ON KALLELSE 2014-04-29
KALLELSE Datum 2014-04-16 Sida 1(1) Omsorgsnämnden Isaac Tham Omsorgsnämnden kallas härmed till sammanträde tisdag den 29 april 2014 kl. 09.00 i Tjädernhuset, sammanträdesrum Vargen för att behandla följande ärenden: Ärenden 1. Val av justerare 2. Godkännande av dagordning 3. Svar på brev (Ä 3-8 E. Rosén kl. 9.00) 4. Svar till IVO, avvikelsehantering 5. Revidering av delegationsordning 6. SKL:s ekonomiska genomlysning (Ä 6-7 A-L Sjöstrand kl. 9.20) 7. Ekonomisk månadsrapport för mars 2014, vård- och omsorgsförvaltningen 8. Rapporter, vård- och omsorgsförvaltningen 9. Nedläggning av faderskapsutredning, MS (Ä 9-16 A. Jacobson kl. 10.30) 10. Nedläggning av faderskapsutredning, RSA 11. Samlokalisering av Familjecentral 12. Ny butikslokal för Nygammalt, Mini-Maxi 13. Riktlinjer för ekonomiskt bistånd SoL (M. Maleki kl. 10.45) 14. Omsorgsnämndens kostnader för individuellt stöd för studier 15. Ekonomisk månadsrapport för mars 2014, socialförvaltningen (M. Paulsson kl. 11.00) 16. Rapporter, socialförvaltningen Per Jansson (S) ordförande Isaac Tham sekreterare
~HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 Sida 7(19) Dnr VO 294-13 778 Svar till IVO, avvikelsehantering IVO har efter tillsyn begärt in redovisning angående avvikelsehantering och anmälningsskyldighet enligt lex Sarah inom äldreomsorgen i Hedemora kommun. IVO:s diarienummer i ärendet är: 8.5-41477/2 013. Beslutsunderlag IVO:s beslut den 20 februari 2014 Vård- och omsorgsförvaltningens svar den 22 april 20 14 Omsorgsnämndens förslag till beslut Omsorgsnämnden antar förvaltningens svar som sitt eget i svar till IVO. Utdrag till IVO
'" inspektionen för vård och omsorg A vdcl ning mitt I,ena Nyberg lcna.nybcrg(aji vo.sc BESLUT 2014-02-20 Dnr 8.5-4147712013 Om sorgsnämnden Hedemora kommun Box 201 776 28 Hedemora I (4) Ärendet T illsyn av avvikelsehantering och anmälningsskyldighet enligt lex Sarah vid verksamhetsområde äldreomsorg, Hedemora kommun Beslut Socialnämnden ska till Inspektionen för vård och omsorg (IYO) redovisa hur man inom verksamhetsområde äldreomsorg i Hedemora kommun: Säkerställer att personalen arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssysternet. Rcdovisn~ngen av ~idt~gna åtgärder ta ha inkommit ti~l IVO senast den 1 apn 1 20 I 4. 1.;,,,. : m q 1 /,,,..fj' t~t"{, I~ O t // "?Ahi:'/ Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har under hösten 2013 genomfört verksamhetstillsyner inom äldreomsorgen i syfte att granska om kommunen uppfyller kraven i lagstiftningen och gällanck föreskrifter avseende avvikelsehantcring och anmälningsskyldighet till rvo enlibrt lex Sarah. Med anledning av detta har JVO genomfört inspektion i Karlskoga kommun den I 9 november 20 I 3. Underlag Intervju med t.f förvaltn\ngschef, t.fbiträdande förvaltningschcf, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), ordförande i nämnden. Protokoll fört vid inspektionen den I 9 november 20 I 3. Rutin gällande rapportering och anmälan enligt lex Sarah, rutin för avvikelsehantcring, rutin för arbete med synpunkter, sammanställning av avvikelser samt rapporter enligt lex Sarah. Inspektionen för vård och omsorg Box423 701 48 ÖREBRO Telefon 010-788 50 00 registrator@ivo.se www.ivo.se fox +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537
Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.5-41477/2013 Redovisning av tillsyn De intervjuade inlec.ldc med att beskriva den oro som präglat verksamheten under en lång tid på grnnd av omorganisation. Antalet chefstjänster har minskat. Nuvarande tf.förvaltningschef ansvarar for tre verksamhetsområden. Redan 2011 skulle man digi talisera avvikelsehanteringssystemet men det har stått still p.g.a. omorganisationer i kommunen. Detta arbete har nu återupptagits. A vvikelsehantering Utifrån IVO:s granskning av inlämnat material framgår att det finns skriftliga rutiner för hantering av avvikelserapporter i kommunen. Idag använder sig verksamheten av ett avvikelsebanteringssystem som togs fram reda n 2003 och som de är nöjda med. Uppföljningar av dessa är lie dock inte nöjda med. Det är enhetchef som utreder avvikelserapporter idag. Verksamheten har aktualiserat arbetet med avvikelsehanteringssystemet och man granskar de befintliga rutiner som finns. Det som är tyd! igt är lätt för personalen att skriva en avvikelserapport på. När det handlar om händelser där brukaren t.ex. blir rädd viss personal är svårare för personalen att skriva om. Vid intervj un framgår att man kontinuerligt måste upprepa för personal att avvikelserapporter ska skrivas. MAS märker att personalen fortfarande upplever detta som något negativt istället för att se att det som ett sätt att förbättra kvaliteten i verksamheten. De upplever att det blir slentrian att prata om avvikelserapporter istället för att se rutinen som ett levande dokument. Det är ta avvikelser som rapporteras. Man resonerar kring avvikelserapportering och det måste göras kontinuerligt. Det måste finnas ett tillåtande klimat där man kan prata om frågorna. Tidigare skrev handläggarna nästan aldrig en avvikelserapport men ansvariga har uppmuntrat gruppen att skri va avvikelserapporter. En social avvikelserapport går till enhetschefen, avvikelserapporter avseende läkemedel går till MAS. Enhetschefen sköter hanteringen av rapporten som sedan skickas vidare till MAS och förvaltningschef. En genomgång av rapporterna ska ske halvårsvis. Rapport till socialnämnden Det iir MAS som sammanställer de rapporter som inkommer från enhetschefer. De riskbcdömningar, åtgärder och analyser som gjorts på
Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.5-41477/2013 3(4) enheterna redovisas till socialnämnden. Rapportering till nämnden sker en gång om året. Respektive områdeschef ansvarar för rapportering till socialnämnden avseende sociala avvikelser. Man har en närhet till nämndens ordförande vilket är bra. En orsak till underrapportering kan bero på att rutinen är för krångli g och man ska se över den och göra om den, verksamheten idag är annorlunda. En utredare har fått i uppdrag att bilda en grupp för att se över rutinen. I vissa ärenden kan det ske förhandsinformation ti ll nämnden. Ordförande säger att hanteringen av de avvikselscrapporter nämnden fi'tr ta del av är bra, det är inte så många per år och man är uppmärksam på om att något behöver åtgärdas. De har haft önskemål om att få information digitalt men det arbetet har prioriterats bort tidigare men är på gång nu igen. När de har information på papper är det svårt att bearbeta och det tar tid att analysera för att eventuellt se trender och mönster. Lex Sarah En rapport om missförhållande ska lämnas till ansvarig chef som ska vidta omedelbara åtgärder som bedöms vara nödvändiga. Det är den ansvarige chefen för verksamheten som inleder en mindre utredning om händelsen. Skälen för beslutet Tillämpliga bestämmelser 3 kap. 3, 14 kap. 3 socialtjänstlagen(200 I :453 ), SoL 5 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 201 J :9) ledningssystem for systematiskt kvalitetsarbete 2 kap. 2-3, 7 kap. l i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah Bedömning Vid tillsynen framkom att omvårdnadspersonalen inte arbetar efter gällande rutiner avseende att skriva avvikelserapporter. I stället fö r att se avvikelsesystemet som ett förbättringsarbetc upplever personalen det som något negativt och det har blivit slentrian att prata om gällande rutiner. IVO vill poängtera vikten av att fortlöpande föra diskussioner i personalgrupperna om ett systematiskt förbättringsarbete som en naturlig del i det fortlöpande kvalitetsarbetet.
- 4 -. Jnspcktionen för vård och omsorg Dnr 8.5-41477/2013 4(4) Av tillsynen framgår att det finns en skriftlig rutin avseende bestämmelsen enligt lex Sarah men som behöver uppdateras utifrån den ändring som skedde l juli 2011. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Anna Karin Nyqvist I den slutliga handläggningen har inspektörerna Elisabeth Loman och Gustav Grek deltagit. 1nspcktören Lena Nyberg har varit föredragande. För Inspektionen för vård och omsorg I ~I. \ ' ~ ; - ~ \ \ '\,\ I \ _}I ~1. ' \. 1 \ :\ \ :\ ( ; \ (.. ' \ \.I\',,\).. ' '\. \ V\ \. \,,; " \ \ \...' I Anna Karin Nyqvist -' i
it. HEDEMORA ~KOMMUN VO- 29"1-l} 17-t Sida SVAR på tillsyn 1 (2) Datum 2014-04-22 Vård- och omsorgsförvaltningen Carina Nordahl, 0225/34407 carina.nordahl@hedemora.se Redovisning av åtgärder efter IVO:s tillsyn 131119 1 I beslutet från IVO framgår att Vård och omsorgsförvaltningen skall redovisa hur man Säkerställer att personalen arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. De processer som finns upptagna i Vård och omsorgsförvaltningens ledningssystcm är: 1. Rutin för att avvikelschanlcring finns och tillämpas. 2. Utredaren sammanställer synpunkter och avvikelser för vidare analys till kvalitetsgruppen 2 ggr/år. 3. MAS sammanställer och utredaer avvikelser inom HSL samt för avvikelserna vidare till kvalitetsgruppcn 4. Ett digitaliserat avvikclsehanteringssystem tillämpas. Vård och omsorgsförvaltningen kommer under hösten att ha genomgangar med baspersonalen i vad lagstiftningen säger om avvikelser och Lex Sarah. Utbildningen kommer att innehålla: När skall anmälan göras? Vad är syftet med att göra en anmälan? Utbildningen kommer även att handla om att få bort den negativa stämpeln och fä personalen att se avvikelsen som en möjlighet till utveckling/förbättring. Utbildningen kommer också att innehålla hur man gör en anmälan om en avvikelse digitalt. Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post vardochomsorgskontoret@hedemora.se OrganosationStlf 212000-2254 Postadress Vård- och omsorgsförvaltningen Box 201 776 28 Hedemora Besoksadress Vintergatan 2 Hedemora Telefon 0225-340 00 Fax 0225-341 64 e~r>kglro 433-2409
Datum Hedemora kommun 2014-04-22 Sida 2(2) Information och diskussion kommer även att ske i samverkansgruppen med de fackliga företrädarna, skyddskommitteer och på arbetsplatsträffar. Kvalitetsgruppcn är utsedd och kommer att analysera avvikelser och synpunkter 2 ggr/år för att hitta samband och förbättringsförslag. Eya Rosen Biträdande förvaltningschef Carina Nordahl Utredare
it. HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgs nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 Sida 8(19) vo 261-13 002 Revidering av delegationsordning Delegationsordningen är i behov av ett mindre antal justeringar. Bland annat behöver fler personer än biträdande förvaltningschef kunna påbö1:ja utredning vid en Lex Sarah-anmälan. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till delegationsordning den 9 april 2014 Vård- och omsorgsutskottet den 16 april 2014 37 Förslag till omsorgsnämnden Omsorgsnämnden beslutar fastslå förvaltningens förslag på delegationsordning. Utdrag till Förval tningschef Justerandes sign!""'"'"'"'""'"
it:. HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 201 4-04-16 Sida 14(17) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgs utskottet 37 Revidering av delegationsordning Delegationsordningen är i behov av ett mindre antal justeri ngar. Bland annat behöver fler personer än biträdande förvaltningsehef kunna påbörja utredning vid en Lex Sarah-anmälan. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till dclcgationsordning den 9 april 2014 Förslag till omsorgsnämnden Vård- och omsorgsutskottet beslutar föreslå omsorgsnämndcn att fastslå förvaltningens förslag på delegationsordning. Utdrag till Omsorgsnänmden Juster~~es sign I I '/ J/( // j
2014-04-09 1 DELEGATIONSORDNING FÖR OMSORGSNÄMNDEN I VÅRD- OCH OMSORGSFÖRV AL TNING I Gäller från 2003-01-15 Oavsett delegation, skall ärenden av principiell natur eller av större vikt hänskjutas till omsorgsnämndenför beslut. I de fall omsorgsnämnden delegerat beslutanderätten till en tjänsteman äger ävenförvaltningschef inom sitt verksamhetsområde rätt att fatta beslut i ärendet. ÄRENDE LAG RUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut som enligt 10 kap. 4 SoL kan delegeras Övervägande är inte ett beslut. till utskott men inte till tjänsteman Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var 6:e månad är skyldig att överväga om vård enligt socialtjänstlagen fortfarande behövs. 1.J Övervägande om vård i annat hem än det egna fortfarande 6 kap. 8 SoL Vård och omsorgsutskott Aktuellt i samband med beslut behövs 2 Socialt.iänstlagen m.m. 2.1 Beslut om att utredning skall inledas 11 kap. I SoL B iståndshandläggare LSS-handläggare 2.3 Beslut om att utredning inte skall inledas eller att inledd l l kap. l SoL Biträdande torvaltningschef utredning skall läggas ner 2.4 Beslut om att till överfönnyndare anmäla behov av god man SoF 42, 2 st Biträdande llirvaltningschef eller förvaltare för personer som behöver det eller som omfattas av LSS och bedöms behöva det 15 6. LSS Beslut om att till överförmyndare anmäla att behov av god SoF 42, 2 st Biträdande förvaltningschef 2.5 man eller förvaltare inte längre föreligger IS 6. LSS om bistånd i form av hem för vård och boende eller familjehem för vuxna, enligt SoL 4 kap.i
2014-04-09 2 ÄRENDE LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 2.6 Beslut med anledning av ansökan enligt 2 kap. 3 om insatser 2 kap 3 SoL och 4 kap. I SoL Biståndshandläggare LSS- Härutöver bör beslut alltid fattas enligt 4 kap. I SoL (Rätten att flytta) handläggare om vilka insatser utöver boendet som skall tillkomma. 3 Bistånd enligt Socialt.iänstlagen 3.1 Bistånd i form av hjälp i hemmet 4 kap. I Sol B iståndshandläggare Beslut om hälso- och (Hjälp i hemmet kan innebära insatser av service och/eller lss-handläggare sjukvårdsinsatser ges med stöd omvårdnadskaraktär samt trygghetslarm, avlastning för av HSL och är inte anhöriga som vårdar närstående m.m. överklagningsbara. OBS! kommunens respektive -bistånd i form av personlig assistent 4 kap. 2 Sol Vård och omsorgsutskottet landstingets ansvar enligt HSL. 3.2 Beslut om bistånd i form av boendestöd (bistånd i form av 4 kap. 1 Sol B iståndshand läggare stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär) LSS-handläggare 3.3 Beslut om bistånd i form av särskild boendeform för äldre och 4 kap. I SoL Biståndshandläggare funktionshindrade. ls S-hand läggare 3.4 Beslut om bistånd i form av korttidsboende 4 kap. I SoL Biståndshandläggare LSS- (avlastningsplats/växelboende m.m.) handläggare 3.5 Beslut om bistånd i form av plats i dagverksamhet fur dementa 4 kap. I SoL B iståndshandläggare LSS-handläggare 3.6 Beslut om ledsagarservice 4 kap. I SoL ( Under 6 timmar per vecka) B iståndshandläggare LSS-handläggare ( Över 6 timmar per vecka) Vård och omsorgsutskottet Noteringen avser punkt 3.1-3.5 3.7 Beslut om bistånd i form av kontaktperson för äldre och 4 kap. 1 SoL B iståndshand läggare Avtal skall upprättas i samband funktionshindrade ls $-handläggare med att beslut verkställs 3.8 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson Se aktuellt Cirkulär från B iståndshandläggare Kommunförbundet - I enlighet med Kommunförbundets rekommendationer LSS-handläggare EnhetshefSOL - Ersättningsnivå utöver kommunförbundets rekommendationer Vård- och omsorgsutskott
2014-04-09 3 ÄRENDE LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 3.9 Beslut om upphörande av kontaktperson 4 kap I SoL Biträdande förvaltningschef 3.10 Beslut om bistånd åt vuxna i form av vård 4 kap. l SoL Vård- och omsorgsutskott Lag (2007: I 091) om offentlig (placering/omplacering) i hem för vård eller boende och upphandling, samt krav på familjehem samt ersättning till dessa (dygnskostnad, arvode, individuell bedömning i omkostnadsersättning) biståndsärenden tillämpas. - I enlighet med Kommunförbundets rekommendationer Vård- och omsorgsutskott Se aktuellt Cirkulär från Kommunförbundet - Ersättningsnivå utöver kommunförbundets Vård- och omsorgsutskott rekommendationer 3.11 Beslut om upphörande av bistånd i fonn av vård i hem för 4 kap. I SoL Biträdande förvaltningschef boende eller boende i familjehem 3.12 Godkännande av familjehem för vuxna enligt SoL 6 kap. 6 SoL Biträdande förvaltningschef Avtal skall upprättas i samband med att beslut verkstäus 3.14 Beslut om köp av plats i annan kommun eller hos annan 2 kap 5 SoL Vård- och omsorgsutskott Lag (2007: 1091) om offentlig vårdgivare upphandling, samt krav på individuell bedömning i biståndsärenden tillämpas. 4 Ekonomi, avgift m.m. 4.1 Beslut om avgift för bistånd enligt SoL 8 kap. 2-9 SoL A vgi ftshandläggare I enlighet med av Biträdande Kommunfullmäktige fastställt ft>rvaltn i ngsche f avgiftssystem med tillhörande tillämpningsföreskrifter 4.2 Beslut om hyresbefrielse i samband med flytt till särskilt 4 kap. 2 SoL Biträdande förvaltningschef I enlighet med av boende under högst 3 månader och i de fall underskott över Kommunfullmäktige fastställt 500 kronor uppstår i beräkningsunderlaget för avgifter avgiftssystem med tillhörande tillämpningsföreskrifter Beslut om hyresbefrielse i andra fall än ovan Vård- och omsorgsutskottet 4.3 Beslut om kostnadsfri insats i form av boendestöd 8 kap. I SoL Bi ståndshand läggare LSS-handläggare
2014-04-09 4 ÄRENDE LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 4.4 Beslut om nedskrivning av eller befrielse från skuld avseende 4 kap. 2 SoL debiterad avgift inom äldre och handikappområdet - Upp till 30 % av gällande prisbasbelopp Biträdande förvaltningschef - Över 30 % av gällande prisbasbelopp Vård- och omsorgsutskott 4.5 Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada som förorsakats av personal i särskilt boende eller hemtjänst med - Upp till I 000 kro11or Enhetschef - Upp till 3 000 kronor Biträdande förvaltningschef - Över 3 000 kronor Vård- och omsorgsutskott 4.6 Beviljande av varuhemsändningsbidrag för ytterligare SFS 2000:284 Förordningen om Förvaltningschef Får ej beviljas inom redan näringsidkare. stöd till kommersiell service etablerad butiks upptagningsområde 4.7 Avtal, andra handlingar och skrivelser vilka ej faller Förvaltningschef Övriga handlingar, se under Hedemora kommuns gemensamma regler för "Gemensamt nämndsreglemente delegationsordning samt nämndreglemente. fur Hedemora kommun" 22 Allt inom given budgetram. samt " Oelcgationsordning fur KS (personaldelegation)" under avsnittet "Förvaltningschef'. 4.8 Beslut om attestordning F örvaltningschef Samtliga förändringar meddelas förva ltningsekonornen som även uppdaterar attestlistan fur förvaltningen. 5 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 5.1 Beslut om personkretstillhörighet I och 7 LSS LSS-handläggare Beslut om personkretstillhörighet Biståndshandläggare fattas inte särskilt utan är en del av beslut om insatser enligt 9 LSS.
2014-04-09 5 ÄRENDE LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 5.2 Biträde av personlig assistent 7 och 9:2 LSS Beslut fattas oftast i avvaktan på LSS-handläggare beslut om LASS i - upp till och med 20 tim/vecka B iståndshandläggare försäkringsnärnnden - över 20 tim/vecka Vård och omsorgsutskottet 5.3 Beslut om att anmäla behov av ersättning för personlig 5 2 st. LASS LSS-handläggare Gäller under tbrutsättning att den assistent till försäkringskassa B iståndshandläggare enskilde ansökt om personlig assistent enligt LSS, inte enligt SoL 5.4 Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistent 7 och 9:2 LSS LSS-handläggare Biståndshandläggare 5.5 Ekonomiskt stöd för att bekosta personlig assistent vid 7 och 9:2 LSS LSS-handläggare tillflilligt utökade behov Biståndshandläggare 5.6 Ledsagarservice: 7 och 9:3 LSS LSS-handläggare - under I 0 timmar/vecka B iståndshandläggare - över I 0 timmar/vecka Vård- och omsorgsutskottet - för enstaka resor upp till 25 timmar/vecka LSS-handläggare Biståndshandläggare - för enstaka resor över 25 timmar/vecka Ordfl:>randen i vård- och omsorgsutskottet 5.7 Biträde av kontaktperson samt ersättning fur denna: 7 och 9:4 LSS Se aktuellt Cirkulär från Kommunförbundet - I enlighet med Kommunförbundets rekommendationer LSS-handläggare Biståndshandläggare Avtal skall upprättas i samband - Ersättningsnivå utöver kommunfbrbundets med att beslut verkställs rekommendationer Vård- och omsorgsutskott 5.8 Avlösarservice i hemmet 7 och 9:5 LSS LSS-handläggare B iståndshandläggare 5.9 Korttidsvistelse utanfor det egna hemmet 7 och 9:6 LSS LSS-handläggare Biståndshandläggare Vård- och omsorgsutskott 5.10 Ersättning för stödfamilj 7 och 9:6 LSS Se aktuellt Cirkulär från LSS-handläggare Kommunfbrbundet - I enlighet med kommunförbundets rekommendationer Biståndshandläggare Avtal skall upprättas i samband - Ersättningsnivå utöver kommunförbundets rekommendationer Vård och omsorgsutskottet med att beslut verkställs
2014-04-09 6 ÄRENDE LAG RUM DELEGAT KOMMENTAR 5.11 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år i anslutning till 7 och 9:7 LSS LSS-handläggare Insatsen verkställs inom ramen skoldagen samt under lov B iståndshandläggare for barn- och grundskoleförvaltningens verksamhet 5.12 Beslut om boende i familjehem samt ersättning till dessa, samt 7 och 9:8 LSS Avtal skall upprättas i samband bostad med särskild service för barn och ungdomar med att beslut verkställs - I enlighet med Komrounförbundets rekommendationer LS S-hand läggare Biståndshandläggare - Ersättningsnivå utöver kommunförbundets rekommendationer Vård- och omsorgsutskottet 5.13 Godkännande av familjehem och stödfamilj enlig LSS 6 kap. 6 Sol LSS-biståndshandläggare samt Biträdande förvalmingschef tillsammans 5.14 Beslut om boende i bostad med särskild service för vuxna eller 7 och 9:9 LSS annan anpassad bostad för vuxna - gruppbostad - inom kommunen LSS-handläggare B iståndshandläggare - inom boenden som drivs av annan Vård- och omsorgsutskott 5.15 Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam 7 och 9: 10 LSS LSS-handläggare ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig Biståndshandläggare 5.16 Beslut om att utbetala assistansersättning till annan person än 11 LSS LSS-handläggare den som är berättigad till insatsen B iståndshand lä1rnare 5.17 Beslut om upphörande av insatser enligt LSS LSS-handläggare Bi ståndshand lä1hrnre 5.18 Beslut om åtcrbetalningsskyldighet 12 LSS Vård- och omsorgsutskott 5.19 Förhandsbesked om rätt till insats enligt LSS for person som 16 2 st. LSS LSS-handläggare inte är bosatt i kommunen B iståndshand läggare 5.20 Beslut om att utreda behoven för enskild på tillfulligt besök i 16 3 st. LSS LSS-handläggare kommunen och besluta om tillfälliga insatser enligt LSS Biståndshandläggare
2014-04-09 7 ÄRENl>E LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 5.21 Beslut om att ingå avtal med vårdgivare enligt l 7 a Vård- och omsorgsutskott 5.22 Beslut om avgift från furäldrar vars barn är under 18 år och fär 20 LSS, 5 LSS-furordningen, LSS-handläggare omvårdnad i ett annat hem än det egna 43-44 SoF B iståndshandläggare 6 Hälso- och sjukvårdslagen, Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område m.m. 6.1 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg 6 kap. 4 Lag om Medicinskt ansvarig Beslut skall anmälas till ON av allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, yrkesverksamhet på Hälso- och sjuksköterska - MAS snarast och senast månaden efter behandling eller undersökning som sjukvårdens område anmälan till Inspektionen för vård kan/har äventyrat patientsäkerheten (Lex Maria) och omsorg Vårdgivaren ansvarar för att Lex Maria anmälning görs 6.2 Anmälan till Socialstyrelsen av anställd leg. hälso- och SOSFS 2004:12 Medicinskt ansvarig sjukvårdspersonal som pga. psykisk sjukdom eller missbruk sjuksköterska - MAS av alkohol, narkotika eller andra droger ej bedöms kunna utöva sitt yrke tillfredsställande 6.3 Förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionshinder SOSFS 2008: I Leg. Arbetsterapeut I enlighet med överenskommelse Leg. Sjukgymnast och betalningsansvar och policy Leg. sjuksköterska för rehabiliteringsverksamhet samt enligt gällande avtal. 6.4 Förskrivning av inkontinenshjälpmedel ISOSFS 2008: I Leg. sjuksköterska Sköterska som fått kompetens som krävs genom särskild utbildning erhåller förskrivningsrätt. Förteckning över behöriea föreskrivare finns 7 Lae: om bostadsanpassnin2sbidrae: 7.J Beslut om bostadsanpassningsbidrag upp till 2,5 basbelopp 4-16 Lag om Bostadsantpassn ingsbostadsanpassningsbidrag handläggare (1992: 1574 Bitr. förvaltningschef Beslut om bostadsanpassning över 2,5 basbelopp 4-16 Lag om Vård och omsorgsutskottet bostadsanpassningsbidrag (1992:1574
2014-04-09 8 - ÄRENDE LAG RUM DELEGAT KOMMENTAR 7.2 Beslut om återbetalning av erhållet bidrag l 7 Lag om Vård- och omsorgsutskott bostadsanpassningsbidrag (1992:1574 8 Överklaganden, yttranden och anmälningar m.m. till domstol, åklagarmyndighet och andra myndigheter 8.J Beslut om att föra talan i ärenden eller mål vid allmän domstol 10 kap. 2 SoL Förvaltningschef eller förvaltningsdomstol 8.2 Utseende av ombud att föra nämndens talan 10 kap. 2 SoL Förvaltningschef 8.3 Överklagande och yrkande om inhibition när länsrätt eller 10 kap. 1-2 SoL Delegaten i ursprungsbeslutet Beslutet avser inte kammarrätt ändrat nämndens beslut och detta beslut 3 kap. 10, 6 kap. 33 och 34 myndighetsutövning mot ursprungligen fattats av delegaten samt avgivande av yttrande 3. KL enskilda i ärenden av principiell i SoL ärenden där ursprungsbeslutet fattas av delegat beskaffenhet eller annars av större vikt. 8.4 Överklagande och yrkande om inhibition när länsrätt eller 27 LSS, 6 kap. 33 och 34 3. Delegaten i ursprungsbeslutet Se 9.3 kammarrätt ändrat nämndens beslut och detta beslut KL ursprungligen fattats av delegaten samt avgivande av yttrande i LSS ärenden där ursprungsbeslutet fattas av delegat 8.5 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till 10 kap. 1-2 SoL Förvaltningschef Beslutet är fattat av nämnd eller länsrätt och kammarrätt i SoL ärenden som fattats av 6 kap. 36 KL utskott men brådska Nämnd eller utskott råder/utskottssammanträdet kan inte avvaktas 8.6 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till 10 kap. 1-2 SoL Förvaltningschef Se 9.5 länsrätt och kammarrätt i LSS ärenden som fattats av nämnd 6 kap. 36 KL e ller utskott 8.7 Överklagan och yrkande om inhibition när länsrätten eller 18 BAB, 6 kap 33 och 34 3. Delegaten i ursprungsbeslutet kammarrätten ändrat nämndens beslut och detta beslut KL ursprungligen fattas av delegaten samt avgivande av yttrande i BAB ärenden där ursprungsbeslutet fattas av delegaten. 8.8 Överklagan, yrkande om inhibition samt yttrande till länsrätt 10 kap 1-2 SoL Delegaten i ursprungsbeslutet och kammarrätt i BAB ärenden som fattas av nämnd eller 6 kap 36 KL utskott 8.9 Omprövning av beslut 27 FvL Delegaten i ursprungsbeslutet
2014-04-09 9 ÄRENDE LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 8.10 Prövning av att överklagandet skett i rätt tid och avvisning av 24 L st. FvL Delegaten i ursprungsbeslutet överklagande som kommit in för sent 8.11 Avvisande av ombud 9 FvL Vård- och omsorgsutskott 8.12 Yttrande till allmän domstol 31 kap. I I I st. BrB Enhetschef 8.13 Anmälan om behov av offentligt biträde 3 lagen om offentligt biträde Biträdande förvaltningschef 8.14 Yttrande i ärenden om ilirordnande av god man eller I I kap. 16 2 st. FB B iståndshandläggare Yttrande avges på begäran av förvaltare för någon som har fyllt 16 år LSS-handläggare överförmyndaren 8.15 Yttrande till tillsynsmyndighet 13 kap 5 SoL Vård- och omsorgsutskott Tillsynsmyndigheten är Inspektionen för vård och omsorg, länsstyrelsen i respektive län, JO och JK. Nämnden bör avge yttrande om ärendet är av principiell beskaffenhet 8.16 Ta emot rapport (tas bort) Påbörja utredning, avhjälpa och 14 kap 3,6 SoL, Förvaltningschef Utredning skall ske enligt fatta beslut om Lex Sarah utan dröjsmål. 24 b-c, e LSS samt Biträdande förvaltningschef Hedemora kommuns rutin fur SOSFS 2011 :5 (S). Lex Sarah 8.17 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om 14 kap 7 SoL, Förvaltningschef Utredning skall ske enligt missförhållanden eller 24 f LSS samt Biträdande förvaltningschef Hedemora kommuns rutin ftlr påtagliga risker för missförhållanden inom vård och omsorg, SOSFS 201 I :5 (S). Lex Sarah oavsett om de avhjälps eller inte. 8.18 Beslut om polisanmälan angående brott mot den egna 12 kap. JO SoL och I kap. 5 Vård- och omsorgsutskott Vid brådskande ärenden verksamheten (ekonomiskt bistånd, avgifter m.m.) Sekretesslagen förvaltningschef 8.19 Beslut om överklagan av fore lägganden från miljö- och Förvaltningschef byggförvaltningen, Hedemora kommun
2014-04-09 10 Ä.RENDE LAG RUM DELEGAT KOMMENTAR 9 Sekretesslagen 9.1 Beslut om avslag om utlämnande av allmän handling till 2 kap 14 TF. Förvaltningschef enskild eller annan myndighet samt uppställande av forbehåll i 6kap.2,3, 7,8, 9, IOoch I l samband med utlämnande till enskild. OSL. I 0 kap. 14 forsta stycket OSL. 12 kap. 2 andra stycket OSL. I 0 kap. 4, I 3 första styckena OSL. 21 kap. 4 andra stycket OSL. 9.2 Beslut att länma ut uppgifter ur personregister till statliga 12 kap. 6 SoL Förvaltningschef myndigheter i forskningssyfte 10 Smittskyddslagen 10.1 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 29 Smittskyddslagen MAS Enhetschef 10.2 Anmälningsskyldighet enligt smittskyddslagen 3 l I st. Smittskyddslagen MAS Enhetschef
~HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 Sida 9(19) Omsorgs nämnden 6. SKL:s genomlysning av ekonomin i Hedemora kommun SKL har gjort en så kallad genomlysning av kommunens ekonomi, och den presenterades för politiker och tjänstemän i början av december. En del som berörde socialförvaltningen vidarebefordrades till omsorgsnämnden den 4 december. Inför budgetdiskussionen presenteras nu den del som berör vårdoch omsorgsförvaltningen. Beslutsunderlag SKL:s analysgrupps presentation finns tillgänglig på webben under kallelser 20 14 Omsorgsnämndens förslag till beslut Omsorgsnämnden har tagit del av informationen. I"""''"'"""""'
Hedemora Analysgruppens presentation: Anders Nilsson Signild Östgren 1
Vår grundanalys - Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? - Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser det ut de närmaste åren? - Analys av ekonomistyrningen - Vad krävs för att hantera era utmaningar? - Förbättringsmöjligheter? Vi vill skapa en gemensam bild av situationen och behovet av åtgärder. 2
Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika Hedemora Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Jfr övergripande Jfr bo Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr ifo Jfr LSS 1 Skurup Vara Tomelilla Svalöv Sölvesborg Höör Lycksele 2 Timrå Kalix Åmål Hultsfred Gällivare Heby Bräcke 3 Gagnef Båstad Ovanåker Åstorp Åtvidaberg Åmål Boden 4 Mönsterås Leksand Hallstahammar Forshaga Kalix Skurup Emmaboda 5 Mora Mönsterås Fagersta Salem Kinda Håbo Hultsfred 6 Hörby Lysekil Älvkarleby Tierp Härnösand Lilla Edet Kungsör 7 Bromölla Vimmerby Kramfors Hallsberg Nordanstig Nordanstig Mellerud Samtliga uppgifter är hämtade från www.kolada.se 3
Antal Folkmängd Antalet invånare 2006 2012 18 000 Invånare totalt, antal 16 000 15 380 15 301 15 259 15 195 15 164 15 119 15 064 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 4
Antal personer Befolkningsförändringar Ackumulerat 2006 2012 1 200 Ackumulerat immigrationsnetto Ackumulerat födelseöverskott Ackumulerad inrikes nettoinflyttning 1 000 988 800 600 400 400 482 610 748 842 200 248 0-200 -400-600 -800-1 000-80 -127-166 -284-249 -299-356 -390-468 -470-451 -568-654 -821 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 5
Procent Kommunal skattesats Procent, 2006 2012 25,00 21,90 21,90 Skattesats till kommun 22,40 22,40 22,40 22,40 22,40 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 = 22,63 (skatteväxling hemsjukvård 0,23) 6
Procent Kommunal skattesats 2012 i jämförelse Skattesats till kommun 25,00 22,40 21,59 22,44 21,45 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Hedemora Jämförbara Länet Riket 7
Miljoner kronor Värdet av en skattekrona Miljoner kronor, 2006 2012 30,0 25,0 20,0 20,5 20,9 21,7 22,8 23,7 24,1 24,2 15,0 10,0 5,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 8
0 Arets resultat, kommuner 2003-2012 ~All a kom ~ Hedemo ra -.-Liknande Cl>... ~ c -~ >.5 1000... 500 QI Sl.... 0 s:... 0 ~ 0 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012-500 9 Sveriges Kommuner och Landsting
0 Arets resultat, kommunkoncerner 2003-2012 ~ Alla kom ~ Hedemora -.-Liknande... cu t'll s::: ftl >.5... Q.I Cl....... 0 g -1000 :=r::: 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 10 Sveriges Kommuner och Landsting
Kronor per invånare 800 Räntenetto, kommuner 2003-2012 Alla kom Hedemora Liknande 700 600 500 400 300 200 100 0-100 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012-200 -300 11
Räntenetto, kommunkoncerner 2003-2012 ~Alla kom ~ Hedemora...,._Liknande 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012-200 -+----------------------------- -400 -+----------------------------- ~ -600 -+---------------------------- ~ = :;i. c ~ -800 c.... 0 c ~ -1000-1400 -+----------------------------- -1600 ~--------------------------- 12 Sveriges Kommuner och Landsting
Kronor Långfristiga skulder Kommun och koncern, 2006 2012 Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv 50 000 45 000 40 000 41 960 45 250 35 000 32 224 34 196 32 912 32 689 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0 0 0 0 0 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 13
Kronor Långfristiga skulder Kommun och koncern, 2012 i jämförelse Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv 60 000 50 000 40 000 45 250 42 274 50 356 40 432 30 000 20 000 16 449 15 832 10 000 11 300 0 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 14
Kronor 25 277 23 090 27 393 26 880 30 406 29 749 32 932 35 996 Eget kapital Kommun och koncern, 2012 i jämförelse Eget kapital kommunen, kr/inv Eget kapital kommunkoncern, kr/inv 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 15
Kronor Pensionsförpliktelser Kommun, 2012 i jämförelse 35 000 30 000 25 000 Pensionsförpl o löneskatt ej redov i balansräkning kommun, kr/inv 31 678 27 062 24 524 21 602 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 16
Soliditet, procent 1 8 15 22 29 36 43 50 57 64 71 78 85 92 99 106 113 120 127 134 141 148 155 162 169 176 183 190 197 204 211 218 225 232 239 246 253 260 267 274 281 288 80,0 Kommunkoncerners bokförda förmögenhet (inkl pensionsskuld) 2012 60,0 40,0 20,0 Hedemora Liknande kommuner 0,0-20,0-40,0-60,0-80,0 17
-17,0-9,7 4,6 8,6 Procent 43,8 49,4 53,6 67,0 Soliditet Exkl. o inkl. pensionsåtagande kommun, 2012 i jämförelse 80,0 Soliditet kommun, (%) Soliditet inkl pensionsåtag. kommun, (%) 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 18
Kronor Procent Investeringar Kommunen, 2006 2012 3 000 Nettoinvesteringar, kr/inv Andel av skatter och statsbidrag, procent 6,0% 2 648 2 500 2 419 2 485 5,0% 2 000 4,0% 1 694 1 500 1 315 1 307 3,0% 1 000 1 025 2,0% 500 1,0% 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0,0% 19
Några verksamheters nettokostnader 2012 avvikelse mot standardkostnad 20
Sammanfattning ekonomin 2006 2012 Sammanfattning i fyra punkter: 1. Ni når inte era finansiella mål, klarar balanskravet pga engångsintäkter (återbetalningar från AFA) 2. Lägre överskott än genomsnittskommuner 3. Upplåning och investeringar sker främst i företagen 4. Förmögenheten är något lägre än jämförelsegrupp 21
Nyckeltal via Internet På SKL:s webbplats finns databasen Kolada www.kolada.se Här kan man: hitta liknande kommuner studera nyckeltal på karta jämföra kommuner och grupper av kommuner, i tidsserier för nyckeltal om t.ex. ekonomi, verksamhet, arbetslöshet och demografi. Databasen innehåller även färdiga analyser t ex. för vård och omsorgsverksamheten samt förval barn och unga. 22
Varför jämföra och analysera? - Ger ett signalsystem - avvikelser jämfört med andra kommuner - avvikelser över tid - Förklara skillnader - påverkbara och icke påverkbara faktorer - Lära och utveckla - lära sig av goda exempel - ger underlag för bra uppföljning och prognoser - Förbättra den egna redovisningen - höja statusen på statistik och räkenskapssammandraget 23
Avvikelse, procent Några verksamheters nettokostnader 2006 2012 avvikelse mot standardkostnad (%) 60 50 54 Bo Grsk Gysk Äo Ifo LSS 46 40 30 20 10 0-10 21 21 23 22 11 11 12 0 0 0 0-2 -4-5 -3-10 29 29 24 21 20 18 17 15 15 14 10 1110 10 11 11 7 3 4 2 0-3 -7-7 -20 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 24
Några verksamheters nettokostnader 2012 avvikelse mot standardkostnad Bo Grsk Gysk Äo Ifo Totalt LSS Avvikelse procent 16,6 10,4 11,4-7,3 11,2 5,2 2,4 Nettokostnad, kr per inv 5 520 9 413 5 141 10 523 2 861 33 458 7 616 Standardkostnad, kr per inv 4 736 8 524 4 614 11 349 2 574 31 797 7 454 Skillnad 784 889 527-826 287 1 661 162 Skillnad, mnkr 11,8 13,4 7,9-12,4 4,3 25,0 2,4 25
Kronor per invånare Verksamhetens nettokostnader Per verksamhetsblock, 2012 4 500 Hedemora Jämförbara Länet Riket 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Politisk verksamhet Infrastruktur och skydd Fritid Kultur Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet 26
Kronor Infrastruktur och skydd m.m. Per verksamhet, 2006 2012 4 000 3 500 3 000 2 500 Fysisk o tek. Planering samt bostadsförbättring Näringslivsfrämjande åtg. Konsument- och energirådgivning Turistverksamhet Gator och vägar samt parkering Parker Miljö och hälsa, myndighet Miljö och hälsa, hållbar utveck. Alkoholtillstånd Räddningstjänst Totalförsvar och samhällsskydd Totalt 3 241 3 093 3 146 2 886 2 922 2 675 3 460 2 000 1 500 1 000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 27
Kronor Infrastruktur och skydd m.m. Per verksamhet, 2012 i jämförelse 4 500 4 000 3 500 Fysisk o tek. Planering samt bostadsförbättring Konsument- och energirådgivning Gator och vägar samt parkering Miljö och hälsa, myndighet Alkoholtillstånd Totalförsvar och samhällsskydd 3 460 3 370 Näringslivsfrämjande åtg. Turistverksamhet Parker Miljö och hälsa, hållbar utveck. Räddningstjänst Totalt 3 922 3 308 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 28
Kronor Affärsverksamhet Per verksamhetsblock, 2006 2012 1 400 1 200 1 000 800 Nettokostnad näringsliv och bostäder, kr/inv Nettokostnad energi, vatten och avfall, kr/inv Nettokostnad kommunikationer, kr/inv Totalt 1 295 600 400 200 412 221 431 345 474 321 0-200 -400 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 29
Kronor Affärsverksamhet Per verksamhetsblock, 2012 i jämförelse 700 Nettokostnad näringsliv och bostäder, kr/inv Nettokostnad energi, vatten och avfall, kr/inv Nettokostnad kommunikationer, kr/inv Totalt 600 500 504 439 400 300 321 295 200 100 0-100 -200-300 Hedemora Jämförbara Länet Riket 30
Kronor Förskola Totalt, 2006 2012 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 120 000 100 000 97 765 104 652 109 589 111 908 105 777 108 217 112 360 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 31
Kronor Förskola Totalt, 2012 i jämförelse 140 000 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 120 000 112 360 121 810 124 961 123 085 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 32
Procent Förskola Andel inskrivna, 2006 2012 Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) 100 90 80 70 60 73 78 78 79 86 88 89 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 33
Procent Förskola Andel inskrivna, 2012 i jämförelse Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) 100 90 80 89 84 80 83 70 60 50 40 30 20 10 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 34
Kronor Pedagogisk omsorg Totalt, 2006 2012 120 000 Kostnad pedagogisk omsorg, kr/inskrivet barn 100 000 80 000 77 293 75 337 79 693 93 981 100 270 86 124 60 000 40 000 20 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0 35
Kronor Pedagogisk omsorg Totalt, 2012 i jämförelse 120 000 Kostnad pedagogisk omsorg, kr/inskrivet barn 100 000 93 875 91 736 101 001 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 36
Procent Pedagogisk omsorg Andel inskrivna, 2006 2012 6,0 Barn 1-12 år inskrivna i pedagogisk omsorg, andel (%) 5,0 5,0 4,0 3,0 3,0 3,0 2,0 2,0 2,3 2,1 1,8 1,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 37
Procent Pedagogisk omsorg Andel inskrivna, 2012 i jämförelse 3,5 Barn 1-12 år inskrivna i pedagogisk omsorg, andel (%) 3,0 2,9 2,5 2,0 1,8 1,6 1,8 1,5 1,0 0,5 0,0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 38
Kronor Fritidshem Totalt, 2006 2012 Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn 45 000 40 000 37 998 39 184 41 125 41 301 40 608 35 000 34 556 32 821 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 39
Kronor Fritidshem Totalt, 2012 i jämförelse 40 000 Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn 35 000 32 821 32 347 33 953 32 454 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 40
Procent Fritidshem Andel inskrivna, 2006 2012 60 Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%) 50 47 51 49 48 50 51 43 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 41
Procent Fritidshem Andel inskrivna, 2012 i jämförelse 60 Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%) 50 51 49 48 51 40 30 20 10 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 42
Kronor Förskoleklass Hemkommun, 2006 2012 70 000 Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev 60 000 50 000 56 911 46 205 50 147 53 536 47 567 47 401 58 181 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 43
Kronor Förskoleklass Hemkommun, 2012 i jämförelse 70 000 Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev 60 000 50 000 58 181 61 290 52 509 52 849 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 44
Kronor Grundskola Totalt, 2006 2012 120 000 Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev 103 489 100 570 98 349 100 000 80 000 81 630 85 656 87 940 95 207 60 000 40 000 20 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 45
Kronor Grundskola Totalt, 2012 i jämförelse 120 000 Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev 100 000 98 349 94 524 100 236 96 669 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 46
Kronor Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2006 2012 Övriga kostnader i kommunal grundskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev 120 000 Läromedelskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, kr/elev 100 000 80 000 80 600 86 000 88 400 95 488 96 794 99 119 100 213 60 000 40 000 20 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 47
Kronor Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2012 i jämförelse Övriga kostnader i kommunal grundskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Läromedelskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, kr/elev 120 000 100 000 100 213 91 335 94 460 92 092 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 48
Antal Grundskola Lärartäthet totalt, 2006 2012 14,0 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal 12,0 10,8 12,2 10,0 9,9 9,4 9,2 9,7 9,5 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 49
Antal Grundskola Lärartäthet, 2012 i jämförelse 14 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal 12 12 11 11 12 10 8 6 4 2 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 50
Poäng Grundskola Meritvärde, 2006 2012 250 Meritvärde i åk. 9 totalt, genomsnitt 200 194 196 197 197 203 194 198 150 100 50 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 51
Poäng Grundskola Meritvärde, 2012 i jämförelse 250 Meritvärde i åk. 9 totalt, genomsnitt 200 198 199 205 205 150 100 50 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 52
Bever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt, andel{%), 2012 (fokus: Hedemora) 1oon -------------- 900. --------------------------------------------------------- 80.0 70.0 60.0 50.0 40.0 30.0 20.0 10.0 0.0 Vasaskolan Jonsboskolan 53 Sveriges Kommuner och Landsting
Kronor Gymnasieskola Totalt, 2006 2012 140 000 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 120 000 111 383 113 131 118 695 100 000 88 366 93 208 101 877 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 54
Kronor Gymnasieskola Totalt, 2012 i jämförelse 140 000 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 120 000 118 695 106 768 120 823 110 394 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 55
Andel Gymnasieskola Frekvens, 2006 2012 Gymnasiefrekvens, (%) 90 80 77,0 79,0 77,0 79,0 76,0 79,0 82,0 70 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 56
Andel Gymnasieskola Frekvens, 2012 i jämförelse 90 80 70 82,0 Gymnasiefrekvens, (%) 76,7 76,9 76,2 60 50 40 30 20 10 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 57
Andel Gymnasieskola Andel per huvudman, 2006 2012 Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) 100% 90% 80% 70% 60% 78 75 74 72 68 66 65 50% 40% 30% 20% 10% 0% 11 13 14 6 7 7 6 16 19 20 21 22 21 21 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 58
Andel Gymnasieskola Andel per huvudman, 2012 i jämförelse Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) 100% 90% 22 80% 41 38 70% 60% 65 23 50% 17 21 40% 30% 20% 14 55 43 42 10% 21 0% Hedemora Jämförbara Länet Riket 59
Kronor Gymnasieskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2006 2012 Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för läromedel i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för undervisning i kommunal gymnasieskola, kr/elev 140 000 120 000 100 000 80 000 82 300 89 000 86 000 94 621 104 095 110 454 115 173 60 000 40 000 20 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 60
Kronor Gymnasieskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2012 i jämförelse Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för läromedel i kommunal gymnasieskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev 140 000 120 000 100 000 115 173 102 080 119 038 124 809 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 61
14,4 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt 14,2 14,0 13,8 13,6 13,4 13,2 13,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hedemora Liknande kommuner gymnasieskola, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 62 Sveriges Kommuner och Landsting
98,0 Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) 96,0 94,0 92,0 90,0 88,0 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hedemora Liknande kommuner gymnasieskola, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 63 Sveriges Kommuner och Landsting
85,0 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, totalt, andel (%) 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 45,0 40,0 2008 2009 2010 2011 2012 Hedemora Liknande kommuner gymnasieskola, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 64
85,0 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 45,0 40,0 2008 2009 2010 2011 2012 Hedemora Liknande kommuner gymnasieskola, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 65 Sveriges Kommuner och Landsting
60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 Kostnad äldreomsorg, kr/inv 65+ 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hedemora Liknande kommuner äldreomsorg, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 66
Kronor Äldreomsorg Per typ av verksamhet, 2006 2012 60 000 Kostnad öppen verksamhet äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad ordinärt boende äldreomsorg övrigt, kr/inv 65+ Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/inv 65+ 50 000 40 000 741 169 5 097 1 132 917 1 191 603 5 222 5 119 1161 431 145 116 3 458 433 2 025 1 436 2 075 30 000 16 591 16 714 18 322 17 869 17 695 16 535 20 000 10 000 25 179 26 146 25 317 24 223 23 911 24 181 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 67
Kronor Äldreomsorg Per typ av verksamhet, 2012 i jämförelse 60 000 Kostnad öppen verksamhet äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad ordinärt boende äldreomsorg övrigt, kr/inv 65+ Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/inv 65+ 50 000 40 000 116 1 436 2 075 576 418 3 266 14 494 831 375 1659 004 3 602 3 045 17 152 16 502 30 000 16 535 20 000 10 000 24 181 31 932 27 578 28 649 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 68
Kronor Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2006 2012 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 700 000 630 924 651 598 600 000 525 310 524 237 555 471 535 847 564 095 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 142 268 108 209 109 860 135 296 135 609 144 676 162 925 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 69
Kronor Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2012 i jämförelse 700 000 600 000 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 651 598 587 466 594 224 587 993 500 000 400 000 300 000 200 000 162 925 167 376 158 939 155 792 100 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 70
Andel Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2006 2012 18,0 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 16,0 15,3 15,4 14,0 12,0 10,0 10,4 13,5 13,2 12,2 10,1 8,0 6,0 4,0 4,8 4,8 4,8 4,7 4,3 3,8 3,7 2,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 71
Andel Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2012 i jämförelse Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 12,0 10,0 10,1 9,4 11,1 11,1 8,0 6,0 4,0 3,7 5,4 4,7 4,9 2,0 0,0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 72
Kronor Äldreomsorg Korttidsvård, 2006 2012 6 000 Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv 65+ 5 000 4 579 5 097 5 222 5 119 4 000 3 458 3 000 2 000 2 025 2 075 1 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 73
Kronor Äldreomsorg Korttidsvård, 2012 i jämförelse 4 000 3 500 3 000 Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv 65+ 3 266 3 602 3 045 2 500 2 000 2 075 1 500 1 000 500 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 74
Kronor Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, 2006 2012 Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 4 000 3 500 3 626 3 350 3 185 3 660 3 640 3 634 3 393 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 75
Kronor Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, 2012 i jämförelse Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 4 000 3 500 3 393 3 576 3 342 3 269 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 76
Kronor Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, 2006 2012 Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv 0-20 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv 0-20 år 9 000 8 000 7 406 7 729 8 136 7 610 7 000 980 6 616 1 779 1 976 1 915 6 651 6 362 6 000 5 000 1 902 1 496 2 207 2 661 1 970 1 579 4 000 3 000 2 563 2 704 2 476 1 767 2 000 1 000 4 524 2 557 3 743 3 499 2 991 2 205 3 016 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 77
Kronor Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, 2012 i jämförelse Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv 0-20 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv 0-20 år 8 000 7 000 6 362 6 796 6 943 6 485 6 000 1 579 2 209 1 686 1 802 5 000 4 000 1 767 2 049 2 615 2 290 3 000 2 000 1 000 3 016 2 538 2 642 2 393 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 78
Kostnader för barn och unga 0-19 år Ofärdsindikatorer och Kostnader Barn och unga 0-19 år 120 000 115 000 110 000 105 000 100 000 95 000 90 000 85 000 80 000 Hedemora 75 000 70 000 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 Summerad Ofärd Källa: Socialstyrelsen 79
Kostnad barn och unga 0-19 år Riskfaktorer och Kostnad barn och unga 0-19 år 120 000 115 000 110 000 105 000 100 000 95 000 90 000 85 000 80 000 Hedemora 75 000 70 000 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Summerad risk Källa: Socialstyrelsen 80
Kronor Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, 2006 2012 Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad missbrukarvård, kr/inv 21-64 år 1 600 1 400 1 341 1 285 1 200 1 144 1 177 1 087 1 000 800 600 400 200 867 524 0 343 572 0 572 920 506 0 414 539 0 638 566 0 775 588 0 499 518 105 662 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 81
Kronor Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, 2012 i jämförelse Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad missbrukarvård, kr/inv 21-64 år 1 400 1 285 1 200 1 000 518 992 829 878 800 377 600 105 62 263 12 408 400 200 662 553 554 40 430 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 82
1 500 Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 1 000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hedemora Liknande kommuner IFO, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 83 Sveriges Kommuner och Landsting
Kronor Antal per 1000 invånare Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, 2006 2012 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv 2617 670 27 913 29 032 16 18 24 32 102 24 35 153 30,0 42 166 40 520 25,0 22 20 20,0 15,0 15 000 10 000 5 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 10,0 5,0 0,0 84
Kronor Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, 2012 i jämförelse 45 000 40 000 35 000 30 000 Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv 42 166 23,4 36 743 37 015 3423,1 606 23,6 23,4 23,2 23,0 22,8 25 000 22,5 22,6 20 000 15 000 10 000 5 000 0 22,2 Hedemora Jämförbara Länet Riket 22,4 22,2 22,0 21,8 21,6 21,4 85
Kronor Funktionshinder Per typ av verksamhet, 2006 2012 14 000 Lokalkostnader insatser för funktionsnedsatta enl SoL/HSL kr/inv 0-64 år Lokalkostnader insatser enl LSS, kr/inv 0-64 år Kostnad öppen verksamhet insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad särskilt boende insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad ordinärt boende insatser för. funktionsneds, exkl. lokalkostnader, kr/inv 0-64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv 0-64 år 12 000 10 000 8 000 8 718 8 874 556 553 291 02 348 04 10 671 594 2323 1 149 11 058 10 970 585 338 4 595 334 4 1 152 1 247 11 928 12 125 595 629 464 9 499 13 1 214 1 190 6 000 4 000 7 859 7 970 8 657 8 924 8 733 9 568 9 708 2 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 86
Kronor Funktionshinder Per typ av verksamhet, 2012 i jämförelse 14 000 Lokalkostnader insatser för funktionsnedsatta enl SoL/HSL kr/inv 0-64 år Lokalkostnader insatser enl LSS, kr/inv 0-64 år Kostnad öppen verksamhet insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad särskilt boende insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad ordinärt boende insatser för. funktionsneds, exkl. lokalkostnader, kr/inv 0-64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv 0-64 år 12 000 12 125 629 13 499 10 671 10 000 1 190 616 295 114 980 8 000 6 000 4 000 9 708 8 630 7 291 357 422 25 1 081 6 810 363 343 73 787 2 000 5 247 5 161 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 87
Kronor Funktionshinder LSS Per typ av verksamhet, 2006 2012 12 000 Kostnad personlig assistans, kr/inv 0-64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv 0-64 år 10 000 8 000 6 000 4 000 7 859 7 970 1 519 1 492 1 421 1 447 439 280 8 657 8 924 8 733 1 695 1 825 1 724 1 591 1 704 1 415 430 294 290 9 568 9 708 2 146 1 988 1 546 1 387 249 582 2 000 4 481 4 751 4 941 5 101 5 305 5 626 5 752 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 88
Kronor Funktionshinder LSS Per typ av verksamhet, 2012 i jämförelse 12 000 Kostnad personlig assistans, kr/inv 0-64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv 0-64 år 10 000 8 000 9 708 1 988 8 630 1 423 6 000 1 387 582 1 581 559 5 247 5 161 4 000 2 000 5 752 5 066 1 717 1 320 767 645 543 574 2 342 2 509 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 89
Kronor Funktionshinder LSS Daglig verksamhet och boende, 2006 2012 1 200 000 Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare 1 000 000 893 344 987 275 909 569 917 606 960 061 948 840 894 364 800 000 600 000 400 000 200 000 224 506 217 987 218 862 229 875 182 868 222 135 190 035 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 90
Kronor Funktionshinder LSS Daglig verksamhet och boende, 2012 i jämförelse 1 000 000 900 000 800 000 700 000 Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare 894 364 686 365 679 679 714 728 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 190 035 203 559 150 906 180 204 100 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 91
Sammanfattning verksamheterna - Jämfört kommunens nettokostnader med standardkostnaden är det bara äldreomsorgen som har lägre nettokostnader än standardkostnaden. Alla andra verksamheter har högre nettokostnader. Sammanlagt överstiger nettokostnaderna standardkostnaden med 27 miljoner. - Inom barnomsorgen har förskolan låga kostnader jämfört liknande kommuner. - Grundskolan och gymnasieskolan har höga kostnader jämfört liknande kommuner. Lägre personaltäthet och lägre andel godkända. 92
forts - Äldreomsorgen har betydligt lägre kostnader än jämförbara kommuner, ca 29 miljoner. Särskilda boenden är betydligt billigare än jämförbara kommuner men hemtjänsten är något dyrare. Korttidsvården har lägre kostnader än jämförbara. - Totalt kostar individ- och familjeomsorgen mindre än liknande kommuner. Det är missbruksvården som sticker ut. Relativt höga placeringskostnader både inom barn- och ungdomsvården och missbruksvården. - Hedemora är inom funktionshinderområdet en kommun som har högre kostnader än jämförbara kommuner. Framför allt inom LSS och SFB men även inom insatser som beslutas med SoL. 93
Framtidsanalys av ekonomin Hur ser det ut de närmaste åren 94
Ekonomiska förutsättningar för Kristinehamns kommun 2012-2018 Framtidsanalysen består av två delar: En framskrivning av de demografisk betingade behoven utifrån kommunens befolkningsprognos. Beräkningen görs i fasta priser fram till 2018. En framskrivning av det kommunalekonomiska resultatet. Denna framskrivningen baserar sig på den demografiska utvecklingen och SKL:s bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen. Denna beräkning görs i löpande priser fram till 2018. 95
Demografisk framskrivning Vad beaktas inte? Den demografiska framskrivningen beaktar inte förändringar i servicenivån orsakade av förändrad efterfrågan eller satsningar/nedskärningar från kommunens sida, utan 2012 års nivå antas gälla under hela perioden. Vad beaktas? Förändring av folkmängden totalt och i olika åldersklasser. Förändringar inom olika målgrupper, t.ex. inom grundskolan hur antalet barn 7-15 år utvecklas. För funktionshinderområdet har vi dessutom antagit en årlig behovsökning på 1 procent utöver demografin. 96
Behov av kommunal verksamhet 2012-2018 ~ T ota lt - övrigt ~ Funktionshindrade ~ Barnomsorg ~ Gymnasieskola - Grundskola 70 ---~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ 2012 2013 2014 2015 2017 2018 97 Sveriges Kommuner och Landsting
Verksamheternas kostnader 2012 och 2018 behov av omstrukturering 2012 2018 Förändring Mkr Mkr Mkr % Grundskola 142 135-7,5-5,3% Gymnasieskola 81 61-19,6-24,2% Barnomsorg 96 98 2,8 2,9% Äldreomsorg 174 187 12,5 7,2% Funktionshindrade 168 169 0,8 0,5% Övrigt 223 215-7,8-3,5% Totalt 884 865-18,8-2,1% 98
Slutsatser demografisk framskrivning I prognosen minskar befolkningen med 329 personer eller 2,2 % under perioden. Ni har en sammantagen behovsminskning på 2,1% vilket motsvarar 19 miljoner. Förskjutningar mellan åldersgrupperna innebär stora omstruktureringar mellan verksamheterna. Elevantalet minskar i skolan med drygt 250 elever. Det motsvarar cirka 27 miljoner kronor i 2012 års prisnivå. Inom barnomsorgen och äldreomsorgen ökar antalet barn och äldre motsvarande drygt 15 miljoner. Inom äldreomsorgen förväntas en kraftig ökning (drygt 300 personer), men det är framför allt antalet yngre-äldre som ökar. Även inom funktionshinderområdet förväntas en ökning av behoven. 99
forts.. Kommunen har en mycket stor utmaning i att anpassa verksamheterna till förändringarna i olika målgrupper. Framskrivningen bygger på oförändrade kostnader per brukare. För gymnasieskolan där elevantalet minskar kraftigt är det ett mycket tufft beräkningsantagande. Det är långsiktigt avgörande för kommunens ekonomi att verksamheten anpassas till befolknings- och behovsutvecklingen. 100
Ekonomisk framskrivning - Utgångspunkten för framskrivningen är Hedemoras ekonomiska resultat 2012. Hänsyn har också tagits till delårsbokslut och helårsprognos för 2013, inklusive engångsintäkt från AFA Försäkring på 16 miljoner. - Kostnadsutvecklingen (i fasta priser) enligt den demografiska framskrivningen med oförändrad ambitionsnivå, dvs 2012 års servicenivå under hela perioden. - Antaganden för utvecklingen av skatteunderlag m.m. enligt SKL:s cirkulär oktober 2013:53. - I prognosen har vi också räknat in det nya förslaget till utjämningssystem. 101
Förändringar i utjämningssystemet 2013 och 2014 enligt nuvarande och nytt system Utfall Prognos Prognos Förändring Nytt 2014- Kr/invånare 2013 Nuv 2014 Nytt 2014 nuv 2014 Barnomsorg -1 973-2 035-1 336 700 Grundskola -551-583 -495 88 Gymnasieskola 593 777 939 162 IFO -1 137-1 053-611 443 Barn o ung utl bakgr -88-89 -116-27 Äldreomsorg 1 949 2 098 2 493 394 Befolkningsförändr 265 228 182-46 Bebyggelsestrukt -51-51 -77-26 Löner -138-142 -350-208 Kollektivtrafik -435-449 -254 195 Summa kostnadsutjämning -1 566-1 299 375 1 674 Särskilt strukturbidrag 104 Minskat ordinarie strukturbidrag -188 Minskad regleringspost p.g.a. finansiering införandebidrag -271 Övriga förändringar regleringsposten -51 Totalt kr/invånare 1 268 Totalt tkr 18 895 102
Framskrivning av resultaträkning 2012 2018 (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter 169 170 156 159 163 168 173 Verksamhetens kostnader 942 960 971 989 1 018 1 056 1 098 Avskrivningar 15 16 16 16 16 16 16 Verksamhetens nettokostnader -789-805 -830-845 -871-904 -940 Skatteintäkter 583 606 619 639 666 688 709 Generella statsbidrag och utjämning 196 199 219 216 221 225 226 Finansnetto 10 8 8 8 8 8 8 Resultat före extraordinära poster 0 9 16 19 25 17 4 103
Procent Verksamhetens nettokostnader och finansnetto som andel av skatter, generella statsbidrag och utjämning 120,0% 100,0% 100,0% 98,9% 98,1% 97,8% 97,2% 98,2% 99,6% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 104
Resultat om målet är 1% av skatter och bidrag Resultat före eo-poster, % 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Resultat om 1%, mkr 8 8 9 9 9 9 Prognos/framskrivning, mkr 9 16 19 25 17 4 Besparingskrav, mkr 0-8 -10-16 -7 5 105
Sammanfattande kommentarer Hedemora redovisade ett noll - resultat 2012. Ett något bättre resultat väntas för året 2013, men båda resultaten är beroende av engångsintäkter. Kommunen har under flera års tid erhållit engångsintäkter i form av konjunkturstöd, SKL-utdelning och AFA-pengar. När det nya förslaget om kommunalt utjämningssystem beslutas förbättras läget för Hedemora. Utan nya höjningar av statsbidragen indikerar framskrivningen att Hedemoras ekonomi ser hyfsat bra ut framöver om kommunen vill nå en rimlig resultatnivå de närmaste åren. Ett finansiellt mål på 1 % av skatter och bidrag innebär ett resultat på 8 miljoner/år. Kalkylen förutsätter att resurser kan flyttas från krympande verksamheter till växande, utan att t.ex. kostnaden per gymnasieelev ökar. 106
Hur väl följer kommunens kostnader demografin Faktisk totalt Demografi inkl reform totalt 105% 100% 95% 90% 85% 80% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 107
Analys av ekonomistyrningen - Hur fungerar den idag? - Förbättringsmöjligheter?
Krav på ett styrsystem - Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten - Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten - Transparant och stödjande resursfördelningssystem - Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning - Tydliga signaler - Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål - Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen - Önskemål utöver ram bromsas politiskt - Budgeten skall hållas omprioriteringar inom ram - Tydligt regelverk 109
Är din organisation förändringsförmögen? Vilka beteenden/kultur dominerar din organisations vardag? 1. Fokus inåt i organisationen, nöjdhet med status quo grundad upplevd stabilitet, och/eller t idigare framgångar? &., SJALVBELATENHET 2. Fullt av aktivitet och stress som verkar vara driven av ångest och rädsla att förlora? 3. En inneboende nyfikenhet, handlingskraft och ständig vilja att bjuda "in störningar" för att fånga nya möjligheter och undvika faror? FALSK 0 FORANDRINGSFORMAGA ÄKTA FÖRÄNDRINGSFÖRMÅGA 110 Sveriges Kommuner och Landsting
Modell för styrning Från - Budgetfokus - Hålla budget - Intern förvaltning - Tjänstemannamål - Innevarande mål o nästa år - Många mål - Försöker fånga allt - Följa upp - Prat Till - Resultatfokus - Vad fick vi för pengarna - Medborgar-/brukarperspektiv - Politikermål (inriktning) - De närmaste tre åren - Strategiska inriktningar - Fokus på viktiga förbättringar - Utvärdera - Handling
Några centrala lärdomar - Fokus på pengar viktigt Men måste kompletteras med kvalitativa resultat - Fokus på verksamhetsmål och -planering viktigt Men måste kompletteras med mätning av resultat - Fokus på system och procedurer viktigt Men måste kompletteras med incitament Kultur styr mer än organisation och system 112
Er utmaning - Att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna och till förändringar i befolkningssammansättningen. - gäller särskilt utbildningsområdet - Att bibehålla och förbättra effektiviteten och den verksamhetsmässiga kvalitén. - Ev. skapa ett utrymme i driftbudgeten för ett utvecklingsprojekt om tidiga insatser (sociala investeringar). - Att förtydliga villkoren (befogenheter/ansvar) för nämndernas driftbudgetar. 113
Vad är Sociala investeringar, hur ska dom redovisas? - Sociala investeringar har blivit ett samlingsnamn för olika verksamhetsutvecklingsprojekt som syftar till att stötta barn och ungdomar som har en särskild problematik. - Ordet investering förvirrar i budget- och redovisningssammanhang. Driftbudgetprojekt är ett bättre namn. - I redovisningen är dessa satsningar inte investeringar i bokföringsmässig mening, de är löpande driftskostnader. - Ofta förefaller dessa satsningar ha karaktären av avgränsade verksamhetsutvecklingsprojekt som i vanlig ordning ska ingå i den årliga driftbudgeten/- redovisningen. 114
Vi gjorde en enkätundersökning vid vårt förra besök. Antalet personer vi träffade var dock endast 12 st så slutsatserna av svaren ska inte övertolkas utan endast ses som indikatorer på förhållandena i kommunen. 115
Ekonomin i Hedemora just nu, vad vår enkätundersökningen visade. Grundskola Kultur o fritid Gymnasieskola Förskola Företagen Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3-2 -1 0 1 2 3 IFO Kommunen som helhet Äldreomsorg Handikapp Infrastruktur 116
Ekonomistyrning i Hedemora, vad enkätundersökningen visade. Budgetprocess Kommunens organisation Åtgärder vid budgetavvikelser Kommunens planering Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3-2 -1 0 1 2 3 Informell styrning Formella regler Tydliga verksamhetsmål 117
Styrningskultur i Hedemora, vad enkätundersökningen visade. Kommunens bästa för ögonen Vision som styr, prioriteringsdialog Budgeten är ett åtagande Kommunens bästa för ögonen Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3-2 -1 0 1 2 3 Förtroende mellan pol/tjm Tydliga finansiella mål Tydliga verksamhetsmål 118
Hinder för verksamhetsförändringar i Hedemora, vad enkätundersökningen visade. Särintressen blockerar Rädsla för protester Beslut förhalas av tjm Stämmer Varken eller Stämmer inte -3-2 -1 0 1 2 3 Pol. ej överens om nödvändigheten Ej påverkbara yttre orsaker Svårt att nå stabila majoriteter 119
Budgetavvikelser, Omsorgsnämnden o Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden... 0 ] 330 r-~~------:::::=::::::::::::;;::;;;;:=::~~==:::::::::::::;;;;;;;---...--11f-~~~~~~~~~~-... 12> c: ;320 1~~_J~~:::::~:::::::==:;;;;;::::::::;;::;;;=::::::=:::::!~~~~::::~~~- Utbi ldningsnämnden 2010 2011 2012 2013 120 Sveriges Kommuner och Landsting
Budgetavvikelser för kommunstyrelsen 100 ~ Budget - Bokslut 90 80 70... 0 60 c e ~... 50 a,, c 0!=' ~ 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 121 Sveriges Kommuner och Landsting
Ekonomistyrning våra iakttagelser - Ni bedömer själva att ekonomin är relativt bra. - Missnöje med hur organisation, budgetprocess mm fungerar. - Driftbudgeterna hålls inte av de stora nämnderna. - Förtroendet mellan olika funktionen kan behöva stärkas - Inslag av stuprörstänkande, helhetsperspektivet kan behövas stärkas hos fler funktioner. - Ni har inget tydligt centralt resursfördelningssystem som fångar befolkningsförändringar. 122
När fattas beslut om nya resurser till verksamheternas driftbudgetar.(2013 prognos) ( Budget KF framräknas i förhållande till kostnad i bokslutet året innan) 2010 2011 2012 2013 Ram i början 7 0 KF budget 4 0 5 13 TA Budget 12-2 0 0 Bokslut -2 5 4 3 Summa 14 3 16 16 123
Funderingar om principer för styrsystemet Lös ram Skapar oklarhet om var ansvaret ligger Inbyggs förväntan nya tillskott Ständig anpassning (t ex nya skatteprognoser) Fast ram Tydlig ansvarsfördelning Stabila förutsättning Ej spekulativ Förskjuten anpassning (t ex nya skatteprognoser) Inriktningsplanering Central styrning Decentraliserad styrning 124
Hur vill ni att budgetstyrningen ska gå till? - Ska ni luta er mot central eller decentral modell? - Vad innebär valet för rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer? - Hur styrande ska budgeten vara för verksamheten? Vad innebär det utifrån ett ansvarsperspektiv? 125
Hur gör man decentraliserad verksamhetsbudget realistisk och styrande? Gör den enkel och tydlig (exempel att fundera på) - Rambudget/resursfördelningsmodeller till olika verksamhetsområden - rimliga omprioriteringar får ske inom ramen. - Alla löpande uppräkningar är med från början - ansvaret för osäkerheter läggs på verksamheten att hantera. - Inga tilläggsanslag ges under verksamhetsår - endast vid extraordinära situationer kan TA ges. - Budgeten ska vara realistiskt beräknad - vissa verksamhetsområden är dock mer konjunktur- eller väderberoende än andra. - Seriös utvärdering av ekonomi och verksamhetsmål - tydlig ansvarsprövning med både ris och ros! 126
Roller och ansvar för olika funktioner - När organisation och styrprinciper förändras kommer invanda arbetssätt att förändras både för politiker o tjänstemän. - Tänk igenom hur planering och rollfördelningen ser ut idag, för och nackdelar. Hur skulle ett idealtillstånd se ut? Ett ömsesidigt förtroende och en respekt mellan olika funktioner är A och O, oavsett hur organisation och styrningen är uppbyggd. 127
Roller Vilket uppdrag/ansvar har jag som politiker? Politisk nivå Vad? När? Verksamhetsnivå Hur? Vem? Vilket uppdrag/ansvar har jag som tjänsteman? 128
Ekonomistyrning behöver vässas Utmaningen ligger i att - Ta kontroll över styrningen tydliga regelverk - Använd budget och uppföljning för skarp styrning - Låt de finansiella målen styra - Se helheten och hantera kommande omfördelningsbehov i verksamheten - Skapa incitament till verksamhetsförändringar - Utvärdera verksamhetens mål och resultat - Våga prioritera! 129
Fastställ tydliga förutsättningar Tydliggör vilka spelregler som skall följas (exempel) - Vem ansvarar/fattar beslut om strukturförändringar? - Får ambitionsnivån sänkas vem ansvarar/beslutar? - Får effektiviteten höjas vem ansvarar/beslutar? - Är det tillåtet att friställa personal vem ansvarar/beslutar? - Är det tillåtet att lämna lokaler vem ansvarar/beslutar? - Skapa incitament för att förbättra kvalitet och effektivitet. 130
För att lyckas krävs - Politiken är aktiv och involverad - Politiskt mod, beredd att ifrågasätta heliga kor - Sträva efter bred politisk konsensus, det underlättar - Tendenser till by- och verksamhetspartier hålls tillbaka - Verksamhetsföreträdarna ges en aktiv roll - Mognad att ta ett helhetsansvar inom tjänstemannaorganisationen - Stimulera och belöna nytänkande och effektivitetshöjande förslag - Analyskapacitet centralt - Förtroende i hela organisationen TÄNK OCH AGERA LÅNGSIKTIGT! 131
Fem viktiga punkter för er, enligt oss. 1. Skapa en gemensam helhetsbild av nuläget, över parti- och förvaltningsgränser. 2. Fastställ tydliga finansiella mål och gör dom heliga! 3. Informera invånare och anställda. - Formulera huvuddragen i er analys i en lättillgänglig text (det här ser vi, och det här måste vi därför göra). 4. Förtydliga er styrmodell, arbeta aktivt med att justera och förbättra den efter hand. 5. Fortsätt med ert arbete med resultat och kvalitetsmätning och gör dom viktiga i uppföljningen. 132