Energiplan för Flens Kommun

Energiplan för Flens Kommun 2007-2010 Antagen av kommunfullmäktige 2007-04-26, 30

Omslagsbild: Anders Solberg Kontaktperson: Anders Solberg, Bygg-, Miljö- och Räddningsförvaltningen, Flens kommun E-post: anders.solberg@flen.se 2

Innehållsförteckning 1. INLEDNING...5 1.1 ARBETSFORMER...5 2. KOMMUNBESKRIVNING...6 - KOMMUNENS PLANERING...6 - TILLRÄCKLIG TÄTHET I BEBYGGELSEN...6 3. ÖVERGRIPANDE KOMMUNALA MÅL...8 4. FEM STRATEGISKA OMRÅDEN...9 4.1 FYSISK PLANERING...10 4.2 MINSKAD OCH EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING...11 4.3 FÖRNYBAR ENERGI...12 4.4 AVFALL...13 4.5 VÄRMEPUMPAR...14 4.6 SOLENERGI FÖR VÄRME- OCH ELPRODUKTION...15 4.7 FOSSILA BRÄNSLEN...16 5. ENERGILÄGET... 17 5.1 SVERIGES ENERGIBALANS...17 5.2 SVENSKA ENERGIPOLITISKA BESLUT...19 5.3 ENERGISYSTEMET I FLENS KOMMUN...21 5.4 ENERGIANVÄNDNING INOM KOMMUNAL FÖRVALTNING OCH FLENS BOSTAD AB...30 6. SÄKER ENERGITILLFÖRSEL... 35 LEDNINGSPLATSER...35 KOSTENHETEN...36 7. MILJÖBEDÖMNING... 36 7.2 ENERGISYSTEMETS MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN...37 8. ENERGIPLANEN OCH MILJÖMÅLEN... 39 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN...40 FRISK LUFT...40 3

BARA NATURLIG FÖRSURNING...42 INGEN ÖVERGÖDNING...43 GOD BEBYGGD MILJÖ...45 ETT RIKT JORDBRUKSLANDSKAP...46 9. DEN FORTSATTA ENERGIPLANERINGEN... 46 9.1 KONTINUERLIG PROCESS SAMT KOPPLING TILL ANDRA STYRDOKUMENT...46 9.2 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING...47 9.3 ORGANISATION (FÖRSLAG)...48 BILAGA A SAMMANFATTNING AV REGERINGENS RIKTLINJER FÖR ENERGI- OCH KLIMATMÅL SAMT SAMMANSTÄLLNING AV FLENS KOMMUNS MILJÖPOLICY OCH AGENDA 21 DOKUMENT 49 SAMMANFATTNING AV MÅLEN I SAMVERKAN FÖR EN TRYGG EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIFÖRSÖRJNING, PROPOSITIONEN 2001/02:143...49 SAMMANFATTNING AV MÅLEN FÖR SVERIGES KLIMATSTRATEGI, PROPOSITION 2001/02 :5550 BILAGA B MATRIS FÖR UPPFÖLJNING AV ENERGIMÅLEN... 51 BILAGA C FACKTERMER... 52 4

1. Inledning Klimatfrågan är och kommer att vara den största globala miljöfrågan. Utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen måste begränsas för att inte orsaka oacceptabla förändringar av jordens klimat. Människan bidrar genom användning av fossila bränslen inom industrin och för uppvärmning av byggnader, transporter etc. till utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Det är koldioxidutsläppen, vilket sker genom förbränning av kol, olja och naturgas, som bidrar mest till växthuseffekten. Agerandet framöver har avgörande betydelse för hur kraftig påverkan kommer att bli. Cirka 80 procent av de totala utsläppen av växthusgaser är relaterade till produktion eller användning av energi. Därför är energifrågan central i arbetet för att minska utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid. Enligt lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439) skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunen skall också främja energihushållning och verka för en säker energitillförsel. Kommunen har dessutom en nyckelroll för att minska klimatpåverkan. Inte bara genom energiplaneringen utan även i den fysiska planeringen har kommunen ett stort inflytande på samhällets utformning och på uppbyggnad av samhällets infrastruktur och energiförsörjning. Förslaget till energiplan inriktas på att skapa förutsättningar för en hållbar och säker energiförsörjning och att på sikt minska växthuseffekten. Kommunens rådighet är emellertid begränsad på området. Många förändringar har skett bland annat genom en avreglering av energimarknaden och internationalisering. Värmeverken i kommunen är privatägda och infrastrukturutbyggnaden sköts av andra aktörer. Däremot finns stora möjligheter att driva ett utvecklingsarbete inom den egna verksamheten samt att verka för att de nationella miljökvalitetsmålen och kommunens miljömål uppnås. För att kunna genomföra och följa upp energiplanen med handlingsplan och åtgärdsförslag är det av vikt att energiplanen bryts ned till handlingsprogram hos berörda förvaltningar och det kommunala bostadsbolaget, Flens Bostadsbolag AB (FBAB). Förutsättningar för det fortsatta arbetet med genomförande av åtgärder, uppföljning och revidering är att en samordnare för energiplanen tillsätts. För att hålla planen levande och uppdaterad är det viktigt att mål och åtgärder kommer med i verksamhetsplaner och budgetprocesser. Behovet av ett integrerat ledningssystem bör beaktas. Kommunens ledningsgrupp, bestående av förvaltningscheferna, kan med fördel vara ett forum i syfte att diskutera och prioritera åtgärderna i planen. En sammanställning av årets resultat ska redovisas till kommunstyrelsen vid bokslut i kommunens miljöredovisning. 1.1 Arbetsformer En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommunledningsförvaltningen, Bygg-, Miljö- och Räddningsförvaltningen (BMR) samt Flens Bostadsbolag AB (FBAB) har tillsammans arbetat fram ett förslag till Energi- och handlingsplan på uppdrag av kommunstyrelsen. Ansvarig förvaltning är BMR. I bilaga A sammanfattas regeringens riktlinjer för energi- och klimatmål, en checklista över berörda miljökvalitetsmål samt Flens Kommuns lokala Agenda 21 dokument och miljöpolicy. I Bilaga B finns en matris för sammanställning och uppföljning av energiplanens mål. 5

2. Kommunbeskrivning Geografi Kommunens yta uppgår till 826 km 2, varav 108 km 2 utgörs av sjöar och vattendrag och 716 km 2 av land. Av landytan är 404 km 2 skog och jordbruksmarken upptar 179 km 2 som fördelar sig på 150 km 2 åker respektive 29 km 2 betesmark. Landskapet är kuperat, sjörikt och mycket varierat och präglas av omväxlande natur- och kulturmiljöer. År 2005 uppgick antalet invånare till 16 412 varav 6 102 är boende i centralorten Flen. 73 % av invånarna i kommunen bor i någon av de åtta tätorterna och 27 % av invånarna bor på landsbygden. Detta ger speciella förutsättningar för kommunikationer och energiförsörjning. I kommunen finns ungefär 8 100 lägenheter fördelade på 4 400 småhus och 3 700 övriga hus. Uppskattningsvis finns 2 800 fritidshus. Det offentliga och kommersiella utbudet är centrerat till centralorten, men även Malmköping har i förhållande till sin storlek ett ovanligt stort serviceutbud. I övrigt är utbudet begränsat. Förutsättningar för fjärrvärme Idag försörjer privatägda biobränsleeldade pannor delar av Flen och Malmköping med fjärrvärme. Utbyggnaden av fjärrvärmenäten har främst inriktats på att ersätta oljeeldade pannor i fastigheter ägda av kommunen och Flens Bostads AB men även industrifastigheter och småhus har anslutits. I kommunens övriga tätorter varierar förutsättningarna för utbyggnad av system med gemensam uppvärmning. Centrala delar av Hälleforsnäs, Sparreholm, Bettna och Mellösa har tillräcklig täthet för att någon form av biobränslebaserad närvärme/blockcentral ska vara möjlig att bygga ut. Några viktiga förutsättningar för utbyggnad av fjärrvärmenäten framgår av nedanstående tabell. Tabell 1 Fysiska Ekonomiska Tekniska För fjärrvärmebolagen - Kommunens planering - Tillräcklig täthet i bebyggelsen - Gynnsamma markförhållanden för ledningsdragning - Företagsekonomisk lönsamhet - Tillräckligt effektbehov för att motivera investeringar - Kapacitet i panncentralerna - Möjligheter att utvidga nätet För konsumenterna/husägarna - Konkurrenskraftiga priser - Vattenburna värmesystem i byggnaderna Näringsliv I kommunen finns drygt 1 600 företag varav 68 procent är fåmansföretag. 31 procent av företagen har upp till 49 anställda och 2 procent har fler än 50 anställda. Flens kommun är den största arbetsgivaren. I kommunen finns drygt 6 000 arbetstillfällen och de dominerande näringsgrenarna är tillverkningsindustrin med 28 procent av arbetstillfällena, vård och omsorg 19 procent, handel och kommunikationer 14 procent samt utbildning och forskning 10 procent. 6

Förutsättningar för kollektivtrafik Länstrafiken servar kommunen med fem stora busstråk till och från Flen. Tågtrafiken drivs i SJ:s regi, men vissa turer drivs i samarbete med Länstrafiken. Det finns relativt goda pendlingsmöjligheter från Flen mot Stockholm och andra tätorter i Mälardalen. Mot Stockholm under vardagar går ett tåg i timmen och resan tar knappt en timme. Regionaltåget Sörmlandspilen kompletterar det ordinarie utbudet på Västra stambanan mellan Stockholm Hallsberg. Tågtrafiken från Flen mot Norrköping/Linköping via Katrineholm, och mot Uppsala via Eskilstuna och Västerås försörjs av UVEN-tåget. Synkroniseringen mellan tåg och buss är mindre bra då detta försämrar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Karta 1 Större vägar och järnvägar. 7

3. Övergripande kommunala mål En övergripande miljöpolicy antogs av Flens kommuns fullmäktige i maj 2001. Nedan följer ett utdrag ur denna miljöpolicy: Ekologisk helhetssyn ska prägla vårt arbete Vi förtroendevalda och anställda inom Flens kommun ska i våra roller (utbildare, vårdare, byggherre, förvaltare, myndighet mm) målmedvetet arbeta för ett ekologiskt uthålligt samhälle. Vårt ansvar att skydda människors hälsa samt att förvalta vårt biologiska arv tar inte slut vid kommungränsen. Vi ska hushålla med naturresurser och åstadkomma fungerande kretslopp. Vårt arbete ska bidra till en samhällsutveckling som ger goda levnadsförhållanden och ett ur miljö- och hälsosynpunkt gott samhälle. Vi gör detta för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god livsmiljö. Energiplanen syftar huvudsakligen till att minska utsläppen av koldioxid och därmed bidra till att nå det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Ett svenskt delmål är att de svenska utsläppen av växthusgaser ska (som ett medelvärde för perioden 2008 2012) vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Förbränning av olja och gas fossila bränslen svarar för det största bidraget till växthuseffekten. Utsläppen av koldioxid från transporter ökar hela tiden. Icke-fossila bränslen som trä bidrar inte till växthuseffekten. Därför är det bra att andelen förnybara energislag i energiförsörjning ökar. Några övergripande mål för Flens kommun: Flens kommun som geografisk avgränsning Energianvändningen per invånare ska senast år 2010 ha minskat med 5 % jämfört med år 2003. Energiutvinning ur organiskt avfall och gödsel ska introduceras i kommunen. Användningen av solenergi ska öka, gärna i kombination med annan förnybar energi. Koldioxidutsläppen per invånare ska minska. Flens kommun som organisation Flens kommun ska halvera utsläppen av koldioxid från uppvärmning av kommunägda fastigheter till år 2010 jämfört med år 2005. Fasa ut oljeberoendet fram till år 2010 och därmed öka användningen av förnyelsebara energikällor. Energiförbrukningen i Flens kommuns och FBAB:s fastigheter och lokaler ska minska med 5 % till år 2010 jämfört med 2005. De viktigaste åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen bedöms vara: Utbyggnad av fjärrvärmen baserad på biobränsle, Transportsamordningsprojekt, Direkta energiprojekt genomförda av kommunens förvaltningar, Flens Bostads AB, lämpligen tillsammans med Energikontoret samt indirekt genom kommunal energirådgivning. 8

4. Fem strategiska områden Energiplanen utgår från kommunens övergripande miljöpolicy, regionala och lokala miljömål samt Lokala Agenda 21-dokument. Flens kommun bör vara ett föredöme i energiarbetet och därför berör åtgärderna i handlingsplanen enbart kommunens egen verksamhet. Kommunen kan emellertid indirekt påverka andra aktörer genom sina roller som myndighet, ägare och informatör. Nedan följer fem strategiska områden inom vilka kommunen bör arbeta med inom energiplaneringen. Fysisk planering Bidra till energieffektivisering Främja/underlätta gemensamhetslösningar, baserad på förnyelsebar energi för uppvärmning. Planeringen ska leda till att minska transport- och bilberoendet. Planeringen ska leda till förbättrade förutsättningar för kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken. Energihushållning och energieffektivisering Genom energieffektiviserande åtgärder ska energianvändningen per invånare minska. Förnybar energi Minskat oljeberoende genom: Ökad användning av förnybara energislag bland annat genom ökad anslutning till fjärrvärme och närvärmeanläggningar, samt individuella lösningar för uppvärmning baserade på förnybara energikällor. Ökad användning av flödande energikällor, främst solenergi. Kartläggning av förutsättningar och intresse för att lokalt producera biobränsle. Transporter Bidra till att minska transporternas miljöpåverkan. Effektivare energianvändning. Övergång till alternativa bränslen. Öka andelen kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Information Öka medvetenheten och kunskapen hos politiker, tjänstemän och kommunens invånare om energianvändningens miljöpåverkan. Öka kunskapen om konkreta åtgärder som påverkar utsläppen av växthusgaser i bostäder, arbetsplatser och skolor. Sprida information om energianvändning, komfortnivå, livsstil och anknytningen till folkhälsa. 9

4.1 Fysisk planering Begreppet fysisk planering omfattar all planering för mark- och vattenanvändning samt bebyggelse. Den fysiska planeringen sätter bland annat ramar för hur våra tätorter ska utvecklas. Kommunen beslutar själv vilka områden som ska planläggas och var gamla planer ska ändras. Alla berörda ska dock ha möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på kommunens förslag. Övergripande mål Kommunens fysiska planering ska främja lokala och gemensamma biobränslebaserade lösningar för uppvärmning. Inom tätorter med fjärrvärme ska anslutning av ny bebyggelse till fjärrvärmenäten underlättas. Planeringen ska leda till ett minskat transportbehov samt främja kollektivtrafik och gångoch cykeltrafik. Energibehovet i ny bebyggelse ska minimeras genom hänsyn till lokalklimat. Planeringen ska ge förutsättningar för sunda och energisnåla byggnader. Översiktsplan Energiplanen utgör ett underlag för kommunens översiktliga planering i form av kommuntäckande översiktsplan samt fördjupade översiktsplaner. Översiktsplanen anger huvuddragen när det gäller framtida användning av mark och vatten. Dessutom innehåller planen rekommendationer för hur bebyggelse ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen omfattar en längre tidsperiod, vanligtvis mellan 10-20 år. Nedan följer förslag på hur energifrågor bör behandlas i översiktsplanen: Ny bebyggelse ska lokaliseras med utgångspunkt från gynnsamma lokala klimatförhållanden och god tillgänglighet till kollektivtrafik samt med möjligheterna att åstadkomma attraktiva gång- och cykelförbindelser till viktiga målpunkter i respektive tätort. Så långt som det är möjligt ska nya bebyggelseområden lokaliseras och utformas så att anslutning till fjärrvärme eller andra gemensamma uppvärmningssystem kan ske. Planbeskrivningen ska redovisa hur energiplanens mål uppfylls. Detaljplan Detaljplaner omfattar mindre områden av t ex. bostadskvarter och omfattas av juridiskt bindande regler för markanvändning, bebyggelseutformning mm. Tidsperspektivet är kortare än 10 år. Förslag på hur energifrågor bör behandlas i detaljplaner följer nedan: Ny bebyggelse ska placeras och utformas så att energikonsumtionen kan begränsas. Ny bebyggelse ska placeras och utformas så att miljöanpassade uppvärmningsalternativ som t ex. solvärme möjliggörs. Planbeskrivningen ska redovisa måluppfyllelsen enligt ovan. 10

Markanvisning/exploateringsavtal/tomtförsäljning Kommunen ska i samband med upprättande av exploateringsavtal och andra avtal samt vid försäljning av kommunal mark beakta följande: Rekommendation om att nya byggnader ansluts till fjärrvärmenätet där så är möjligt, och där så inte är möjligt bör miljöanpassade uppvärmningssystem installeras. Att byggherren förser byggnader med uppvärmningssystem som baseras på förnybar energi. Direktverkande el bör undvikas helt. Information Kommunen ska i ett tidigt skede informera hussäljare och tomtköpare om de kommunala energimålen. Detta ska leda till att större hänsyn tas till val av byggnad och val av energisystem etc. 4.2 Minskad och effektivare energianvändning Den mest kostnadseffektiva miljöinsatsen på energiområdet är energieffektivisering och val av effektiva energiförsörjningssystem. Inom alla samhällsektorer finns stora möjligheter att minska energianvändningen och samtidigt behålla nyttan. Energieffektivisering handlar om hushållning, teknikutveckling, men även infrastrukturinvesteringar i fjärrvärme och närvärmeanläggningar samt beteendeförändringar. Minskad energianvändning och energieffektiviseringar minskar både energibehovet samt utsläpp av föroreningar. Exempelvis finns inom transportsektorn förutsättningar att effektivisera energianvändningen genom bränslesnålare bilar. I Flens kommun har energianvändningen per invånare ökat över tiden. Hushållen står för merparten av elanvändningen, som legat relativt konstant över tiden. Flens kommun (org.) och Flens Bostads AB har minskat den totala elenergianvändningen över tiden genom en övergång från direktverkande el till fjärrvärme för uppvärmningsändamål. Energianvändningen, exklusive fordonsbränsle, har legat relativt konstant över tiden. Statens Energimyndighet menar att det är möjligt att spara ca 20 TWh/år i Sverige genom effektivare elanvändning. Detta är möjligt genom att byta ut gammal utrustning mot ny energisnålare teknik, samt genom att inte värma upp hus med el. Tillsammans med energieffektiviserande åtgärder inom olika områden i kombination med ett smart samhällsbyggande och beteendeförändringar är det på sikt möjligt att minska energianvändningen betydligt. Övergripande mål Energianvändningen per invånare ska senast år 2010 ha minskat med 5 % jämfört med år 2003. Delmål Energiförbrukningen i Flens kommuns och FBAB:s fastigheter och lokaler ska minska med 5 % till år 2011 jämfört med 2005. 11

4.3 Förnybar energi Kommunens energiplan syftar till att fasa ut oljeberoendet genom en ökad användning av förnyelsebar energi och genom att på sikt få till stånd en lokal produktion av biobränsle. Till förnybara energikällor hör sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Av dessa energibärare bedöms biobränslena vara den främsta resursen för lokal el- och värmeproduktion. Av Energimyndighetens projekt Kartläggning av vindpotentialen i Sverige framgår att Flens kommun inte har vindförhållande som gynnar en storskalig etablering av vindkraftverk. De lokala förutsättningarna för produktion av elkraft från lokala vattenkraftverk är även de mycket begränsade. Däremot bör solenergi för värmeproduktion, småskaligt och storskaligt, främjas i takt med teknikutveckling och tillgänglighet på marknaden. Solenergi för elproduktion bör också bevakas, men ett kommersiellt genombrott på området bedöms inte ligga inom energiplanens tidsram. Från och med 1 januari, 2006 finns krav på att alla större 1 bensinstationer ska tillhandahålla förnyelsebara drivmedel på pump. I Flen finns i dagsläget två etanolpumpar, men fler är sannolikt att vänta. Det finns även krav på att 75 procent av de bilar som myndigheter köper in eller leasar ska vara miljöbilar. Ökad andel miljöbilar och fler tankställen som tillhandhåller förnybara drivmedel innebär på sikt goda förutsättningar för Flens kommun och FBAB att sänka koldioxidutsläppen orsakade av transporter. Biobränsle Trädbränsle utgjorde 15 procent av den totala bränsletillförseln år 2004 i Flens kommun. Huvuddelen används i de två fjärrvärmeverken, Flens Kraftvärme AB och Malmköpings Kraftvärme AB. En mindre andel används vid småskalig vedeldning för uppvärmning av småhus. I kommunen är 30 procent av vedpannorna miljögodkända, dvs. av 474 2 vedpannor är 142 vedpannor miljögodkända. Dessutom finns 254 3 anläggningar som eldas med pellets. Pelletseldning är under introduktion i kommunen och det finns ett stort intresse för detta. Genom rådgivning bör förnyelsebara uppvärmningssystem rekommenderas i de tätorter och områden där fjärrvärme inte är tillgänglig. Fjärrvärme I kommunen finns två fjärrvärmebolag, Rindi Flen AB och Malma Kraft och Värme AB, med nät i Flens respektive Malmköpings tätorter. Bränslet i de båda fjärrvärmeverken fördelas på 95 procent biobränslen och 5 procent olja. En viss andel av biobränslet som används i värmeverken i Flen och Malmköping är lokalt producerad. Introduktionen av fjärrvärme har starkt bidragit till en minskad användning av olja i såväl det kommunala bostadsbolagets fastigheter som i många andra hushåll i Flen och Malmköping. Kommunen anser att fjärrvärmenäten bör byggas ut i den omfattning som det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. 1 Stationer som säljer över 1 000 000 liter konventionella drivmedel (bensin och diesel). 2 Vedpannor som sotas och brandskyddskontrolleras. Uppgift från Calle Swärd, Strängnässotarna, Strängnäs, april 2006. 3 Pannor som sotas och brandskyddskontrolleras, Uppgift från Calle Swärd, Strängnässotarna, Strängnäs, april 2006. 12

Fordonsbränsle Etanol I Sverige finns idag drygt 300 tankställen för Etanol E85 (85 % etanol och 15 % bensin) som är anpassat för så kallade flexifuelbilar. Etanol är ett förnybart drivmedel som framställs ur bland annat spannmål. Att ersätta bensin med etanol leder till väsentligt lägre utsläpp av växthusgasen koldioxid. I dagsläget förekommer en 5- procentig etanolinblandning i 95-oktanig bensin. En låg inblandning av etanol är ett effektivt sätt att öka användningen av förnybara drivmedel (som etanol och biogas) och minska koldioxidutsläppen. Kommunen både leasar och hyr sammantaget ett tjugotal flexifuelbilar. Biogas Det finns inga tankställen för biogas i kommunen eller någon lokal produktion av biogas. I länet i övrigt finns tankställen i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Se avsnitt 4.4. Övergripande mål Användningen av olja och el ska minska genom konvertering till biobränsle. Fortsatt utveckling av fjärrvärmesystemet i kommunen. Delmål Biobränsle och fjärrvärme År 2010 ska utsläppen av VOC från vedeldning ha minskat med 50 % jämfört med år 2000. År 2010 ska 60 % av vedpannorna i kommunen vara miljögodkända pannor med ackumulatortank. I de tätorter som inte omfattas av fjärrvärme bör biobränslebaserad närvärme etableras. År 2010 ska oljeförbrukningen för Flens kommun (org.) och FBAB totalt uppgå till högst 50 m 3 /år för uppvärmning. Fordonsbränsle År 2010 ska kommunens och FBAB:s personbilspark till 100 % bestå av miljöbilar. År 2010 ska 50 % av kommunens och FBAB:s arbetsmaskiner uppfylla kravet på bästa rådande miljöklass. 4.4 Avfall Energi kan utvinnas ur avfall som består av en rad olika fraktioner. Grunden i såväl kommunens Lokala Agenda 21-dokument som i kommunens avfallsplan är att råvaror som ingår i naturens eget kretslopp ska användas och återanvändas. Avfall ska behandlas på bästa sätt med hänsyn till såväl miljö som ekonomi samt efter sina egenskaper. Återanvändning och återvinning går före energiåtervinning som går före deponering. Utvidgad materialåtervinning genom sortering medför mindre mängder av hushållsavfall som kan energiåtervinnas. Utsortering av miljöfarliga och skadliga ämnen ska ske före förbränning. Energiåtervinning har fått allt större betydelse i och med förbud mot deponering av brännbart avfall (från och med 2002) samt förbudet mot att deponera organiskt avfall (från och med 2005). I stort sett har avfallsmängden legat konstant i kommunen förutom en ökad avfallsmängd under sommarhalvåret. 13

Brännbart avfall Avfallet som genereras i kommunen mellanlagras på Frutorpstippen i Flen. Det brännbara avfallet transporteras sedan till Tekniska Verken i Linköping för förbränning vilket sker i en panna (från 2005) med bästa möjliga miljöprestanda. Under 2003 levererades 5 064 ton brännbart avfall från Flens kommun till Linköping. Enligt gällande avtal ska Tekniska Verken ta emot leveranser av avfall från Flens kommun fram till 2008. Biogas I Sverige finns ca 200 biogasanläggningar som baseras på slam från reningsverk, hushålls- och industriavfall. Den riktigt stora resursen för tillverkning av elenergi (eget bruk) och fordonsgas anses dock vara växtrester från jordbruket. I dagsläget utvinns inte någon biogas i Flens kommun. Endast vid reningsverket i Flen finns potential för utvinning av biogas. En förhållandevis stor investering krävs dock för att detta ska vara möjligt och inga planer för detta finns i nuläget. Tekniken för att avskilja oönskat material ur avfallet behöver förbättras ytterligare för att öka effektiviteten och därmed möjligheten för ett genomförande i större skala. Den successiva utbyggnaden av tankställen med förnybara drivmedel kan på sikt leda till att det kan bli intressant att se på möjligheterna att utvinna biogas från reningsverk, hushålls- och industriavfall som fordonsbränsle. Övergripande mål Energiutvinning ur organiskt avfall och gödsel ska introduceras i kommunen (geografisk avgränsning), senast år 2010. 4.5 Värmepumpar Värmepumpar tar upp värme från grundvatten, mark, sjövatten och luft. Värmepumpstekniken gör det dessutom möjligt att återvinna värme ur avloppsvatten och ventilationsluft. Värmepumpanläggningar som baseras på mark (jord eller berg), yt- eller grundvatten är prövningspliktiga. I kommunen finns knappt 700 värmepumpsanläggningar, som fördelar sig på cirka 565 bergvärme, 90 ytjordvärme, 15 sjövärme samt 5 st. grundvattenvärme. Bergvärme Med en bergvärmepump tar man upp värmen från ett borrat hål. Djupet på hålet beror på hur stor energiförbrukning man har, vanligtvis är det kring 100 m djupt. Fördelen med bergvärme är att det inte kräver så stor tomt. Nackdelen är att det är dyrt att borra. Grundvattennivån påverkas inte eftersom grundvattnet inte förbrukas. Ytjordvärme Med ytjordvärmepump hämtas värmen från ytjorden via slangar som är utlagda på ca 1m djup. Slanglängden brukar vara kring 300-400 m, vilket kräver stor markyta. Ju längre norrut i landet desto djupare förläggning krävs. Sjövärme Sjövärme fungerar på samma sätt som ytjordvärme men kollektorslangen läggs istället ut med tyngder på botten av en sjö eller ett vattendrag. 14

Grundvattenvärme För detta system krävs en djupborrad brunn varifrån vattnet pumpas till värmepumpen där energiutvinningen sker. Metoden är i dag mindre vanlig. Att använda grundvatten ställer stora krav på de naturliga förutsättningarna, det vill säga vattnet måste hålla en hög och jämn kvalitet och grundvattentillgången måste vara god. I samband med att grundvatten förs bort från ett område kan oönskad sänkning av grundvattennivån inträffa. Det finns även risk att värmepumpanläggningar i mark inom skyddsområde för vattentäkt kan påverka grundvattnets kvalitet och därmed tjänlighet som dricksvatten. Värmepumpsanläggningar (mark) inom skyddsområden för vattentäkt bör undvikas på grund av risken för påverkan av grundvattenkvaliteten. Värmepumpar bör även undvikas inom fjärrvärmeområden. I områden där inte försörjning med fjärrvärme är möjlig bör individuella uppvärmningssystem som baseras på förnyelsebar energi främst väljas, t ex som miljögodkända vedpannor, pelletspannor och värmepumpar, som med fördel kan kombineras med solvärme. Värmepumpar bör främst ersätta konventionellt eluppvärmda hus och oljepannor bör främst ersättas med biobränslebaserade uppvärmningssystem, före värmepumpar. 4.6 Solenergi för värme- och elproduktion Värmeproduktion Solenergi för värmeproduktion på våra breddgrader innebär svårigheter att lagra solenergin. Storskalig användning kräver stora ytor för solfångaranläggningar. Tekniken är under utveckling genom statligt finansierad forskning. Däremot kan solfångare användas vid småskalig användning för exempelvis varmvattenberedning sommartid. Mellan år 2003 och 2005 fick åtta hushåll i kommunen bidrag för att installera solfångare. 4 Elproduktion Förutsättningar finns för tillverkning av solceller i industriell skala men ett genombrott på området är inte att räkna med inom tidsramen för energiplanen. I och med att utnyttjandet av solenergi inte innebär brytning av råvaror eller liknande utgörs den främsta miljöpåverkan av själva utrustningen och produktionen av solfångare. Driften av solceller ger inga utsläpp men produktionen är som sagt resurskrävande och påverkar miljön. Övergripande_mål Användningen av solenergi för uppvärmning ska öka, gärna i kombination med annan förnybar energi. Delmål Senast år 2010 ska Flens kommun och FBAB ha tre stycken kombinerade sol- och biobränsleanläggningar i drift. 4 Uppgift från Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2006-05-24. 15

4.7 Fossila bränslen Fossila bränslen (kol, olja, naturgas) finns lagrade i jordskorpan och kommer från växtdelar och andra organismer. Tillgångarna till fossila bränslen är inte förnybara, utan de är begränsade. I Flens kommun består 54 procent av den totala energitillförseln av fossila bränslen Dessa fördelar sig på 49 procent diesel och bensin, respektive 5 procent eldningsolja 1. I transportsektorn är olja det dominerande bränslet. För att vägtrafiken ska kunna minska bidraget till växthuseffekten krävs bland annat utveckling av bränslesnålare motorer, alternativa bränslen, alternativa transportsystem och trafikrestriktioner. Åtgärder i syfte att begränsa trafikens miljöstörande effekter krävs även på lokal nivå. I Flen och Malmköping har en övergång från olja till fjärrvärme möjliggjorts genom de två värmeverken. Flens kommun (org.) och FBAB har minskat användningen av olja främst genom att många fastigheter anslutits till fjärrvärme men även genom konvertering till biobränslen genom installation av pelletspannor. Fordonsparken består övervägande av fordon som drivs med konventionella drivmedel (bensin och diesel). Genom att leasa och köpa in miljöbilar, i takt med utökat antal pumpar med förnybara drivmedel, har kommunen på sikt goda möjligheter att minska utsläppen av koldioxid orsakade av transporter. En ökad inblandning av etanol i 95 oktanig bensin kan också bidra till minskade utsläpp av kolioxid. Transportsektorn är den största utmaningen för att minska koldioxidutsläppen. Övergripande_mål Andel tillförd eldningsolja 1 ska senast år 2010 ha minskat med 30 % jämfört med år 2003. Koldioxidutsläppen per invånare ska minska och senast år 2010 understiga rikssnittet. Delmål Flens kommun och FBAB ska minska koldioxidutsläppen orsakade av uppvärmning med 50 % till år 2010 jämfört med 2005. Flens kommun och FBAB ska minska koldioxidutsläppen orsakade av egna fordon 5 med 50 % till år 2010 jämfört med 2005. 5 Exklusive arbetsmaskiner. 16

5. Energiläget I kapitel 5 redovisas inledningsvis energisystemet i Sverige utifrån dagsläget, dvs. senast tillgänglig statistik. Diagrammen i avsnitt 5.1 visar vad som hänt de senaste 30 åren i Sverige vad gäller energitillförsel respektive energianvändning. Under kapitel 5:2 radas det upp några svenska energipolitiska beslut som är av stor betydelse för energisystemet i Sverige. Därefter följer en redogörelse för energisystemet i Flens kommun (avsnitt 5.3). Faktaunderlaget i avsnittet baseras i huvudsak på uppgifter från år 2004 6 och 2005, men med tillbakablickar för att se vilka förändringar som skett över tiden. Sammantaget ska kapitlet dels ge en ökad förståelse för de trender vi ser på energiområdet, dels visa på den potential kommunen har i fråga om att trygga en uthållig och säker energitillförsel. 5.1 Sveriges energibalans Energianvändning Det svenska energisystemet är starkt präglat av den storskaliga och relativt billiga elproduktionen från vattenkraft och kärnkraft samt av de oljeberoende transporterna. Vattenkraft och kärnkraft ger en mycket god tillgång på billig el. Under de senaste åren har vi kunnat se kraftiga förändringar av energipriset för olika bränsle- och energislag. Dessa är orsakade av förändringar i tillgång och efterfrågan men även genom statliga styrmedel som skatter och avgifter. Trenden bort från olja har fortsatt och många flerbostadshus och i viss mån även småhus i tätorter har anslutits till fjärrvärme eller så kallad närvärme 7. I Sverige använder vi i snitt ca 50 000 kwh per person/år, vilket är mer än genomsnittet per person i Europa vars motsvarande siffra är 33 000 kwh. USA använder dubbelt så mycket energi per person som i Sverige. Det globala medelvärdet ligger på 14 000 kwh per person/år. Detta innebär att 20 procent av världens befolkning använder 80 procent av världens resurser, vilket inte indikerar ett globalt hållbart samhälle. Den totala energianvändningen år 2004 uppgick till 647 TWh. Av detta utgjorde den totala slutliga energianvändningen 405 TWh och omvandlings- och distributionsförluster 197 TWh i kärnkraftsproduktionen. Användningen av bunkeroljor för utrikes sjöfart tillsammans med användningen för icke energiändamål uppgick till 45 TWh. Industrin samt bostads- och service sektorn använder i stort sett lika mycket energi idag som 1970. Mycket har emellertid förändrats, som exempelvis att den sammanlagda uppvärmda lokalytan är större, att befolkningen har ökat med 11 % samt att industriproduktionen är mycket högre än 1970. Industrins variation i energianvändning beror till stort på avhängig konjunktur medan det för bostads- och servicesektorn handlar (till viss del) om temperaturskillnader mellan åren. Sektorernas energianvändning visar att bostads- och servicesektorn har el och fjärrvärme som de viktigaste energibärarna, att industrins energianvändning domineras av el och biobränslen medan transportsektorn domineras av oljeprodukter. 8 Trafiken är en annan viktig del i energisystemet och inrikes transporter (exklusive bunkring för utrikes sjöfart) uppgick år 2004 till 99 TWh, vilket motsvarar 25 procent av landets totala slutliga energianvändning. Transportsektorns energianvändning består främst av bensin och diesel, vilket 6 Senast tillgänglig statistik för kommunala energibalanser, SCB. 7 Mindre områden anslutna till en central värmepanna. 8 Energiläget 2005, Statens energimyndighet, 2005. 17

år 2004 utgjorde 84 procent av energianvändningen. Användningen av förnybara drivmedel (etanol, RME och biogas) utgjorde år 2004 ca 1,9 procent av energianvändningen. 9 Energianvändning i riket, förändring över tiden år 1970-2004, redovisas som riksgenomsnitt avseende tillförsel och användning i Figur 1 och 2 nedan. Figur 1. Sveriges totala energianvändning1970-2004. Energiomvandlingssektorns förluster är fördelade på slutanvändarna. Källa: Statens Energimyndighet. Energitillförsel Energitillförseln har under de senaste 10 åren varit stabil på omkring 600 TWh. Ungefär 35 procent av primärenergin var av fossilt ursprung 10. Sveriges energitillförsel år 2004 var 647 11 TWh exklusive en nettoimport av el om ca 2 TWh. Olja och kärnkraft stod för de största andelarna, följt av biobränsle och vattenkraft. Sedan 1970 har energitillförselns sammansättning förändrats genom att tillförseln av råolja och oljeprodukter har minskat med drygt 40 procent. Nettoproduktionen av el har ökat med drygt 250 procent genom utbyggnad av kärnkraften och vattenkraften, tillförseln av biobränsle (som har mer än fördubblats), utbyggnad av fjärrvärme, introduktion av naturgas längs västkusten samt utbyggnad av vindkraften under mitten av 1990- talet. Andelen förnybara energikällor i den totala energitillförseln uppgick till 26 procent år 2004 vilket är en relativt stor andel ur ett internationellt perspektiv. 9 Energiläget 2005, Statens energimyndighet, 2005. 10 Statens energimyndighet (STEM) 11 Redovisad enligt FN/ECE:s metod, vilket innebär att energiomvandlingsförlusterna i kärnkraftverken ingår. 18

Figur 2. Sveriges totala energitillförsel, exklusive nettoimport 1970 2004, exkl. nettoexport. Källa: Statens Energimyndighet. 5.2 Svenska energipolitiska beslut Tillsyn och reglering av energimarknaden har fått en ökad politisk betydelse. Ökad vikt läggs även vid ekonomiska styrmedel för omställning av det svenska energisystemet. Krisberedskap och sårbarhetshantering har fått en ökad betydelse. Flera stora förändringar i det svenska energisystemet och då främst inom energiproduktionen har redan ägt rum. Barsebäcks reaktor 1 ställdes av 1999 och reaktor 2 under 2005. Nästa steg innebär en prövning av de äldsta reaktorerna. Samtidigt planerar kraftbolagen för effektökningar i några reaktorer. Elpriserna har stigit i Sverige bland annat beroende på ekonomiska styrmedel i syfte att minska el- och oljeuppvärmningen, en avreglerad elmarknad som blir allt mer internationell samt ett par torrår i rad. Även villaolja vars pris följer världsmarknadspriset på råolja har blivit dyrare. Detta har inneburit en stark utveckling mot alternativa uppvärmningsalternativ för främst husägare. På senare tid har bergvärme, luftvärmepumpar, fjärrvärme och pelletspannor kommit att utgöra alternativ till olja. Nedan följer ett antal planerade åtgärder som kan leda till förändringar på energiområdet. Elcertifikatsystemet som infördes 2003 med målet att öka användningen av el från förnybara energikällor med 10 TWh från 2002 års nivå till år 2010. Planeringsmålet för vindkraft innebär bland annat att lokaliseringsplaner för vindkraft motsvarande 10 TWh årsproduktion ska vara fastställda av kommunerna till år 2015. Större bensinstationer ska från och med år 2006 sälja förnybara drivmedel. En utredning pågår om det svenska jordbrukets förutsättningar som producent av bioenergi. Denna kommer att redovisas under 2006. 19

I januari 2005 startade programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PEE). Företag som deltar kan få skattebefrielse från den nya elskatt som infördes 1 juli 2004 om de bland annat inför ett standardiserat energiledningssystem och genomför el-effektiviserande åtgärder. En lag om energideklaration för byggnader föreslås för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda. Syftet är att med hjälp av energideklarationer påverka husägarna att minska energiförbrukningen och övergå till bättre uppvärmningssystem. Deklarationen ska innehålla uppgifter om energiprestanda, obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet, radonmätning samt förslag till lämpliga energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden. Mellan åren 2004-2006 kan villaägare som byter till energieffektiva fönster i befintliga småhus eller installerar en biobränsleanläggning för uppvärmning i nybyggda hus få skattereduktion. Mellan maj 2006 och december 2006 kan ägare till lokaler, vilka används till offentlig verksamhet söka stöd för investeringar som syftar till att konvertera eller effektivera energianvändningen i lokalerna. Från och med 1 januari, 2006 kan ägare till småhus eller flerbostadshus söka stöd vid hel- eller delkonvertering från direktverkande el samt vid övergång från olja till fjärrvärme, biobränsle eller till värmepump och solvärme. Handel med utsläppsrätter inom EU sjösattes under 2005 och drygt 700 svenska anläggningar ingår i handelssystemet. Syftet är att minska utsläpp av koldioxid på ett samhällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt. Genom Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram, KLIMP, har statliga pengar fördelats på en lång rad projekt runt om i landet med syfte att långsiktigt minska utsläppen av klimatpåverkande ämnen. I Sverige pågår forskning och utveckling kring ett flertal möjligheter till förnybar energiproduktion och för effektivare hantering av befintliga resurser. En ökad ambitionsnivå kan skönjas när det gäller att omsätta forskningsresultat till kommersiella produkter och tjänster. I dag finns redan produkter i form av energisnåla hus, energisnåla bilar, energisnål hushållselektronik med mera. Stimulans i syfte att använda kunskapen och att investera i produkterna finns inte alltid eller begränsas av attityder och strukturella faktorer. 20

5.3 Energisystemet i Flens kommun Avsnittet inleds med en redovisning av hela kommunens energitillförsel och energiförbrukningen. Därefter redovisas energiförbrukningen i Flens kommun (organisation) och Flens Bostads AB. En nulägesbeskrivning av kommunen över hur mycket och vilken sorts energi som används och energislagens miljöpåverkan utgör underlag för de åtgärder som föreslås i handlingsplanen. Energisystemet i en kommun beror till stor del av industri- och bebyggelsestrukturen samt kommunens förutsättningar för att använda olika energislag. Det finns ingen tung energiintensiv industri i kommunen. Det finns ungefär 8 100 lägenheter fördelade på 4 400 småhus och 3 700 övriga hus. Uppskattningsvis finns 2 800 fritidshus. Två privata fjärrvärmebolag förser centralorten Flen och tätorten Malmköping med fjärrvärme. I övriga tätorter och på landsbygden sker uppvärmningen individuellt bland annat genom oljeeldning, ved- och pelletseldning samt med värmepumpar och el. 5.3.1 Energibalans för Flens kommun Energitillförsel Flens kommuns totala energitillförsel år 2004 uppgick till 683 GWh. Drygt 50 procent bestod av fossila bränslen i form av bensin, diesel och olja. Resterande andel fördelas på bioenergi och elkraft. Den totalt tillförda energin har ökat något under de senaste åren, medan andelen fossila bränslen har minskat och ersatts av biobränslen. I Sverige baseras elen på vattenkraft, kärnkraft, biobränsle, vindkraft och importerad el. Den inköpta elen är till stor del baserad på kärnkraft och vattenkraft, men eftersom det svenska elsystemet är kopplat till det nordiska systemet sker marginell elproduktionen i fossileldade anläggningar. Målet i Sverige är att öka andelen el från förnyelsebara energikällor med 10 TWh fram till år 2010. Figuren nedan visar den totala energitillförseln över tid samt med en fördelning på energislag. Not. Vid överföring av energi uppkommer energiförluster i form av distributionsförluster och förbrukningsförluster. Figur 3 Total energitillförsel till Flens kommun (geografiskt) mellan 1990-2004, fördelat på energislag. GWh 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Övrigt Träbränsle Fossila bränslen El Källa: SCB, Kommunala energibalanser 21

Av tillförda bränslen (429 GWh) år 2004 stod trädbränslen för 65 GWh vilket motsvarar 15 procent av bränsletillförseln. Huvuddelen av biobränslet användes för fjärrvärmeproduktion medan resterande del används för uppvärmning av småhus genom småskalig ved- och pelletseldning. Energianvändning Energianvändningen efter förluster inom Flens kommun fördelat på energislag år 1990-2004 framgår av figur 4. Att staplarna visar en hög andel fossila bränslen av den totala bränsletillförseln mellan 1990-2004 beror på en hög tillförsel av fordonsbränsle (bensin och diesel). Figur 4 Energianvändning fördelad på bränsleslag efter förluster (GWh) år 1990-2004 GWh 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Övrigt Fjärrvärme Träbränsle Fossila bränslen Källa: SCB, Kommunala energibalanser Transportsektorn är den energiintensivaste sektorn i kommunen med en energianvändning på 353 GWh följt av bostäder och service med 150 GWh. Därefter kommer industrin med en användning på 71 GWh. De två minst energiintensiva sektorerna är jord- och skogsbruk samt den offentliga sektorn vilka båda låg på 31 GWh år 2004. Övriga tjänster stod för 28 Twh. Figur 5 Energianvändning i Flens kommun år 2004 uppdelat på användarsektorer, ca 663 GWh Jord- och skogsbruk Industri Transport Bostäder & Service Offentlig sektor Källa: SCB, Kommunala energibalanser 22

Energianvändningen, fördelat på energislag, inom sektorerna bostäder, service och offentlig verksamhet framgår nedan av figur 6. Offentligverksamhet samt bostäder och service vilka använder Elenergi (för uppvärmning och hushållsel) stod för drygt hälften av den totala energianvändningen. Den totala energianvändningen har ökat, men andelen fossila bränslen (eldningsolja 1) har minskat i och med introduktionen av fjärrvärme i kommunen år 2001. Figur 6 Fördelning av energi inom sektorerna bostäder, service och offentlig verksamhet år 2004, totalt ca 179 GWh 19% 12% 11% 58% El Olja Biobränsle Fjärrvärme Källa: SCB, Kommunala energibalanser El-energianvändning Den totala elenergianvändningen mellan 2001-2004 för hushåll, transporter och offentlig sektor framgår av figuren nedan. Elförbrukningen inom den offentliga sektorn var som högst 2002. Den totala elenergianvändningen i kommunen år 2004 uppgick till 234 602 MWh. Elanvändningen i bostäder och servicesektorn har ökat. Många av fritidshusen i kommunen värms upp genom direktverkande el. Vårt klimat bidrar till den höga förbrukningen samt att hushållen som fått en ny typ av elförbrukning med ökat antal elapparater som datorer, fler TV-apparater med mera. 23

Figur 7 Total elenergianvändning i Flens kommun mellan 2001-2004, fördelat på användarsektor. 100000 80000 MWh 60000 40000 20000 0 2001 2002 2003 2004 Hushåll Transporter Offentlig verksamhet Offentlig verksamhet Transporter Hushåll Källa: SCB, Kommunala energibalanser Energianvändning per invånare i Flens kommun Energianvändningen per kommuninvånare uppgick år 2004 till 40,1 MWh vilket är lägre än både riksgenomsnittet och länssnittet. Södermanlands län har en energianvändning per invånare som ligger bra mycket över rikets. Energianvändningen dras upp av den elintensiva industri som finns i länet. Riksgenomsnittet dras upp beroende på den höga energianvändningen i kommuner med energiintensiv basindustri samt av kommuner i norra Sverige med stora uppvärmningsbehov. Energianvändningen i Flens kommun har ökat över tiden samtidigt som befolkningen har minskat under samma period. Energianvändningen per invånare (kwh/inv) inom industri- och servicesektorn är lägre jämfört med både länet och riket. Energiförbrukningen per invånare inom transportsektorn och hushåll är högre jämfört med länet och riket. Jämfört med år 1990 har energianvändningen per invånare år 2004 gått upp med ca 19 procent, se figur 8. 24

Figur 8 Energianvändning i Flens kommun per invånare (kwh) fördelat på sektorer 1990-2004. kwh/inv 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Hushåll Service Transport Industri Källa: SCB, Kommunala energibalanser Energianvändningen i hushållen år 2004 (150 GWh) motsvarade 22,6 procent av kommunens totala energianvändning (663 GWh). Hushållens utsläpp av växthusgaser förknippas främst med eldning av olja för uppvärmning. Av figuren nedan framgår att användningen av olja har minskat över tiden och ersatts av fjärrvärme 12 och träbränslen. Figur 9 Energianvändning i hushållen i Flens kommun 1990-2004, fördelat på energislag. GWh 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 El Fjärrvärme Träbränsle olja Källa: SCB, Kommunala energibalanser 12 Fjärrvärme för 2001 och 2002 är ej medräknad. 25

Uppvärmningssystemen bland småhusen i kommunen i fördelar sig i grova drag år 2004 på främst träbränsle (22 GWh), olja (12 GWh) samt elenergi för uppvärmning och hushållsel (56 GWh). Flerbostadshusens uppvärmning domineras av fjärrvärme (34 GWh), följt av el för uppvärmning och hushållsel, (8 GWh) Därefter kommer oljan på 5 GWh. Fritidshusen förbrukade år 2004 12 GWh elenergi för uppvärmning inklusive hushållselen. Generellt utgör hushållselen 25 procent av den totala elanvändningen och el för uppvärmning 75 procent av den totala elanvändningen. 5.3.2 Fossila energikällor Olja Den totala oljetillförseln till kommunen uppgick till 366 GWh, vilket motsvarar 54 procent av den totala energitillförseln. Den totala oljeförbrukningen uppgick till 364 GWh år 2004. Av figur 10 framgår att transportsektorn slukar den största delen av oljeleveranserna (bensin och diesel) vilket motsvarar hela 88 procent. Därefter är det ett stort glapp till bostäder och service med 5 procent av den totala oljetillförseln. Jordbruksnäringen tillförs 4 procent och industrin tillförs 2 procent medan den offentliga förvaltningen endast tillförs 1 procent. Figur 10 Oljeleveranser till Flens kommun år 2004, uppdelat på användarsektorer, totalt 366 GWh. 5% 1% 4% 2% Jordbruksnäring Industri Transporter Bostäder och service 88% Källa: SCB, Kommunala energibalanser Naturgas Planer finns bland annat på att dra en naturgasledning från den södra delen av länet upp mot Bergslagen. Om Flens kommun kommer att beröras, handlar det om en transitledning eftersom det inte finns någon marknad för naturgas i kommunen. Koldioxidutsläpp Koldioxidutsläppen per invånare fördelat på sektor framgår av figur 11. År 2004 dominerades kold ioxidutsläppen per invånare av transportsektorn med hela 86 procent. Därefter kom service följt av hushållen, industri- och energisektorn. Kommunens totala CO 2 -utsläpp/invånare ligger under länssnittet men något över rikssnittet, se figur 12. 26

Figur 11 Koldioxidutsläpp per invånare i Flen fördelat på sektor 1990-2004, exklusive koldioxidutsläpp från elproduktion. 7000 6000 CO2kg/inv 5000 4000 3000 2000 1000 Transport Service Industri Hushåll Energi 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Källa: SCB, Kommunala energibalanser Figur 12 Totala koldioxidutsläpp per invånare i Flen, länet och riket år 2004 CO2kg/inv 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Flen Sörmland Riket Totalt Källa: SCB, Kommunala energibalanser 27

5.3.3 Förnybara energikällor Fjärrvärme I Flens kommun finns två fjärrvärmebolag, Rindi Flen AB samt Malma Kraft och Värme AB, med nät i Flens tätort respektive Malmköping. Båda bolagen är privatägda. Flens Kraft och Värme påbörjade sina värmeleveranser under december år 2000. Våren 2001 var kunder för en årlig leverans av ca 20 GWh anslutna och 2003 uppgick den årliga fjärrvärmeleveransen till 62 GWh. Av producerad fjärrvärme på ca 41 GWh (SCB) levereras 60 procent till privata och kommunala flerbostadshus samt 15 procent till kommunal förvaltning och lika mycket till industrin. Endast ett begränsat antal villor är anslutna till fjärrvärme och då företrädesvis till fjärrvärmesystemet i Malmköping. Fjärrvärmen som produceras i de båda systemen produceras med ca 5 procent olja och resterande 95 procent är biobränsle. Tabell 2 Insatta bränslen i Flen (GWh) för produktion av fjärrvärme och leverans av fjärrvärme till kundkategori år 2003 och 2005. Insatt bränsle GWh/03 GWh/05 Olja 6,2 2,2 Biobränsle 41,6 42,2 Biobränsle lokalt producerat Summa 47,8 44,4 Fjärrvärmeleveranser Industri 10 8,1 Bostäder och service 25,2 29,5 Kommunala bostäder Kommunal verksamhet 6 5,7 Omvandlingsförluster 6,5 0,9 Summa 47,81 44,4 Källa: Rindi Flen AB Tabell 3 Insatta bränslen i Malmköping (GWh) för produktion av fjärrvärme och leverans av fjärrvärme till kundkategori år 2003 och 2005. Insatt bränsle GWh/03 GWh/05 Olja 0,2 0,1 Biobränsle 14,8 15,7 Biobränsle lokalt producerat - - Summa 15,0 15,8 Fjärrvärmeleveranser Industri 0,4 0,4 Bostäder och service 7,8 8,8 Kommunala bostäder 6,8 6,6 Kommunal verksamhet - - Omvandlingsförluster Summa 15,0 15,8 Källa: Malma Kraft och Värme AB 28

Biobränsle Fortfarande dominerar den småskaliga vedeldningen för uppvärmning av småhus i kommunen. I kommunen finns 474 vedpannor varav 142 är miljögodkända. Det finns 254 anläggningar som eldas med pellets. Ett ökat intresse för pelletseldning finns idag och trenden visar sig gå från bergvärme till pelletseldning. Vedeldning i omoderna anläggningar kan under vissa perioder leda till lokala utsläpp med miljö- och hälsoproblem som följd. Jord och skogsbruket har en viktig roll i energiomställningen. Jord- och skogsbruket kan bidra till en hållbar energiförsörjning genom att producera råvaror, förädla biobränslen och skapa slutprodukter som färdig värme, el och drivmedel. I kommunen finns möjlighet till lokal produktion av energigrödor och uttag av biobränsle från skog i form av skogsavfall och odling av energiskog. I vilken omfattning detta är möjligt behöver utredas närmre. Åkerarealen i kommunen uppgår till drygt 14 173 hektar (2005) och konventionella spannmål odlas på drygt 30 procent av åkerarealen. Slåtter- och betesvall utgör drygt 20 procent. Energiskog odlas på 142 ha (2005) vilket motsvarar 1 procent av åkerarealen. Vindkraft Vindkraften är ett av de teknikområden som utpekas I propositionen En uthållig energifö rsörjning. Inom Flens kommun är inte vindförhållanden av den klass att det är tillräckligt för en storskalig vindkraftsproduktion. Kustnära och havsbaserade anläggningar ger ett betydligt högre energiutbyte. Detta utgör inget hinder för en enskild som har intresse av vindkraftverk för småskalig produktion. Vattenkraft De lokala förutsättningarna för utvinning av el från vattenkraft är mycket begränsade och i dagsläget finns inte några småskaliga vattenkraftsanläggningar i kommunen. Solenergi för värme produktion I Flens kommun har ett antal privatpersoner installerat solfångare och trenden pekar mot ett ökat intresse i kombination med pelletspannor. Mellan 2003-2005 fick åtta hushåll statligt bidrag för installation av solfångare. Avfall I Flen sorteras avfallet på Frutorptippen och går därifrån vidare till tekniska verken i Linköping för förbränning. Huvuddelen av avfallet som återanvänds till energiåtervinning är biobränslen och resterande del, som kan betecknas som fossilt bränsle består i huvudsak av plaster. Avfall utgjorde ungefär 0,1 procent av den totalt tillförda energin år 2003. I kommunen pågår ett projekt som innebär att komposterbart avfall från ett antal av det kommunala bostadsbolagets fastigheter transporteras till en lantgård där avfallet sorteras och lagras för att sedan återföras till åkermarken i form av gödning. Planer finns på att mellanlagra avfallet på Frutorpstippen och där sortera och rö ta avfallet innan det transporteras vidare till mottagande gård. Detta skulle minska transportbehovet i samband med ett utökat omhändertagande av komposterbart avfall från fler hushåll. En sådan utökning innebär behov av fler mottagande gårdar. 29

Värmepumpar Värmepumpar tar värme från mark, berg, sjövatten, grundvatten och luft. Tekniken gör det även möjligt att återvinna värme ur avloppsvatten och ventilationsluft. I kommunen finns för närvarande totalt 647 värmepumpsanläggningar vilka fördelar sig enligt följande: 562 st. bergvärmeanläggningar, 90 st. ytjordvärmeanläggningar, 14 st. sjövärmeanläggningar samt 4 st. grundvattenvärmeanläggningar. 5.4 Energianvändning inom kommunal förvaltning och Flens Bostad AB Flens kommun och det kommunägda fastighetsbolaget Flens Bostads AB äger fastigheter med ca 1 800 lägenheter vilket tillsammans med verksamhetslokaler motsvar en uppvärmd byggnadsyta på 245 900 m 2. Byggnadsytan för bostäder uppgår till ca 135 500 m 2 vilket även inkluderar ett begränsat antal övriga lokaler och garage. De kommunala fastigheterna förvaltade av tekniska förvaltningen fördelar sig på skolverksamhet 51 500 m 2, servicehus och omsorgsboende 12 600 m 2, förvaltningslokaler 12 300 m 2, bostads- och affärshus 4 000 m 2 samt övriga lokaler (industrioch samlingslokaler och barnstugor mm) 18 000 m 2. Därutöver förvaltar Fritidsförvaltningen lokaler med en yta av totalt 10 700 m 2. Energianvändningen i Flens kommuns förvaltningar uppgick till 37,8 GWh år 2003. Den dominerande andelen av energiomsättningen i kommunen utgörs av fjärrvärme, om 27,1 GWh, för år 2003 och 29,4 GWh för 2005. 5.4.1 Minskat oljeberoende Av den totala oljeförbrukningen i kommunen under år 2003, 374 GWh, stod kommunens förvaltningar och Flens Bostads AB (FBAB) för 1,5 procent av den totala oljeförbrukningen. Sammantaget har oljeförbrukningen minskat rejält med 83 procent under perioden 2000-2005. Flens Bostads AB minskade oljeförbrukningen med 45 procent, medan Flens kommun minskade förbrukningen med 38 procent, under en femårsperiod. Den prognostiserade oljeförbrukningen för 2006 uppskattas till 200 m 3 olja för uppvärmning. Att kommunen inte förbrukar mer fjärrvärme beror på att det fortfarande finns skolor som ligger utanför fjärrvärmeverkens anslutningsområde, och som fortfarande värms upp med olja. Av figur 13 och 14 framgår oljeförbrukning respektive fjärrvärmeförbrukning för FBAB och Flens kommun. 30

Figur 13 Total oljeförbrukning för FBAB och Flens kommun 25 20 GWh 15 10 Flens kommun FBAB 5 0 2000 2003 2005 Figur 14 Fjärrvärmeförbrukning för Flens Bostads AB och Flens kommun 30 25 20 GWh 15 10 5 Flens kommun FBAB 0 2000 2003 2005 5.4.2 Elförbrukning för uppvärmning Även andelen el för uppvärmning har minskat under perioden 2000-2005 totalt sett. Att FBAB:s elförbrukning för uppvärmning har minskat mer än kommunens hänger även det ihop med att FBAB har ett större antal fastigheter anslutna till fjärrvärme. Figur 15 visar på elförbrukningen för uppvärmning. 31

Figur 15 El för uppvärmning 6000000 5000000 4000000 kwh 3000000 2000000 1000000 Flens kommun FBAB 0 2000 2003 2005 Av figur 16 framgår den totala energiförbrukningen, det vill säga el för uppvärmning samt hushållsel inom offentlig verksamhet 2001-2003. Figur 16 Total elenergianvändning (uppvärmning och hushållsel) för FBAB och Flens kommun (GWh) 11,8 11,6 11,4 11,2 11 Total elenergianvändning 10,8 10,6 10,4 10,2 2002 2003 2005 Uppvärmning av kommunala lokaler sker genom fjärrvärme, olja och el. Elen används emellertid i huvudsak till belysning och ventilation. Figur 17 visar energiförbrukning för uppvärmning år 2003 och 2005. 32

Figur 17 Förändring av använt bränsleslag för kommunala förvaltningar och FBAB, exklusive fordonsbränsle för åren 2001, 2003 och 2005. Normalårsförbrukning korrigerad [MWh] MWh 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 Biobränsle Fjärrvärme Olja El 0 2001 2003 2005 Den ökande användningen av biobränslen har till följd att svaveldioxid-, (SO 2) kväveoxid-, (NO X) och koldioxid (CO 2) utsläppen till luft har minskat. Däremot har VOC-utsläppen ökat något. Se figur 18. Figur 18 Förändring av utsläpp för kommunala förvaltningar och FBAB, exklusive fordonsbränsle åren 2001, 2003 och 2005. 16000 14000 12000 10000 8000 6000 2001 2003 2005 4000 2000 0 Stoft kg VOC kg SO2 kg NOx kg CO2 ton 33

5.4.3 Utsläpp från förbränning och transporter Nedanstående tabell visar på respektive energikällas bidrag till utsläpp beträffande koldioxid, kvävedioxid och svaveldioxid. Eldning av biobränsle anses inte innebära något nettobidrag till växthuseffekten och därför redovisas inte utsläpp av koldioxid från biobränslen. Tabell 4 Utsläpp vid förbränning och transporter från energislag använda i av Flens kommun och FBAB år 2003 Energikälla Använd mängd 2003 (GWh) Användningsområden Emissioner (ton/år) Typ av värmetillförs el CO 2 (ton/år) NO x (kg/år) SO 2 (kg/år) Eldningsolja1 5,7 Bostäder och service 4353 2177 3047 Enskild oljepanna Diesel, 1,5 Transport 365 281 234 Ingen bensin Biobränslen 0 Bostäder och service 0 0 0 Vedpanna Pelletspanna El - värme 4 Offentliga lokaler Flerbostadshus El - fastighet 7,7 Offentliga lokaler Flerbostadshus Fjärrvärme Varav x GWh är biobränsle och y GWh är olja X=26,9 y= 1,4 Totalt: 28,3 Offentlig verksamhet Flerbostadshus 3108 4316 6215 Kolkondens 1247 1802 1247 Svensk befintlig elproduktion 454 7264 4540 Fjärrvärme 95% biobränsle, 5% olja Kommunens och FBAB: s fordonspark består av diesel- och bensindrivna fordon samt tre flexifuelbilar (2006) vilka går på bensin och etanol. En sammanställning över kommunens fordons bränsleförbrukning saknas. För att kunna ta fram mätbara mål förutsätts att statistik förs över kommunens bränsleförbrukning för fordon. I och med ett ökat antal miljöbilar inom organisationen är det intressant att se vad detta innebär i minskade koldioxidutsläpp för kommunen (org.). Kommunen har ingen övergripande resepolicy. Tjänsteresor sker med bil, buss, tåg och flyg. Koldioxidutsläppen inom kommunens förvaltningar år 2003 uppgick till totalt 5509 ton. Målet för FBAB och Flens kommun (org.) är att minska koldioxidutsläppen från uppvärmning med 50 procent till år 2010 jämfört med år 2005. Se figur 19. 34

Figur 19 Koldioxidutsläpp orsakade av uppvärmning av kommunägda fastigheter. Koldioxidutsläpp orsakade av uppvärmning av kom munägda fastigheter Ton CO2 5000 4000 3000 2000 1000 0 2001 2005 2010 År olja El Fjärrvärme 6. Säker energitillförsel En grundläggande förutsättning för samhällets funktion och individens överlevnad är ett fungerande och tryggt energisystem. Utan en säker energitillförsel kan stora och viktiga delar av samhället slås ut. Sverige är, trots en halvering av oljeanvändningen under den senaste 20 åren ett oljeberoende land. Störningar i oljetillförseln kan få allvarliga konsekvenser för uppvärmning, produktion och transporter. Sveriges oljeberoende är dessutom beroende av råoljeimport vilken i stor utsträckning kommer från störningskänsliga områden. Därför är det viktigt för Sverige att ha en god beredskap för olja. Sverige är dessutom beroende av importerad el för att klara efterfrågan. Den överproduktion Europa tidigare haft av el är nu endast marginell vilket gör Sverige sårbart främst under kalla perioder. Energisystemet står för stora utmaningar i hanteringen av resursbasen, energisäkerheten och klimatpåverkan. Flens kommun har upprättad en beredskapsplan som visar hur den kommunala ledningen är organiserad vid en extraordinär händelse i fredstid och vid höjd beredskap. En viktig del i beredskapsplanen är att elförsörjningen måste fungera inom viktiga verksamheter även vid ett långvarigt strömavbrott. Befintliga reservkraftverk Flens kommun har idag åtta fast monterade reservkraftverk. Dessa finns vid dricksvattenanläggningar och vid räddningstjänsten i Flen. Ett nionde kraftverk kommer senast 2006 att installeras i Flens stadshus i syfte att kunna försörja växel och ledningsplats. Viktiga kommunala verksamheter VA-anläggningar De anläggningar som är viktiga för kommunens dricksvattenförsörjning är försedda med reservkraftverk. Avloppsreningsverket i Flen har tillgång till ett flyttbart kraftverk, som det dock råder konkurrens om från andra verksamheter. Konsekvenser av ett strömlöst avloppsreningsverk är att orenat avloppsvatten rinner ut i recipienterna. Ledningsplatser Fungerande ledningsplatser behövs för planering och samordning av verksamheter samt för förmedling av information. Räddningstjänstens ledningsplats är idag försedd med reservkraft. Den centrala ledningsplatsen i Flens stadshus kommer senast 2006 att vara försedd med reservkraft. 35

Äldre- och handikappomsorgen (ÄHO) Socialförvaltningens ÄHO-avdelning har ansvar för människor som kräver vård dygnet runt och som på grund av olika former av handikapp har stora behov av elkraft. Förutom värme och mat behövs el till hissar, liftar, belysning etc. Det finns behov av reservkraftverk för ytterligare anläggningar inom äldre- och handikappomsorgen. Kostenheten Skolans matsalar kan både fungera som värmestugor och försörja människor med varm mat och dryck. Matsalen på BCPW har kapacitet att försörja hela kommunens befolkning med tillagad mat. För att kunna försörja skolans kök vid längre elavbrott krävs ett reservkraftverk. Värmeverk Värmeverket i Malmköping har idag reservkraft för sin verksamhet vilket saknas för värmeverket i Flen vilket bland annat försörjer bostadsbolagets fastigheter med fjärrvärme. I dagsläget finns inga krav på att värme ska levereras vid hinder som leverantören inte kan råda över, exempelvis vid krig eller omfattande driftstörningar. I diskussioner med FBAB har kraftbolaget ställt sig positiva till att kommunen installerar reservkraftsaggregat vid värmeverket. För att klara de allra viktigaste behoven vid långvariga elavbrott behövs fler reservkraftverk. I ett första läge krävs det tre nya kraftverk med kapaciteten 200 kva vardera. Dessa ska kunna försörja äldreboendet Heden, BCPW:s kök och Flens värmeverk. En plan för befintliga reservkraftverk krävs för prioritering av vilka verksamheter eller byggnader som i första hand ska ha tillgång till reservkraft. 7. Miljöbedömning I lagen om kommunal energiplanering anges att man som regel ska göra en miljöbedömning. Grunden är att de olika aktiviteter som tas upp i en energiplan kan anses medföra betydande miljöpåverkan. Enligt förordning (1998: 905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska miljöbedömning göras för sektorsplaner och för planer som anger förutsättningarna för kommande tillstånd för verksamheter som finns listade i förordningens bilaga 1 och 3. Flens kommuns energiplan sätter inte upp några begränsningar eller ramar för kommande tillstånd som avses i 4-5 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Kommunens energiplan ger information om hur energisystemet ser ut i dagsläget och vilken potential som finns för att trygga en säker och uthållig energiförsörjning lokalt. Kommunen har ingen rådighet över de lokala energibolagen och kan därför inte styra de lokala bolagens framtida utveckling. Däremot behandlar planen en rad strategiska områden som kommunen bör arbeta med. Viktiga strategiska energifrågor för kommunen är bland annat energieffektivisering och förnyelsebara energislag. Dessa programsätts dock inte i energiplanen utan inom andra planer och miljöbedöms där. För specifika anläggningar och liknande som beskrivs i planen kommer en MKB att upprättas enligt det regelsystem som gäller för den aktör som söker tillstånd. Energiplan för Flens kommun bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. 36

7.2 Energisystemets miljö- och hälsopåverkan I detta avsnitt begränsas redovisningen av miljö- och hälsoeffekterna till fossila bränslen (olja) och biobränsle (småskalig vedeldning). Avsnittet är inte att betrakta som en miljöbedömning utan syftar endast till att åskådliggöra miljökonsekvenserna av de energislag/energisystem som bedömts vara mest betydande vad gäller miljö och hälsa inom ramen för energiplanen. Fossila bränslen Den dominerande källan till utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider är användningen av fossila bränslen (kol, olja och naturgas). Inga fossila bränslen som används utvinns i Sverige utan transporteras till svenska hamnar. I Flens kommun är de fossilt dominerande energibärarna bensin, diesel och eldningsolja. Tillförseln av fossilt bränsle till Flens kommun uppgick 2004 till 54 procent av den totala energitillförseln. De fossila bränslena dominerar inom transportsektorn. Användningen av olja för uppvärmningsändamål har minskat betydligt i kommunen, främst genom en ökad anslutning till fjärrvärme men även genom en ökad användning av biobränsle för småskalig uppvärmning, t ex. genom installation av pelletspannor. Miljö- och hälsoeffekter Förbränning av olja bidrar till utsläpp av koldioxid, svavel, kväve och tungmetaller. Transporter av olja utgör en risk i form av skador på miljön vid olyckor på väg och till havs. Koldioxid Användningen av fossila bränslen leder till utsläpp av koldioxid som är ofarligt för människor. Koldioxiden är dock den mest betydelsefulla växthusgasen som står för det största bidraget till växthuseffekten. Svaveldioxid Mängden svavel som bildas beror på svavelhalten i bränslet. Energisektorn bidrar mer till utsläpp av svaveldioxid vid energiomvandling än transportsektorn. Förbränning av olja står för den största andelen svaveldioxidutsläpp. De minskade utsläppen av svaveldioxid från energisektorn beror dels på minskad svavelhalt i bränslet samt minskad oljeeldning. Svavelutsläpp kan även reduceras genom rökgasrening. Vid förbränning av olja bildas svaveldioxid (SO 2 ), som i luft tillsammans med vatten bildar svavelsyra som är den viktigaste orsaken till försurning av mark och vatten. Svaveldioxid ger även direkta skador på vegetation och kan påverka lungfunktionen hos människor. Långvarig exponering av svaveldioxid kan ge luftvägssjukdomar hos barn. Svavelsyra angriper byggnadsmaterial, minnesmärken och andra kulturella värden. Kväveoxid De största bidragen till kväveoxidutsläppen står vägtrafiken för och därefter förbränning i industrin samt inom service och bostäder. Därefter kommer slutligen energisektorn som står för de minsta utsläppen. En stor del av kväveoxidutsläppen i Sverige kommer från utsläpp i andra europeiska länder medan ca 80 procent av utsläppen i Sverige faller ned i andra länder. Nedfallen av kväveföreningar bidrar till försurningen av mark och vatten samt bidrar till övergödning av sjöar, vattendrag och hav. Kväveoxider ger även direkta skador på växtligheten och bidrar till bildningen av fotokemiska oxidanter, bland annat marknära ozon som skadar 37

växtligheten. Fotokemiska oxidanter påverkar människor genom irritation i ögon, näsa och hals. Den ökar även infektionskänsligheten och kan ge lungsjukdomar. Kvävedioxid kan påverka andningssystemet och misstänks kunna orsaka cancer. Tungmetaller Merparten av metallutsläppen i Sverige kommer från utsläpp på kontinenten eller från naturliga källor. Metallutsläpp som genereras vid förbränning av olja är vanadin, nickel, bly, koppar, kadmium och kvicksilver. Utsläppen av metall påverkas av bränslets metallinnehåll och softreningsteknik. Störst miljöpåverkan har kvicksilver, bly, kadmium och krom. Kvicksilvret förgasas vid förbränning, medan övriga tungmetaller anrikas i stoftpartiklarna. Dessa metaller påverkar människors hälsa och kan leda till bland annat skelettskador, nervsjukdomar, leverförändringar, lungskador blodbrist, fosterskador samt cancer. Den ökande försurningen har lett till att många tungmetaller i marken fått en ökad rörlighet. Läckaget av tungmetaller utgör ett hot mot grundvattnet på längre sikt. Även markens naturliga innehåll av metaller får en ökad rörlighet vid ökad försurning. Energiplanen ska stimulera användning av förnyelsebara bränslen, att fossila bränslen ska minska och att eldningsolja för uppvärmning helt ska vara ersatt av förnybara energikällor. Strategin att minska användningen av fossila bränslen baseras på en utbyggnad av fjärrvärmenätet i kommunen samt genom mindre lokala närvärmeverk. En övergång till pelletseldning i exempelvis skolor och enskilda småhus, gärna i kombination med solvärme, ska stimuleras bland annat genom eventuella bidrag för inköp och installation på området. Biobränslen Småskalig vedeldning Utsläppen av Volatile Organic Compounds (VOC), partiklar och carcinogena ämnen anses utgöra de allvarligaste miljö- och hälsoproblemen från småskalig vedeldning. I mindre tätorter kan utsläppen från småskalig vedeldning i omoderna anläggningar svara för en betydande del av exponeringen av hälsofarliga ämnen. Storleken på utsläppen från småskalig biobränsleeldning varierar beroende på vilken förbränningsutrustning som används, hur eldningen sker och beroende på bränslets kvalitet (exempelvis fuktighetshalt). Utsläppen från pannor utan ackumulatortank är genomgående större än för pannor med tank. Med modern teknik finns goda möjligheter att minska utsläppen orsakade av den småskaliga vedeldningen. Utsläpp från stora biobränsleanläggningar (fjärrvärmeanläggningar) styrs av miljökrav som ställs vid miljöprövningar enligt miljöbalken. Vid stora anläggningar är möjligheterna att minska utsläppen till låga nivåer goda genom kontrollerad förbränning och användning av reningsteknik. Miljö- och hälsoaspekter Partiklar Partiklar bildas vid ofullständig förbränning av kol, olja, biobränslen och andra drivmedel/bränslen. Den småskaliga vedeldningen bidrar främst till betydande halter av partiklar i luften, vilket utgör den främsta hälsorisken med vedeldning. Höga halter av inandningsbara partiklar kan ge direkta effekter i form av luftvägssjukdom och astma. Dieselpartiklar visar högre 38

arvsmassepåverkan än partiklar från bensinbilar per körd distans. Epidemiologiska data angående samband mellan luftföroreningar och lungcancer är emellertid svårtolkade. Studier antyder dock att långvarig exponering av för höga halter av dieselavgaser visar på ökad risk för lungcancer. Partiklar är av betydelse för dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. PAH polycykliska aromatiska kolväten PAH utgör en stor grupp ämnen som bildas vid ofullständig förbränning. De huvudsakliga utsläppskällorna är småskalig vedeldning och vägtrafik. Exponering av förbränningsprodukter som sot och tjära vilka innehåller PAH i varierande utsträckning, kan medföra risk för cancer. Utsläpp av PAH i större mängder kan vara av betydelse för luftkvaliteten. I dagsläget saknas mätunderlag i kommunen för att kunna bedöma om bidrag från småskalig vedeldning kan leda till att normen kan överskridas. VOC- volatile organic compounds Utsläppskällorna är bland annat vägtrafiken och småskalig vedeldning samt förbränning av fossila bränslen. Vid exponering av VOC och dess omvandlingsprodukter finns risk för skador på människors hälsa och miljön. Den främsta miljöeffekten är att VOC påverkar bildningen av marknära ozon och andra fotokemiska oxidanter som kan skada grödor och skog. På människor kan organiska ämnen irritera andningsorganen, vara allergiframkallande eller ge skador på nervsystemet. Några av VOC-ämnena kan dessutom vara cancerframkallande eller arvsmassepåverkande. I övrigt är markanvändningen en viktig miljöaspekt vad gäller de förnyelsebara energikällorna. Det handlar om intrång i kultur- och naturmiljöer, förändring av landskapsbilden, påverkan på mark och vatten samt effekter på växt- och djurlivet. Energiplanen bedöms bidra till en minskad miljö- och hälsopåverkan från småskalig vedeldning, bland annat genom ökad installation av miljögodkända miljöpannor med ackumulatortank (stimulerad genom energirådgivning), en ökad anslutning till fjärrvärme samt etablering av närvärme. 8. Energiplanen och miljömålen Miljömålen har direkt betydelse för energisektorn bland annat genom att krav ställs på minskade utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark från el- och värmeproduktion samt transporter. Miljömålen påverkar även energisektorn indirekt genom andra sektorer, till exempel visar målen för odlingslandskapet, skogen och våtmarkerna på hur mycket biobränsle som kan tillgodogöras. Av stor betydelse anses nationella miljömål vara som omfattar markanvändning och som begränsar tillgångarna på bioenergi, vindkraftlägen och vattenkraft och mål som ställer krav på minskade utsläpp av växthusgaser. Målet för minskade utsläpp av växthusgaser bedöms vara den starkast styrande för utformningen av det framtida energisystemet men också det som är svårast att uppnå. Energiplanen, som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser (främst koldioxid), skall främja energihushållning och användning av förnybara energikällor och ska bidra till att miljökvalitetsmålen nås. 39

Strategin för effektivare energianvändning och transporter är främst inriktad mot att uppnå följande miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Ingen övergödning God bebyggd miljö Ett rikt odlingslandskap Begränsad klimatpåverkan Målet innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människors påverkan på klimatsystemet inte blir allvarligt. Åtgärdsarbetet är inriktat på att halten koldioxid i atmosfären ska stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm 13, samt att halterna av övriga växthusgaser inte ökar. Nettoutsläpp av koldioxid sker vid förbränning av fossila bränslen. Vid utvinning av olja och naturgas sker ett visst läckage av metan som är en växthusgas. Utsläpp av koldioxid sker från fordon i samband med transporter av olika bränslen. Uttag av biobränsle, avverkningsrester, anses nära nog neutralt vad gäller nettoemissioner av koldioxid. År 2003 släppte kommunens invånare ut 5 974 CO 2 kg/invånare, vilket är betydligt lägre än länssnittet och endast något högre än rikssnittet. Transportsektorn släpper ut mest koldioxid, följt av industrin och hushållen. Regionala miljömål Utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1993. Regionala delmål 2010 består drivmedel till fordon i länet av minst 10 % förnybara bränslen. 2010 ska förbrukningen av fossila bränslen i länet vid industrier och värmeverk ha minskat med 20 % jämfört med 1999 års nivå. 2010 ska 20 % av elförbrukningen bestå av Bra Miljöval-el eller motsvarande. 2010 ska andelen kollektivtrafik för persontransporter ha ökat med 5 % inom länet. Frisk luft Målet innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvården inte skadas. Detta betyder att halterna av luftföroreningar inte får överskrida fastställda lågrisknivåer för cancer, överkänslighet för allergi, eller för sjukdomar i 13 Ppm = parts per million 40

luftvägarna, samt att halterna av marknära ozon inte ska överskrida de gränsvärden som satts för att förhindra skador på människors hälsa, djur, växter, kulturvärden och material. Energiomvandling genom förbränning ger i varierande utsträckning upphov till utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid, partiklar, flyktiga organiska ämnen (VOC), polycykliska aromatiska kolväten (PHA) och tungmetaller, som påverkar miljön och människors hälsa. I dagsläget finns inte några mätningar av utomhusluftens kvalitet i kommunen. Utsläpp till luft kommer från trafiken, förbränning i industrier, bostäder och värmeverk och i viss mån från jordbruket och djurhållningen. I länet bedöms luftsituationen vara relativt bra när det gäller luftföroreningar. De luftproblem som länet drabbas av är marknära ozon i skadliga halter för hälsa och vegetation samt hälsoskadliga halter av små partiklar och cancerframkallande ämnen, främst från trafik och småskalig vedeldning. Vedeldningen, främst i omoderna anläggningar, kan under vissa perioder och vid ogynnsamma meteorologiska förhållanden leda till lokala problem i begränsade områden. Regionala miljömål Halten 5 mikrogram/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005. Halterna 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak vara uppnådda år 2010. Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m 3 som åtta timmars medelvärde år 2010. År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska föreningar (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat med 44 % jämfört med år 1999. Regionala delmål Från och med 2005 ska arbetsmaskiner med bästa rådande miljöklass dominera arbeten. Från och med 2005 ska personbilar med bästa rådande miljöklass öka med 5 % per år. Till år 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska föreningar (VOC) ha minskat kontinuerligt från 1993 års nivå. 2010 ska 50 % av de enskilda pannorna i planlagda områden vara miljögodkända och försedda med ackumulatortank. Hushållens utsläpp av VOC har minskat med 50 % till år 2010 från år 2000. 41

Bara naturlig försurning Målet innebär att de försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i tekniska material, kulturföremål och byggnader. Energiomvandling genom förbränning genererar utsläpp av kväveoxider och beroende på bränslets svavelinnehåll även svaveldioxid som bidrar till försurningen. Uttag av biomassa försurar marken på grund av att de baskatjoner som tagits upp av växten under dess livstid inte återförs till marken. Skogens upptag av kväve bidrar till att den försurande inverkan på kvävenedfallet på skogsmarken blir relativt liten. Genom skörd kan upplagring av kväve i marken motverkas. I kommunen är ungefär 20 procent av sjöarna hotade eller drabbade av försurning. Försurning sker både genom antropogena 14 och naturliga processer. Den största antropogena källan till försurning är utsläpp av svavel- och kväveoxider från förbränning för energiändamål och från trafiken. Regionala miljömål År 2010 har utsläppen av kväveoxider i länet minskat till 7 560 ton eller mindre, det vill säga en minskning med 40 % från år 1992. År 2025 underskrider depositionen av svavel och kväve den kritiska belastningen 15 för mark och vatten. Regionala delmål År 2020 har skogsmarken så god buffringsförmåga att fornlämningar i jorden inte skadas av försurat regnvatten. År 2010 ska trenden mot ökad försurning av marken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats. Lokala miljömål Utsläppen i Flens kommun av försurande ämnen (svavel och kväveoxider) till mark och vatten skall minska. Kommentar: Det är svårt att mäta eller beräkna utsläppen av framförallt kväveoxider, eftersom en betydande del kommer från trafikens avgaser. Delmålet har därför inte något mått. Alla åtgärder som minskar utsläppen av svavel och kväveoxider är av betydelse för måluppfyllelsen. 14 Utsläpp orsakade av människan. 15 Kritisk belastning är den högsta belastningen som inte leder till långsiktiga negativa effekter hos de mest känsliga ekosystemen. I Södermanland är den kritiska belastningen 4 kg kväve/ha och år respektive 2,5 kg svavel/ha och år. 42

Ingen övergödning Målet innebär att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologiska mångfald eller möjligheterna till en allsidig användning av mark och vatten. Energiomvandling genom förbränning av olika bränslen genererar utsläpp av kväveoxider. Vid odling av energiskog kan läckage av näringsämnen från jordbruksmarken minska jämfört med vid odling av andra grödor. Uttag av avverkningsrester påverkar näringsbalansen i skogsmarken vilket kan motverkas genom att askan från förbränningen av skogsbränslet återförs. Näringsbalansen i skogen kan även störas av nedfall av luftburna kväveföreningar som kan anrikas i skogsmarken och som på sikt riskerar att lakas ur. Uttag av avverkningsrester skulle kunna motverka detta. Övergödningen är idag det största enskilda miljöproblemet i såväl länet som i kommunen. Ungefär 20 procent av kommunens sjöar är övergödda eller känsliga för ytterligare belastningar av näringsämnen. En av kommunens värst drabbade sjöar är Skundern, där den största fosfortillförseln (40 %) kommer från kringliggande hushåll. Många av Flens sjöar har påverkats fysiskt genom bl. a. sjösänkningar vilket ökar förutsättningarna för övergödning. De mest betydande utsläppskällorna bedöms vara läckage från skogs- och jordbruksmark samt utsläpp från enskilda avlopp. Andra bidragande orsaker till övergödningen är utsläpp av ammoniak till luft som sker vid spridning och lagring av stallgödsel, samt kvävenedfall som kommer av trafikens avgaser. Regionala miljömål Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till havet ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Regionala delmål Näringsläckaget från jordbruket ska ha minskat med 15 % totalfosfor, 30 % totalkväve och 15 % ammoniak senast år 2010 jämfört med år1995. Lokala miljömål Efterbehandling i form av anlagda våtmarker ska finnas vid samtliga kommunala reningsverk, för att uppnå en kvävereduktion på 50 %. Alla nyanlagda enskilda avlopp ska klara 90 % fosforrening och 50 % kväverening. Senast 2025 ska samtliga enskilda avlopp klara 90 % fosforrening och 50 % kväverening. Samtliga enskilda avlopp i kommunen ska inventeras och eventuella brister ska avhjälpas. Alla stora enskilda avloppsanläggningar ska klara 90 % fosforrening och 50 % kväverening. Minskat utläckage av näringsämnen från jordbruksmark. Minskat utläckage av näringsämnen från skogsmark. Sjöar och vattendrag i kommunen ska klara klass 3 vad gäller fosfor- och kvävehalter 4. 43

Båven. Utsikt från Tova bråte 44

God bebyggd miljö Målet innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. I målet finns frågor som rör frågor kring energieffektivisering och förnyelsebar energi. För att uppnå målet föreslår regeringen bland annat att program ska tas fram för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara, samt hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Regeringen anser att energianvändningen i byggnader bör minska samt att användningen av fossil energi i bostäder och lokaler ska minska kontinuerligt och på sikt ska förnybar energi svara för den huvudsakliga energitillförseln. Under målet behandlas även kretsloppsaspekter. Alla energislag tar naturresurser i anspråk. Vilka dessa är, och i vilken mån de är förnybara samt om de i så fall utnyttjas på ett hållbart sätt bör kartläggas över hela livscykeln. Regionala mål - Planeringsunderlag Fysisk planering och samhällsbyggande i Sörmland ska senast år 2010 grundas på program och strategier för: En effektiv och lättillgänglig kollektivtrafik, så att resor sker med kollektiva färdmedel såväl i tätorterna som inom och utom länet. Att möjliggöra en säker och trygg miljö i våra tätorter för ökat cyklande och gående. Att effektivisera energianvändningen och öka användningen av förnybara energiresurser. Inomhusmiljö och energianvändning i byggnader. Regionala delmål Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler per ytenhet minskar och är lägre år 2010 ån år 1995. Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. Punkthus på Söder i Flen