SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie

Relevanta dokument
Inverkan på bärförmågan av slaka bergsförankringar under betongdammar med hänsyn till nedbrytning. Rikard Hellgren

Betongtekniskt program Kärnkraft

VÄGLEDNING FÖR GRANSKNING AV AVANCERADE BERÄKNINGAR INOM VATTENKRAFTS- OCH KÄRNKRAFTSTILLÄMPNINGAR

Effektiv användning av bergförstärkning vid tunnelbyggande genom förbättrade analysmetoder för samverkan mellan berg och sprutbetong

Betongtekniskt program Kärnkraft Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft

SPÄNNARMERING INOM KRAFTINDUSTRIN SAMT KORROSIONSSTUDIE AV BERGBULTAR

Deformationsmätning av Oskarshamn 3s reaktorinneslutning i samband med täthetsprovning Kraftindustrins betongdag 2019 Ulrik Brandin Erik Hansson

Säkerhetsaspekter vid injektering under befintliga betongdammar

Erfarenheter och resultat från Energiforsk Betongtekniskt program, kärnkraft. Monika Adsten, SSM:s forskningsdagar 20 november 2015

Storfinnforsen och Ramsele lamelldammar

Moisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures. Martin Rosenqvist SVC-dagarna

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

NDT och SHM Metodöversikt och aktuella exempel PETER ULRIKSEN, DOCENT LTH

Fuktupptagning och Frostbeständighet hos Vattenbyggnadsbetong Islinstillväxt. Kraftindustrins Betongdag. Martin Rosenqvist Vattenfall / LTH

BETONGDAMMAR Åtgärder för spruckna betongdammar Tomas Ekström, ÅF

Betongtekniskt program Kärnkraft. Programetapp 3,

Hållbar Utveckling av Punktsvetsad Struktur Del 2

Fukttransport i vattenbyggnadsbetong

Korrosion och korrosionsskydd av stål i betong

Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete. Projekt inom betong och berg. Sara Sandberg/Marie Westberg Wilde 8 september 2016

Dimensionering av byggnadskonstruktioner

Konstruktionsuppgifter för kursen Strukturmekanik grunder för V3. Jim Brouzoulis Tillämpad Mekanik Chalmers

Detta är Vattenbyggnad i SVC. Maria Bartsch, Svenska kraftnät SVC dagarna

Ackrediteringens omfattning

Möte angående begäran om komplettering med avseende på Kontroll och provning för fastställande av kapselns initialtillstånd

Teknisk förvaltning av Betongkonstruktioner

INKLUSIVE ROSTFRIA - PRODUKTKONTROLLSTANDARD FÖR RÖR OCH ÄMNESRÖR

Provningsmetoder för tillstånds- och livslängdsbedömning

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K Betongsliper

Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet

Självrevision EN 1090

Rikard Hellgren KTH / WSP. Brottanalys av bergförankrade betongdammar

Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar OSKAR LARSSON

Tillståndsbedömning av förankringsstag

Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä

Multifasmodellering av nedbrytning i betong vid kontakt med vatten. Daniel Eriksson Betongbyggnad SVC-dagarna

Kraftindustrins Betongdag 2011 Elforsk s Betongtekniska satsningar Lars Wrangensten Elforsk AB

Lars Hässler, Golder-ELU Peder Thorsager, Ramböll Carl-Olof Söder, Sweco Upprättad av Granskad av Godkänd av

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Inspektion Bryggor Sjögårdsvik

BeFo-projekt #350. Tunneldrivning i heterogena förhållanden. Översiktlig studie av styrande egenskaper avseende deformationer

R Korrosionsprovning av ingjutna stålstänger i betongblock och ingjutna bergbultar. Fem års exponering i Äspölaboratoriet

PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK

KONSTRUKTION. Ämnets syfte

Bedömning av kvarvarande bärförmåga hos åldrande betongkonstruktioner

Inspektion och OFP av GAP ny handbok och skadeatlas för anläggningsägare och inspektörer

Att koppla visuell inspektion till respons och bärförmåga hos naturligt korroderade armerade betongkonstruktioner

Reparationer av betongkonstruktioner

LUFTTÄTNING MED TEJP INTE HELT PROBLEMFRITT

Inspektion och OFP av GAP ny handbok och skadeatlas

Statusbedömning av stål- och betongkonstruktioner i marin miljö

OFP metoder. Inspecta Academy

Betongreparation och ytskydd av betongkonstruktioner. I enlighet med Trafikverkets krav i TRVAMA Anläggning 10 SS-EN Innovation & Consistency

Injekteringsskärmar. Erfarenheter från Vattenfalls utförda arbeten. SwedCOLD Dammar och Grundläggning Martin Rosenqvist

GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA

SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar


Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

4S Utbildningar Daniel Ejdeholm Swerea KIMAB

Komplett reparationssortiment

Kompositsystem som skydd för metall

Bergförankring, stångsystem

Dragprov, en demonstration

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kapselns mekaniska integritet

Varmförzinkat stål i kombination med rostfritt stål i infrastrukturen. Bror Sederholm

refurbishment Lösningar för balkonger, terrasser och loftgångar

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2012

Inverkan av balkonginglasning

Oförstörande mättekniker hos Swerea MEFOS. Jan Niemi

Ackrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Förslag till principer för utformning av förstärkningssystem.... Lars Rosengren

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av

Kontroll och dokumentation. Björn Mattsson

EUROKOD , TILLÄMPNINGSDOKUMENT BERGTUNNLAR OCH BERGRUM Eurocode , Application document Rock tunnels and Rock caverns

CMA (Kalcium Magnesium Acetat)

Utbildningsplan. Bultsättning inom Trafikverket

VIP- möte 2015 Branschsamverkan I Grunden

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.


PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research. Systempålar

Katodiskt skydd av betongkonstruktioner med termiskt sprutade offerander av zink

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

SS-EN : Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Del 1-2: Allmänna regler Brandteknisk dimensionering

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Granskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle. Presentation Östhammars kommun 20/5 2019

STÅLKÄRNEPÅLAR HANTERING, MONTERING OCH BÄRFÖRMÅGA 1 (15) DIMENSIONERINGSTABELLER STÅLKÄRNEPÅLAR

Beteende hos samverkansbjälklag med stål och betong utsatta för brand. Enkel dimensioneringsmetod

Stiftelsen Bergteknisk Forskning, BeFo

Kvalitetssäkringssystem

Akustiska och ultraljudbaserade metoder för kontroll av reaktorinneslutning PETER ULRIKSEN, DOCENT, LTH: BIOMEDICINSK TEKNIK: TEKNISK GEOLOGI

Huvudkurs i Geoteknik. DEL 1: Jordmekanik och släntstabilitet Nova Park Conference, Knivsta, 3-5 februari 2015

Material, form och kraft, F4

KONTROLL- OCH LEVERANSBESTÄMMELSER FÖR STÅL, INKLUSIVE ROSTFRIA - PRODUKTKONTROLLSTANDARD FÖR SMIDE

Resultat från beräkningar av brottsannolikhet för en utskovsdel

)"-'&/ 4,+67"/,"3& )%# HDB 08 BETON G

ACO Bygg. ACO Self Markrännor. Torrt runt huset med markrännor. ACO Self euroline. Linjeavvattning

Termiska effekter vid limning av multimaterial UFoH fogningskurs, Mölndal,

Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast. Vägverket 1(9) Avdelningen för bro och tunnel

Transkript:

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie 1

Inledning Ingjutna bultar och spännkablar används vid anläggningar för att: Förankra konstruktioner som dammar, brooch vindkratsverksfundament, m.m. mot berg Förstärka berg Förankra konstruktionsdelar mot varandra Montering av utrustning Förstudie finansierad av BeFo Manouchehr Hassanzadeh, Richard Malm och Peter Ulriksen 2

Problembeskrivning Bergbultars och spännkablars bärförmåga styrs av samverkan mellan bult, bruk och berg. Bergets mekaniska egenskaper, sprickor och spänningar påverkar bergets samverkan med bruket och bulten. Brukets mekaniska egenskaper samt defekter som uppkommer vid utförandet och/eller på grund av nedbrytning styr brukets samverkan med bult och berg. 3

Problembeskrivning Samverkan mellan bergbult, bruk och berg kan analyseras med icke linjära modeller i kombination med förstörande och oförstörande provningsmetoder. Det råder, dock, brist på: Beräkningar som kan verifiera modellernas tillämpbarhet. Indata som bl.a. brukets, det intakta bergets och bergmassans mekaniska egenskaper. Laboratorie- och flätprovningar för kalibrering och verifiering av modellerna. 4

Syfte och mål Syftet är på sikt bygga upp ett system bestående av modellerings- och mätningsverktyg understödda av laborativa och fältmetoder för dimensionering och tillståndsbedömning av slaka och spända bergbultar. Vidare är syftet att höja säkerheten och lönsamheten vad det gäller förankring av vattenkraftskonstruktioner mot berg, lyfta fram de olika materialparametrar som kan inverka på förankringsystemets beteende, visa att brottmodeller inom områdena berg, betong och metaller kan integreras i samma beräkningsmodell samt presentera förstörande och oförstörande provningsmetoder för bestämning av materialegenskaper. 5

Rapportens innehåll Rapporten presenterar grundläggande teoretiska samband för modellering av bergbultars förankring i berg och förankringssystemets brottförlopp, en provningsmetod som kan användas för bestämning av materialegenskaper, verifiering av beräkningsmodeller och oförstörande provningsmetoder, de mekanismer som kan bryta ner och urlaka bruket, vilka följaktligen försämrar vidhäftningen mellan bult och bruk och mellan bruk och berg; samt försämrar det korrosionsskydd som bruket utgör för bultar, några olika bultar och spännkablar som används i praktiken samt förstörande och oförstörande provningsmetoder för bestämning av materialegenskaper. 6

Bruk, stag, intakt berg och bergmassa I rapporten sammanfattas olika typer av konstitutiva materialmodeller för simulering av brukets och bergets icke-linjära beteende, bl.a. baserat på kontinuum metoder med utsmetade sprickor eller diskreta metoder för fysiska sprickor. Bruk Stål 7

Bruk, stag, intakt berg och bergmassa Det intakta berget och den spruckna bergmassan kan betraktas som kontinuum, förutsatt: att det betraktade modellens element och den provkropp som används för bestämning av modellens parametrar är tillräckligt stora samt att de ingående komponenterna eller defekterna i materialet är representativa och välfördelade i strukturen så att ökade dimensioner hos provkroppar och modellelement inte påverkar vare sig provnings- eller beräkningsresultaten. Rapporten ger vägledning för kontinuum mekanisk modellering av berg som kan integreras med ickelinjära modeller för betong och bruk. 8

Beständighet och nedbrytning Nedbrytningen av bergbult eller omgivande cementbruk bedöms (i vattenkraftens konstruktioner) ha relativt liten påverkan på bultarnas bärförmåga. Vid ofullständig kringgjutning med cementbruk kan korrosion uppstå i de blottlagda delarna av bulten, bedöms dock vara låg Elektrokemiska processen < 16 µm/år (Windelhed et al 2003) Vattenkemi vid Svenska älvar 20 µm/år (baserat på 30 000 mätprov, Hellgren et al (2017)) Nedbrytning av cementbruk kan kategoriseras enligt Materialförlust p.g.a. vattenflöde (separation, erosion och/eller urlakning) - förväntas leda till försvagning i begränsad omfattning Krympning (plastisk, kemisk, uttorkning och/eller avvattning) negativ inverkan på bergbultens bärförmåga Svällning (ASR, kemisk, frost och/eller sulfatangrepp) generellt gynnsamt för ingjutna bultar då det leder till tätning av eventuella sprickor alternativt förtätning av cementpastan Stämmer överens med flera observationen gjorda i fält på t.ex. 50 år gamla bultar där ingen eller mycket begränsad nedbrytning uppstått. 9

Akustisk (seismisk) cross-hole mätning 10

Kvalitetskontroll av dragstag med ultraljud 11

Principiell provningsställning Laboratorium Fält 12