examensstudenter med finskt medborgarskap och annat modersmål än finska och svenska 2013, 2012 och 2011 HU Alla fakulteter 2013 2012 2011 Lägre examen 148 134 122 Högre examen 60 76 70 Doktorsexamen 23 20 8 Specialläkarexamen m.fl. 6 18 14 Sammanlagt 237 248 214 Sammanfattningsvis har år 2013 totalt 2 428 studenter uppgett att de har ett annat modersmål än finska och svenska. 2 191 studenter har uppgett utländskt medborgarskap. Enligt dessa data studerade år 2013 sammanlagt 237 studenter med finskt medborgarskap och annat modersmål än finska och svenska vid Helsingfors universitet. I denna grupp finländska studenter ingår sannolikt studerande med invandrarbakgrund i första och andra generationen. En jämförelse med motsvarande data år 2012 och 2011 visar att dessa studenter ökat i antal under de tre senaste åren särskilt bland dem som studerar för kandidat- och doktorsexamen.

17 4.5 Utländska examensstudenter vid Hanken Svenska handelshögskolan och Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Av Hankens 2 000 examensstudenter har drygt 200 utländsk bakgrund. De flesta utlänningar studerar inom engelskspråkiga magisterprogram i Helsingfors och Vasa. Utöver detta är andelen internationella forskare och personal betydande. Hankens internationella profilering förklaras av att högskolan i hög grad utbildar även sina inhemska studenter för en global arbetsmarknad. Vid Arcada uppgår antalet utländska examensstudenter till 500 (17 %) av totalt 2 600 examensstuderande. De studerar inom fyra engelskspråkiga utbildningsprogram inom teknik, handel och vård.

18 Fokusera i första hand på rekrytering av andra generationens invandrare, information och språkutbildning Professor Karmela Liebkind 5 Breddad rekrytering och information 5.1 Nuvarande studentrekryteringen och vem den riktar sig till Utbildningens internationalisering, den tvådelade examensstrukturen och den hårdnande konkurrensen mellan universiteten om de bästa studenterna också på hemmamarknaden, har framtvingat ett aktivare och mer systematiskt grepp om rekryteringen. Studentrekryteringen till den svenskspråkiga undervisningen har varit ett strategiskt prioriterat område för Helsingfors universitet under hela 2000-talet. Rekryteringen till utbildningarna på svenska har utvecklats mot en allt mer kundinriktad marknadsföring, som resulterat i nya aktiviteter riktade till gymnasierna, såsom Uni på väg, Studiehandledarträffarna, skräddarsydda infopaket, bloggar mm. Aktiviteterna planeras i viss mån i samarbete med Helsingforsalliansen och inom universitetet ansvarar de svenskspråkiga campuskoordinatorerna i Centrum, Gumtäkt-Vik och Mejlans i samverkan med ansökningsservicen och enheten för svenska ärenden för planeringen och den konkreta rekryteringen. Rekryteringen av svenskkunniga studenter till Helsingfors universitet är en viktig nationell angelägenhet då universitetet innehar en betydande roll för att tillgodose det samhälleliga behovet av svenskkunniga akademiker i en rad centrala yrken, såsom jurister, läkare, tandläkare, provisorer, veterinärer, socialarbetare, socialpsykologer, geografer, journalister, agronomer och forstmästare. Studentrekryteringen är också viktig med tanke på den svenskspråkiga akademiska återväxten, vilket i sin tur är en förutsättning för den svenska undervisningens och därmed förknippade forskningens kontinuitet vid HU. Skapandet av ett s.k. tenure track-system för svenskkunniga forskare är en betydelsefull reform för tryggandet av den akademiska återväxten. Den svenskspråkiga marknadsföringen riktar sig idag framförallt till abiturienter i de svenska gymnasierna i Finland (inklusive Åland). En annan viktig målgrupp är studiehandledarna i de svenska gymnasierna eftersom flera undersökningar visar att de spelar en stor roll då eleverna väljer studieplats. För Helsingfors universitet är huvudstadsregionen det största rekryteringsområdet. Forskning 12 visar att elever från svenskspråkiga gymnasier i hög utsträckning söker sig till utbildning som ges på svenska i regionens svensk- och tvåspråkiga högskolor. Unga som valt den svenskspråkiga skolan är förhållandevis stigtrogna i sina fortsatta val vad gäller utbildningsspråket. Marknadsföringen har sedan några år också riktats till studiehandledare i huvudstadsregionens finska gymnasier i syfte att nå finsk- och två/flerspråkiga abiturienter med kunskaper i svenska på en tillräckligt god nivå för att klara av akademiska studier på svenska. Sökande med finskspråkig skolutbildning bör avlägga ett språkprov för att styrka sina kunskaper i svenska. 12 Catharina Lojander-Visapää, Från gymnasium till högskola s. 77, Utbildningsstyrelsen, Helsingfors 2007

19 5.2 Breddad rekrytering i huvudstadsregionen och övriga Nyland? I de finska gymnasierna i vårt land studerade år 2010 cirka 3 800 elever med invandrarbakgrund. En betydande andel av gymnasieeleverna studerar i huvudstadsregionen som är det primära rekryteringsområdet för Helsingfors universitet. När mångkulturaliteten ökar utgör två- och flerspråkigheten både en utmaning och samtidigt en möjlighet för skolan och dess elever 13. Utmaningen är att kunna hjälpa och stöda eleverna att uppnå tillräckliga kunskaper i finska/svenska för att fortsätta med sina studier. Möjligheten finns i elevernas goda förmåga att kommunicera och lära sig flera främmande språk. I jämförelser i betygsättningen i språkämnen får andra generationens invandrarelever t.o.m. högre betyg än infödda finländska elever. Denna aspekt kunde uppmärksammas bättre då elevernas svagare språkkunskaper i de inhemska språken debatteras. I gymnasierna kan Helsingfors universitet i marknadsföringen särskilt betona fördelarna med att studera i en mångkulturell, två- och flerspråkig studiemiljö och de utexaminerades goda möjligheter att placera sig på arbetsmarknaden när de funderar på sina studieval och studiespråken, under förutsättning att de potentiella studenterna ges tillräckligt med möjligheter att utveckla sina språkkunskaper. Bland unga gymnasieelever med invandrarföräldrar är karriärplanerna mycket mer utvecklade än bland övriga elever. 14 Helsingfors universitet och Svenska social- och kommunalhögskolan kan underlätta rekryteringen genom att etablera svenskspråkigt samarbete med aktörer på fältet t.ex. med Helsingfors stad, Luckans informationsservice för invandrare, Helsingfors arbis integrationsutbildning, invandrarföreningarna och medierna i huvudstadsregionen samt invandrarlinjerna i Borgå i Östra Nyland och Karis i Västra Nyland. Ett första steg kunde vara att inleda en dialog med nämnda organisationer genom att anordna Öppet hus, studiebesök eller informationsdagar. Dessa organisationer har breda kontaktytor till och kunskap om sina kundgrupper, vilket skulle ge värdefull information för högskolornas rekrytering av studerande med utländsk bakgrund, men kanske också för utveckling av helt nya former av svenskspråkig samverkan. 5.3 Information År 2008 startade Luckan i huvudstadsregionen projektet Bridge med syftet att skapa en informations- och handledningstjänst med låg tröskel för stödjande av invandrare i att söka arbete, studieplats, sociala tjänster, fritidssysselsättning och att ge information om det finländska samhället. Förutom personlig handledning ordnar Bridge kompetenshöjande seminarier, kurser och studiebesök för invandrare och samarbetar med finlandssvenska organisationer. Luckan Bridge statistikförde totalt 481 kundkontakter år 2010. Dessutom deltog 444 personer i olika evenemang som Luckan arrangerade. Av kunderna är många högtutbildade EU-medborgare. Många av dem har via Bridge fått information om Helsingfors arbis kurser i svenska. Föreläsningarna på främmande språk och intresset för de inhemska språken har fortsatt att öka bland utlänningar. På kort tid har svenska som främmande språk vuxit till det mest undervisade språket vid Arbis. 15 Fr.o.m. hösten 2013 inrättades vid Helsingfors arbis en integrationskoordinatorstjänst till vars uppgifter hör att samordna informationen om svenskspråkiga integrationsstigar i huvudstadsregionen. En av integrationskoordinatorns första uppgifter är att skapa en flerspråkig 13 Leena Nissilä, Maahanmuuttajataustaiset oppilaat ja opiskelijat, Opetushallitus 2011 14 Lotta Haikkola, Maahanmuuto ja sukupolvet, Helsinki 2010 15 Helsingfors arbis, Verksamhetsberättelse 2011

20 webbplattform, www.hej.fi, som överskådligt informerar om svenskspråkig verksamhet, utbildning, organisationer mm. i huvudstadsregionen. I detta forum erbjuds goda möjligheter för HU och SSKH att informera om svenskspråkiga utbildningsvägar. 5.4 Rekrytering via magisterprogram Det tvärvetenskapliga humanistiska magisterprogrammet i Kultur och kommunikation har ända starten hösten 2008 lyckats väl i att attrahera sökande med utländsk bakgrund till studier på svenska vid HU. En del av de utländska sökande har först avlagt examen vid en finländsk yrkeshögskola eller ett universitet. Huvudämnen inom det tvååriga programmet är historia, nordisk litteratur och nordiska språk 16. Kultur och kommunikation är det första och tillsvidare enda magisterprogrammet vid Helsingfors universitet där undervisningen sker enbart på svenska. Sökande bör behärska det svenska språket. Ett avlagt mognadsprov på danska eller norska godkänns också. Till programmet antas årligen 15 studerande. Första året antogs 11 studerande av 18 sökande. År 2009 sökte 25 personer varav 15 antogs. År 2010 sökte 24 varav 15 antogs. År 2011 sökte 20 varav 12 antogs. År 2012 var siffrorna 16 sökande och 14 som tog emot sina studieplatser och år 2013 hade programmet 23 sökande av vilka 15 antogs. 17 Av intervjuerna som gjorts för denna kartläggning framgår att det svenska magisterprogrammet varit en positiv upplevelse för de utländska studenterna. De anser att programmet gärna kunde marknadsföras synligare i Norden och i europeiska universitet där nordiska språk läses. I det följande några kommentarer från dessa studenter: Jag tycker magisterprogrammet är riktigt bra. Jag gillar att miljön är interaktiv. Jag tror att om man bara visste att det går att studera på svenska och danska skulle många fler komma hit och studera. Jag visste att HU är tvåspråkigt men visste inget om SSKH! När jag kom till Finland 2009 hörde jag om möjligheten att studera via öppna universitet vid SSKH. Jag avlade 23 sp och gillade mycket studierna i journalistik. Lärarna var utmärkta. Sökte 2010 till magisterprogrammet i Kulkom. Jag kom först som utbytesstuderande. Jag sökte ursprungligen till Sverige, Finland var min plan B. Jag var lite orolig för Kul&Kom, men har fått göra alla arbeten på danska. Positiv upplevelse och allt har gått bra. Jag har studerat nordiska språk och litteratur i Danmark. Få vet där att man kan studera på svenska i Finland och vid HU. Jag visste inte tidigare att HU är tvåspråkigt. Nu har jag mött bara det svenska vid universitetet. Jag blev lite besviken över att programmet som utåt har en mycket nordisk profil (nordiska språk, litteratur och historia) så mycket är inriktat på finlandssvensk kultur. 16 Lämpliga utgångsämnen är exempelvis historia, nordisk litteratur, nordiska språk och filosofi (kandidat i humanistiska vetenskaper), journalistik (politices kandidat), mediekultur (medianomexamen) samt kulturproducentexamen. 17 http://www.helsinki.fi/kulkom/index.html

21 Bra att lära sig om finlandssvensk kultur. Jag tycker HU aktivt kunde rekrytera bland finskspråkiga studenter som är återflyttare liksom jag. Framtidens arbetsmarknad ser jag i mitt fall som flerspråkig. Jag hoppas kunna använda alla mina språk sida vid sida, inte enbart finska och svenska. Jag tycker gruppdynamiken i programmet är viktig och bra. Lärarna är som coachar. Mot bakgrunden av ovannämnda erfarenheter finns det all anledning att utreda intresset att skapa ett nytt, brett svenskspråkigt magisterprogram med en t.ex. samhällsvetenskaplig och nordisk/internationell profil. Programmet kunde förankras i Svenska social- och kommunalhögskolans undervisning och forskning i samverkan med närliggande fakulteter såsom beteendevetenskaper, Norden-studier eller juridiska ämnen.

22 I stället för justering av antagningskraven kunde universitetet utveckla stödåtgärder som underlättar inträdet för sökande med invandrarbakgrund Esko Koponen, sakkunnig för internationella ärenden 6 Antagningen Universitetens antagningssystem förnyas genomgripande åren 2014-2015. Behörighetskraven för sökande till Helsingfors universitet kommer att förbli stränga även i framtiden. Själva antagningsprocessen sker dessutom numera centraliserat vilket gör att fakulteterna tekniskt har svårt att tillämpa olika kutymer 18. En justering av antagningskraven är knappast en framkomlig väg då bestämmelserna i det nuvarande systemet är så komplicerade och svårtolkade särskilt gällande förhållandet mellan utbildningar som ges på finska och svenska. Situationen kunde jämföras vid en pendel som rör sig mellan två extrempoler; när skyddet för minoritetsspråket fungerar tillfredsställande riskerar majoritetsspråket att bli ojämlikt behandlat och tvärtom. När språkkravsbestämmelserna därtill varierar stort i de enskilda fakulteterna (t.ex. medicin eller beteendevetenskaper), försvåras möjligheterna att hitta entydiga, vattentäta formuleringar som kan tillämpas vid hela universitetet. 19 I stället kunde universitetet satsa på att utveckla sådana stödåtgärder som underlättar inträdet såsom lanseringen av språktest, förberedande kurser med språkutbildning, studiehandledning och introduktion till ämnesstudier. 18 svenskspråkiga utbildningsprogram Vid Helsingfors universitet fanns läsåret 2011-2012 sammanlagt 18 svenskspråkiga utbildningsprogram med skilda antagningsförfaranden för svenskspråkiga sökande. Dessutom har fyra olika utbildningsprogram en skild antagningskvot för svenskspråkiga sökande. 18 Intervju med Sofia Heikel-Virkkunen, Studiebyrån vid SSKH 19 Intervju med Esko Koponen

23 Tabell 6. Urvalsprinciper för svenskspråkiga sökande vid Helsingfors universitet läsåret 2011-2012 20 Fakultet Svenskspråkiga utbildningsprogram + antalet som antas Agrikulturforstvetenskapliga Utbildningsprogrammet i pedagogik 12 Beteendevetenskapliga Utbildningen av barnträdgårdslärare 30 (15 HU & 15 ÅA) Bio- och miljövetenskapliga Biologi 16 Kvot för svenskspråkiga sökande + antalet som antas - - Logopedi 3 Farmaceutiska Utbildningsprogrammet för provisor 5 Humanistiska Filosofi 7 Historia 10 Nordisk litteratur 10 Nordiska språk, modersmålet 11 Det finska språket 2 Svensk översättning 10 Magisterprogrammet Kultur & kommunikation 15 Juridiska Utbildningsprogrammet i juridik i Helsingfors 18 och Vasa 12 Matematisktnaturvetenskapliga Geografi 5 Medicinska Utbildningsprogrammet i medicin 30 Utbildningsprogrammet i odontologi 8 Statsvetenskapliga Magisterutbildningen i socialt arbete, Vasa 20 Statskunskap med förvaltning 18-22 Sociologi 14-16 Svenska social- och Journalistik 18-22 kommunalhögskolan Socialt arbete och socialpolitik 28-32 Socialpsykologi 16-18 Teologiska - - Veterinärmedicinska - - 20 Svenska ärenden: Sammanfattning av urvalsprinciper för svenskspråkiga sökande vid Helsingfors universitet läsåret 2011-2012