Katedralskolan i Lund Förkortad variant

HISTORIEPROGRAMMET SPETSUTBILDNING I HISTORIA Katedralskolan i Lund Förkortad variant Historieprogrammet spetsutbildning i historia 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilaga 1 - Utbildningens idé och sy$e 4 Sammanfattning 4 Spetsutbildningens konstruktion 5 Kvantitet 5 Kvalitet 5 Årskurs ett 6 Årskurs två 6 Årskurs tre 7 Kvalitet vid sidan av historieundervisningen 7 Förankring 9 Lärarkompetens 9 Samarbete med universitet, arkiv och bibliotek 10 Våra fördelar i sammanfattning 11 Bilaga 2a - Programmål för spetsutbildning i historia 12 Sy$e 12 Programmets karaktär och uppby%nad 13 Skolans ansvar 14 Bilaga 2b Kvalitetssäkring av programmålen 16 Bilaga 2 c Godkännande av programmål 17 Bilaga 3 - Kurs- och poängplan 18 Bilaga 5 - Urvalsprinciper 24 Bilaga 6 - rekommendationsbrev 25 Bilaga 6a 26 Rekommendationsbrev &ån historiska institutionen vid Lunds universitet 26 Bilaga 6b 28 Rekommendationsbrev &ån universitetsbiblioteket vid Lunds universitet 28 Bilaga 6c 29 Rekommendationsbrev &ån Landsarkivet 29 Bilaga 6d 30 Rekommendationsbrev &ån folklivsarkivet vid Lunds universitet 30 Bilaga 6e 32 Rekommendationsbrev &ån Dialekt och Ortnamnsarkivet i Lund 32 Bilaga 6f 33 Rekommendationsbrev &ån Historielärarnas förening 33 Bilaga 7a - Organisation av högskolekurser 34 Bilaga 7b - kursplaner för universitetskurser 34 HIS A22 Förintelsens historia, 6 högskolepoäng 34 HIS Ko01 Historiedidaktik, 6 högskolepoäng 36 HIS Ko01 Genus, kristendom och makt, 6 högskolepoäng 36 Bilaga 8 - Skolans lärarresurser 37 Historieprogrammet spetsutbildning i historia 2

Bilaga 8 a Lektor Bengt Nilson, utvecklingsledare i historia, Lärare i historia och samhä'skunskap 38 Bilaga 8 b, Filosofie Doktor Henrik Rosengren, Lärare i historia och samhä'skunskap 45 Bilaga 8 c, Filosofie doktor Stefan Håkansson, Lärare i historia och samhä'skunskap 49 Bilaga 8d, Gymnasielärare Håkan Danielsson, Lärare i historia och samhä'skunskap 52 Bilaga 9 - Lokaler och utrustning 57 Bilaga 12a - Utvärdering och uppföljning 58 Historieprogrammet spetsutbildning i historia 3

HISTORIEPROGRAMMET Bilaga 1 - Utbildningens idé och syfte Nedan följer en kort sammanfattning av vår ansökan om att få anordna spetsutbildning i historia. En mer detaljrik presentation finns på de följande sidorna. Sammanfattning Katedralskolan är unik i landet. På Katedralskolans samhällsvetenskapliga institution finns inte mindre än tre lärare med forskarutbildning i historia, som ska engageras i spetsutbildningen. Vi erbjuder mer än dubbelt så mycket undervisning i historia som för övriga elever på SPprogrammet. Genom att undervisningen sköts av två lärare samtidigt garanterar vi en högre kvalitet i undervisningen, med olika perspektiv och kompetens hos lärarna. Som en av mycket få skolor bedriver Katedralskolan kontinuerligt undervisning i den avancerade kursen i Historia C, som i vår tappning är en kurs i historia som vetenskap och med etablerade kontakter med universitet, universitetsbibliotek och arkiv. En bärande idé i vårt koncept är att redan från början markera att vår utbildning innebär något utöver det vanliga. Eleverna erbjuds, utöver ett kvantitativt påslag, en inblick i historisk teori och metod genom ett undervisningstema som följer alla de tre åren. Kursen är väl förankrad i både universitetsvärlden och i de lokala arkiven. Spetsutbildningens inriktning är utarbetad av en arbetsgrupp med representanter från universitet, lärarhögskola, arkiv och universitetsbibliotek. Katedralskolans historielärare är organiserade i en livaktig ämnesinstitution, vilket innebär många ämnesdiskussioner, mycket ämnesfortbildning och hög kompetens. I vårt upplä% erbjuder vi undervisning i de tre natione'a kurserna, Historia A, B och C, med ett förstärkt timutlä%. Därutöver erbjuder vi lokala kurser i årskurs 1 och 3 med tonvikt på modern historia. I årskurs två erbjuder vi valbara breddningskurser i Krigets historia och Skånes historia, samt en tematisk kurs som kan ge högskolepoäng. I årskurs tre flätas projektarbetet och Historia C samman med universitetskurser ti' moment som erbjuder eleverna möjligheten att ta högskolepoäng. Historieprogrammet spetsutbildning i historia 4

Spetsutbildningens konstruktion En vanlig elev på SP-programmet på en vanlig skola läser alltid en kurs i historia: Historia A. Beroende på val av inriktning kan man sedan läsa ytterligare en kurs: Historia B. För de flesta elever tar sedan möjligheten att läsa historia slut där. K V A N T I T E T Det ovan beskrivna, Historia A och B, innebär 200 gymnasiepoäng. I undervisningstimmar innebär detta på de flesta svenska gymnasieskolor mellan 160 och 180 timmar. I vårt förslag kommer eleverna på spetsutbildningen att läsa 500 poäng historia och därutöver erbjudas möjligheten att läsa ytterligare breddningskurser. Det innebär att eleverna på denna utbildning kommer att erbjudas mer än dubbelt så mycket undervisning i historia som övriga elever på SP-programmet, räknat i undervisningspoäng. Räknat i undervisningstimmar blir skillnaden ännu större. Skillnaden gentemot normala gymnasieelever blir, i vårt förslag, större eftersom en poäng på Katedralskolans spetsutbildning i historia innebär en undervisningstimme. Vi erbjuder 500 undervisningstimmar vilket alltså i praktiken blir den tredubbla mängden jämfört med en normalelev på ett vanligt gymnasium. K V A L I T E T Vi erbjuder alltså en kraftigt ökad kvantitet historieundervisning. Vi fokuserar dessutom lika mycket på kvalitet. En bärande idé i vårt koncept är att redan från början markera att vår utbildning innebär något utöver det vanliga. Eleverna erbjuds, utöver ett kvantitativt påslag, en inblick i historisk teori och metod genom ett undervisningstema som följer alla de tre åren (se figur). Vi anknyter till problem som behandlas i de reguljära kurserna. Det kan vara källkritik på Internet inför ett självständigt Historieprogrammet spetsutbildning i historia 5

arbete, handstilsläsning inför en arkivuppgift eller bildtolkning inför ett avsnitt om historia och media. Vårt upplägg innehåller undervisning i de tre nationella kurserna, Historia A, B och C, med ett förstärkt timutlägg. Därutöver erbjuder vi lokala kurser i årskurs 1 och 3 med tonvikt på modern historia. I årskurs två erbjuder vi breddningskurser i krigets historia och Skånes historia, samt teman som kan ge högskolepoäng. I årskurs tre flätas projektarbetet och Historia C samman med universitetskurser till moment som ger eleverna möjligheten att ta högskolepoäng. Vi ska nedan i mer detalj utveckla vad vårt upplägg innebär kurs för kurs. Vi har i kursen Historia C arbetat med ett koncept som innebär att två lärare samtidigt undervisar på kursen. Det har varit en synnerligen framgångsrik formel, 1 som vi vill införa i spetsutbildningen i historia. Genom att undervisningen sköts av två lärare samtidigt garanterar vi en högre kvalitet, med olika perspektiv och kompetens hos lärarna. Å R S K U R S E T T Årskurs ett kommer, utöver den kurs i historisk teori som löper över alla de tre åren, att innehålla två olika kurser. Dels är det kursen historia A på 100 poäng/100 undervisningstimmar. Historia A är en grundkurs där man läser ett urval av allt mellan forntid och nutid. Eftersom eleverna kommer från olika skolor innebär det att de har kunskaper av mycket varierat innehåll. Kursen ger därmed lärarna en möjlighet att samla ihop heatet innan man går vidare. Dels är det en kurs i modern historia, som har ett innehåll som i mångt och mycket liknar den kärn-ämneskurs (50 poäng/50 undervisningstimmar) som var på vippen att införas hösten 2006, innan en ny gymnasieutredning tillsattes. Två av lärarna på Katedralskolan var också ämneskonsulter vid författandet av en lärobok för kärnämneskursen. Å R S K U R S T V Å Årskurs två innehåller den tematiskt upplagda kursen Historia B (100 poäng/100 undervisningstimmar). Vilka historiska teman som läses varierar beroende på elevernas önskemål och förkunskaper. Inom ramen för denna kurs har vi ett historiedidaktiskt tema. Då reser klassen till Berlin och studerar hur förintelsen har tolkats och brukats i olika museer och monument. Vi kommer i samband med detta historiedidaktiska tema att erbjuda ett tema, Minnet av Förintelsen, som ger möjlighet att ta högskolepoäng. Schemat kommer därför att anpassas så att eleverna under en period kan följa föreläsningar på Historiska institutionen vid Lunds universitet. De kommer också att få handledning och stöd inför sina första högskolestudier. Årskurs två innebär möjligheten att göra individuella val i form av breddningskurser. Vi erbjuder dels en kurs i krigets historia (50 poäng/40 undervisningstimmar) och dels en kurs i Skånes historia (50 poäng/40 undervisningstimmar). Samtidigt fortsätter i årskurs två det sammanhållande temat i form av historisk teori som inleddes i årskurs ett. Historieprogrammet spetsutbildning i historia 6

Å R S K U R S T R E Årskurs tre innehåller tre olika kurser. Den första är den avancerade kursen Historia C (100 poäng/100 undervisningstimmar), som i vår tappning är en kurs i historia som vetenskap och med etablerade kontakter med universitet, universitetsbibliotek och arkiv. Vi har också ett tema med fokus på arkiv och källkritik. I samband med detta reser klassen till Stockholm och besöker olika nationella arkiv. Ytterligare en kurs är den lokala kursen Ljus och mörker i nutidshistorien (50 poäng/50 undervisningstimmar). Som namnet antyder studerar vi både ljuspunkter, till exempel rösträtt, demokratisering eller jämställdhet, och de mörka inslagen under 1900-talet som folkmord, rasism och krig. Slutligen kommer projektarbetet och moment i Historia C att flätas samman för att ge elevernas ytterligare en möjlighet att skaffa sig högskolepoäng. Eleverna kommer att erbjudas seminarier både på Lunds universitet och på Katedralskolan. I årskurs tre fortsätter också den historiska teorin som har legat som ett band alltsedan eleverna började årskurs ett. Sammantaget innebär vårt upplägg hög kvalitet och en stor kvantitet historieundervisning. Det innebär också en stor ämnesmässig bredd, och stor variation hos undervisningen. Konceptet med två parallella lärare på merparten av kurserna ger både kontinuitet för eleverna och möjlighet att tillhandahålla största möjliga kompetens från lärarna. Kvalitet vid sidan av historieundervisningen Eleverna på spetsutbildningen i historia ska ju faktiskt läsa andra saker än inriktningsämnet. Även här kan Katedralskolan erbjuda något extra. Katedralskolan har under lång tid stått för en högkvalitativ utbildning. Gång efter annan placerar vi oss högt på alla undersökningar som söker mäta undervisningens kvalitet, och i olika tävlingar där våra elever deltar. Kort sagt, Katedralskolan är en av Sveriges bästa gymnasieskolor. Eleverna på spetsutbildningen i historia ska, förutom sitt inriktningsämne, läsa ett specialutformat program som liknar den samhällsvetenskapliga inriktningen på samhällsvetenskapligt program. I denna inriktning erbjuds eleverna förutom det tydliga fokuset på historia också Samhällskunskap B och C, samt Internationella relationer. Dessutom ska eleverna studera Religionskunskap B. Dessa ämnen befruktar historieämnet, och historiekunskaperna fördjupas av att kunna tillämpas på närliggande och samhällsfokuserade ämnen. I samhällskunskap B och C hålls varje år ett uppmärksammat FN-rollspel, som fokuserar på en aktuell internationell konflikt. Det historiska perspektivet spelar en stor roll i belysningen av denna konflikt. Detta år handlar FN-rollspelet i december om situationen i Sudan, Ro'spelets hemsida där frågan om folkmord eller ej i Darfur kan antas få en Historieprogrammet spetsutbildning i historia 7

framträdande plats. För mer information om FN-rollspelet se hemsidan: http://web.mac.com/ hakan_danielsson/iweb/rollspel_2008/startsida.html Bilden till vänster visar hur olika ämnen i det specialutformade programmet är placerade. Man kan se samtliga ämnens poäng och placering i bilaga 3. Katedralskolan erbjuder vidare ett mycket stort utbud av kurser inom ramen för elevernas individuella val. Det gäller kurser i bland annat språk (innevarande läsår gäller det nio olika språk), idrott, estetiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen. Katedralskolan präglas av en speciell anda, den så kallade katteandan. Det innebär förutom ett rikt utbud av traditioner också en varm stämning bland elever och lärare. Stämningen är så god att elever i utvärderingar lyfter fram den som den enskilt största positiva överraskningen. Den goda stämningen utmärks, förutom en god trivsel bland eleverna, också av livaktiga elevföreningar och ett aktivt elevinflytande. Denna goda sociala atmosfär ger också goda förutsättningar för elever som har sin hemort långt bort att snabbt skapa ett nytt socialt liv. Katedralskolan anordnar också temadagar, som ofta har ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt innehåll. Under det kommande läsåret har vi två större temadagar: en med namnet Aldrig mer Verdun som följer spåren av första världskrigets katastrof till dagens fredssträvanden, samt en temadag med anknytning till FN:s millenniemål. Katedralskolans centrala läge innebär att man har nära till arkiv, universitetsbibliotek, universitetsinstitutioner med mera. Även högskolan i Malmö ligger på behagligt reseavstånd - både i Malmö och i Lund är det en mycket kort promenad för att nå tågstationen. Närheten till tågstation, och busstation är naturligtvis en stor fördel också för dem som pendlar till skolan. Slutligen måste vi nämna det faktum att Lund har utsetts till Årets skolkommun. Igen! De senaste fem åren har Lund legat bland de fe fem översta på den ranking som Lärarförbundet Historieprogrammet spetsutbildning i historia 8

gör av landets kommuner. Vi har ofta slagits med Lomma kommun (förra årets etta och detta års tvåa), där ju majoriteten av eleverna söker sig till Lund för sina gymnasiestudier. Förankring Katedralskolan har en nystartad arbetsgrupp i vilken redan nu representanter för universitet och landsarkiv ingår. Historiska institutionen i Lund representeras av dess prefekt, professor Kim Salomon, samt universitetslektor Eva Queckfeldt, Landsarkivet representeras av dess chef, landsarkivarie Jan Dahlin, Lärarhögskolan i Malmö av huvudämnesansvarig för historielärarutbildningen, universitetslektor Per Eliasson samt överdirektören i Statens skolinspektion, tillika ordföranden i Historielärarnas Förening, professor Hans Albin Larsson. Universitetsbiblioteket representeras av dess chef,christina Friström,bibliotekschef på universitetsbiblioteket. I bilaga 6 har vi rekommendationsbrev från Historiska institutionen vid Lunds universitet, Historielärarnas förening, Universitetsbiblioteket, Landsarkivet, Folklivsarkivet och Dialektoch Ortnamnsarkivet. I bilaga 7 redovisar vi exempel på universitetskurser som eleverna kommer att erbjudas. Lärarkompetens En undersökning i Historielärarnas förenings årsskri* 2008 visar att det endast finns 19 stycken doktorer i historia som arbetar i gymnasiet. Av dessa arbetar tre stycken på Katedralskolan i Lund. Det är unikt i landet. Katedralskolan har också en av landets 14 historielektorer. Inte unikt, men nära nog. Även de övriga lärarna är osedvanligt välutbildade. Genomsnittligt antal högskolepoäng för historielärarna på Katedralskolan är inte mindre än 428. Under innevarande läsår läser två av lärarna universitetskurser på sin fritid så siffran lär öka ytterligare. I bilaga 8 redovisar vi betyg och liknande för de lärare som primärt kommer att engageras i spetsutbildningen. Ett av Katedralskolans tre gymnasieprogram 1 är International Baccalaureate (IB). De övriga är samhällsvetenskapligt program och naturvetenskapligt program. På IB läser man mer historia än på övriga program. Särskilt gäller det modern europeisk och internationell historia. I nuläget undervisar tre av skolans historielärare på IB. Katedralskolan har en livaktig ämnesinstitution med de positiva konsekvenser det innebär för diskussioner inom ämnet, fortbildningsinsatser och möjligheter att fortlöpande erbjuda lärare ett varierat utbud av kurser. Det är en mycket stor fördel för ämneskompetensen och möjligheten att erbjuda kvalitet på spetsutbildningen. På många skolor blir lärare fast i undervisning på samma kurser år efter år, vilket till råga på allt oftast är grundkurser. På Katedralskolan har vi många olika kurser i historia och lärare undervisar på olika kurser och 1 Under innevarande läsår har vi också handelsprogrammet men ingen nyintagning sker varvid programmet kommer att försvinna från skolan. Men även på handelsprogrammet har vi de senaste fem åren undervisat i Historia A, genom elevernas individuella val. Historieprogrammet spetsutbildning i historia 9

program, vilket gör att man får, och underhåller, bredd och djup i sina ämneskunskaper. Eftersom olika lärare har olika idéer innebär det också att mängden övningar och pedagogiska infallsvinklar ökar dramatiskt i förhållande till om det bara är en lärare som undervisar samma sorts elever på samma kurs år efter år. Samarbete med universitet, arkiv och bibliotek Genom åren är det ett flertal av universitetets lärare som har gått de 746 meter som det är mellan Katedralskolan och historiska institutionen. Och naturligtvis ännu fler elever. Varje år bedriver ett flertal elever studier på olika arkiv, främst landsarkivet och Arkivcentrum Syd men även folklivsarkivet och dialekt- och ortnamnsarkivet besöks varje år. Universitetsbiblioteket är en annan resurs som Katedralskolan har ett regelbundet samarbete med. Det gäller källuppgifter, studiebesök och enskilda elever som eftersöker material till självständiga arbeten. Viktigare än de formella banden är det kanske det faktum att det finns många informella band mellan personer på Katedralskolan och personer på högskolor, bibliotek och arkiv. Inte minst det faktum att de tre doktorerna har tagit sina doktorsexamina vid Historiska institutionen i Lund, och att lärare från Katedralskolan har undervisat vid Historiska institutionen har skapat många professionella och personliga kontakter. I avsnittet om förankring beskrev vi den formella förankring som vårt förslag om spetsutbildning har hos ett flertal intressenter. Vi vågar påstå att vår förankring, både formellt och informellt, i universitets- och arkivvärlden är mycket god. Vårt formella samarbete med universitet, arkiv och universitetsbibliotek finns dokumenterat i bilaga 6. Där finns rekommendationsbrev från Historiska institutionen vid Lunds universitet, Universitetsbiblioteket, Dialekt- och Ortnamnsarkivet, Folklivsarkivet, Landsarkivet och Historielärarnas förening. I vårt upplägg kommer eleverna erbjudas möjligheten att ta högskolepoäng på i huvudsak två sätt. Dels kommer det tematiska studiet inom ramen för kursen Historia B i årskurs två att anpassas så att eleverna kan läsa in en tematisk kurs på universitetet i Lund. Dels kommer projektarbeten, avsnitt inom Historia C och universitetskurser att flätas samman till moment som kan ge högskolepoäng i årskurs tre. Katedralskolan ämnar fortsätta, och förstärka, det goda samarbetet med universitet, högskola, arkiv och universitetsbibliotek. Det gäller som ovan beskrivits avseende kurser och projektarbete, men också med studiebesök, gästföreläsare och fortbildning av lärare. Historieprogrammet spetsutbildning i historia 10

Våra fördelar i sammanfattning En av Sveriges bästa skolor - kvalitet på a' undervisning Två lärare per kurs - ger ökad kvalitet Många undervisningstimmar - inte bara poäng med luft Stort utbud av valfria kurser, språkutbud et cetera Möjlighet till högskolepoäng - både i årskurs två och tre En historisk universitetsinstitution med ett stort smörgåsbord av temakurser Flest doktorerade historielärare i Sverige Utvecklat samarbete med arkiv, universitetsbibliotek och högskola En livaktig ämnesinstitution - med god möjlighet till ämnesdiskussioner Specialutformat program - ämnen som stödjer och befruktar historieämnet Stimulerande studieresor Fler doktorerade lärare än någon skola i landet, ett utvecklat samarbete med universitet, arkiv och universitetsbibliotek, dubbelt så mycket historia som en normal elev, två olika lärare samtidigt och möjlighet ti' högskolepoäng i både årskurs två och tre är något av det vi erbjuder Historieprogrammet spetsutbildning i historia 11

Bilaga 2a - Programmål för spetsutbildning i historia I den ursprungliga ansökan formulerade Katedralskolan programmålen för det specialutformade programmet på ett sätt som låg mycket nära det samhällsvetenskapliga programmet. Historieprofilen markerades snarare än betonades. Historieprofilen kommer att genomsyra flertalet av de ämnen som eleverna läser, men främst de samhällsvetenskapliga. Historiska kunskaper finns på tre olika nivåer: historia som fakta, tolkning och medvetande. Historia som fakta är ju den kronologiska stomme av årtal, epoker, källor och arkivmaterial som utgör basen i historieämnet. Källkritik är ett väsentligt inslag när historiska fakta ska bedömas. Historia som tolkning är den process då historiska fakta väljs ut, placeras i ett sammanhang och sätts in i en kedja av orsak och verkan. Det handlar om olika historiska teorier, om att knyta historiska fakta till sin samtid och historisk förståelse. Denna typ av historia är framåtsyftande prospektiv. Historia som medvetande är en bakåtsyftande retrospektiv historia. Det handlar om att ge mening åt vår plats i historien. Vi tittar bakåt i historien med utgångspunkt från nuet. Vi skapar historia. Nutiden och vår bild av historien blir ömsesidigt beroende av, och påverkas av, varandra. Dessa tre perspektiv fakta, tolkning, medvetande kommer att återfinnas som bärande inslag, inte bara i historieämnet. Ibland kommer det ena eller andra perspektivet att dominera, ibland kommer perspektiven att varvas och flätas in i varandra. Eftersom forskning om historiebruk och historiedidaktik har en mycket stark ställning på universitet och högskolor kommer det tredje retrospektiva perspektivet att föras in ju närmare forskningsfront och universitetskurser som undervisningen på spetsutbildningen kommer. Viktigt är att eleverna hålls medvetna om de tre olika perspektiven, och att de förklaras och hålls levande under hela spetsutbildningen. Mot denna bakgrund är det dags att presentera hur programmålen ser ut i reviderad form. S Y F T E Spetsutbildningen i historia är ett specialutformat program där historieämnet, och närliggande ämnen, står i fokus. Spetsutbildning i historia, syftar till en på humaniora och samhällsvetenskap grundad kunskap om människors villkor och verksamhet, nu och då. Utbildningen ska ge kunskap, med både djup och bredd, inom dimensionerna historisk fakta, historisk tolkning och historiskt medvetande. Programmet syftar även till att utveckla redskap att formulera, analysera och lösa problem inom andra ämnesområden, inte minst inom ämnet samhällskunskap. Ett ytterligare syfte är att kunna använda historiska synsätt, redskap och metoder inom andra ämnen. Vidare ska utbildningen utveckla förmågan att förstå sambanden mellan humaniora och samhällsvetenskap och andra vetenskaper. Spetsutbildningen i historia förbereder främst för vidare studier, och ska ge förtrogenhet med och möjlighet att deltaga i universitetsstudier i historia redan under gymnasietiden. Historieprogrammet spetsutbildning i historia 12

Vidare ska utbildningen syfta till att ge eleverna möjlighet att fördjupa sitt kunskapsintresse, och utbildningen ska också försöka visa på glädjen i, och nyttan av, att erhålla ny kunskap, både på gymnasiet och i livet efter gymnasieskolan. P R O G R A M M E T S K A R A K T Ä R O C H U P P B Y G G N A D Intresset för människan och hennes verksamhet är central i spetsutbildningen i historia. Människan som individ och samhällsvarelse samt samhällets strukturer, mekanismer och konflikter är centrala studieobjekt i utbildningen. I utbildningen övas förmågan att finna och analysera samband, att formulera problem och föreslå lösningar. Perspektiven fakta, tolkning och medvetande är centrala element i spetsutbildningen. Spetsutbildningen i historia erbjuder en bred utbildning som ger kunskaper inom många skilda områden, med en särskild tonvikt på historia. Den ger också beredskap att inhämta ny kunskap inom det humanistiska, språkvetenskapliga och samhällsvetenskapliga området och utgör en grund för, och i universitetsämnet historia också en första möjlighet till, studier i högskolan. Historiska kunskaper är av olika karaktär. Det är dels historiska faktakunskaper. De bidrar till en orientering i tiden. Att etablera historiska fakta kräver en förmåga att hitta, granska, sålla och värdera källor. En andra del av historisk kunskap är förmågan att tolka. Att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt, både i historia och i andra ämnen, är därmed en viktig del av utbildningen. Utmärkande för human- och samhällsvetenskaperna är att deras kunskapsområde ständigt omprövas och tolkas på nytt mot bakgrund av nya erfarenheter. Olika frågeställningar och tolkningar har gett upphov till skilda vetenskapstraditioner och forskningsmetoder. En tredje del av den historiska kunskapen är historiskt medvetande. Historiska kunskaper ger ökad delaktighet i kulturarvet och bidrar till förståelse av nutiden samt handlingsberedskap inför framtiden. Historien ger vidare kännedom om hur vi förhåller oss till, och skapar, dåtid, nutid och framtid genom bruk, urval och användning av historiska kunskaper. I samhällsvetenskapliga ämnen är begreppet jämförelse centralt, och bidrar till att vidga historiska kunskaper i ett brett perspektiv. Internationella jämförelser blir viktiga inslag i utbildningen. Genom läsning av litteratur, och studier av olika religioner, ökar kännedomen om människors liv och tänkande från skilda tider och i olika kulturer. Kunskaper i matematik och naturkunskap med mera bidrar till ett brett kunskapsperspektiv och ger samtidigt stöd till de historiska och samhällsvetenskapliga ämnena. Därigenom blir ett tvärvetenskapligt förhå'ningssätt möjligt. Kunskaper i utbildningens karaktärsämnen används ofta i sammanhang där förmågan att samarbeta och att uttrycka sig i tal och skrift är av stor vikt. Språk och text intar en särskild ställning i utbildningen. Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. För human- och samhällsvetenskaperna utgör vanligen texter av olika slag det stoff genom vilket människan och hennes verksamhet undersöks, men även andra källor, exempelvis undersökningar, arkiv och intervjuer, används. Att utveckla sitt språk mot allt större klarhet Historieprogrammet spetsutbildning i historia 13

underlättar begreppsförståelsen och den analytiska förmågan och är en god förberedelse för ett mer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Förmågan att använda svenska språket utvecklas inom utbildningens alla ämnen. Genom studier i engelska och i andra främmande språk skapas möjligheter för kontakter över nationsgränser och en förberedelse för fortsatta studier och deltagande i ett alltmer internationaliserat arbetsliv. Kunskaper i engelska utgör en förutsättning för de universitetsstudier som utbildningen erbjuder, särskilt viktigt är att historievetenskaplig terminologi studeras. I utbildningen kan många språk studeras. Kontakterna med andra länder och kulturer ökar, bland annat som en följd av den snabba utvecklingen inom informationstekniken. Inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga sektorerna är användningen av informationsteknik mycket utbredd. Utbildningen ger god vana att använda informationstekniken som ett verktyg för lärande, kommunikation och informationssökning. Särskild tonvikt kommer att läggas på källkritik i samband med användning av informationsteknik. S K O L A N S A N S V A R Skolan ska ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: har utvecklat ett intresse för humanistiska och samhällsvetenskapliga frågeställningar och kan söka, tolka och analysera information samt formulera och lösa problem med hjälp av humanistiska och samhällsvetenskapliga metoder, och är medvetna om hur kunskaper påverkas av vår nutids- och framtidsuppfattning, kan tillämpa ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt arbetssätt vad avser problemlösningsmetodik, modelltänkande, källkritik, textkritik och teorikonstruktion, kan utnyttja begrepp och teoretiska modeller i sitt tänkande och inser betydelsen av successiv revidering och utveckling av modeller och begrepp, kan värdera, granska och sålla olika sorters källor till kunskap, kan anlägga ett historiskt perspektiv på företeelser och skeenden i samhället, kan använda historiska kunskaper för att förstå hur uppfattningen om dåtid och nutid skapas och används, har kännedom om det mångkulturella samhället och den ökande internationaliseringen i världen och följderna av dessa processer för samhällsutvecklingen i olika länder och kontinenter, kan använda informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation samt har kunskaper om informationsteknikens möjligheter och problem, kan kommunicera sina kunskaper och erfarenheter i tal och skrift samt har tillägnat sig insikter om språket som en väg till lärande och begreppsutveckling, Historieprogrammet spetsutbildning i historia 14

kan använda engelska och andra främmande språk på ett funktionellt sätt i tal och skrift i både vardagliga och vetenskapliga sammanhang, särskilt avseende historisk terminologi på engelska, Historieprogrammet spetsutbildning i historia 15

Bilaga 2b Kvalitetssäkring av programmålen Nedan finns ett godkännande från Historiska institutionen vid Lunds universitet av programmålen för spetsutbildningen i historia. Historieprogrammet spetsutbildning i historia 16

Bilaga 2 c Godkännande av programmål Programmålet ska enligt Skolverkets krav godkännas av kommunen, enligt 5 kap. 4 a skollagen (1985:100) och beslutet ska biläggas vår ansökan. Det ingår i Utbildningsnämndens beslut att godkänna programmål för de utbildningar som får skickas till Skolverket. Detta godkännande, får enligt telefonkontakter med Skolverket, komplettera ansökan i efterhand. Utdrag ur Skolagen finns nedan. 4 a Ett specialutformat program ska' i &åga om utbildningens nivå motsvara ett natione't program och därmed kunna li%a ti' grund för fortsatt utbildning på högskolenivå e'er för yrkesverksamhet. Det kan utformas individue't för en elev e'er gemensamt för en grupp elever. Styrelsen för utbildningen ska' faststä'a en plan för varje specialutformat program. Om programmet är avsett för en grupp elever, ska' styrelsen även faststä'a programmål. Historieprogrammet spetsutbildning i historia 17

Bilaga 3 - Kurs- och poängplan Det specialutformade program som Spetsutbildningen i historia på Katedralskolan innebär, liknar i mycket samhällsvetenskapligt program med inriktning samhällsvetenskap. Vi har i bilaga 1 visat, i en skiss och i text, hur historieämnet fördelas på olika årskurser. Nedan visar vi i en skiss för inriktningskurserna på det specialutformade programmet.därefter följer en poängplan som visar både hur poäng och undervisningstimmar fördelas för samtliga ämnen. Undervisningstimmarna har fördelats så att historieämnet alltid har en undervisningstimme per poäng. Också samhällskunskap, ett ämne nära historieinriktningen, har fått förstärkning i undervisningstimmar. Därutöver så får eleverna förstärkning i basfärdigheter och ämnen där elever med samhällsvetenskaplig kunskapsprofil av erfarenhet kan behöva fler undervisningstimmar. Historieprogrammet spetsutbildning i historia 18

Poängplan Nedan följer en poängplan där vi tagit bort samtliga kurser som är lokala, och dessutom tagit bort de kurser som inte återfinns i programmålen. Dessutom har den tematiska specialiseringen/historia modern fått en ny kurskod. Utbildningsavdelningen Oktober 2008 Huvudmannens namn: Lunds kommun Skolans namn: Katedralskolan Utbildningens namn: Spetsutbildning i historia Kurs- och poängplan Kärnämnen 750 poäng Ämne Kurs Kurskod Poäng Svenska* SvenskaA SV1201 100 Svenska * Svenska B SV1202 100 * Eller svenska som andraspråk. Denna kurs erbjuds OCKSÅ som valbar kurs Matematik MatematikA MA1201 100 Engelska Engelska A EN1201 100 Idrott och hälsa Idrott och hälsa A IDH1201 100 Samhällskunskap Samhällskunskap A SH1201 100 Religionskunskap Religionskunskap A RE1201 50 Naturkunskap Naturkunskap A NK1201 50 Estetisk verksamhet Estetisk verksamhet ESV101 50 Gemensamma karaktärsämnen 700 poäng Ämne Kurs Kurskod Poäng Engelska Engelska B EN1202 100 Filosofi Filosofi A FS1201 50 Geografi Geografi A GE1201 100 Historia Historia A HI1201 100 Matematik Matematik B MA1202 50 Moderna språk MSPR 200 1201-7 Psykologi Psykologi A PS1201 50 Svenska Muntlig och skriftlig kommunikation SV1205 50 Historieprogrammet spetsutbildning i historia 19

Inriktning Spetsutbildning i historia 600 poäng Ämne Kurs Kurskod Poäng Historia Historia B HI1202 100 Historia Historia C HI1203 100 Historia Tematisk specialisering/ HI 1404 50 Historia modern Historia Tematisk specialisering/ HI1401 50 Ljus och mörker i nutidshistorien Samhällskunskap Samhällskunskap B SH1202 100 Samhällskunskap Samhällskunskap C SH1203 100 Samhällskunskap Internationella relationer SH1204 50 Religionskunskap Religionskunskap B RE1202 50 Valbara ämnen _50 poäng Ämne Kurs Kurskod Poäng Historia Tematisk specialisering/ HI1402 50 Krigets historia Historia Tematisk specialisering/ Skånes historia HI1403 50 Övriga kurser se katalog! Individuellt val 300 poäng Ämne Kurs Kurskod Poäng Se katalog! Projektarbete 100 poäng Totalt antal poäng för utbildningen: 2500 poäng Totalt garanterad undervisningstid: 2230 Historieprogrammet spetsutbildning i historia 20

Historieprogrammet VALBARA KURSER OCH INDIVIDUELLA VAL VAL TILL ÅR 2 SPRÅKKURSER POÄNG Tyska 2/3 Franska 2/3 Spanska 100 Italienska 100 Latin A/B 2/3 Kinesiska 100 Japanska 100 Danska 100 Ryska 100 SVENSKKURSER Svenska som andraspråk A* 100 *Kursen erbjuds både som kärnämne OCH som valbar kurs IDROTT OCH HÄLSA KURSER Idrott och hälsa B 50 ESTETISKA KURSER Fotografisk bild A 100 EKONOMISKA KURSER Rättskunskap 50 MODERSMÅL 2 Historieprogrammet spetsutbildning i historia 21

VAL TILL ÅR 3 SPRÅKKURSER Engelska C 100 Tyska 2/3 Franska 2/3 Spanska 100 Italienska 100 Danska 100 Kinesiska 100 Japanska 100 Ryska 100 Latin B 100 Grekiska A NATURVETENSKAPLIGA KURSER 100 Matematik C 100 SVENSKKURSER Filmkunskap 50 Litteratur och litteraturvetenskap 50 Litterär gestaltning 100 Svenska som andraspråk B* 100 *Kursen erbjuds både som kärnämne OCH som valbar kurs SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA KURSER Filosofi B 50 Psykologi B 50 POÄNG Historieprogrammet spetsutbildning i historia 22

Kursernas och poängens fördelning över 3 år Kurs År 1 antal poäng År 2 antal poäng År 3 antal poäng SV1201 100 SV1202 100 SV1205 50 EN1201 100 EN1202 100 SH1201 100 SH1202 100 SH1203 100 IDH1201 100 NK1201 50 ESV1201 50 HI1201 100 HI1202 100 HI1203 100 RE1201 50 RE1202 50 MA1201 100 MA1202 50 MSR 100 100 HI 1404 50 GE1201 100 PA1201 100 HI1401 50 PS1201 50 FS1201 50 SH1204 50 Ind val 150 200 Summa 800 850 850 Historieprogrammet spetsutbildning i historia 23

Bilaga 5 - Urvalsprinciper Katedralskolan avsåg i sin ursprungliga ansökan att tillämpa betygsantagning. Intresset för Katedralskolans profil- och spetsutbildning har på Lunds gymnasiemässa och på Katedralskolans eget Öppet hus under november månad har varit mycket stort. Detta intresse kommer sannolikt att innebära att antalet sökande överstiger antalet platser. Det kan finnas skäl att anta att samtliga de elever som då söker har höga betyg och att det därmed blir svårt att enbart med grundskolebetygen som utgångspunkt avgöra vilka elever som är mest lämpade för spetsutbildningen. Katedralskolan menar att en intervju kan utgöra ett utmärkt komplement till betyg som antagningsinstrument. En sådan intervju gör det möjligt både för skolan att bilda sig en uppfattning om elevens intresse och motivation, och för eleven att få en personlig uppfattning om vad spetsutbildningen i historia innebär. Historieprogrammet spetsutbildning i historia 24

Bilaga 6 - rekommendationsbrev I utbildningsdepartementets promemoria från den 26.5 2008 står det att samarbete med högskolan ska &amgå genom kopior på avtal e'er dokumenterad avsikt ( letter of intent ) som bifogas ansökan. Vi har valt att dokumentera vårt samarbete med de institutioner, arkiv och bibliotek som vi samarbetar med i bilagor nedan. De institutioner vi primärt kommer att samarbeta med är Historiska institutionen vid Lunds universitet, Lunds universitetsbibliotek, Dialekt- och Ortnamnsarkivet, Folklivsarkivet och Landsarkivet. Dessutom har Historielärarnas förening uttalat stöd för spetsutbildningen i historia på Katedralskolan. Samarbetsformerna är många och varierade men handlar om fortbildning, studiebesök, handledning vid projektarbete, undervisning, iordningställande av arkivmaterial och så vidare Historieprogrammet spetsutbildning i historia 25

B I L A G A 6 A R E K O M M E N D A T I O N S B R E V F R Å N H I S T O R I S K A I N S T I T U T I O N E N V I D L U N D S U N I V E R S I T E T Historieprogrammet spetsutbildning i historia 26

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 27

B I L A G A 6 B R E K O M M E N D A T I O N S B R E V F R Å N U N I V E R S I T E T S B I B L I O T E K E T V I D L U N D S U N I V E R S I T E T Historieprogrammet spetsutbildning i historia 28

B I L A G A 6 C R E K O M M E N D A T I O N S B R E V F R Å N L A N D S A R K I V E T Historieprogrammet spetsutbildning i historia 29

B I L A G A 6 D R E K O M M E N D A T I O N S B R E V F R Å N F O L K L I V S A R K I V E T VID L U N D S U N I V E R S I T E T Historieprogrammet spetsutbildning i historia 30

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 31

B I L A G A 6 E R E K O M M E N D A T I O N S B R E V F R Å N D I A L E K T O C H O R T N A M N S A R K I V E T I L UND Historieprogrammet spetsutbildning i historia 32

B I L A G A 6 F R E K O M M E N D A T I O N S B R E V F R Å N H I S T O R I E L Ä R A R N A S F Ö R E N I N G Historieprogrammet spetsutbildning i historia 33

Bilaga 7a - Organisation av högskolekurser Katedralskolan erbjuder, inom ramen för spetsutbildningen, möjligheter för elever att ta universitetspoäng. Det sker dels i årskurs två, då eleverna har möjlighet att anknyta ett tematiskt studium till en universitetskurs. Undervisningen på det tematiska studiet förläggs då till stora delar till universitetet. I årskurs tre erbjuds eleverna att knyta samman projektarbetet och moment i Historia C till ytterligare en möjlighet att skaffa universitetspoäng. Uppläggningen är också delvis beskriven i bilaga 1. De universitetspoäng som eleverna kan ta blir poäng som sätts in på banken och som senare kan tas ut när eleverna uppnått behörighet. Historiska institutionen vid Lunds universitet har ett stort antal temakurser. Beroende på intresse hos våra elever kan vi erbjuda olika rätter ur detta digra smörgåsbord. Ett tematiskt studium som ingår i kursen är ett genealogiskt och didaktiskt studium av Förintelsen, kallat minnet av Förintelsen. I samband med detta studium kommer klassen att resa till Berlin för att studera hur man i Tyskland i monument och museer har behandlat Förintelsen. Nedan, i bilaga 7 b, följer kursbeskrivningar av tre universitetskurser, som eleverna kan studera. Den första, HIS A22, anknyter till momentet minnet av Förintelsen. De två andra, KO 01, är exempel på ett tematiskt studium som historiska institutionen kan erbjuda, och till vilka eleverna kan anknyta sitt projektarbete. Kursplaner, kursansvariga och litteraturlistor kan naturligtvis ändras under de tre till fyra år som det dröjer innan våra elever har möjlighet att börja på temakursen. Bilaga 7b - kursplaner för universitetskurser HIS A22 F Ö R I N T E L S E N S H I S T O R I A, 6 H Ö G S K O L E P O Ä N G Syftet med kursen är att introducera studenterna till studiet av Förintelsen, utrotningen av Europas judar under Andra världskriget, som historiskt företeelse, dess orsaker och mekanismer. Tematiskt studeras hur det nazistiska Tyskland förföljde och begick systematiskt folkmord på Europas judiska befolkning samt mördade miljoner andra offer. Kursen erbjuder en grund på vilken svar på svåra och komplicerade frågor, så som varför denna tragedi inträffade, kan sökas och diskuteras. Genom att belysa olika bakomliggande omständigheter och mekanismer orienteras även studenterna i olika tolkningar och debatter om och kring Förintelsen under efterkrigstiden. Historieprogrammet spetsutbildning i historia 34

Föreläsningar och seminarier erbjuder en översikt över Förintelsens historia genom empiriska, kronologiska, teoretiska, politiska liksom ur andra perspektiv. Analyser av förövares, kollaboratörers och offers motiv, erfarenheter och reaktioner ställs mot varandra i syfte att finna djupare förklaringar till orsaker och effekter av Förintelsen. Kursen är upplagd kring ett antal föreläsningar och seminarier. Seminarierna behandlar ett antal centrala teman inom Förintelsens historia. Examination sker genom en självständig, skriftlig uppgift. Litteratur Dwork, Deborah & Pelt, Robert Jan van, Holocaust: A History, New York & London W.W. Norton & Company 2002 444 s Artikelkompendium David Bankier, German Public Awareness of the Final Solution, i David Cesarani (ed), The Final Solution : Origins and Implementation, London 1994, s 215-227 13 s Omer Bartov, Operation Barbarossa and the origins of the Final Solution, i David Cesarani (ed), The Final Solution : Origins and Implementation, London 1994, s 119-136 18 s Robert Gellately, A Monstrous Uneasiness: Citizen Participation and Persecution of the Jews in Nazi Germany, i Peter Hayes (ed), Lessons and Legacies, Evanston 1991, s. 178-195 18 s Adolf Hitler, Nation and Race, in Adolf Hitler, Mein Kampf, London, s. 284-309 16 s Ian Kershaw, Working Towards the Führer Reflections on the Nature of the Hitler Dictatorship, i Christian. Leitz (ed.), The Third Reich : The Essential Readings, Oxford s. 233-259 27 s Rüdiger Lautman, The Pink Triangle: Homosexuals as 'Enemies of the State. i Michael Berenbaum & Abraham J. Peck, (eds) The Holocaust and History: The Known, the Unknown, the Disputed, and the Reexamined.. Bloomington, 1998. s. 345-57 13 s Sybil Milton, Gypsies and the Holocaust, The History Teacher, Vol 24, No 4, 1991, s 375-387 13 s Sybil Milton, Jehova s Witnesses as Forgotten Victims, i Hans Hesse (ed): Persecution and Resistance of Jehovah's Witnesses During the Nazi-Regime 1933 1945, Bremen 2001, s 141-149 George L. Mosse, The Science of Race, i George L. Mosse, Toward the Final Solution. A History of European Racism, New York 1985, s. 77-93 17 s Pierre Vidal Naquet, Theses on Revisionism, i Pierre Vidal Naquet, Assassins of Memory, New York 1992, s 79-99 21 s Jonathan Steinberg, types of Genocide? Croatians, Serbs and Jews, 1941-5, i David Cesarani (ed), The Final Solution : Origins and Implementation, London 1994, s 175-193 9 s Historieprogrammet spetsutbildning i historia 35

HIS K O 01 H I S T O R I E D I D A K T I K, 6 H Ö G S K O L E P O Ä N G Kursen ger en översiktlig genomgång av det historiedidaktiska forskningsområdet. Inledningsvis diskuteras historiedidaktikens framväxt. För området centrala begrepp som historiemedvetande, historiekultur, historiebruk, kollektivt minne och historisk berättelse diskuteras. Därefter behandlas en rad centrala historiedidaktiska teman och infallsvinklar. Ett tema rör hur historia manifesteras, förmedlas och används i samhället, med fokus på bland annat film, monument, reklam och det regeringsinitierade projektet Levande historia. Ett annat rör historiens plats i de stora samhällsprocesser som omskapat det moderna Europa, till exempel förändringarna i Östeuropa under åren kring 1990. En tredje infallsvinkel är historieundervisningen i skolan. Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, författande av en analys eller recension av ett centralt historiedidaktiskt verk, samt redovisning av en egenhändigt utförd historiedidaktisk pilotundersökning. HIS K O 01 G E N U S, K R I S T E N D O M O C H M A K T, 6 H Ö G S K O L E P O Ä N G Kristendomen har haft en avgörande betydelse för det västerländska samhällets utveckling, och vår kultur vilar på den judisk-kristna traditionens grund. Men den kristna religionen är inte bara en lära som man kan läsa om i heliga skrifter. Den har formats av människor, som levt sin kristna tro och som utifrån denna erfarenhet påverkat och präglat kyrka, kultur och samhälle genom kamp, maktutövning och lidande, genom bön, predikan och karitativa insatser, genom olika former av kallelser och träget arbete för Guds rikes utbredning. I denna kurs studeras samspelet mellan kristendom och samhälle i Europa från forntid till nutid ur ett genusperspektiv. Detta betyder att den enskilda människan som man eller kvinna sätts i centrum. För att förstå kvinnors och mäns villkor, roller och ansvarsområden behöver vi kunskap om sociala, kulturella och ekonomiska förhållanden i olika samhällen. Kursen tar särskilt upp hur makt utövas i relation till kristendom och genus. Har kristendomen befordrat jämställdheten mellan man och kvinna? Vad menas egentligen med jämställdhet i de olika kristna traditionerna? Hur har de kristet inspirerade individerna ställt sig till makt/statsmakt? Och på vilket sätt lever den kristna traditionen vidare i vår tids sekulariserade samhälle? Examination sker genom aktivt deltagande i seminarier och genom författande av en recension av en vald bok. Redovisningen av den obligatoriska litteraturen sker i form av en hemtentamen. Recension och hemtenta skall tillsammans vara på runt 10 sidor. Historieprogrammet spetsutbildning i historia 36

Bilaga 8 - Skolans lärarresurser Som vi tidigare har nämnt så har historielärarna på Katedralskolan en i Sverige närmast unik kompetens. Av Sveriges 19 stycken disputerade historielärare som arbetar i ungdomsskolan så arbetar 3 stycken på Katedralskolan. Samtliga dessa disputerade lärare kommer att engageras i spetsutbildningen i historia. Utöver dessa tre kommer det inledningsvis att vara ytterligare en rutinerad historielärare, som tillsammans med utvecklingsledaren i historia vid Katedralskolan, stått för utformningen och undervisningen på den avancerade kursen Historia C. Katedralskolan har, även utanför historielärarna, en gedigen kompetens hos lärarkollegiet. Utbildningsnivån är hög, och den nära tillgången till Lunds universitet gör att många lärare på egen hand fortbildar sig med universitetskurser. Det faktum att Katedralskolan har många studiemotiverade elever gör också att skolan blir en attraktiv arbetsplats, vilket gör många av skolans lärare redan vid anställningstillfället har en högre utbildningsnivå än genomsnittet. Samtliga gymnasielärare på Katedralskolan är behöriga. Åtta av skolans lärare är lektorer. Den siffran är oöverträffad i Sverige. Skolverket har begärt dokumentation över behörigheten och kompetensen hos varje enskild lärare. Vi har tolkat det som om det handlar om behörigheten för de lärare som står för inriktningen på spetsutbildningen, inte alla skolans lärare. Nedan finns därför betyg, och LADOK-utdrag för de historielärare, och samhällskunskapslärare, som kommer att engageras i spetsutbildningen i historia. Historieprogrammet spetsutbildning i historia 37

B I L A G A 8 A L E K T O R B E N G T N I L S O N, U T V E C K L I N G S L E D A R E I H I S T O R I A, L Ä R A R E I H I S T O R I A O C H S A M H Ä L L S K U N S K A P Historieprogrammet spetsutbildning i historia 38

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 39

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 40

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 41

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 42

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 43

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 44

B I L A G A 8 B, F I L O S O F I E D O K T O R H E N R I K R O S E N G R E N, L Ä R A R E I H I S T O R I A O C H S A M H Ä L L S K U N S K A P Historieprogrammet spetsutbildning i historia 45

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 46

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 47

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 48

B I L A G A 8 C, F I L O S O F I E D O K T O R S T E F A N H Å K A N S S O N, L Ä R A R E I H I S T O R I A O C H S A M H Ä L L S K U N S K A P Historieprogrammet spetsutbildning i historia 49

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 50

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 51

B I L A G A 8 D, G Y M N A S I E L Ä R A R E H Å K A N D A N I E L S S O N, L Ä R A R E I H I S T O R I A O C H S A M H Ä L L S K U N S K A P Historieprogrammet spetsutbildning i historia 52

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 53

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 54

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 55

Historieprogrammet spetsutbildning i historia 56

Bilaga 9 - Lokaler och utrustning Skolverket har begärt en redovisning av de lokaler och den utrustning som skolan har tillgång till. Katedralskolan är Nordens äldsta skola. Katedralskolan är samtidigt en modern skola, med bland annat ett stort och välutrustad bibliotek. Spetsutbildningen kräver inte specialanpassade lokaler. Det finns på Katedralskolan en välutrustad ämnesinstitution med god tillgång på litteratur och andra media. Tillgång till ett bra bibliotek, välutrustade klassrum och en god nivå på läromedel är saker som redan i nuläget finns på Katedralskolan. Det kommer att ställas större krav på bredvidläsningsböcker i historia. Sådana böcker och andra läromedel, kommer att anskaffas till spetsutbildningen i historia. Historieprogrammet spetsutbildning i historia 57

Bilaga 12a - Utvärdering och uppföljning I utbildningsdepartementets promemoria ges Skolverket ansvaret för utvärdering och uppföljningen av försöksverksamheten med spetsutbildning. Kommunerna görs skyldiga att medverka i denna utvärdering. Katedralskolan kommer att medverka i Skolverkets utvärderingar. Därutöver kommer särskilt historiekurserna att utvärderas så att de kan utvecklas för att tillgodose programmål, elevernas önskemål och säkra kvaliteten. Inom ramen för kursen Historia C har Katedralskolan utvecklat ett system med omfattande utvärderingar, som dessutom görs offentliga via publicering på Internet. Detta system har gjort det möjligt att utveckla kursen både innehållsligt och kvalitativt. Vi har för avsikt att tillämpa ett system med utvärderingar som liknar detta i spetsutbildningen. Nedan presenterar vi sammanställningen av den senaste utvärderingen av Historia C för att man ska kunna bilda sig en uppfattning om vilken typ av utvärderingar vi ämnar tillämpa. På köpet kan man naturligtvis bilda sig en uppfattning om hur eleverna betraktar sina studier inom ramen för Historia C. Undervisande lärare på kursen var Bengt Nilson och Håkan Danielsson. För den intresserade kan man studera majoriteten av utvärderingarna av Historia C på Internet. Utvärdering av Historia C läsåret 2002/2003 (utvärderingen gjordes efter en termin) http://homepage.mac.com/hakan_danielsson/utvhic.html Utvärdering av Historia C läsåret 2003/2004 (utvärderingen gjordes även här efter en termin) http://homepage.mac.com/hakan_danielsson/utvhic2.html Utvärdering av Historia C läsåret 2003/2004 http://homepage.mac.com/hakan_danielsson/hicenkat/utvhicslut.html Utvärdering av Historia C läsåret 2004/2005 http://homepage.mac.com/hakan_danielsson/utvhic2.html Utvärdering av Historia C läsåret 2005/2006 http://homepage.mac.com/hakan_danielsson/utvhic05_06.html Historieprogrammet spetsutbildning i historia 58