M E D I E P L A N KARLSKRONA KOMMUNS BIBLIOTEK 2 0 1 0-2 0 1 3

M E D I E P L A N KARLSKRONA KOMMUNS BIBLIOTEK 2 0 1 0-2 0 1 3

Innehåll Organisation och målinriktning 3 Karlskrona kommun sturktur och bibliotek. 3 Styrande dokument 4 Inköp av media 5 Inköpskanaler och leverantörer. 5 Aktiv och grundlig inköpsplanering 5 Medieurval vad skall vi erbjuda? 5 Skönlitteratur Facklitteratur Offentligt tryck Tidningar och tidskrifter - Digitala tjänster och andra medier än tryckta Medier för barn och unga Medier för personer med särskilda behov Medier på andra språk än svenska Lokalsamling och släktforskning Distributionsstödda medier Informationsmaterial Gåvor Mervärden Kompletterande medieförsörjning. 8 Inköp eller lån från annat bibliotek. 8 Planering och hantering av media. 9 Cirkulationstal med analys 9 Genomgång av beståndet 9 Praktisk hantering av beståndet... 10 Reservationer.. 10 Marknadsföring 10 Kompetens... 10 Analys och mål... 11 Analys av perioden 2006-2009.. 11 Inför perioden 2010-2013 11 Uppdatering och uppföljning.. 12

Medieplan för Karlskrona kommuns bibliotek Syftet med en medieplan är att kunna arbeta mer strategiskt och genomtänkt med personalens främsta redskap och den vara biblioteket har att erbjuda sina kunder media, hela vägen från inköpsplanering till magasinering och gallring. Genom att ha god kännedom och kunskap om beståndet och vad som efterfrågas, kan vi förvalta mediepengarna väl, effektivisera mediehanteringen och bättre tillgodose våra brukares behov. Organisation och målinriktning Karlskrona kommun struktur och bibliotek Karlskrona kommun, Blekinge län, har 63.528 invånare (2010). Den geografiska fördelningen mellan invånarna visar (2008) att 31,6% bor på landsbygd och 68,4% i tätort. Centralorten är Karlskrona och de största tätorterna är Lyckeby, Nättraby, Jämjö och Rödeby. Av invånarna var 2008 9 % utrikes födda. Åldersfördelningen i procent ser ut enligt följande (091231): Å ld e rs g ru p p e r % fö rd e ln. (to t 1 0 0 % ) 0-6 å r 8 7-1 5 å r 1 0 1 6-2 4 å r 1 1 2 5-4 4 å r 2 6 4 5-6 4 å r 2 5 6 5 å r - 2 0 Utbildningsnivån bland medborgare i åldrarna 25-64 år hade 2008 följande fördelning (SCB): F o lk - e lle r T v å å rig T re å rig E fte rg ym n a s ia l E fte rg ym n a s ia l g ru n d s k o le u tb. g ym n a s ia l u tb. g ym n a s ia l u tb. u tb. m in s t tv å å r u tb. m in s t tre å r 1 3 % 2 8 % 1 7 % 1 8 % 2 4 % Stor del av befolkningen arbetar inom den informationsteknologiska branschen, med större arbetsgivare som Ericsson AB och Telenor. Andra stora arbetsgivare är kommun och landsting, Försvarsmakten, Kockums/ Karlskronavarvet, Flextronics och Dynapac. I utbildningsväg finns förutom grund- och gymnasieskola i kommunal regi och via friskolor, kommunal vuxenutbildning, Försvarsmaktens skolor, Blekinge Tekniska Högskola (BTH) med fokus på tillämpad IT och hållbar utveckling av näringsliv och samhälle och Litorina folkhögskola med utpräglad Östersjöprofil. Karlskrona kommuns kulturnämnd ansvarar för 11 folkbibliotek; ett stadsbibliotek centralt på Trossö, traditionella filialer i Lyckeby och i Jämjö samt integrerade folk- och skolbibliotek i Kungsmarken, Sturkö, Torhamn, Rödeby, Fridlevstad, Holmsjö, Nättraby och på Hasslö, med varierat öppethållande beroende på bibliotekets storlek och placering. I förvaltningen finns även Läsesällskapets bibliotek, idag Sveriges äldsta bevarade boksamling i sitt slag (1794). Kulturförvaltningens biblioteksorganisation har totalt 38 personer anställda. I kommunen finns två gymnasiebibliotek, Sjöstridsskolans bibliotek för Marinens elever och personal, Marinmuseets bibliotek, ett forsknings- och referensbibliotek med inriktning mot 3

sjökrigsväsen, militärhistoria och skeppsbyggeri, Örlogsmannasällskapets bibliotek (1771), ett forskningsinriktat bibliotek med marin prägel, Blekinge museums bibliotek med uttalat ansvar för bevarande av material som belyser hela Blekinge, Boverkets bibliotek inriktat i huvudsak mot den egna verksamheten samt Blekinge Tekniska högskola med ett väl utrustat bibliotek för såväl studenter som allmänhet. Under 2010 har BTH omlokaliserat sitt Campus Ronneby till Karlskrona, vilket betyder en ökning av antalet studenter i Karlskrona. Högskolan har ca 3 500 studenter totalt. I kommunen finns även en politiskt tillsatt styrgrupp som sedan några år arbetar med planering av ett nytt stadsbibliotek. Styrande dokument Kommunens folkbibliotek är med sina runt 350 000 besök per år och 11 000 öppettimmar den överlägset mest besökta kulturinstitutionen. Förutom att enligt tradition låna ut böcker är folkbiblioteket idag även en mötesplats, ett centrum för information, kultur och bildning med en bred täckning över de flesta kunskapsområdena. Den övergripande bibliotekslagen (1996) säger att alla medborgare skall ha tillgång till ett folkbibliotek för att främja intresset för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet. Folkbiblioteken skall också verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Särskilt prioriterade grupper är enligt lagen barn och ungdomar, funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter. Den grundläggande uppgiften för biblioteken i Karlskrona kommun är enligt Kulturnämndens mål (2005) att förmedla kultur och tillhandhålla information baserad på värderingen om allas rätt till kulturella upplevelser och information. Bibliotekens service ska spegla och anpassas till närsamhällets behov. Det betyder att både verksamhetens innehåll och biblioteksstrukturen bör ändras i takt med samhällets övriga utveckling. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Bibliotekens pedagogiska roll skall utvecklas och samverkan ske med utbildningssektorn i fråga om att alla skolelever ska ha tillgång till väl rustade skolbibliotek med utbildad personal. Folkbiblioteken inom Karlskrona kommun skall enligt ett förvaltningsbeslut från 2002 vara ett bibliotek med flera ingångar. Detta innebär att vi tillsammans utgör ett sammanhållet bibliotekssystem där stadsbibliotek och filialer samverkar gällande såväl inköp som mediehantering utifrån ett helhetstänkande. Stadsbiblioteket ansvarar för bredden medan filialerna kan vara friare, mer profilerade utifrån lokala förutsättningar, kundkrets etc. Bibliotekets kunder finns bland alla kommuninvånare, i olika åldrar, men framför allt de integrerade folk- och skolbiblioteken jobbar i första hand mot barn och ungdomar. Utökade transporter mellan biblioteken har medverkat till ett större flöde av media mellan enheterna och att boken därmed når kunden snabbare. Varje bibliotek har sitt grundbestånd, men median lånas fritt mellan enheterna. En kommuninvånare skall kunna få likvärdig service oavsett vilket bibliotek han eller hon vänder sig till. Under 2009 har även en Biblioteksplan för Karlskrona kommun färdigställts. Denna är aktuell fram till 2011. 4

Inköp av media Inköpskanaler och leverantörer Inköp av media sker i huvudsak enligt aktuellt medieavtal. En ny medieupphandling är under pågående och beräknas blir klar under 2011. Media av lokal karaktär, äldre media, abonnemang eller media som ges ut av små förlag köps dock av den leverantör som enklast kan leverera denna. Aktiv och grundlig inköpsplanering Stor del av den media som produceras idag är färskvara. Våra kunder förväntar sig att nya titlar skall finnas att tillgå på biblioteket. Därför är det av vikt att media av nyhetskaraktär snabbt köps in och blir tillgänglig för utlån. Vi skall ligga steget före d v s media som vi anar kommer att bli efterfrågad skall köpas in direkt. Information om beställd media med leveransdatum och ansvarig enhet skall alltid finnas tillgänglig i katalogen. Vi skall även tydliggöra möjligheten för våra kunder att kunna lämna inköpsförslag. Att arbeta med beståndet via statistik och analyser ger oss god överblick över den media vi har att tillgå och där det behövs kompletteras eller förnyas. Förutom populära titlar görs medianinköp löpande utifrån mer av en helhetsbedömning med avseende på utgivning och befintligt bestånd. Varje enhet bedömer utifrån egna förutsättningar hur ofta och i vilken form inköpsförfarandet skall äga rum. Varje filialenhet beslutar om sina inköp. På stadsbibliotek hanteras inköp av en sköngrupp, en fackmediagrupp, en barn- och ungdomsgrupp, en grupp för särskilda tjänster och en grupp för inköp av utländsk media. Medieurval vad skall vi erbjuda? Biblioteket skall tillhandahålla media för information, kunskap, bildning och förströelse och kunna förmedla en bredd i det bestånd som erbjuds, där såväl efterfrågade som mer smala titlar och ämnen ges utrymme. Vi tar inte ställning i t ex politiska eller religiösa frågor. Viss media avstår vi från att köpa, t ex media med syfte att spekulera i våld eller fördomar eller media där fakta medvetet förvanskats eller visar på undermålig kvalitet. Vi kan även neka ett inköp om det finns titlar i vårt bestånd som behandlar samma aspekt av ett ämnesområde. Vi vill kunna erbjuda våra kommuninvånare media inom följande områden: Skönlitteratur Ett rikt bestånd av såväl äldre som ny modern skönlitteratur av god kvalitet skall erbjudas. Litteraturens olika tidsepoker och riktningar skall vara väl representerade och vi skall kunna erbjuda de litterära klassikerna. Stadsbiblioteket har ett särskilt ansvar för äldre skönlitteratur som inte längre finns att tillgå i handeln. På filialbiblioteken har urvalet en tydligare tonvikt på efterfrågan och kundunderlag. Facklitteratur Vi skall kunna erbjuda fackmedia inom olika ämnesområden, såväl grundläggande som med mer djupgående inriktning. Den facklitteratur som köps in skall i första hand ha ett allmänt intresse. 5

Mer specialinriktade läromedel och kurslitteratur är inte prioriterat vid inköp. Filialbiblioteken har valt att fokusera sitt vuxenbestånd på och prioritera de mest efterfrågade ämnesområdena på respektive bibliotek. Bredden och djupet erbjuds av stadsbiblioteket. Offentligt tryck Stadsbiblioteket har abonnerat på offentligt riksdagstryck sedan 1952. Tidigare material finns att tillgå, men beståndet är inte helt komplett. I samlingarna finns även rapporter från myndigheter samt diverse officiell statistik. Mycket av detta material finns numera att tillgå digitalt t ex i form av databaser och kunden ska lätt hitta fram via vår hemsida. Tidningar och tidskrifter Stadsbiblioteket tillhandahåller lokala och nationella dagstidningar, där målsättningen är att varje län skall finnas representerat samt några av de större internationella dagstidningarna och dagstidningar på aktuella invandrarspråk. Stadsbiblioteket tillhandahåller även ett brett utbud av såväl allmänna som specialinriktade tidskrifter. Filialbiblioteken erbjuder i huvudsak lokala dagstidningar och ett mer efterfrågestyrt och/eller profilerat utbud av tidskrifter. Äldre årgångar av de lokala tidningarna finns att tillgå via mikrofilm. Vår ambition är att så långt det är möjligt kunna erbjuda tidningar och tidskrifter i digital form. Digitala tjänster och andra medier än tryckta Vi är öppna för nya medier och tjänster. Det digitala biblioteket erbjuder möjlighet att ladda ner e-böcker, e-ljudböcker och musikfiler. Urvalet kan påverkas, men styrs i huvudsak av leverantören. En e-bok kan ersätta inköp av en bok i fysisk form. Vi erbjuder även inläsningar i cd och mp3-format, där i det senare fallet upphovsrätten tyvärr begränsar oss att kunna täcka upp utbudet i förhållande till efterfrågan. Vi tillhandahåller cd- och dvd-skivor inom olika musikgenrer och andra fackämnen. Stadsbiblioteket har även en samling lp-skivor som kan lånas. Vi hyr ut spelfilm inom familjegenren och för vuxna och erbjuder även tv-spel för utlån. Urval görs i en bra balans mellan efterfrågan från kund och kunnig personal. Biblioteken tillhandahåller databaser och andra källor för informationssökning. Ambitionen är att det mesta skall vara tillgängligt för kunden att söka i hemifrån. Vi arbetar mycket med att hålla hemsida och bibliotekskatalog uppdaterade och lättillgängliga. Bibliotekets hemsida är en av kommunens mest besökta och använda. Vi finns också representerade på det sociala mediet Facebook. Medier för barn och unga Biblioteken har ett ansvar att främja intresset för läsning och kultur hos barn och ungdom, en prioriterad målgrupp. På alla bibliotek skall finnas ett kvalitativt utbud av såväl böcker, både klassiker och ny modern litteratur, som annan media. 8 av 10 bibliotek är integrerade skol- och folkbibliotek. Här sätts stort fokus på barn och ungdomsmedia som står för ca 70 % av de totala utlånen. I takt med växande födelsetal och utbyggnad av nya förskolor i kommunen, finns stor efterfrågan av media för gruppen 0-5 år på såväl filialerna som Stadsbibliotekets barn- och ungdomsavdelning. Stadsbiblioteket har stor andel små barn och småbarnsföräldrar vilket skall avspeglas i mediainköpen. Genom aktiv programverksamhet med läsklubbar och bloggar, lässtimulans på barns fria tid, ökas efterfrågan på litteratur för mellanåldrarna, tonåringarna och unga vuxna också på de bibliotek som ej är integrerade. Biblioteken måste vara lyhörda och köpa in även barn- och ungdomsmedia på brukarnas efterfrågan. En utveckling av hemsidan sker kontinuerligt inom Barnbiblioteksgruppen. 6

Vi vill erbjuda en inbjudande fysisk miljö med utropstecken i skyltning och exponering av media som mer överensstämmer med barns sätt att sortera omvärlden, där barn kan umgås med berättelserna och vi kan bidra till skapandet av genuin läsförståelse och läsupplevelse. Medier för personer med särskilda behov Vår verksamhet och utbud ska vara tillgängligt för alla, även för dem som har någon form av läshinder. Vi erbjuder därför olika former av anpassade medier som t ex talböcker, böcker med stor stil och lättläst litteratur. Det finns också ett urval punktskriftböcker och taktila böcker. Ett antal Daisy-spelare lånas ut för att kunna få möjlighet att pröva detta sätt att lyssna. Talboks- och punktskriftsbiblioteket ger tillgång till ca 80 000 titlar som kan laddas ner och erbjudas för utlån. Under 2011 kommer det även ges möjlighet att ladda ner hemifrån. 2011 kommer också en datorplats att inrättas på stadsbiblioteket med talsyntes och förstoringsprogram. Bibliotekens Äppelhylla innehåller anpassade medier för barn med något slags funktionshinder. På stadsbiblioteket finns talböcker, böcker med teckenstöd, taktila böcker, bliss och pictogram, men även böcker om alternativ kommunikation, fakta och berättelser. Filialerna har småäpplen med samma medier men i begränsad omfattning. Utbyggnad sker i nära dialog med brukarna. Under 2010 har arbetet börjat med att decentralisera servicen för särskilda tjänster. De fyra större filialerna kommer att på sikt kunna erbjuda samma service som stadsbiblioteket. Detta som ett medel att utöka tillgängligheten och komma närmare våra kunder. Boken kommer, som innebär att medierna levereras hem till dörren, kan under vissa förutsättningar erbjudas de som inte har möjlighet att ta sig till biblioteket. För att nå ut till dem som ännu inte känner till våra tjänster besöks arbetsplatser och organisationer där behov av dessa tjänster kan finnas. Medier på andra språk än svenska Stor del av kommuninvånarna är flerspråkiga och skall ha möjlighet att få tillgång till media på annat språk än svenska. Det är i huvudsak stadsbiblioteket och Kungsmarkens bibliotek som köper in media på utländska språk. Det gäller att vara lyhörd för de signaler vi får om nya invandrargrupper och de språk som efterfrågas. Vi skall årligen se över vilka nya medborgare som bosatt sig i kommunen, vilka språkgrupper de representerar och vart de finns geografiskt (dock inte asylsökande). I Riktlinjer för medieförsörjningen gällande mångspråkig litteratur för Region Sydost (Blekinge, Kronoberg och Kalmar län) (2009) står att Karlskrona stadsbibliotek som värdbibliotek utifrån behov och efterfrågan skall kompletteringsköpa media på ansvarsspråken. Värdbiblioteken bistår också regionens övriga kommunbibliotek med information och rådgivning. Lokalsamling och släktforskning Den lokala samlingen skall på ett allsidigt sätt informera om Karlskrona kommun och dess befolkning, nu och i gången tid. I samlingen finns främst skön- och facklitteratur, men också annat material som tidskrifter, småtryck och kartor samt viss AV-media. Materialet finns sökbart i Databas Blekinge, Libris SÖB och vår egen katalog. Bevarandeansvaret för material som berör Blekinge och övriga kommuner i länet är fr o m 2010 överfört till Blekinge museum. En omarbetning av lokalsamlingen pågår. Lokalsamlingen är en stor tillgång för släktforskare. På stadsbiblioteket finns Blekinges samlade kyrkoarkivalier och domböcker på mikrofilm eller mikrokort. Här finns även sökbart material via olika databaser. På mikrofilm erbjuder vi också stor del av det lokala tidningsmaterialet samlat. 7

Distributionsstödda medier Ett statligt distributionsstöd innebär att titlar som får litteraturstöd sänds till landets alla kommunbibliotek. Böckerna läggs in i beståndet och är framför allt en möjlighet för de mindre biblioteken att utöka sitt utbud. Informationsmaterial Kommuninformation som protokoll från kommunens nämnder och styrelser erbjuds numera enbart i digital form via kommunens hemsida (undantag kallelse till kommunfullmäktige). Äldre handlingar finns hos kommunarkivet. Aktuella detaljplaner kan under utställningstiden beskådas på stadsbiblioteket samt på filialbiblioteken i de fall planen berör något av deras närområden. Evenemangsfoldrar och affischer, föreningsinformation samt samhälls- och EUinformation finns att tillgå på samtliga bibliotek. Gåvor Gåvor från allmänhet eller företag kan tas emot, men det är biblioteket som avgör om gåvan skall införlivas i beståndet eller ej. Det finns således inga garantier att skänkta böcker erbjuds till utlån. Mervärden Våra bibliotek kan vara mötesplats för olika former av arrangemang som t ex föreläsningar som knyter an till våra speciella teman. Vi kan även upplåta biblioteksrummen för olika typer av utställningar. Vi arbetar aktivt med att delge bokpresentationer bl a via bloggar för barn, unga och vuxna. Vi arrangerar även läsecirklar och boktipskvällar. Bibliotekets Vänner är vår vänförening som arrangerar författarbesök och läslustkvällar. Kompletterande medieförsörjning Karlskrona stadsbibliotek erhåller som värdbibliotek medel från Länsbibliototek Sydost för kompletterande medieförsörjning gentemot kommunbiblioteken i länet. Diskussioner har förekommit att inom sydostregionen skapa en interregional medieplan med tydligare ansvarsfördelning mellan de tre värdbiblioteken i regionen. För detta finns inte någon tidplan. Inköp eller lån från annat bibliotek Varje efterfrågan på media som inte finns i vårt bestånd, är i första hand ett inköpsförslag. Inköp eller ej övervägs där förslaget lämnats. Efterfrågade romaner eller facklitteratur bör i första hand köpas in av den egna enheten. Om beslut tas att ej köpa efterfrågad media, men att denna ändå bedöms ha ett intresse för organisationen, skickas förslaget till stadsbibliotekets inköpsansvariga som i sin tur gör en bedömning. Om en bok inlånats vid fler tillfällen inom en begränsad tidsperiod av fler än en kund, bör ett eget inköp övervägas. Alla med informationstjänst i disk tar emot fjärrlånebeställningar. Inom sydostregionen Kalmar Kronoberg Blekinge lånas media fritt (med förstånd) mellan biblioteken. Inlån från dessa bibliotek beställs direkt i respektive opackatalog. Övriga inlån sköts av ansvariga för fjärrlån. Gällande utlån av media till andra bibliotek utanför kommunen, se antagna riktlinjer för sydostlån eller fjärrlån. Det kan finnas skäl till att media inte skall lånas ut till annat 8

bibliotek, t ex i fråga om ny media där det finns reservationer inom den egna organisationen, tidskrifter etc. Det är alltid det utlånande biblioteket som avgör om utlån skall ske eller ej. Planering och hantering av media Cirkulationstal med analys Våra bibliotek skall erbjuda ett bra och ett brett utbud av media. Att ha ett bra bestånd kräver god kunskap om vad som finns att tillgå på marknaden, men grundförutsättningen är att ha god kännedom om det befintliga beståndet. Utlåningssiffror är den måttstock vi i huvudsak använder idag. Vi ska kontinuerligt arbeta med cirkulationstal, d v s utlån i förhållande till bestånd, och med utgångspunkt från dessa analysera vad vi har, vad vi saknar och vad vi inte behöver i våra samlingar. Cirkulationstal skall tas fram minst vart tredje år av samtliga avdelningar/enheter. Utifrån dessa görs en beståndsanalys med uppgifter om t ex utlån, nyförvärv, gallrade exemplar och en beskrivning av hur avdelningen ser ut och vilka förändringar/förbättringar som kommer att göras de närmaste åren. Analysen används sedan som underlag vid inköp och underhåll. Efter tre år skall hela beståndet vara genomgånget. Ett mått på ett mycket bra cirkulationstal ligger mellan 3 och 5. Få avdelningar/ämnen hos oss når upp dit idag. Alla avdelningar kan inte ha samma nyttjandegrad. Denna måste fastställas ämne för ämne/avdelning för avdelning för att även smalare områden med inte lika frekventa utlåningssiffror skall kunna ha samma berättigande. Låga tal bör analyseras lika väl som extremt höga. Filialernas cirkulationstal skall, med utgångspunkt utifrån våra olika roller, ligga på en högre nivå än stadsbibliotekets. Genomgång av beståndet Varje biblioteks mediebestånd gås igenom minst en gång per år. Media som på öppen hylla inte varit utlånad på två år uppmärksammas. Magasinering är inte ett första steg mot gallring utan ett aktivt val. Magasin förekommer i princip enbart på stadsbiblioteket. Där förvaras äldre media som förväntas bli fortsatt, men mindre efterfrågad, som klassiker, standardverk, dubbletter, äldre periodika samt material av lokalhistoriskt intresse. Vårt bestånd skall kontinuerligt uppdateras och förnyas. Vi har inget bevarandeuppdrag. Media kan ha olika livslängd beroende på innehåll och ämne, vilket kan variera mellan enheterna. Stadsbiblioteket har ett mer övergripande ansvar än filialbiblioteken. Information i form av lagar och förordningar eller där det är av vikt att informationen är rätt och saklig, skall vara uppdaterad och korrekt. Vi ska inte erbjuda missvisande eller felaktig information. Har en filial inte möjlighet att byta ut en äldre eller felaktig upplaga, skall den gallras. När en filial gallrar sista exemplaret av en titel som bedöms vara av intresse för organisationen, skickas en förfrågan till stadsbiblioteket och då stadsbiblioteket gallrar en bok som bedöms ha fortsatt aktualitet erbjuds en filial möjligheten att införliva den i sitt bestånd. För att inte alltför kraftigt expandera vårt bestånd bör vi ha riktlinjen att gallra lika mycket media som köps in. 9

Praktisk hantering av beståndet Vi köper i huvudsak färdigutrustad media. Biblioteksband begränsas till att gälla för barnmedia, skönlitteratur som beräknas ha lång livslängd och fackmedia som uppslagsverk eller standardverk. Populärmedia med kort livslängd eller media med begränsat antal utlån kan, där så är möjligt, förses med enklare utrustning. Varje enhet avgör. Vi skall erbjuda ett helt och ett fräscht bestånd. Se över det som återlämnas och åtgärda det som är trasigt eller ser smutsigt ut. Bubbetorp binder om media som vi vill skall hålla länge. Cd-/DVD-skivor med grundare repor lämnas till stadsbiblioteket som skickar iväg för slipning. Åtgärd med måtta. Överväg alltid nyinköp. Okatalogiserat material sänds i huvudsak till BTJ för katalogisering. Lokalt material katalogiseras av ansvarig för lokalsamlingen och viss katalogisering och justering i befintliga poster görs av stadsbibliotekets katalog-/inköpsansvariga. Våra enheter använder olika kategorier i fråga om placering och cirkulation. Vi bör arbeta för att få enhetlighet i vårt bestånd med lika placering och cirkulationskategori i hela systemet. Reservationer Stadsbibliotekets och biblioteksfilialernas bestånd ses som en gemensam tillgång. Vi tillämpar gemensam reservationskö, d v s första bästa tillgängliga exemplar fångas in oavsett enhet. Vid nyare titlar övervägs alltid inköp till den egna enheten framför reservation från annan enhet. Då antalet reservationer totalt överstiger fem per exemplar, görs ett kompletterande inköp. Ansvaret för bevakning av reservationer samt kompletterande inköp vilar på stadsbibliotekets inköpsansvariga. Då populariteten av en viss titel minskat blir kompletteringsexemplaren föremål för utlottning bland enheterna. Marknadsföring Vi måste kontinuerligt arbeta med att marknadsföra vår verksamhet i olika sammanhang. Undersökningar som gjorts visar på att våra inte alltför trogna besökare har dålig vetskap om vad vi har att erbjuda förutom den traditionella boken. Vi måste även bli bättre på att exponera vår media i biblioteket, presentera nyheter och boktips. Mer plats i hyllorna för mer frontexponering. Under 2010 har ett projekt startat inom sydostregionen, som går ut på att försöka göra biblioteken mer synliga, där en målbild och en värdegrund arbetats fram av samtlig bibliotekspersonal. Fyra kärnvärden har tagits fram att genomsyra verksamheten. Vi ska vara LYHÖRDA, KREATIVA, KOMPETENTA och ENGAGERADE. Under 2011 genomförs en kampanj kring marknadsföring och vårt budskap till våra kommuninvånare är Låna dig rik. Kompetens Vi betonar vikten av en kontinuerlig kompetensutveckling inom olika mediefrågor för bibliotekspersonalen i organisationen. Detta gäller såväl möjligheten till att vara uppdaterad inom skönlitteratur och olika fackämnen, som att hänga med i den digitala och tekniska utvecklingen både vad gäller att veta hur våra databaser fungerar och att kunna ladda ner en e-bok till en dator eller läsplatta. Biblioteksledning och mediegrupp har här ett ansvar, såväl som var och en av oss. 10

Analys och mål Analys av perioden 2006-2009 Få direkta mått har satts upp i föregående medieplan att kunna utvärdera. 2006 var 66 % av stadsbibliotekets bokbestånd för vuxna 11 år och äldre. Ett generellt första mål sattes till 50/50. Målet har ännu inte uppnåtts, även om åldern minskar. Vid beräkningarna 2009 var av beräknat fackbestånd 64 % fortfarande över 11 år och äldre. För att beståndet inte ska expandera, rekommenderas att lika mycket som köps in skall gallras. Gallring nyförvärv 100%. Sb vuxen fack 2009: -2 989 Sb vuxen skön 2009: +794 Filial vuxen fack 2009: -2 712 Filial vuxen skön 2009: -1 392 Gallringsarbetet har fortskridit bra. Det är enbart stadsbibliotekets avdelning för skönlitteratur som expanderat. Tydliggöra möjligheten att kunna göra inköpsförslag. Inköpsförslag kan idag göras via opackatalogens formulär, via bibliotekens e-postadress, via disk och via telefon. Ingen speciell aktivitet har gjorts för att informera om möjligheten. Arbetet med att ta fram cirkulationstal med tillhörande analyser har visat på bra resultat i form av god kännedom om beståndet och diskussioner kring bestånd och profil. Om vi ser till siffrorna kan konstateras att cirkulationstalen minskat på många enheter. Detta trots ett stort gallringsarbete. Filialenheterna har gallrat mycket, men i andra änden finns alltför litet utrymme för nyinköp av vuxenmedia för att kompensera. Skönlitteraturen visar på förvånansvärt låga tal för filialbiblioteken. En stor anledning till att cirklulationstalen minskat trots idogt arbete med beståndet, beror på att det totala utlånet för 2009 för såväl filialer som stadsbibliotek sjunkit i jämförelse med 2006. Under 2008 och 2009 har mätningar gjorts av värdbiblioteken inom sydost hur lång tid det tar för ett fjärrlån respektive inköpsförslag från beställning till att vara hämtklara. Medianen för ett fjärrlån är 7 dagar och för ett inköpsförslag 13 respektive 17 dagar. Vid beräkning av cirkulationstalen 2009 var tanken att även medräkna periodika. Tyvärr medförde ett fel i Book-It att periodikan inte gick att få med i beräkningarna. Inför perioden 2010-2013 Fortsatt arbete med vår media enligt riktlinjerna i framtagna analyser. Höjda cirkulationstal är vårt mål. Vi sätter ingen fastslagen målangivelse. Målet att stadsbibliotekets bestånd för vuxenmedier som är 11 år eller äldre ej få uppgå till än 50 % av det totala beståndet kvarstår. Gallring nyförvärv 100% - d v s minst lika mycket media som köps in skall gallras. Stort behov av gallring på stadsbibliotekets avdelning för utländska medier. 11

Under 2010-2013 öronmärks pengarna i projeket Tänk nytt till stöttning för inköp av vuxenmedia på filialerna. Detta för att lite snabbare väga upp äldre media som ska gallras mot nya inköp. Mediegruppen kommer att titta på möjligheten att RFID-märka bibliotekets media. Målet under perioden är att göra en utredning som ska ligga till grund för en upphandling och att kunna börja med märkning av nyinköpen. Ansvaret för bevarande av Blekingelitteratur har under 2010 fråntagits stadsbiblioteket och överförts till Blekinge museum. Karlskrona stadsbibliotek har numera inget bevarandeansvar. Inköp görs av media som i första hand berör Karlskrona kommun. Utvecklingsarbete pågår. Arbetet med att utveckla och decentralisera verksamheten för särskilda tjänster fortsätter. Att se över hur medieanslaget kan fördelas på bästa sätt. Ett fortsatt övergripande samarbete mellan sydostregionens värdbibliotek. Under perioden kommer vi att lyfta fram de databaser och nya medier vid sidan av de rent fysiskt som vi erbjuder. Vi ska tydligare informera om att de finns och hur de kan användas. Ett viktigt led i detta är att vi själva tar ansvar att uppdatera oss och träna på att använda tjänsterna. Uppdatering och uppföljning Medieplanen ses kontinuerligt över av mediegruppen. Cirkulationstal tas fram minst vart tredje år. Efter tre år utvärderas aktuell analys och utifrån ny statistik skapas en ny analys och arbetsplan inför kommande år. Analysen ska följas upp varje år, som en form av checklista vad som åtgärdats/skall åtgärdas. Karlskrona 2011-02-22 Mediegruppen Annelie Davidsson Bengt-Gunnar Österberg Carina Fredriksson Katarina Karlsson Therese Emilsson Bilagor: - Analys av mediebeståndet för stadsbibliotek och filialer, Karlskrona kommun 2009 - Cirkulationstal för stadsbibliotek och filialer, Karlskrona kommun 2009 - Sammanställning av cirkulationstal för stadsbibliotek och filialer, Karlskrona kommun 2009 12