BRUNNAREN Medlemstidning för Segelsällskapet Brunnsviken nr 3 2012 Fotogalleri i Brunnaren? Detta är en seglare som någon mött någon gång i disigt väder i Lännerstasundet. Nog vore det trevligt om du kunde få se dina egna foton på den här platsen! Eller inne i tidningen? - Skicka någon eller några av dina bästa bilder till redaktörens mejladress aborg@kth.se. Får vi in tillräckligt många kan vi kanske anordna en utställning i klubbhuset!
Det händer i klubben 12 december 19:00: Medlemsmöte Du hittar mer och ständigt aktuell information på hemsidan www.ssb.nu Vi gratulerar 95 år Sven Hebel, 4 juni 87 år Gunvor Ridderfors, 26 juli 80 år Gunnar Liljefors, 16 maj 75 år Bengt Nilsson, 13 februari Britt Hymnelius, 25 maj 70 år Arne Plog, 31 januari Reidar Hansson, 7 mars Ernst Althin, 3 april Lars Svedberg, 12 maj Krister Wall, 5 juni 60 år Lena Tauson, 15 februari Göran Lindsjöö, 14 mars Ulf Norman, 19 mars Leif Liljedahl, 25 mars Leif Jägbeck, 24 juni Bo Lindh, 23 mars 50 år Dan Tillberg, 25 mars Laurence McDonald, 14 april Mikael Kruus, 15 april Dan Andersson, 24 maj Petri Lekengård Vilenius, 27 maj I detta nummer av Brunnaren har vi tagit in en liten resumé av innehållet i Brunnaren 2. Se sid 10-11. Nummer 2 kunde ju bara publiceras på klubbens hemsida eftersom posten då av tekniska skäl inte hade möjlighet att effektuera någon tryckbeställning. Ingen tryckt version kunde alltså skickas ut. Därigenom nådde vi inte alla i klubben. Vi vill nu i någon mån reparera den skadan. Redaktionen 2
Ordföranden har ordet Ja då har båtsäsongen för den här gången gått in i dvala. Vi som har våra båtar i sjön hoppas dock på ännu någon tur ut i skärgården. Visserligen var det en morgon en svag ishinna på Brunnsviken. Jag vill också passa på att tacka alla för en givande Vår ordförande övervakar båtupptagningen och trevlig säsong och speciellt alla som på alla möjliga olika sätt hjälpt till. Det känns att vi har en bra kollektiv sammanhållning i klubben. Nu är vi snart framme vid Lucia och tiden rinner iväg till nästa vår. Själv har jag hunnit förkovra mig med en skeppare 8. För några dagar sedan var jag med på Saltsjön-Mälarens Båtförbunds (SMBF) möte. Stockholms stad var representerad och man diskuterade framtidens krav på avgifter, lokaliseringar och miljöpolicy. Staden arbetar nu fram en fritidsbåtspolicy som skall vara klar under 2013. Vi får senare ta ställning till hur den kan påverka oss. Dock vet vi att det i april 2015 blir totalförbud mot att tömma spolande toaletter i havet. Vidare kommer någon form av restriktioner för båttvätt. Slutligen hoppas jag få träffa de flesta av er på höstmötet 12 dec och önskar alla en riktigt trevlig helg och gott nytt år. Peter Schwinn Ordförande Elanvändning i hamnen Från och med den 12 november 2012 har du rätt att under tre dygn per månad ladda båtbatterierna gratis. Behöver du el till mer än så måste du betala och därför använda en elmätare. Den lånar du av klubben. Ring i så fall intendenten Roger Hinders 076 5551284. 3
Båtupptagningen Faktum är att båtupptagningen tjuvstartade redan fredagen den 5 oktober. Vår upplyftande vän med den höga kranen anlände i god tid för att klara av torrsättning av ett tiotal båtar, de som nu står uppallade längst österut på plan. Hamnkapten Björn Biverman och utroparen Joachim Leche i typisk avspänd och godmodig pose Vår hamnkapten Björn Biverman var i högform och dirigerade med fjäderlätt hand de olika arbetslagen i en osedvanligt snabb torrsättning. T ex fick denna tidnings redaktör i all hast kasta sig i båten och puttra iväg till upptagningsbryggan nästan 2 tim före planerad upptagningstid. - Tursamt nog fanns man på plats! Det var underbart vackert väder alla. upptagningsdagarna. Så dags nu tyckte vi väl alla efter denna kalla och regniga sommarsäsong. 4
6-7 oktober 2012 På söndagen togs merparten av klubbens seglare upp på Bellevuekajen. Här tillstötte tyvärr vissa problem. En nykommen medlem hade inte sin pallningsutrustning på plats. Det tog en hel del tid att ordna med det så all den tid som torrsättningen hade till godo gick åt. Det är nog inte fel att här påminna om att pallningsutrustning ska vara av det slag som klubben godkänner, och dessutom ska den finnas på plats i tid vid upptagningarna. Som vanligt behövdes många händer och starka armar för att få in denna läckra seglare i nybyggnadsskjulet Likaså starka armar och inte minst ryggar fixerade vidstående tungviktare. För att fortsätta förmaningarna: Det är oerhört viktigt att pallning som ska användas inte är så tung att den inte kan bäras av arbetslagets fyra man Det är helt otillåtet att använda de tunga segelbåtsvaggorna. 5
Tema: Försäkringar och försäkringsbolag Att det är ett krav för SSBs medlemmar att ha sin båt försäkrad behöver vi väl inte ens säga. Den försäkring som klubben själv har täcker endast anläggningarna och olycksfall under arbete som beställts av klubben. Men vad får jag för den som regel höga avgiften? Båttidningarna gör jämförelser mellan försäkringsbolagens erbjudanden med jämna mellanrum. Försäkringsbolagen Svedea och Pantaenius har i flera tidningar rankats som bästa alternativ. Vi rekommenderar alla våra läsare att gå till biblioteket och ta del av utvärderingarna i t.ex Segling (nr 2/2012), Vi Båtägare (4/2012), På Kryss (1/2011 och 9/2010). Rankingen är dock ganska teoretisk. Den visar tyvärr inte hur försäkringsbolagen agerar i praktiken. Vi vill ha koll på båtförsäkringarna! I anslutning till Kryssarklubbens utvärdering av båtförsäkringsbolagen inhämtar vi från På Kryss att försäkringsbolag i Sverige konkurrerar sinsemellan med olika former av rabatter och erbjudanden. Det går alltså att driva båtförsäkringsbolag i Sverige med god lönsamhet. Frågar man runt lite bland sina båtvänner om hur mycket de betalar i premie, hur många år de haft båt, samt hur många gånger de behövt använda sig av sin båtförsäkring, och vidare vilken ersättning de fått för eventuella skador. Då finner man att bara ett fåtal procent av försäkringspremierna går tillbaka till båtägarna i form av ersättning. Vart tar de resterande pengarna vägen tro? Redaktionen för Brunnaren menar att det kan vara av stort värde att samla in våra egna medlemmars erfarenheter av sina försäkringsbolag och hur bolagen agerat vid stöld, skada eller händelser där flera båtar är inblandade. Vart blev 6 du som båtägare hänvisad att åtgärda skadan på din båt, hur var kvaliteten i utförandet, återställandet mm? Även tidsaspekten är viktig - hur lång tid tog det innan ärendet var avgjort?. Oavsett villkor är en hel del skadereglering föremål för godtycke. Genom era berättelser får vi också information om hur olika båtreparatörer/ varv är att ha att göra med, vilket är nog så viktigt i sammanhanget.. Så om du haft en skada, blivit bestulen eller av annan anledning behövt utnyttja din båtförsäkring - hör av dig med dina erfarenheter. Positiva eller negativa. Om du har bytt försäkringsbolag kan det vara intressant att höra varför.. I det här numret har vi två exempel från medlemmar som behövt använda sin försäkring.
300 båtmotorer stulna! Ny statistik visar att stölder av båtmotorer ökar markant. Enligt Brottsförebyggande rådet har antalet stulna båtmotorer ökat med 20 procent. Man tror att det främst är utländska ligor som riktar in sig på nya, dyra fyrtaktsmotorer och säljer dem vidare utomlands. Förra året rapporterades 300 båtmotorstölder bara i juli. Det skriver Trossen, Sjöräddningssällskapets utmärkta och läsvärda tidning. SSBs medlemmar drabbas sällan av stölder.. Men förra vintersäsongen slog tjuvarna till i innerhamnen och Måns Edlund blev av med utombordsmotorn på sin Crescent HT. - Det hela avlöpte väl även om det kostade mig 15 000 kronor. Jag fick direkt en kontaktperson på försäkringsbolaget som tog in offerter på en ersättningsmotor från olika varv. Det varv som fick jobbet hämtade båten med trailer och monterade på den nya motorn. - När det hela var klart sålde jag faktiskt båten med utombordaren och köpte mig i stället en båt med inombordsmotor. - Jag är nöjd med hur det fungerade även om jag förstås är både kränkt och arg för att man stal min motor.. Måns polisanmälde förstås men tjuvarna hittades inte.. Svenska Sjöräddningssällskapet Sjöräddningssällskapet har en enda uppgift - att rädda liv till sjöss. Förra året gjordes 3 405 utryckningar! Sällskapet bedriver också utvecklingsarbete, startar nya räddningsstationer och utbildar många fler frivilliga sjöräddare. All verksamhet bygger på frivilliga bidrag och frivilligt arbete. Så här säger Sjöräddningssällskapets VD Rolf Westerström om hur det är att jobba i en ideell förening. -Arbetet med att driva sjöräddning i en ideell förening skiljer sig inte från hur en myndighet eller ett företag skulle driva det. Samma krav ställs på oss vad gäller utalarmering, behörighet och klassning. Däremot skiljer vi oss åt genom att vi har frivillig besättning, en stor flotta och många stationer som varje år ska drivas med medlemsintäkter och gåvor och förhållandevis få medarbetare. Och det är en stor skillnad. Varför inte ge kära och nära en julklapp i form av en penninggåva till Sjöräddningssällskapet eller ett medlemskap? För att ge den här julklappen går du enklast in på Sjöräddningssällskapets hemsida (sjoraddning.se) och klickar på en julklapp med omtanke i högermarginalen. Annars kan du sätta in gåvan på bankgiro 900-5000 eller plusgiro 900500-0. 7
Masthaveri på Fröken Fröjd 2010 I slutet av augusti förra året lånade jag ut min Wasa-410:a Fröken Fröjd till goda vänner som ville delta i Hyundai Cup i Nynäshamn. Samma vänner som kappseglat henne ett tiotal gånger tidigare. Det var fantastiskt kappseglingsväder på Mysingen men själv jobbade jag hemma med motorsåg när det kom ett telefonsamtal. Båten hade seglat kanonbra men den 20 m höga masten på 250 kg mast hade brutits i tre delar. Jag kontaktade genast Sjöassistans som gav sig ut med en kranbåt för att bärga riggen. Men det blev inte så, riggen kapades.. Orsaken till brottet visade sig vara röta i en av länkarna i kättningen från däck till infästningen i mastskottet. Skadereglerare från mitt försäkringsbolag Atlantica kom och besiktigade. Tyvärr blev utfallet av besiktningen att min försäkring inte skulle täcka skadan. Man ansåg nämligen att den orsakats av rost i kättigen till mastskottet. Dvs bristande underhåll! Efter en del argumentation med chefen för skaderegleringen nådde vi fram till en överenskommelse om viss ersättning, dock inte tillnärmelsevis i nivå med kostnaderna för reparationen. Före nästa premiebetalning utvärderade jag olika försäkringsbolags ställningstaganden till den skada som uppstått. Eftersom jag gjort det mesta själv och hade tur i återanskaffandet av segel kom jag lindrigt undan, men i runda slängar kostade kalaset 150 000 kr, reducerat med bidraget från Atlantica. Henrik Olsson Glöm inte kontrollera båt och täckning med jämna mellanrum under vintersäsongen! Råkar du också se något som behöver åtgärdas på en annan båt slår du givetvis larm till ägaren. Ägaren hittar du när du matchar numret på den orange plastbrickan på akterbocken med namnen i förteckningen över båtägare. Förteckningen är anslagen på anslagstavlan th om klubbhusdörren. Där finns såväl adresser som telefonnummer. 8
Vi i redaktionen vände oss till några försäkringsbolag med frågan hur ansvarsförsäkring och rättsskydd fungerar. Från Håkan Franzén på Trygg Hansa fick vi det här svaret: Lika viktigt som att ha hemmet, huset och bilen försäkrad är det att ha båten försäkrad. En båt är ofta värd mycket pengar men även om man har en båt med ett lågt värde, är det ändå viktigt att ha den försäkrad. Det finns säkert en och annan båtägare som anser att det inte är någon ekonomisk katastrof om båten går förlorad. Det man då som båtägare inte tänker på, är att det i båtförsäkringen ingår försäkring för skadehändelser som inte i första hand tar fasta på båten i sig, utan på båtägaren. Exempel på det är rättsskydd och ansvarsskydd. Skador kan lätt uppgå till stora belopp. Ansvar gäller om man i egenskap av båtägare, förare eller brukare av båten, blir skadeståndsskyldig för t.ex. en kollision. Ersättning lämnas då till motparten. Rättsskydd gäller då man måste anlita ett ombud i en tvist.utan en båtförsäkring kan det i värsta fall innebära en ekonomisk katastrof för båtägaren. Rätt och ansvar i försäkringen Inom ramen för ansvarsförsäkringen utreder vi (dvs försäkringsbolaget) om båtägaren är skadeståndsskyldig. Vi förhandlar med motparten och utbetalar eventuellt skadestånd.. Skadeståndsskyldig kan man t.ex. bli vid kollision med annan båt, om man kör in i en brygga så att den skadas, om man kör på någon som badar eller om båten vid uppställning på land inte stöttats på ett sådant sätt att den riskerar att välta och skada andra båtar. Även om det ibland finns möjlighet att på skadeståndsrättslig grund få ersättning från motparten vid t.ex. en kollision, är det viktigt att själv ha sin båt försäkrad. Man kan då kontakta sitt försäkringsbolag och få båten reparerad. Detta är en klar fördel, i stället för att försöka att få ersättning via den man kolliderat med.. Se således till att ha din båt försäkrad! Om olyckan är framme till sjöss Håkan Franzén Läkarbåten På Djurö Vårdcentral jobbar tre läkare och åtta sjuksköterskor. De bedriver mottagning på vårdcentralen men också ombord på läkarbåten och på tre filialmottagningar, som finns på Möja, Runmarö och Sandhamn. Mottagningsschema och kontaktuppgifter finns på www.slso.sll.se/djuro 9
Några axplock Städdag på Getfoten 9 juni Nästan 30 medlemmar var igång och arbetade med målet att gallra för en helikopterlandningsplats. Arbetslagen röjde också undan träd och stora grenar som blåst ner. Bjarne målade grunden på restaurangen/klubbhuset.. Många ville delta Kräftskivan 18 augusti En hittad nattviol Dansbanan räckte inte till utan några fick sätta sig utanför. Det var nog inte så tokigt för de hade nära till kräftorna och tillbehören som var uppdukade utanför. På regattadagens kväll avhölls den årliga Klubbmästaren Thomas Ideström kräftskrivan. 120 personer hade anmält basade förstås för kalaset, men inte sig men ytterligare ett antal festsugna dök nog med det. Han stod också för den upp och fick förstås komma in i medryckande musiken till dansen. gemenskapen. 10 Foton:Paolo Rodriguez
Getfotsregattan Lördagen den 18 augusti gick Getfotsregattan av stapeln. Tävlingen är ca 18 nm med SRS mätregler (tidigare LYS). 11 båtar deltog, 8 från SSB. Vädret kunde inte bli bättre med solsken och 3-6 ms. Målgång vid stora bryggan på Getfoten. Fröken Fröjd segrade men alla som deltog var glada och nöjda. Nästa år blir vi nog fler som seglar! 18 augusti 2012 ur Brunnaren 2 Startfält Flykten och Gösen i närkamp Segrande Fröken Fröjd på väg mot mål. Foton Eva Benckert Prisutdelningen Prisutdelningen från regattan blev ett extra festligt inslag under kräftskivan. Det var Erik Torstensson i tävlingskommittén som delade ut priserna. 11
Miljöprojektet fortsätter Forskningsprojektet om mikrofaunan i Brunnsviken drivs vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms Universitet, ITM. En av de ledande forskarna och en doktorand använde upp-tagningsdagarna till att samla prover från våra resp båtbottnar. Här grönskar det Avskrapning Man avser att klassificera påväxningen, identifiera de olika organismerna och sedan jämföra med organismer som finns i vattenområden helt befriade från sådana otäcka ämnen som läcker ut från våra båtbottenfärger. Utfrågning och konversation i gemytlig stämning Mycket återstår att göra, förstår man av de preliminära resultaten som du kan läsa om på motstående sida. 12
Först och främst vill vi från ITM på universitetet tacka för att vi fått komma och provta era båtar i samband med höstupptagningen och för vänligt och intresserat bemötande. Jag hoppas att vi inte störde allt för mycket. Det var en imponerande upplevelse att vara med när alla SSBs båtar togs upp under helgen 6-8 oktober. Det gick med en fantastisk fart och med stor effektivitet. Det gjorde att vi inte hann med att provta samtliga båtar. Det blev ändå totalt 70 stycken av SSBs båtar som vi med hjälp av en gummiskrapa tog prover av påväxten på båtskrovet. Vi skrapade på aktern och på tre platser på vardera sidan. Våra avskrapade prover tog vi till laboratoriet och torkade i 60 grader tills de var helt torra varefter de vägdes. I samband med provtagningen intervjuade vi båtägaren/båtägarna om bl.a. antal seglingsdagar, kostnader för bottenbehandling, antal arbetstimmar för underhållning. Vikten av påväxten och båtägarnas svar har vi börjat sammanställa och nedan redovisas lite preliminära resultat. Vi har inte svar på alla frågor från samtliga båtägare så därför är antalet båtägare olika: Medelpåväxten på båtarna var 0,08g/dm2 i torrvikt. Preliminära resultat Det fanns ingen signifikant skillnad mellan påväxt på styrbord och babord sida och ingen skillnad om provet kom från fören, mitten eller närmre aktern. Däremot var mängden påväxt betydligt mer på aktern än på sidorna. Om kostnader för bottenunderhållet har vi 54 svar. I medeltal så används 1168 kr för underhåll av båtbotten medan 13 % uppgav att de inte hade några kostnader. Det fanns ingen korrelation mellan kostnader och mängd påväxt. När det gällde nedlagd arbetstid på underhåll av båtbotten så, baserat på 58 svar, användes i medel 11 timmar för detta på ett år. Förutsättningarna för att ge sig ut på sjön var inte de bästa under säsongen 2012. Detta återspeglades i att av 62 båtar hade hela 9,7 % inte varit ute alls. I snitt så hade båtarna använts 13 dagar under säsongen. Vi kommer nu att fortsätta titta på dessa resultat och övriga svar från enkäterna och studera eventuella ytterligare korrelationer på längden och tvären. Fram i vinter har vi säkert kommit längre och kommer gärna och pratar om både denna undersökning och även om den enkätundersökning vi gjorde i våras. Britta Eklund 13
2013 i sikte Sillunch Navigationskurser Ett aktivt verksamhetsår börjar lida mot sitt slut. Utöver måsten som möten, arbetsdagar, sjösättning och torrsättning har vi haft många möjligheter att bara träffas och ha trevligt. Även nästa år blir det grillafton i juni och kräftskiva i augusti på Getfoten, sillunch, pubkvällar och prylbytardag i Brunnen. Håll ögonen öppna för datumen nästa år. De kommer att finnas på hemsidan och i medlemsmatrikeln. Utbildningar inom sjöliv hålls som vanligt i vårt klubbhus. Förarintyget kräver nio kurstillfällen + examen den 10e gången. Kursen börjar den 7 februari med examen 11 april. Kustskeppare, som kräver sju kurstillfällen + examen den 8e gången, startar 19 februari. Examensdagen är 9 april. Se kursledaren Peter Åkerströms annons på motstående sida. Har du idéer och tips om ytterligare aktiviteter nästa säsong så tveka inte att höra av dig till klubbkommittén! Styrelsen meddelar: Direkt efter sjösättningen våren 2013 kommer vi att påbörja en STORSTÄDNING av mastskjulet. Detta innebär att ALLTING som lämnas i skjulet måste vara MÄRKT med datum, 2013 mm dd samt med ägarens namn och telefonnummer. Allt som inte är märkt enligt ovan kommer att slängas eller säljas. Sista natten med gänget Sista helgen i september kom många Brunnare och stamgäster till Getfoten för den årliga bartömningen hos Juraj. Redan vid 7-tiden var det fullt på krogen - inte en stol gick att uppbringa. Stämningen var på topp redan från början och ännu högre blev den när SSBs mustiga musikanter Thomas Ideström och Max Lorentz tog fram gitarrerna och fick alla gästerna med sig i härlig allsång. Inte blev det sämre av att Juraj gav 30 procents rabatt på mat och dryck!
Förarintyget är den primära kursen som vänder sig till både nybörjare och dig som har åkt båt i några år. Den ger en grundläggande kunskap för att hantera de situationer som kan uppkomma inomskärs som till exempel vad du ska göra om det tar eld i ruffen eller om din kompis bryter foten på en ö. Du får lära dig på vilken sida om den röda stolpen du ska köra och hur du tar reda på om vinden kommer att vända under natten i din naturhamn samt naturligtvis mycket mer. Kustskepparen är fortsättningskursen som lär ut vad du behöver veta för att framföra ett fartyg i mörker, fastställa position utomskärs, ta hänsyn till deviation, missvisning, avdrift och ström. Vi tittar på utrustningskrav för att åka utomlands och utomskärs med båt, Sveriges författningskunskap och mycket annat. Din examen blir ett juridiskt dokument som ger dig behörighet att framföra ett fritidsfartyg längre än 12 m och bredare än 4 m. Utveckla ditt sjöliv! För att få ut mer av din båtsemester är en kurs i förarintyg eller kustskeppare. En både nyttig och rolig kunskap att ha med sig på båtresan. Läroboken för båda kurserna Jag som håller kurserna heter Peter Åkerström och är medlem i Albano Båtklubb. Kurserna i Förarintyg och Kustskeppare hålls två gånger per år, en gång på vintern/våren med start i början på februari och en gång på hösten/vintern med start i slutet på september. Förarintyget består av nio lektionstillfällen och Kustskepparen av sju. Därefter är det examen den avslutande gången. Har du varit närvarande och vaken på alla lektioner samt gjort och förstått övnings-uppgifterna så klarar du examensprovet utan vidare. Du hittar aktuell och senaste information om mina kurser genom att gå till www.kustskeppare.se 15
Föreningsbrev B Adressat namn, adress Returadress SSB Brunnsviksvägen 8 113 47 Stockholm Ansvarig utgivare: Peter Schwinn Redaktion: Inga-Lena Wallin, Astrid Borg, Henrik Olsson : Det handlar inte om OS utan om SSBs hedersbevisning, det vill säga en möjlighet att ge ett erkännande till medlemmar som på ett förtjänstfullt sätt främjat Sällskapets intressen. Dels har vi en hedersplakett i brons, silver eller guld, dels ett förtjänsttecken som erkänsla för gjorda insatser. Bakgrunden är naturligtvis att vi är beroende av frivilliga arbete för att fungera. Det har varit ett sätt för klubben att visa uppskattning för insatser av olika slag.. Första gången SSB delade ut hedersutmärkelser var 1917 då en medlem fick guldplakett. 1919 fick tre personer guldplakett. Hur har det då sett ut i modern tid? 1973 delades 70 utmärkelser ut, under 1980 talet 64 Brons, silver eller guld? utmärkelser vid 5 tillfällen. Vid vårt 100- årsjubileum delades 28 utmärkelser ut.. Under hela 2000-talet har utdelning skett vid 3 tillfällen; 2007, 2008 (18 utmärkelser) samt 2012 då två medlemmar hedrades. - Alla medlemmar har möjlighet att lämna förslag på personer som borde uppmärksammas för viktiga insatser för SSB. Så se dig omkring! Fundera och lämna ditt förslag till Informationskommittén senast den 15 januari 2013. Kommittén sammanställer förslagen och lämnar vidare till styrelsen för beslut inför årsmötet. För enligt stadgarna ska hedersbevisningar om möjligt delas ut vid årsmötet. Kontakta informationskommitténs ordförande Inga-Lena Wallin, t ex på mejladressen. ilenawallin@gmail.com.