BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN
TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET
Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något vi kanske inte alltid tänker på när vi bläddrar bland bokryggar och filmtitlar, tidningar och e-böcker. Det handlar om mänskliga rättigheter. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slås fast att var och en ska vara fri att söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av nationsgränser. Det är en fin formulering men den är också helt utan mening om den inte tillämpas i praktiken. Någon måste tillgängliggöra information och kunskap till alla människor och därmed ge dem möjlighet att använda sin rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Någon måste också höja rösten och säga ifrån när detta uppdrag hotas. Till försvar för det fria ordet. Därför finns det bibliotek.
E-BOKEN HÄR FÖR ATT STANNA E-boken är ett av flera format som folkbiblioteken köper för att förmedla till sina låntagare. E-läsandet är fortfarande i sin linda i Sverige. Här har man tillgång till 5 000 titlar medan man i USA, som kanske kommit längst i världen med e-läsande, har tillgång till 1 miljon titlar. E-böcker har potential att sprida läsandet till fler och nya grupper av läsare som biblioteken annars skulle ha svårare att nå. Tillgången till e-böcker på bibliotek är därmed inte bara en fråga om frihet för låntagare i valet av läsformat, utan berör även bibliotekens kärnuppdrag: att öka läsandet och tillhandahålla medborgarna fri tillgång till information. Sett till författarnas och förlagens intressen fungerar biblioteken även som skyltfönster och introduktör för enskilda författare och deras verk. Genom utlåning av e-böcker hjälper biblioteken till att både öka tillgängligheten till nya och populära böcker, och introducera en ny teknik till nya grupper. Detta kommer att vara till nytta för förlagen i det långa loppet.
NUVARANDE ERSÄTTNINGS- MODELL Biblioteken har alltid betalat för de böcker som de har köpt in. Idag betalar biblioteken en avgift om cirka 20 kronor per utlån av en e-bok. Betalningen per utlån behandlar alla e-böcker på samma sätt trots att e-böcker befinner sig mycket kort tid i försäljnings- och utlåningstoppen. Lokala exempel visar att intresset för att låna enskilda titlar kan påverkas genom åtgärder från bibliotekens sida. Dagens konkurrens i distributionen av e-böcker är otillfredsställande. På en väl fungerande marknad är biblioteken fria att köpa medier från flera oberoende leverantörer. Idag förhandlar alla enskilda bibliotek själva med e-boksdistributören Elib, vilket innebär små möjligheter för ett kommunalt bibliotek att påverka villkoren. Svensk Biblioteksförening välkomnar därför att Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är villiga att ta på sig rollen att samlat företräda de enskilda kommunernas intressen.
VIKTIGA PRINCIPER FÖR EN NY MODELL Biblioteken har en djup och bred funktion i samhället, de har betydelse för: kunskap och lärande, inspiration och utveckling, kultur och upplevelser, demokrati och informationsfrihet, samt gemenskap och som fristäder. Svensk Biblioteksförenings övergripande utgångspunkt är allas rätt till fri tillgång till information, kultur och kunskap via de allmänna biblioteken. Några principer är särskilt viktiga för en långsiktigt hållbar ersättningsmodell för e-boksutlåning. VI VILL ATT: En modell säkerställer både att bibliotekens användare har tillgång till alla utgivna format, och upphovsmännens rätt till ersättning för sina verk. Låntagare ska kunna låna och konsumera medier i de kanaler som de själva väljer. Biblioteken ska kunna erbjuda sina låntagare aktuellt material. Så kallade karenstider ska inte förekomma. Biblioteken ska vara fria att oberoende välja ut och köpa in litteratur. Teknik inte medvetet ska användas för att försvåra läsning. Till exempel får DRM-skydd inte hindra personer med funktionsnedsättning att ta del av e-böcker.
EN NY ERSÄTTNINGS- MODELL Svensk Biblioteksförening vill se en ersättningsmodell som underlättar för biblioteken att förvärva e-böcker och där biblioteken är fria att själva bestämma över vad som ska köpas in och lånas ut. Biblioteken ska även i framtiden betala förlag och upphovsmän för den vara man köpt. Vi vill också att utlåning av e-böcker ska omfattas av den statliga schablonersättningen: biblioteksersättningen. Vi vill att en långsiktig modell väger förlagens kommersiella intressen av nyutgiven litteratur mot bibliotekens uppdrag att fritt tillgängliggöra aktuell information och kunskap. En modell kan därför utgå från tre olika typer av böcker: nya titlar, äldre titlar och titlar utan upphovsrätt eller som digitaliserats med statligt eller annat stöd. De tre delarna kan innebära olika avgifter och att avgifterna varierar över tid. Högre avgifter då en bok är ny och lägre avgifter för äldre böcker. Orsaken är att biblioteken tillgängliggör alla e-böcker, även de som inte har en marknad. En ny ersättningsmodell ska ge fortsatt stimulering av e-boksutvecklingen där biblioteken är en bärande framgångsfaktor.