HISTOLOGI. Preparatkompendium

HISTOLOGI Preparatkompendium Introduktion Detta kompendium är ett hjälpmedel i DINA histologistudier vid Hälsouniversitetet. Det innehåller kortfattade beskrivningar av det som skall/skall kunna finnas/lokaliseras i vävnader/organ och därmed vara till hjälp då DU studerar preparaten*. Beskrivningen i kompendiet skall fungera som kortfattade stolpar/register och förutsätter att du läser teorin någon annanstans i och med att det är mycket väsentligt -för att lättare förstå och beskriva uppbyggnaden- att relatera till vävnadens/organens funktion. Kompendiet är därför tänkt att användas tillsammans med en bra histologiatlas (exvis di Fiore's Atlas of Histology, någon av dess hittills nio upplagor; Basic Histology av Junqueira m fl; Histology and Cell Biology av Kierszenbaum eller Atlas of Descriptive Histology av Ross m fl). Andra alternativ är de web-tillgängliga böcker eller deskriptiva- alt interaktiva sajter inom Medicin, vård- och hälsa, som finns länkade via LiU:s bibliotek (se: http://guide.bibl.liu.se/content.php?pid=77265&sid=586823). Ytterligare en lista över webtillgängliga länkar till histologiatlas återfinns på sista sidan av detta kompendium. Varje preparatbeskrivning påbörjas med numret på objektglaset för vilket beskrivningen gäller, vävnads/organets beteckning samt färgning som använts (se på nästa sida en lista över vanliga histologiska färgningsmetoder). Viktigaste strukturer listas under lokalisera följd av en quiz som kopplar struktur och funktion, diskutera frågan inom gruppen! Preparaten skall ha studerats individuellt eller i grupp efter den första lärarledda genomgången. Eventuella frågor som uppstår skall antecknas INNAN nästa lektionstillfälle/resursstund/frågestund med lärare alt histologiamanuenserna sker. Resurstimmarna är tidsbegränsade och endast till för att besvara era frågor och funderingar PREPARATLÅDOR: de kvitteras ut hos terminsekreteraren vid terminsstart (information kring hantering av preparatlådor samt preparat lämnas då). * Vissa histologiska preparat har fotograferats med tillstånd av Carolina Biological Supply Co, NC, USA. 1

Olika histologiska färgningsmetoder används för att belysa diverse strukturer, exvis Azocarmin, orange G och anilinblått (AZAN, en speciell teknik for bindvävsstudier) Kärnor: röda, Cytoplasma: rosa och blå, Kollagen: blått, Muskulatur: röd till gul, Basalmembran: blått, Erytrocyter: orange Elastin färgning (kombinerad med Van-Gieson kan visa elastiskatrådar) Elastiskatrådar: grå/svarta, Myelin: mörktblå-violett Giemsa: (används ofta som blodfärgning) Kärnor: mörkblå-violet, Cytoplasma: blekblå, Erytrocyter: rosa Hematoxylin & Eosin (HE, den vanligaste färgningsmetod inom histologin. Hematoxylin är ett basiskt färgämne som reagerar med sura ämnen i cellerna och ger en blå färg. Därför färgas kärnorna, pga deras innehåll av ngativ laddade fosfat grupper i DNAt. Oftast kontrasteras hematoxylin färgning med eosin (surt ämne) som färgar basiska strukturer såsom proteinerna röd-rosa. Därmed blir cytoplasman oftast röd-rosa). Kärnor: blå till brunsvart-svart, Cytoplasma: rosa-röd om acidofil, alt blå om basofil, Kollagen: röd, Muskulatur: röd, Förhornade celler: röda, Basalmembran: röd, rer: blått Luxol fast blue (LFB) Myelin: blå, Nissl-substans (rer): rosa-röd Luxol/saffranin (LS) Nervcellskroppar: rosa, Nervcellskärnor: ljusa med starkt färgad nukleol, Myelin: utfällt, eventuellt som mörkblå fragment Mallory (kan kombineras med Azan) Kollagen: blått, Epitel: blått, Muskulatur: orange Periodic acid-schiff (PAS) Bindväv: ljuslila, Nervcellscytoplasma: lila, Axoplasma: lila, Nissl-substans (rer): mörklila Retikelfärgning Retikulära fibrer: blå-svart, Kärnor: röda eller blå Silver Axon, dendriter: svarta-mörkbruna Tannic acid (garvsyra) Nisslsubstans: blått Thionin (specifikt färgämne för DNA och RNA samt för sura proteiner) Nisslsubstans: blålila Toluidinblått (TB) Glykosaminoglykaner: violett-mörkblått, Mastceller: rödvioletta-mörkblå, Myelin: ljusblått Van Giesons pikrinsyra-fuchsin (VG-trikrom, en kombinerad färgmetod) Kärnor: brunsvarta, Cytoplasma: Gul, Kollagen: rött, Muskulatur: gul, Erytrocyter: gula Läs gärna avsnitten om preparationen av snitt och färgningsmetoder i separat textbok. 2

Innehåll Sida Vävnader - Epitel 4 - Fett 6 - Nerv 7 - Bindväv 8 - Brosk 9 - Ben - benbildning 10 - Tand - tandbildning 12 - Muskel 13 - Blod 14 Endokrina organ 15 Digestionsystemet 17 Respirations organ 25 Cirkulations organ 26 Njure och urinvägar 27 Hud 29 Lymfoida organ Blodbildande organ 31 33 Reproduktions organ 34 Centrala nervsystemet (CNS) 42 Perifera nervsystemet (PNS) 48 Sinnesorgan Rekommenderade hemsidor 49 54 3

Epitelvävnad Vävnader 1 (31-2360) alt 32 (31-5818/H6008) Enkelt skiv/platt epitel Snittet är från human njure där man kan se, vid snittets konvexa sida, en del runda strukturer (glomeruli) där blod filtreras till primär urin. Filtratet går igenom Bowman s kapsels viscerala epitelskicktet (som omger kapillärerna) till rummet som täcks av samma enkla skivepitel (kapsels parietala skickt). Lokalisera: plattepitelet. Quiz: kan man se andra typ av epitel i preparatet? 2 (31-2372/H6006) alt 11 (31-6712) Enkelt kubiskt epitel Snittet är från human sköldkörteln (Gl thyroidea), där det syns runda folliklar som täckts av ett enkelt, kubiskt epitel som producerar kolloid (den rosa färgade innehållet) Lokalisera: kubiskt epitel. Quiz: finns det ett samband mellan epitelhöjd och folliklarnas storlek? 3 (H-6012) Enkelt cylindriskt epitel Ett partiellt snitt av ett tubulärt organ (övre luftvägar), som tapetseras internt av ett cylindriskt epitel. Cellernas kärnor ligger på olika nivåer, som ger ett intryck av att det består av flera lager. I och med att samtliga celler har visat sig stå på basalmembranet, kallas epitelet: pseudostratifierat cylindriskt epitel. Lokalisera: cylindriskt epitel. Quiz: vilka celltyper syns i epitelet? (exvis cilierade, sekretoriska, basala ). Hur skiljer de sig åt? 4

4 (31-2558/H6010) Enkelt/dubbelskiktat kubiskt/cylindriskt epitel Snitt av en spottkörtel där körtelvävnad är delade -av bindväv och fettvävnad- i lober. Epitelet syns i sekretoriska enheter, antingen rosafärgade (mukössekret) eller mörklila (serössekret). Epitelet är enkelkubiskt i körtelsenheterna (otydlig lumen), kubiskt-cylindriskt i de små utförsgångarna (som har tydlig lumen) samt dubbelt skicktat, kubiskt eller cylindriskt i de stora utförsgångarna. Lokalisera: mukösa- resp serösaceller, kubiska celler samt cylindriska celler. Quiz: kan du skilja mellan epitelet (sekretoriska alveoler och utförsgångar) och endoteliet (som tapetserar blodkärl). 5 (31-2456/H6015) Förhornat (pigmenterat) epitel Snitt av huden, där man kan skilja ut dermis (d, innehållande den djupa delen av chorium (stratum retikulare, kollagenrik bindväv) med svett- och talgkörtlar samt den superficiella stratum papillare (cell-rik bindväv), och ett epitel (Epidermis) där olika lager av hudceller (keratinocyter) producerar/magasinerar d proteinet keratohyalin/keratin). Dessa lager är, från dermis (djupaste) upp till ytan: stratum basale, som vilar på basalmembranet och som här syns som cylindriska epitelceller, fyllda med det brunaktiga pigmentet melanin. Ovanför syns 2-5 rader av celler med runda kärnor och tydliga gränser, men inga granula. Detta lager heter stratum spinosum, som övergår i stratum granulosum, bestående av 2-3 cellrader med celler vars kärnor är spolformade och mörka. Man kan se prickar i dess cytoplasma (granula av keratohyalin som sakta ackumuleras). Det yttersta lager, heter hornlagret (stratum corneum) där alla celler (15-20 lager) är döda och därmed saknar kärnor, men dess innehåll av keratin gör att det håller sig på plats och visar en flerskicktad bild. Lokalisera: epitelcellagren i epidermis. Quiz: kan du identifiera epitelet i svettkörtlarna? 5

6 (H2600) Läppen Snitt som visar olika epiteltyper, från enkel kubiskt (svettkörtlarna i dermis) till två varianter av flerskicktat skivepitel, den ena förhornad (hud) och den andra oförhornad (munhålan). Lokalisera: olika epiteltyp. Quiz: kan du lokalisera var den ena skivepitelet slutar och den andra börjar? Finns det någon övergång? Fettvävnad 7 samt 8 (31-6882/31-2728) Fettvävnad Vävnaden består av runda, fettinnehållande celler (adipocyter, fettceller) med en tunn cytoplasma och en marginaliserad kärna. Prep 7 färgades med vattenlöslig HE vilket kräver föranvändning av lösningsmedel som löser fettet upp medan i Prep 8 fixerades/färgades fettet med osmiumtetraoxid. Lokalisera: adipocyter och dess kärnor. Quiz: varför färgas endast den yttersta kanten av vävnaden som behandlades med osmium? 6

Nervvävnad 86 (H6835) Ryggmärg/nervvävnad samt 126 (H1540) Nissl:s kroppar I de silverfärgade snitten framträder nervcellernas och axonernas innehåll av nervfibriller särskilt tydligt. I den vita substansen förlöper nervtrådar som i preparatet är tvärsnittade. Myelinskidorna är ofärgade, axonerna är svarta genom silverimpregneringen. Den gråa substansen utgörs övervägande av soman, men innehåller även tvär- och längdssnittade axoner och dendriter. Pia mater omger ryggmärgen. Nissl:s kroppar (ribosomer) dominerar neuronernas cytoplasma (thionin färgning). Lokalisera: vit- resp gråsubstans, fram- resp baklob, funikuli, fissura media a., fascikuli, motorneuron, axoner, dendriter. Quiz: kan du följa axonerna från neuronerna i det främre framhornet? 9 (31-3594) Nerv Två nerver är snittade, den ena på längden och den andra på tvären. I längdsnittet ser man såväl nervfasciklar omgivna av bindvävnad, som blodkärl. I högre förstoring ser man kärnorna av fibroblaster och av myelinbildande Schwannceller. Att nerven består av nervfasciklar (dvs grupper av nervfibrer som omges av elastisk bindväv, perineurium), syns bäst i tvärsnittet. Likaså att bindväv omger hela nerven (epineurium). Individuella axoner omges av en mycket tunn bindvävsskida (endoneurium, svårt att se). Lokalisera: Epineurium, perineurium, endoneurium, Schwannceller, fibroblaster. Quiz: Varför verkar fasciklerna vara veckade (i zick-zackform) i längdsnittet? 7

Bindväv Det finns många olika typer av bindväv, som dock har gemensamt att cellerna (fibroblaster) inte sitter vägg i vägg, utan skiljs åt av extracellulär substans, sk matrix (grundsubstans och fibrer), som produceras och utsöndras av bindvävscellerna. Det är typen av extracellulärt matrix sam bestämmer typen av bindväv och graden av dess specialisering. Brosk, ben, senor, blod, lymfa och även fett är s.k. specialiserade bindväv. 50 (31-2686) Lucker bindväv Detta preparat är expanderad lucker bindväv, också kallat areolar tissue, där fibrerna (kollagen- (inkl retikulära-) och elastiska) är tunna och utspridda. Grundsubstansen mellan celler och fibrer är huvudsakligen glykosaminoglykaner (GAGs). Lokalisera: kollagen och elastiska fibrer, blodkärl, fibroblaster. Quiz: Hur kan man skilja mellan de olika fibrerna? 51 (31-2752 alt 31-2788) Stram bindväv Snitt av senor, som består av parallella buntar av kollagenfibrer och de celler som producerar dessa (fibroblaster, som i senan kallas tendinocyter). Kallas också för regelbunden tätt bindväv. Lokalisera: fibroblaster/tendinocyter, kollagena fibrer, blodkärl. Quiz: Hur får dessa tendinocyter sin nutrition? 8

Brosk 52 (31 2910) Elastisk brosk Preparatet, färgad med Mallory, kommer ifrån ytterörat och är täckt av ett flerskiktat förhornat skivepitel. I dermis är hårfolliklar och ekkrina svettkörtlar synliga. Brosket ligger mitt i preparatet och är av elastisk typ. Broskcellerna, kondrocyterna, ligger i lakuner (kondroplaster) omgivna av broskmatrix bestående av kollagena trådar och grundsubstans (proteoglykaner) och elastiska fibrer. Brosket kantas av det s.k. perikondriet, ett skikt fibrös tät bindväv vars inre lager är cellrikt (kondroblaster) som -när de har producerat matrix omkring sig- inkorporeras in i brosket som kondrocyter. Elastiskt brosk finns i epiglottis, nässeptum och delar av ytterörat. Det mineraliseras aldrig. Lokalisera: perikondrium, kondroblaster, kondrocyter, kondroplaster, isogena grupper, broskmatrix. Quiz: brosk verkar inte vara vaskulariserat, hur nutrierar kondrocyterna sig? 53 (31-2898) Hyalint brosk Preparatet kommer från trachea. Epitelet är cilierat, pseudostratifierat och kallas för respirationsepitel. Under lamina propria finns det en vaskulariserad submucosa, bestående av bindväv och körtlar (serösa och mukösa). Brosket är hyalint (glasbrosk) pga av dess matrix innehåller en vattenrik grundsubstans med tunna kollagenfibrer, producerade av kondrocyterna som ligger enstaka eller i grupper (även i rad, sk isogena grupper) inom sina lakuner (kondroplaster). Hyalint brosk finns aven i fetalt skelett före och efter benbildning, epifysplator (sk tillväxtplattor), ledytor, struphuvud och revben. Lokalisera: perikondrium, kondroblaster, kondrocyter, kondroplaster, broskmatrix. Quiz: hur bildar kondrocyterna sina grupper? 54 (31-2922) Fibröst brosk Preparatet är ett snitt frän en intervertebraldisk (mellankotskiva) och visar fibröst brosk, där grundsubstansen innehåller riktligt med kollagena trådar (typ-i, blåfärgade, vågiga, mönster anordnade) mellan kondrocyterna. Därutöver ser man även fibroblastkärnor insprängda mellan kollagentrådarna. Fibröst brosk finns också i blygdbensfog (-symfys, discus interpubicus) och knäledens menisker. Lokalisera: kondroblaster, kondrocyter, kondroplaster, isogena grupper, broskmatrix. Quiz: hur kan man skilja mellan fibrös bindväv och fibrösbrosk? 9

Ben Benbildning/Tand-tandutveckling 55 (31-2970) Kompakt benvävnad Icke-urkalkad kompakt benvävnad där allt biologiskt material är borta. Svart bläck har använts för att fylla samtliga hålrum i benmatrix: de längsgående Haverska kanaler och de koncentriskt radade benlamellerna, osteocyternas lakuner (osteoplaster) mellan benlamellerna, och de talrika tunna kanalikuli som utstrålar från lakunerna och kopplar dem samman. Kanalen och de omgivande koncentriska lamellerna bildar ett osteon. Man ser även kanaler (sk Volkmans kanaler) som löper mellan Haverska kanalerna. Lokalisera: Haverska kanaler, benlammeler, lakuner=osteoplaster, Volkmans kanaler. Quiz: vad innehåller de olika kanalikuli och kanaler i det levande benet? Vilken funktion har Volkmans kanalerna? 56 (31-2946) Spongiös benvävnad Spongiöst ben (här rosa färgat) ar väldigt likt kompakt ben förutom att vävnaden är arrangerad i trabekler. Utrymmet mellan trabeklerna fylls av benmärg. Benmatrix är lamellärt (moget). Filtben (omoget) ben saknas i detta preparat. Lokalisera: trabekler, lakuner, osteocyter, benmärg. Quiz: Hur växer det spongiösa benet? 57 (31-3018) Direkt benbildning Detta preparat består av en bit fetalt skalltak, där benvävnaden ses centralt, omgiven av bindväv, s.k. det vaskulariserat periosteum som vetter mot skalphudens subcutis. Periostet på mostvarande sidan övergår till dura mater, den yttersta av de tre hjärnhinnorna. Utvecklingen av skalltaket sker genom direkt, s.k. intramembranös benbildning. Benvävnad bildas direkt i mesenkym vävnad via ett primärt ossifikationscenter där mesenkymceller differentieras till osteoblaster (omogna benceller). Dessa utsöndrar benmatrix (=osteoid) bestående av kollagen och grundsubstans. Benmatrixen blir sedan mineraliserad. Då osteoblasterna omges av mineraliserad benmatrix upphör deras matrix-produktion, och de differentierar till osteocyter. Förutom skalltaket, bildas även över- och underkake, samt delar av clavicula på detta sätt. Osteoblasterna kommer så småningom att ordnas i ett så kallat 10

Haverskt system (osteoner) med ett blodkärl i mitten. Osteocyterna blir fångade i koncentriska lager (cirklar) som bildas succesivt runt kärlet. Osteoblaster börjar utifrån och bygger allt närmare centralkanalen, bygger in sig i benmatrix (lakun) och omvandlas då till osteocyter med kanaliculi. Osteoklaster (multinuklära, monocytära celler som ligger i Howships lakuner) förstör det mineraliserad matrix så att ny benvävnad bildas. Lokalisera: trabekler, osteoblaster, osteoklaster, lakuner, osteocyter, benmatrix. Quiz: hur nutrieras osteocyterna? 58 Endochondral benbildning (urkalkat ben, råtta) Preparatet är ett snitt genom knäleden från en ung råtta. Vid låg förstoring ses delar av tre ben: två rörben, samt ett knäben. Ben kan makroskopiskt delas in i spongiöst (trabekulärt) eller kompakt. Man kan även se blodkroppsbildande röd benmärg, senor och skelettmuskulatur. Mellan de båda rörbenen ses ledhålan. Denna begränsas av ledkapseln, som kan ses som ett utskott från rörbenens perichondrie/periost. Ledkapseln består av två lager; ett yttre skikt fibrös parallelltrådig bindväv, och ett inre luckert cell- och kärlrikt bindvävsskikt, kallat synoviallager (som utsöndrar den synovialvätska som fyller ledhålan). I rörbenen har den sekundära ossifikationen startat. Epifyserna är mineraliserade och innehåller spongiöst ben. Utåt ledhålan täcks epifysen av hyalint brosk. I övergången mot diafysen ses en epifysplatta av hyalint brosk där endochondral benbildning pågår. I epifysplattan kan man se de fem tillväxtzonerna: reservcells-, proliferations-, hypertrofi-, forkalknings- samt resorptionszonen. Efter epifysplattan syns metafysen, där man finner ytterligare spongiöst ben. Metafysen övergår i diafys, som består av en märghala omgiven av kompakt ben. De benbyggande cellerna osteoblasterna bildar ett cellskikt på trabeklerytorna och på insidan av det kompakta benet. Osteoblaster finns även i de Haverska kanalerna. Osteocyterna ligger inneslutna i lakuner, och de benresorberande cellerna, osteoklasterna, som är flerkärniga och relativt stora, sitter bland osteoblasterna på ytan av trabeklerna. Runtomkring diafysen ses periostet samt i märghålan (både i epifysen och i diafysen) ses blodkroppsbildande röd benmärg. Lokalisera: epifysen, spongiöst ben, hyalint brosk, epifysplattan (tillväxtzonerna: reservcells-, proliferations-, hypertrofi-, förkalknings- samt resorptionszonen), metafys, diafys, spongiöst- och kompaktben, osteoblaster, osteocyter, osteoklaster, lakuner, benmärg. Quiz: Vad är skillnad mellan den primära- och sekundära benvävnad som bildas här? 11

119 (H2655) Tand (tandutveckling) Snittet upptar en dentalsockel i maxillarbenet in situ, med en tand som är fortfarande inkapslad i tandköttet. Den longitudinella bilden av den dentala säcken som gav ursprung till tanden visar en kraftig färgad emalj/dentin som omger tandpulpan och rotkanalen. Emaljen ligger ytterst och syns bäst i den koniska delen av tanden, med sina sårdragna parallela prismor, och ett epitel (artefaktuellt separerat från emaljen) av cylindriska adamantoblaster som vilar på en stellat retikelvävnad. Pulpan är fylld med högvaskulariserad bindväv, med fibroblaster, modifierade fibroblastes (odontoblaster) och nerver. Pulpan omges ytterst av ett lager cylindriska odontoblaster som producerar matrix (pre-dentin, ljusare) som sedan kalcifieras (dentin, mörkaste lager), och visar vågiga, parallela, dentinska tubuli. Odontoblastiska processer (Tomel) syns i pre-dentin, och ibland syns interglobulära tomrum (tomma odeontoplaster). Tandroten innehåller såväl blodkärl som nerver. Den maxilära benet är ännu primärt, trabekulärt, ej kompakt. Lokalisera: emaljen, dentinet (pre- och kalcifierad), tandpulpa, tandnerv, dentalsockel med ben, adamantoblaster, odontoblaster. Quiz: Varför syns inte rotkanalen? Syns det bara en tand i snittet? 12

Muskelvävnad 120 (H6040) Muskeltyper (skelett-, glattoch hjärtmuskel) (alt preps 59, 63-66) Preparatet består av tre snitt av skelett-, glatt- resp. hjärtmuskel. I det första är muskelfibrerna (en muskelfiber = en muskelcell) långa, multinukleära och löper parallellt. Tvärstrimmighet kan ses i hög förstoring, med mörka A- och Z-band samt ljusa I-band. Cellkärnorna är ovala till platta och perifert belägna, just under cellmembranet (sarkolemmat). Glatt muskelcellerna (här både längs- och tvärsnittade) är små, spolformade med en centralt belägen kärna. Man ser ingen tvärstrimmighet, och inte heller cellgränserna mellan individuella celler. Hjärtmuskel består av fiberbuntar som bildar ett tredimensionellt nätverk, där hjärtmuskelfibern förgrenar sig likt "byxben". Varje cell innehåller en kärna (ev två), som är centralt belägen och lucker, i kontrast med dem mörka kärnorna i fibroblaster och endotelceller. Hjärtmuskulatur är liksom skelettmuskulatur tvärstrimmig fast det är mindre lätt att se. I längdsnittade celler kan kittlinjer ses ( intercalated discs där byxbena kopplas samman). I tvärsnittade fibrer ses de centralt belägna kärnor och myofibriller. Mellan stråken av muskelfibrer ses talrika kapillärer innehållande röda blodkroppar. Lokalisera: muskelfibrer, cellkärnor, tvärstrimmighet, kittlinjer, bindväv, kapillärer. Quiz: varför finns det intercalated disks? 60 (31-2807) Sena Skelettmuskelfibrer med en associerad sena. Senan består av tät regelbunden bindväv med tendinocyter och parallell löpande kollagena trådar (typ 1) samt tunna stråk av tät oregelbunden bindväv, den sk endotendineum. Lokalisera: muskelfibrer, fibröst bindväv, tendinocyter. Quiz: kan man skilja lätt mellan dessa vävnader? hur? 13

61 (H7760) Diaphragma I tvärsnitt ser muskelfibrerna polygonala ut med perifert belägna kärnor. Flera fibrer är samlade i buntar, sk fasciklar. Omkring varje muskelfiber finns ett tunt skikt bindväv kallat endomysium; runt varje fascikel finns ett tjockare bindvävsskikt; perimysium och runt en hel muskel finns ett epimysium. Fibrernas cytoplasma, sarkoplasman, ser granulär ut pga av tvärsnittade myofibriller. I perimysiet ses blodkärl och på enstaka ställen, även nerver. Lokalisera: endo-, peri-och epimisium, muskelfibrer, cellkärnor, blodkärl. Quiz: Varför finns dessa mysium? Vad har de för funktion? Blodvävnad 46 (31-3158) Blodutstryck Mestadels synliga celler är erytrocyter (röda blodkroppar), utan cellkärna, formade som en bikonkav disk. Ofta syns små lila prickar, blodplättar, vilka är involverade i koagulation av blodet. Vita blodkroppar kallas även leukocyter och delas upp i: - Granulocyter, har polymorf kärna och granula vars innehåll och storlek, tätthet och färgningsmönster delar granulocyterna i: neutrofiler (55-60%), acidofiler (2-5%) och basofiler (endast 0,5% av leukocyterna). - Lymfocyter (c:a 30-35% av leukocyterna, går ej att skilja mellan B och T-typ) ses här som små celler, utan synbar cytoplasma och med mörk lila runda kärnor. - Monocyter, utgör 4-8% av de vita blodkropparna och liknar lymfocyter i utseende men är dubbel så stora och har en bön-formade kärna. Lokalisera: erytrocyter, lymfocyter, monocyter, granulocyter (PMN neutrofila, acidofiler, basofiler), trombocyter. Quiz: finns det makrofager i blodet? 14

Endokrina organ 10 (31-6670) Hypofysen Preparaten är ett tvärsnitt av hypofysen där man ser delar av dess framlob: adenohypofysen (pars distalis och pars intermedia, det senare separerade av en artefaktuell spalt) samt en del av dess baklob: neurohypofysen (pars nervosa). I pars distalis syns oregelbundna ansamlingar av körtelceller, som antingen visar tydliga, stark färgade cytoplasmiska granula, sk kromofila celler eller celler som färgas svagt eller inte alls, och som saknar granula (sk kromofoba). De kromofila celler är i sin tur antingen acidofila och producerar tillväxthormon (somatotrofa celler) alt prolactin (mammotrofa celler) eller basofila och producerar TSH (dvs tyrotrofa celler), FSH/LH (dvs gonadotrofa celler) eller ACTH (dvs corticotrofa celler). I pars intermedia syns små tillplattade folliklar (rester av Rathkes ficka) med eller utan innehåll (kolloid) som omges av endokrina celler (såväl basofila [kromofila] som kromofoba). Den ljusa bakloben (pars nervosa) består av omyeliniserade axoner från hypotalamiska neuroner. Dessa axoner, omgivna av gliaceller (pituicyter) transporterar hormonerna oxytocin och vasopressin (ADH) fram till deras terminaler som associeras med sinusoidernas endotel, där de når blodet. Ibland kan man se ackumulering av hormongranula i axonerna (Herrings kroppar). Lokalisera: pars distalis, pars intermedia och pars nervosa, acidofila/basofila celler, pituicyter. Quiz: till vilken/a lob/er tillhör sinusoiderna samt kärnorna av pituicyterna? Varför syns inte pars tuberalis? 11 (31-6712 alt 2) Sköldkörtel Snittet visar en körtelvävnad omgiven av en tunn bindvävskapsel som skickar septa in och delar körteln i lober av diverse storlek. Thyroidea består av runda folliklar (Ø c:a 0,5 mm) med en kolloid som lagrar prekursorn till thyroideahormonen (T3-T4), producerad av det enkla follikel epitel (som varierar från kubisk till cylindrisk beroende på aktivitet). Mellan folliklarna finner man ett stort kapillär (sinusoid) nätverk och även svagfärgade parafollikulära celler (calcitonin-producerande) isolerade eller i grupp, nära den basala delen av follikelepitelet. Lokalisera: folliklar, kapillärer, parafollikulära celler. Quiz: varför är folliklarna olikstora? 15

12 (31-6736) Binjure Binjuren (adrenal, gl suprarenalis) är en kraftig inkapslad körtel som delas i två endokrina enheter: barken (cortex) och märgen (medulla). Märgen består mest av en mycket rik blodförsörjd ansamling av svagfärgade (med HE) polygonala, stora kromafina celler (innehållande katekolaminer, dvs adrenalin alt noradrenalin som färgas av kromsalter), samt grupper av stora, runda, acidofila sympatiska ganglieceller (lätt kännbara pga dess storlek och tydlig nukleol). Barken består av epitel-liknande polyhedriska celler, omgivna av blod (sinusoidala) kapillärer och som, beroende på hur de grupperas, delar in barken i tre distinkta koncentriska zoner. Det yttersta lagret, under kapseln, heter zona glomerulosa iom att cellerna bildar runda grupper (cellerna producerar mineralokortikosteroider [aldosteron, etc]). Mellanlagret heter zona fasciculata (celler bildar radiala, paralella fasciklar eller strängar) och producerar glykokortikosteroider (cortisol etc), medan det innersta lagret heter zona reticularis pga av att cellerna sitter tättare ihop och ger intryck av ett retikel. Cellerna karakteriseras dessutom av sina lipidvesiklar (androgener) och av att deras cytoplasma färgas kraftigare än de i mellanlagret (ibland syns det cellgrupper med pigment), medan kärnornas färgning kan variera i intensitet. Lokalisera: medulla, kromafina celler, zonae i cortex (glomerulosa, fasciculata, reticularis). Quiz: stress och adrenal associeras ofta, varför? 16

Digestionsystemet Digestionsystemet kallas ofta mag-tarmkanalen eller gastro-intestinal kanalen och delas i en övre-del (munhålan, spottkörtlarna, svalget, matstrupen, magsäcken, gallblåsan och levern) och en nedre-del (tunn- och tjock tarm, pankreas). 122 (31-4842) Tunga (se även 4794/7850, 412/7851, 2710/ 7852) Preparaten visar en del av tungan med olika utbuktningar av epitelet och den underliggande lamina propria. Dessa tungutskott (papillae) är av fyra olika typ: filiforma (trådlika, mest förekommande, 4794/7850), fungiforma (tillblandad med filiforma, svampliknande, med små smaklökar, 412/7851), circum vallate (endast 8-10, stora, med sido-smaklökar, 2710/ 7852) eller foliata (se prep 106 alt 2700/4758,också med sido smaklökar). Epitelet är flerskicktat oförhornat skivepitel med underliggande lamina propria som skjuter upp bindvävspailler. Under lamina propria ses skelettmuskulatur i olika riktningar samt mellanliggande, vaskulariserad bindväv rikligt med fettvävnad. Lokalisera: epitel, lamina propria, papillae, smaklökar, muskel, fett. Quiz: vilka smak kan smaklökar känna? 17 123 samt 124 (och 4) Spottkörtel Snitt av olika spottkörtlar (gl submandibularis-4956/8835, gl sublingualis-2558/4980/8845 och gl parotis-4920/8840) vars epitelet syns i sekretoriska enheter, antingen rosafärgade (mukössekret) eller mörklila (serössekret), i olika mängder eller disposition. Epitelet är enkelkubiskt i körtelsenheterna (otydlig lumen), kubiskt-cylindriskt i de små utförsgångarna (som har tydlig lumen) samt dubbelt skiktat, kubiskt eller cylindriskt i de stora utförsgångarna. Lokalisera: mukösa- resp serösaceller, kubiska celler samt cylindriska celler. Quiz: kan du skilja mellan de olika körtlar dvs vilken är huvudsakligen serös, mukös eller av blandad sekret? Varför dessa skillnader?

Efter munhållan sträcker sig digestionskanalen från esophagus (dess övre del) fram till den distala delen av analkanalen, där en liknande grundläggande histologiska struktur ses, bestående av flera lager (tunicae): - mucosa (tunica mucosae, innerst mot lumen) som i sin tur består av tre olika lager: dvs epitel, lamina propria mucosae (högvaskulariserad bindväv) samt lamina muscularis mucosae (en glattmuskellager); - sub-mucosa (tela submucosae), ett bindvävslager innehållande exokrinakörtlar samt delar av det enteriska nervsystemet (Meissners plexa), - muscularis externa (tunica muscularis), glattmuskel disponerad i 2 (eller 3, fast endast i ventrikel) lager (strata), den inre cirkulärt och den yttersta longitudinell (det 3:e i ventrikel är innerst placerat, snedgående). Komponenter av de enteriska nervsystemet syns mellan muskellagren, de sk Auerbachs plexa. - Bindvävslagret (ytterst) antingen täckt av det peritoneala mesoteliet (tunica serosa) eller ej (tunica adventitia). 13 (31-5034/ 31-5016) Matstrupe Matstrupen (esofagus) har den karakteristiska fyra-lagers uppbyggnad som summerades ovan. Mot lumen visar snittet mucosan med en oförhornad flerskiktat skivepitel, lamina propria samt muscularis mucosae. I submucosan syns det slembildande (dvs mukösa) körtlar (gl. esophagica). Muscularis externa består av två glattmuskellager UTOM i detta snitt som är från den övre tredjedels esofagala segmentet, där muskeln är tvärstrimmig. Kännetecknande för esofagus är dess adventitia (ingen t. serosa). Lokalisera: samtliga komponenter i mukosan, submucosa externa muscularis och adventitia. Quiz: varför finns det tvärstrimmig muskulatur i den övre delen av esofagus? 18

14 (31-5076) Magsäcken, cardias Preparatet visar den första delen (av 5) av ventrikeln. Här ses de särdragna kryptorna (foveola gastricae, gastric pits ), som tapetseras av en enskiktat cylindrisk epitel från ytan till botten av kryptorna där epitelet fortsätter i de enkla eller förgrenade tubulära körtlar (i denna del av ventrikel också kallade cardias körtlar). Dessa sträcker sig igenom lamina propria ända till lamina muscularis mucosae. Körtelns- och foveolas-epitel förnyas av stamcellerna i isthmus (övergång mellan foveola och körteln), och består av flera celltyper, nämligen: - slembildande mukösaceller, antingen som ytceller (klär ytan och foveolas övredel) eller som halsceller (som klär resten av foveolan) och som är svagfärgade med HE; - syra(hcl)-bildande parietalceller (acidofila, stor cytoplasma, central nukleus) finns insprängda i körtlarnas mellersta segment, förekommer i fundus och korpus delen; - pepsinogen-producerande huvudceller (chief cells), mörka (basofila) celler, placerade i djupa körtelsegment, med basalt belägna kärnor (cellerna finns inte i pylorus regionen), samt de sällsynta - enterokrinaceller (oftast synliga i pylorus-regionen) såsom APUD-celler, med dess ofärgade cytoplasma, gastrin-producerande; D-celler (somatostatin-producerande) eller ECL-celler (histamin-producerande). Submucosan, som består av en mycket vaskulariserad lucker vindväv, dels skapar veck (kallas rugae, eller plica gastricae) dels innehåller Meissners plexus. Tunica muscularis externa är uppbyggd av tre lager glatt muskulatur, den ena snettsnittad. Mellan muskellagren syns Auerbachs plexus. Tunica serosa består av mesoteliet (peritoneum viscerale) och ett tunt underliggande bindvävsskikt (tela subserosa). Lokalisera: mucosa (enskiktat cylindriskt epitel), gastric pits, mukösaceller, parietalceller, chiefcells, lamina propria, muskularis mukosae, submukosa (rugae), Meissners plexus, Auerbachs plexus, serosa (enskicktat skivepitel) Quiz: varför finns mukösa celler i den översta delen av foveolan? 19

15 (31-5082/31-500) Magsäcken, fundus del I denna del av ventrikeln förekommer större andel parietal- och huvudceller. Annars liknar preparatet det som beskrevs tidigare. Auerbach plexa är tydliga. Lokalisera: parietalceller, chiefcells, Auerbach plexus. Quiz: varför finns en ökad frekvens av parietala celler i denna del av ventrikel? 16 ( H2900) Övergång ventrikel-duodenum Snittet visar övergången mellan pylorus (där körtlarna är mer förgrenade och har större lumen än i fundus samt att dess epitel består av höga cylindriska celler) och duodenum, där det enskiktad cylindriskt epitel som tapetserar mucosan tapetserar nu villi istället för foveola. Den duodenala mucosa kännetecknas av de Brunnerska körtlarna (gl. duodenales) som sträcker sig till submucosa, och som finns endast i detta tarmsegment. Pylorus sfinktern (glatt muskel) syns tydligt i övergången. Lokalisera: pyloruskörtlar, Brünnerska körtlar, pylorus sfinkter. Quiz: varför finns det mukösa körtlar i detta första segment av tunntarmen? 20

17 (31-5184) Duodenum, lägre segment Tunntarmen började med duodenum, där slemhinnan förändrade sin struktur för att anpassa den till funktionen (digestion/absorbtion). Därför bildas stora tvärgående veck (plica circulares) i distala duodenum (och jejunum); samt breda, bladformade villi, tapetserade med ett enskiktat cylindriskt ytepitel (enterocyter) apikala mikrovilli ( brush border ), allt för att öka den yta som resorberar tarmens innehåll. Mellan enterocyter syns också slembildande bägarceller. Mellan villi finns Lieberkühnska kryptor (gl intestinalis), som är tubulära, grenade gångar som sträcker sig till lamina muscularis mucosae, och som tapetseras av samma enterocyter som vid ytepitel, samt ibland (oftast djupare i kryptorna) de eosinofila Paneth celler (lysozym-producerande). I lamina propria syns ofta lymfocyt ansamlingar, speciellt i detta lägre segment. Notera att Brunnerska körtlarna (gl. duodenales) i stortsätt saknas i denna terminal duodenaldelen. Tunica muscularis externa består av två glattmuskellagren, med Auerbachs plexa, och ytterst syns lamina serosa. Lokalisera: enskicktat cylindriskt epitel, villi, gobletceller, mikrovilli på enterocyter, plicae circulares, tunica muskularis, serosa. Quiz: varför finns det lymfocyt ansamlingar i tunntarmen? 21

19 (31-5256) Tarm, olika segment (se även 31-5224/8075 och 31-5298/H-8107) Detta är ett sammanfattande preparat som innehåller duodenum (med intilliggande pankreas), jejunum (med tydliga Meissners och Auerbachs plexa) och ileum- alternativ colon (angränsande segment, med tydliga Peyerska plack samt, i colon snitt, taenia coli). Lokalisera: jämför strukturen mellan de olika tarmsegment. Quiz: är de resorberande strukturer lika hos tunn- som hos tjocktarm? 20 (H8108) Rektum Jämför detta segment med tunntarmen, och även med colon. Notera den avsevärd större lumen, de kortare villi och den större andel bägarceller i ytepitelet. Lokalisera: gobletceller, muskularis externa. Quiz: varför ökar andelen bägarcellerna? 21 (31-5472) Bukspottkörtel Körteln, som delas i lobuli av interlobulära bindvävs septa, består av en exokrin och en endokrin del, den förstnämnda är en serös (enzyn-producerande) tubuloacinär körtel, med de kubiska sekretoriska celler grupperade i botten av acini med sin karakteristiska pyramidform. Cellerna är basofila i sin basala del (under- och kring kärnan) och med eosinofila apikala granula (som syns bäst med HE). Utförsgångarna börjar i acinus, med centroacinösa celler som bildar intralobulära skarvgångar ( intercalated ducts ), mynnande i intralobulära samlingsgångar, vilka i sin tur tömmer sig i de interlobulära innan de når den central placerade, långa ductus pankreaticus. Den endokrina delen består av de sk Langerhans öar, som har α- (producerar bl a glucagon), β- 22

(största andel, producerar bl a insulin), δ- (producerar somatostatin) och F-celler (producerar pankreatiskt polypeptid), men dessa celltyp kan INTE särskiljas väl med vanliga färgningsmetoder! Öarna är riktligt vaskulariserade. Notera distributionen av bindväv mellan lobuli samt förekomst av nerver. Lokalisera: exokrina (centroacinära celler) och endokrina (Langerhans öar) pankreas, interlobulära gångar. Quiz: varför är pankreas relevant för digestionsprocessen? 22 (31-5430) Gallblåsan Gallblåsan förvarar och koncentrerar gallan. Snittet visar gallblåsans vägglager som består av en tunica mucosa ves. felleae med ett enskiktat cylindriskt epitel med mikrovilli, vars celler vilar på en lamina propria. Lamina proprian är mycket kärlrik, innehåller rikligt med lymfocyter och plasmaceller, men saknar lymfkärl. De papillära veck av mucosan sträcker sig in i lumen, vilket bildar en ganska komplicerad mucosa, typiskt för gallblåsan. Detta särdrag ökar gallblåsans resorbtiva yta. Under mucosan finns ett skikt glattmuskulatur av oordnad karaktär (tunica muscularis ves. felleae). Utanför detta finns det en relativt tjock och tät bindväv som innehåller bl.a. blodkärl, fett och elastiska trådar. Det yttre skiktet som syns i preparatet är tunica adventitia ves. felleae (mot levern). Tunica serosa ves. felleae (med mesotelceller) syns inte. Lokalisera: mucosa,enskiktat cylindriskt epitel, lamina propria, eventuella lymfocyter, papilära veck, muscularis, adventitia/serosa. Quiz: varför saknas lymfkärl i gallblåsan? 23 (31-5358) Lever Leverns histologi är i detta snitt (av gris) ganska okomplicerad; bestående av lob i form av en hexagon med centralvenen i centrum och porta triaden (dvs portal ven, lever artär och gallgången med sitt tydliga kubiskt epitel) i var och en av de 6 hörn. Sinusoiderna, som avgränsas av ett tunt fenestrerat endotel, rinner mellan raderna av polyhedriska hepatocyter från vilka de separeras av Disses spalt, där leverns makrofager (dvs Kupffer celler) är belägna. Lokalisera: leverlob, centralven, porta triaden, sinusoider, hepatocyter. Quiz: var borde canaliculi bili finnas? 23

24 (31-5388) Lever, human Här är loberna mindre tydliga. Jämför detta preparat med det tidigare. Lokalisera: leverlob, centralven, porta triaden, sinusoider, hepatocyter. Quiz: varför är lobuli mindre tydliga? Vad saknas? 25 (H3250) Lever (injicerad) och 125 (31-6870) Lever (färgad för glykogen) Dessa snitt visar en del av levern där bläck (India ink) injicerats i gallgångarna och sedan fixerades för histologi (25). Snittet, som färgats med HE, visar bläcket i canaliculi bili mellan hepatocyterna i lamellae, samt inne i gallgångarna, i triaden. Det andra preparat visar hur glykogen lokaliseras i hepatocyternas cytoplasman (125,Carmine färgning). Lokalisera: canaliculi bili, gallgångarna. Quiz: varför färgas inte allt av det injicerade bläcket? 24

Respirationsorgan 27 (31-5670) Lunga I snittet syns lungvävnaden, tapetserad av pleuran (bindvävslagret med mesotel ytterst). Lungvävnaden består av respiratoriska enheter (alveoler och alveolsäckar) dit bronkioler med respirationsepitel kopplas till. Alveolerna är uppbyggda av pneumocyter antingen Typ- 1 dvs plattaceller som vilar på basalmembranet och vars cytoplasma knappast syns; eller de kubiska Typ-2 pneumocyter. Medan Typ-1 bildar en del av blod-luft barriären, utsöndrar Typ-2 pneumocyter surfaktant, som hindrar att alveolerna kollapsar. De interalveolära septa består av epitel (Typ-1 och -2 celler) och bindväv med kapillärer. I interstitiet kan alveolära makrofager ( dust cells ) ses. Lokalisera: mesoteliet, bronkiol, alveolsäck, alveol, pneumocyter. Quiz: vad består blod-luft barriären av? 28 (H9502) Luftstrupen Preparatet visar en tvärsnitt av trachea, med sin pseudostratifierat epitel med bägarceller, submucosa med trachealakörtlar samt dess karaktäristiska brosk. Lokalisera: epitel, tracheakörtlar, brosk. Quiz: är tracheala körtlar serösa eller mukösa? 29 (H7870) Struphuvud Larynx visar två epiteltyp (stratifierade skivepitel samt pseudostratifierat cilierade kolumnepitel), blandade körtlar (sero-mukösa), muskel och brosk. Lokalisera: skiv- resp pseudostratifierat epitel, körtlar, muskel, brosk. Quiz: vilken brosktyp finns det i larynx? 25

Cirkulationsorgan Artärer och vener byggs upp av tre olika lager: - Tunica Intima (det innersta lagret, mot blodet), innehåller endotelceller som vilar på ett basalmembran och underliggande bindväv. Hos artärer och arterioler kan ett lager av elastiskatrådar kallat lamina elastica interna synas mellan intiman och nästa lager, kallat t. media. - Tunica Media, främst bestående av glattmuskulatur. Artärer har en mycket tjock media jämfört med vener. Hos artärer slutat median med lamina elastica externa, vilket är ett lager av elastin, retikulärafibrer och proteoglykaner mellan glatta muskelceller. - Tunica Adventitia, som består mest av lucker bindväv. 30 (31-3986) Aorta Tunica intima är mycket tunn och avgränsas av l. elastica interna som syns relativt tydligt i detta snitt tack vare dess elastinfärgning. Tunica media består av glattmuskelceller och elastin (mörktfärgade stråken). Adventitian ar tunn och innehåller bindväv och små kärl. Lokalisera: tunica intima, lamina elastiska interna, tunica media, tunica adventitia. Quiz: hur skiljer sig aortan från en muskulär artär (exvis arteria poplitea)? 31 (31-4046) Vena cava Tunica media är relativt tunn, medan tunica adventitia är det tjockaste lagret i väggen. Lokalisera: tunica intima, tunica media, tunica adventitia. Quiz: varför denna histoarchitektur? 26

Njure och urinvägar 32 (31-5818) alt 1 Njure Snittet visar hela njurens parenkym från cortex till medulla. I cortex syns njurglomeruli, var och en med ett kärlnysta som ligger i Bowmansrum omgivet av den platta epiteliala kapseln av Bowman där primär urin bildas via blodfiltrering. Förutom endotel finns det podocyter som ligger utanpå kapillären och bildar ett filtrationsnätverk med storlek- (c:a 70 kda) och laddningsselektivet (via GAGs) som repellerar negativt-laddade proteiner. Mesangium är bindväven mellan kapillärerna och består av fagocytiska mesangiala celler som därmed rensar bort filtrerings rester som annars skulle "slamma igen" filtret. Dessa celler är även kontraktila och har receptorer for angiotensin-2 och andra vasokonstriktorer. Det är mycket svårt att särskilja cellagen i glomeruli, ljusmikroskopiskt. Njurens funktionella enhet är nefronet: glomerulus + proximal tubulus + Henle's slinga + distal tubulus (inkluderande den juxtaglomerulära apparaten) + samlingsrör. I cortex kan man se distala och proximala tubuli. Proximala tubuli har ett s.k. borstbräm ( brush-border ) vilket ökar cellens absorptionsförmaga vilket ger lumen en diffus avgränsning. Distala tubuli saknar brushborder och får därmed en tydlig lumen. Intill Bowmans kapsel kontaktar distala tubuli den afferenta arteriolen och bildar macula densa (höga, tätt-packade cylindriska celler i distala tubuli). Distala tubuli är under kontroll av antidiuretiskt hormon (ADH) och absorberar natrium och kalium. Den juxtaglomerulära apparaten består av tre komponenter: - Macula densa - celler i distala tubuli (går att se i preparatet), - Juxtaglomerulära celler i väggen av den afferenta arteriolen (modifierade glattmuskelceller som finns i tunica media och som utsöndrar renin (proteasen som klyver angiotensinogen till angiotensin-1 vilket senare konverteras av bl a ACE till angiotensin-2 av ACE), samt - Mesangiala celler i vinkeln mellan den afferenta och efferenta arteriolen hos glomerulus. Medan de kortikala nefron har korta Henle s slingor som knappt lämnar cortex, de juxtamedullära nefron har långa slingor som går ner i medullan. Henle's slingan har lite lumen och dess epitel är närmast platt till utseende. I medullan finns även samlingsrör (med stor klart lumen och kubiskt epitel) vilka går mot apex i papillen. Lokalisera: glomeruli, mesangiet, macula densa, proximala- och distala tubuli, Henle s rör, samlingsrör. Quiz: varför saknar distala tubuli borstbräm? 27

35 (H8223 alt 31-5860) Urinblåsa Två alternativa snitt från urinblåsan, den ena trikromfärgat. Epitelet är av övergångstyp (flerskiktat men där både cellernas form och antalet skikt ändras med blåsväggens tänjningsgrad (6-8 celler tjockt vid kontraherad blåsmuskulatur). Paraplycellerna kan ha mer än en kärna och kan ändra formen från kupolformade till platta (när blåsan tänjs ut). Under lamina propria finns det en t. muscularis externa med tre något diffust avgränsade lager. I bindvävsstråken under muskulaturen finns perifera nerverna som ses tydligt. Ytterst ses en t. serosa. Lokalisera: övergångsepitelet, muskularis, serosa. Quiz: varför är mukosan så veckad? 28

Hud Huden är uppdelad i tre lager: Epidermis, Dermis och Subcutis (överhud, läderhud och underhud). Epidermis är det yttersta och delas själv in i fem (alt sex) lager: - Stratum basale (basalcellslagret, s. germinativum), som är väl förankrat till basalmembranet och som utgörs av ett enda rad celler (keratinocyter), dess stamceller, melanin-producerande melanocyter och de perifera receptor Merkelceller. - Stratum spinosum, (flera cellager tjockt) där keratinocyterna bildar utskott och fäster till angränsande celler via desmosomer. - Stratum granulosum, ett till flera-celler tjock lager av fortfarande icke-keratiniserade celler med små cellkärnor. Cellerna innehåller rikligt med keratohyalin-granula, därifrån lagrets namn. - Stratum lucidum, finns bara i väldigt tjock hud. Lagret karakteriseras av ljusa, eosinofila (rosa), platta, döda celler; fyllda med en intermediär form av keratin (eleidin). - Stratum corneum, platta celler, keratiniserade, utan cellkärnor. - Stratum dysjunctum, yttersta delen, med cellrester som håller på att flagna. Dermis består av bindväv och delas upp i två lager: - Stratum papillare, består av lucker bindväv, beläget under epidermis. Kollagenfibrerna som finns här är tunna. Papillärlagret ar relativt tunt och skickar papiller (utskott) in i epidermis. Blodkärl finns i stratum papillare men inte i epidermis. - Stratum reticulare, ligger under papillärlagret och karakteriseras av tjocka, irreguljära buntar av kollagen och elastiska fibrer. Här kan man hitta svettkörtlar och känselkroppar. Subcutis (hypodermis), finns under dermis och består av bindväv, fettvävnad, muskulatur, blodkärl och nerver. Här finns även svettkörtlar och känselkroppar. Svettkörtlarna, som är inblandade i kroppens fuktande, temperaturreglering och luktalstrande, är antingen ekkrina (merokrina), apokrina eller apoekkrina (hybridkörtlar). De förstnämnda finns i stort sett över hela kroppen (tättast i handflattor och fotsulor), utom i läppar, naglar och genitalia. De är enkel-tubulära och spiralformade, och består av en sekretorisk del belägen i dermis och subcutis, samt en utförsgång som går till epidermis yta. Den sekretoriska delen består av myoepiteliala celler och körtelceller, antigen ljusa (secernerar stora volym av primär svett: vatten/elektrolyter) eller mörka (producerar bl a enzymet lysozym). Utförsgången består av dubbelt kubiskt epitel. De apokrina svettkörtlar finns i hårtäckta områden (exvis axiller och genitalia) i anslutning till hårpapiller och talgkörtlar, avger småvolym av fett-, glykoproteinrik sekret under känslomässig/hormonell påverkan, sekretet som aromatiseras vid mikrobiell nedbrytning. Dess lumen är större än hos ekkrina svettkörtlar. Körtelns ändstycke har enkelt kubiskt epitel och finns djup i dermis och i subcutis. Mellan basalmembran och körtelcellerna finns det myoepiteliala celler, större än hos den ekkrina svettkörteln. Utförsgångarna har två skikt kubiska celler. 29

37 (H2090) Hud (fotsula) Snittet (3 bilder med olika förstoringar) är från fotsulan. Här är epidermis särskilt tjockt och de olika lagren ar lätta att urskilja. Lokalisera: epidermis (alla strata), dermis (två strata), hypodermis med svettkörtlarna. Quiz: kan man se bindvävspapiller? vad är deras funktion? 40 (31-4618) Hud (tunnhårig skalp) Epidermis är tunt men det går att urskilja de olika lager (stratum basale, stratum spinosum, stratum granulosum samt stratum corneum). I dermis ses tväroch längdsnittade hårfolliklar (utan hårstrån men med associerade stora sebakösa talgkörtlar). Talgen utsöndras via holokrinsekretion vilket betyder att celler i körtelns centrum dör och bryts ned till talg (sebum). Från körteln leder en mycket kort utförsgång som mynnar i hårfollikeln. Lokalisera: epidermis lager, dermis två lager, hårfolliklar, talgkörtel. Quiz: vilka andra strukturer/vävnader syns vid hårfollikel? 41 (31-4522) Hud, icke pigmenterad I detta preparat kan hårstrån ses (kan skilja mellan preparat i olika lådor). Lokalisera: epidermis, dermis, svettkörtlar, hårfolliklar. Quiz: vad skiljer detta snitt från de redan studerade? 30

Lymfoida organ 42 (31-4656 alt H9142) Lymfknuta Lymfnoder (lymfknutor) finns i serie längs lymfkärlen, där de filtrerar lymfan som passerar igenom. Lymfknutan är omgiven av en bindvävskapsel därifrån förgrenade trabekler (strängar) av bindväv går in i parenkymet. Lymfocyterna omges av retikulära celler som bildar ett nätverk av stödjevävnad. Den afferenta lymfan går in via lymfkärl som passerar igenom kapseln på en mängd ställen på nodens yta. Den efferenta lymfan lämnar dock noden på ett ställe: hilus. Vid låg förstoring kan en mörkare färgad cortex (bark) skiljas från den blekare medulla (märg), där de flesta större kärl syns. Cortex består av mörkfärgade lymffolliklar av vilka många innehåller ljusfärgade germinalcentra (B-lymfocyter), samt där emellan tätt packade lymfocyter. Omedelbart under kapseln ligger marginalsinus (subkapsulära sinus) där de afferenta lymfkärlen töms och varifrån lymfsinus radierar in i körteln. Lymfsinus har ett endotel vilket -tillsammans med retikelceller- bildar en gång där lymfan transporteras igenom lymfnoden, och igenom vilka lymfocyter kan vandra. Makrofager finns överallt i cortex (svåra att särskilja utan särskilda färgningar). I medullan bildar de lymfoida cellerna förgrenade medullära strängar som består av lymfocyter och plasmaceller vilka ligger ganska glest. Lokalisera: bark, märg, germinal centra, marginal sinus, hilus, retikelsträngar. Quiz: varför samlas B-lymfocyterna i germinalcentra? 44 (31-4298) Tonsilla palatina Preparaten visar ett snitt av tonsillvävnad som består av lymfvävnad liggande under ett flerskiktat skivepitel (ej förhornat, slemhinnan i munhålan och svalget). Lymfvävnaden består av dels diffus lymfoidvävnad dels lymffolliklar, som kan innehålla germinalcentra. Veck av ytepitelet bildar djupa kryptor in i tonsillvävnaden. I epitelet finns talrika lymfocyter sam vandrat in från den underliggande lymfvävnaden, och både folliklar och germinalcentra kan växa in i epitelet. Tonsillen är omgiven av en tjock bindvävskapsel som bildar septa mellan lymffolliklarna. Lokalisera: tonsilkryptor, kapsel, septa, lymffolliklar, germinalcentra, infiltrerat epitel. Quiz: vad spelar tonsillen för roll? 31