bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4

bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4

Libraries 2009 Bibliotek 2009 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed in Sweden by Elanders ISSN 1403-0276 ISBN 978-91-85259-80-9 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats: www.kulturradet.se

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 5 SUMMARY (IN ENGLISH)... 6 OM UNDERSÖKNINGARNA... 7 Nationell kulturpolitik... 7 Insamling, bearbetning, rapport... 7 Presentation... 9 FOLKBIBLIOTEK... 10 Inledning... 10 Biblioteksplaner... 10 De kommunala folkbibliotekens organisation... 10 Personal... 12 Ekonomi... 14 Bestånd... 16 Nättjänster och datorer... 21 Utlån... 21 Öppethållande... 24 Aktiva låntagare... 24 Besök... 26 Aktiviteter på folkbiblioteken... 27 FORSKNINGSBIBLIOTEK... 29 Inledning... 29 Om statistiken... 29 Organisation... 30 Personal... 30 Ekonomi... 33 Bestånd... 36 Nyförvärv... 41 Användning av samlingarna, lån... 42 Verksamhet... 45 Öppethållande... 48 Övriga kommentarer från uppgiftslämnarna... 49 SJUKHUSBIBLIOTEK... 50 Inledning... 50 Organisation... 50 Personal... 51 Ekonomi... 52 Bestånd... 54 Lån... 56 Verksamhet... 57 Öppethållande... 58 Programaktiviteter... 58 Bibliotek inom gruppen övriga... 59 Övriga kommentarer från uppgiftslämnarna... 60 JÄMFÖRESLER... 61 Inledning... 61 Organisation... 61 Personal... 61 Ekonomi... 62 Lån... 62 Besök... 62 Bestånd och utlån för personer med läshinder... 63 GLOSSARY (IN ENGLISH)... 64

SAMMANFATTNING För första gången presenterar Kulturrådet statistik över de offentligt finansierade biblioteken i en och samma rapport, utom skolbiblioteken som redovisades separat 2009. Med hjälp av tre olika frågeformulär tillfrågades folkbiblioteken, forskningsbiblioteken (där nationalbiblioteket, högskolebiblioteken, och specialbiblioteken ingår) samt sjukhusbiblioteken och två inom gruppen övriga bibliotek. Närmare 450 bibliotek har därmed lämnat statistiska uppgifter om sin verksamhet under 2009. Det finns tydliga trender i resultaten. Antalet biblioteksfilialer minskar och olika bibliotekstyper samverkar allt oftare på olika sätt. Hälften av landets folkbiblioteksfilialer är nu integrerade med skolbibliotek. En tredjedel av alla folkbiblioteksfilialer har lagts ner sedan 1990. Allmändelen av sjukhusbiblioteken sköts ofta av folkbiblioteket i kommunen. Utvecklingen går från användningen av fysiska medier till elektroniska och detta påverkar inte bara hur beståndet fördelar sig på olika medietyper utan också hur biblioteken används. Beståndet av mikrografiska dokument minskar kraftigt. Det är idag nästan lika självklart att låna om en bok på webben som att själv besöka biblioteket för att få den förlängd. För första gången tillfrågades alla bibliotekstyper om antalet webbesök. Hälften av folkbiblioteken svarar att det gjordes totalt drygt hundra miljoner sidvisningar på deras webbsidor under 2009. Det skiljer i resultat mellan de olika bibliotekstyperna, eftersom de används på olika sätt och har olika syften med sin verksamhet. Högskolebiblioteken är de som kommit längst i användning av elektroniska medier, där dominerar dessa. Sjukhusbiblioteken och folkbiblioteken domineras fortfarande av den fysiska utlåningen. Bibliotekens uppgift breddas i takt med den tekniska utvecklingen. Det är inte bara en skiftning i medietyper som pågår, bibliotekens arbetsuppgifter förändras, de är numera informationscentrum istället för bokdepåer. Dessutom tar de mer och mer också på sig rollen som kulturcentrum, men detta gäller främst folkbiblioteken. Folkbiblioteken har en viktig roll i att introducera barn och ungdomar till litteraturen och att öka deras informationskompetens. Hälften av lånen vid landets folkbibliotek görs av och för barn och ungdom. Antalet genomförda årsverken som är avsatta särskilt för barn och ungdom minskar, men utlåningen av barnböcker ökar något på folkbiblioteken. Ett resultat av undersökningen som är värt att uppmärksamma är att en fjärdedel av kommunerna fortfarande saknar en fastställd biblioteksplan trots att bibliotekslagen föreskrivit en sådan sedan fem år tillbaka. I årets undersökningar noteras sammanlagt drygt 2 500 serviceställen där totalt 8 528 personer arbetar 7 160 årsarbeten. Kostnaderna för media och personal vid biblioteken uppgick till fyra miljarder kronor under 2009. Sammanlagt noterades 85 miljoner fysiska besök vid de olika biblioteken. Besökarna gjorde drygt 82 miljoner lokala lån. Dessutom användes forskningsbibliotekens elektroniska samlingar flitigt, totalt sett gjordes 39 miljoner nedladdningar därifrån. Nytt för årets undersökning är att alla bibliotekstyperna tillfrågades om utlån och bestånd av medier för personer med läshinder. Beståndet av sådana medier kan skattas till 1,7 miljoner och det gjordes sammanlagt 2,8 miljoner utlån av sådana medier under 2009. Sammanfattningsvis kan konstateras att 2009 års värden generellt sett inte skiljer sig nämnvärt jämfört med de som erhölls 2008. 5(64)

SUMMARY For the first time, the Swedish Arts Council is presenting statistics on the publicly financed libraries in a single report, with the exception of school libraries, which were described separately in 2009. Three different questionnaires have been used to obtain information from municipal and research libraries (which include the National Library of Sweden, college and university libraries, and also special libraries) as well as hospital libraries and two libraries included in the category other. As a result, almost four hundred and fifty libraries have provided statistical data on their 2009 operations. The results illustrate some clear trends: the number of branch libraries is dropping and different types of libraries are co-operating increasingly frequently in a variety of ways. Fifty percent of Swedish municipal branch libraries are now integrated with school libraries, while one third of all branches have closed since 1990. Furthermore, the public section of hospital libraries is often run by municipal libraries. The trend is towards the use of electronic media instead of physical ones, which affects not only how holdings are distributed among different media types, but also how the libraries are used. The stock of microfiche documents is decreasing considerably and today it is almost as natural to renew a loan on the net, as it is to go to the library to do this in person. For the first time, all types of libraries were asked about web visits, and fifty percent of the public libraries replied that there were a total of over a hundred million visits to their web pages in 2009. The various types of libraries show differing results, since they are used in different ways and their operations have different purposes. The college and university libraries have made the greatest progress in the use of electronic media, which are now predominant, while in hospital and public libraries, physical loans are the norm. The role of libraries is widening in pace with technical developments and it is more than a shift in media types that is happening, as the duties of libraries are changing and they now function as information centres rather than book repositories. In addition, they are assuming an even greater role as cultural centres, although this applies primarily to municipal libraries. The municipal libraries play an important role in introducing children and young people to literature and in improving their information skills, and fifty percent of the loans at Swedish libraries are made by, or on behalf of, this group. The number of FTEs (full-time equivalents) that are specially allotted to children and young people is dropping, but loans of children s books from the municipal libraries are rising to a moderate degree. One noteworthy finding from the survey is that one quarter of the municipalities still lack an approved library plan, despite the fact that the Library Services Act prescribed such as plan five years ago. This year s surveys record a total of over 2,500 service points, where a total of 8,528 employees work a total of 7,160 FTEs. Library costs for media and staff in 2009 totalled SEK four billion. A total of eighty-five million physical visits to the various libraries were recorded, and these visitors made eighty-two million local loans, while the electronic collections of the research libraries were frequently consulted and experienced a total of thirty-nine million downloads. A new feature in this year s survey is that all types of libraries were asked about their loans and holdings of media for people with reading disabilities. The holdings of such media can be estimated at 1.7 million items, and a total of 2.8 million loans of such media were made in 2009. In summary, it can be seen that the figures for 2009 in general do not differ significantly from those obtained in 2008. 6(64)

OM UNDERSÖKNINGARNA Nationell kulturpolitik Riksdagens mål med den nationella kulturpolitiken, där biblioteksväsendet ingår som en viktig del, är bland annat att värna om yttrandefriheten. Mer specificerat är det kulturpolitiska målet att göra kulturupplevelser tillgängliga för alla samt att bevara och bruka kulturarvet. Därutöver ska även kulturpolitiken främja konstnärlig mångfald, förnyelse och kvalitet, bildningsväsendet samt internationellt kulturutbyte. Den nya informationstekniken ska också göras tillgänglig för så många som möjligt och säkras för fritt meningsutbyte. De offentligt finansierade biblioteken bidrar till att uppfylla kulturpolitikens mål genom att främja och stimulera till läsning, utbildning, forskning och kulturupplevelse. Forskningsbiblioteken och sjukhusbiblioteken bidrar till och effektiviserar informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Dessa bibliotek har en central roll i forskningens infrastruktur. Den nationella kulturpolitiken (bibliotekspolitiken) verkar för att utbudet av och tillgången till biblioteksservice, litteratur och kulturtidskrifter förbättras samt att intresset för läsning och informationssökning ökar. Denna rapport utgör ett viktigt underlag för att bedöma utvecklingen på biblioteksområdet. Skolbiblioteksstatistiken presenterades förra året i rapporten Skolbibliotek 2008, serien Kulturen i siffror 2009:1. Folkbiblioteksstatistiken, forskningsbiblioteksstatistiken och sjukhusbiblioteksstatistiken ingår i Sveriges officiella statistik och Kulturrådet är statistikansvarig myndighet. Delar av det statistiska grundmaterialet finns också tillgängligt i Sveriges statistiska databaser på Statistiska centralbyråns webbplats, www.scb.se. Insamling, bearbetning och rapport Samtliga folkbibliotek, sjukhusbibliotek och forsknings- och specialbibliotek som är offentligt finansierade tillfrågades. Dessutom ingår två bibliotek i gruppen övriga. Nytt för årets undersökning är att Kulturrådet genomförde insamlingen av alla data samtidigt, för alla ingående bibliotek, genom sitt webbaserade enkätsystem. Frågorna i de olika enkäterna hade till viss del harmoniserats så att vissa jämförelser mellan bibliotekstyper skulle vara möjlig. Tre olika typer av enkäter användes, en för respektive bibliotekstyp. En första uppmaning att besvara undersökningen utgick till samtliga bibliotek i mitten av januari 2010. Uppgifterna som efterfrågades gällde verksamheten under 2009. Folkbiblioteken Folkbiblioteksstatistiken går långt bakåt i tiden. Årligen tillfrågas samtliga 290 folkbibliotek. Folkbiblioteket i Ydre kommun besvarade inte årets undersökning, därför representeras de i 2009 års tabeller med 2008 års värde. Forskningsbiblioteken Totalt sett tillfrågades 77 forskningsbibliotek, varav 40 högskolebibliotek, nationalbiblioteket och 36 specialbibliotek. Immigrantinstitutets bibliotek som hör till gruppen specialbibliotek avböjde att besvara undersökningen detta år. Antalet svarande är därmed 76 i årets undersökning. Det förekommer ett visst internbortfall av svar på vissa frågor men en stor del av internbortfallet är förklarat. Det kan gälla att efterfrågade medietyper inte finns på biblioteket, att biblioteket inte har kunnat tillgå uppgifter om ekonomi och datatrafik i tid för enkätinlämnandet eller att det inte funnits personalresurser för att handräkna vissa medier som inte är inlagda i bibliotekssystemen. Sjukhusbiblioteken Sjukhusbiblioteken tillfrågades senast om 2006 års verksamhet. Någon årlig undersökning har inte genomförts under åren 2007 och 2008 i avvaktan på ett 7(64)

förändringsarbete, en utvidgning av antalet tillfrågade bibliotek samt att både allmändelen och den medicinska fackdelen vid sjukhusbiblioteken skulle vara möjlig att efterfråga genom en förändring av de efterfrågade variablerna i undersökningen. Ursprungligen kontaktades 91 sjukhusbiblioteksenheter runt om i landet. Det framkom då att flera av dem redan på olika sätt rapporterade statistik till folkbiblioteksundersökningen och forskningsbiblioteksundersökningen med anledning av vilka huvudmän de hade. Om de rapporterade att de ändå lämnat statistik till någon av de andra biblioteksenkäterna, och om de så valde, utgick de ur sjukhusbiblioteksurvalet. Några sjukhusbibliotek valde också att samrapportera sina resultat inom länet. Sammanfattningsvis erhölls svar i 76 olika enkäter vilka omväxlande innehöll svar från ett eller flera sjukhusbibliotek. Det är endast känt att två enskilda sjukhusbibliotek avböjde att helt svara på någon av enkäterna. Kungliga bibliotekets expertgrupp för biblioteksstatistik Genomförandet av årets undersökningar har föregåtts av ett utvecklingsarbete inom Kungliga bibliotekets expertgrupp för biblioteksstatistik. Företrädare för forskningsbiblioteken och sjukhusbiblioteken har i samråd med Kulturrådets representant i gruppen arbetat fram aktuella frågeformulär. De förändrade enkäterna har sedan lagts ut på Kulturrådets webbplats för påseende av biblioteken inom respektive bibliotekstyp, vilka uppmanats att komma in med kommentarer och förslag. Samtliga folkbibliotek har inom ramen för detta arbete också i ett tidigare skede tillfrågats via e- brev om deras önskemål kring statistiken, bland annat om för dem viktiga variabler och önskat presentationssätt. Talboks- och punktskriftsbiblioteket Genom ett samarbete med Talboks- och punktskriftsbiblioteket har det i årets undersökning tillkommit frågor i samtliga frågeformulär som avser att vara ett första steg till att belysa bestånd och utlåning av anpassade medier för personer med läshinder. Det är sådana medier som bland annat personer med synskada eller dyslexi är betjänta av. Rådet för den officiella statistiken Eftersom de tre undersökningarna ingår i Sveriges officiella statistik har det inte varit möjligt att genomföra alltför stora förändringar i frågeformulären. Ett önskemål som kommer från många aktörer inom biblioteksområdet är att biblioteksstatistiken ska vara enhetlig och att respektive bibliotekstyp endast har några få frågeställningar som är unika för just denna. En mer enhetlig biblioteksstatistik skulle också underlätta jämförelser, inte bara mellan olika bibliotekstyper, utan också kunna påvisa regionala skillnader för samtliga offentligt finansierade bibliotek inom respektive region. I Sverige finns 27 olika SAM-myndigheter som är ansvariga för att sammanställa Sveriges officiella statistik. Dessa rapporterar och samarbetar på olika sätt med Rådet för den officiella statistiken som har överseende över all officiell statistik i Sverige. Sveriges officiella statistik (SOS) har många krav på sig och kan därför inte helt och hållet göras om inom loppet av något år. De främsta skälen till och reglerna kring att officiell statistik inte kan förändras eller utvidgas dramatiskt under kort tid är att: den måste vara kvalitetssäkrad, jämförbarheten över tid bör bevaras, andra myndigheter och aktörer är beroende av olika variabler för sina egna beräkningar, uppgiftslämnarna måste informeras i god tid om förändringar så att de har en rimlig möjlighet att förbereda sig för att ta fram efterfrågade uppgifter, samhällets kostnader för den officiella statistiken ska sänkas. 8(64)

Vikten av att uppgiftslämnarna bör informeras i god tid illustreras väl i årets undersökningar. Vissa av de nytillkomna variablerna har relativt stora internbortfall eftersom de svarande biblioteken inte haft inlagt i sina bibliotekssystem vad som efterfrågas, alternativt inte har datorprogramvaror som kan sammanställa eller hämta ut det efterfrågade ur bibliotekssystemet. Presentation Denna rapport redovisar de huvudsakliga resultaten av de tre undersökningarna i tre avsnitt. Sist i rapporten finns ett kapitel som beskriver skillnader och likheter mellan de olika bibliotekstyperna och där finns också några av de nya gemensamma frågornas resultat redovisade. Eftersom årets rapport egentligen redovisar tre olika undersökningar innehåller inte den skrivna delen av rapporten mer än huvudresultaten av undersökningarna och endast i undantagsfall enskilda biblioteks detaljresultat, för att möjliggöra tryckning i normalt rapportformat. För mer detaljerade resultat uppdelat på respektive bibliotek, kommun och län hänvisas till det omfattande tabellmaterial som återfinns på Kulturrådets webbplats, www.kulturradet.se. Där finns totalt några hundra sidor tabeller i pdfoch/eller xls-format, om de skrivs ut i A4- format. Dataformatet möjliggör egna beräkningar av de efterfrågade variablerna. Hänvisning finns oftast till respektive tabell i den skrivna delen av rapporten. Förfrågningar angående rapporten och resultaten kan göras till Kulturrådet, kontaktpersoner och kontaktuppgifter återfinns under fliken Statistik, Bibliotek, på www.kulturradet.se. 9(64)

FOLKBIBLIOTEK Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den webbenkät som folkbiblioteken besvarade. Redovisningen är uppdelad i olika huvudfrågeområden såsom uppgifter om personal, ekonomi, bestånd och utlåning, öppettider och aktiviteter. Där så är möjligt särredovisas i delkapitlen de satsningar som gjorts under året på bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet samt eventuella regionala skillnader. De nya frågorna om medier för personer med läshinder återfinns i huvudkapitlet Jämförelser. Förutom de uppgifter som redovisas i detta kapitel finns uppgifter på riks-, läns- och kommunnivå samt nyckeltal att tillgå i pdf- och xlsformat på Kulturrådets webbplats under Statistik, Bibliotek, www.kulturradet.se. Det har nu blivit allt vanligare att flera folkbibliotek inom en och samma region har ett så nära samarbete med varandra att de inte kan urskilja hur stor andel av olika efterfrågade variabler som ska föras till biblioteket i den enskilda kommunen. Exempel på detta är V8-samarbetet där kommunerna Sorsele, Dorotea, Lycksele, Norsjö, Malå, Storuman, Vilhelmina och Åsele samarbetar i biblioteksfrågor. I Värmland samarbetar folkbiblioteken i 16 kommuner inom SELMAsamarbetet och i Gävleborg samarbetar nio kommuner inom HelGe-samarbetet. Samarbetet mellan olika folkbibliotek utvecklar verksamheten på olika sätt, men det har till viss del försvårat statistikinlämningen till denna undersökning vilket framgår av det följande. Biblioteksplaner Enligt bibliotekslagen ska varje kommun sedan den 1 januari 2005 anta en plan för sin biblioteksverksamhet. Närmare 74 procent, 214 av de 290 kommunerna, redovisade vid årets mätning att de har en fastställd biblioteksplan. År 2008 hade 59 procent av kommunerna en fastställd plan. Det har således skett en ökning sedan föregående mätning, men ännu följer inte alla kommuner lagen. Umeå kommun var först ut och fastställde sin biblioteksplan redan 2001. De flesta av planerna har fastställts av kommunfullmäktige/kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden eller barn- och utbildningsnämnden i respektive kommun. De kommunala folkbibliotekens organisation Den kommunala biblioteksverksamheten bedrivs vid kommunala huvudbibliotek och filialbibliotek samt på bokbussar och övriga utlåningsställen. Med filialbibliotek avses en fast fristående avdelning med ett till största delen fast mediebestånd, fast anställd personal och regelbundna öppettider. Till bokbussar räknas uteslutande bokbussar vars främsta funktion är utlåning inne i fordonets biblioteksutrymme, det vill säga som bokbuss räknas inte transportfordon, som till exempel bokbilar eller liknande. Övriga utlåningsställen omfattar bland annat bokstationer och utlåningsställen på till exempel servicehus. Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha ett kommunalt folkbibliotek. År 2009 uppgav samtliga, utom tre, kommuner att de har ett huvudbibliotek. I beräkningarna har det dock antagits att även dessa tre har ett huvudbibliotek för att jämförbarheten över tid ska bibehållas i statistiken. Folkbiblioteken redovisade att de hade totalt 970 biblioteksfilialer, vilket är en minskning med 26 filialer sedan 2008. Totalt sett finns filialbibliotek till folkbiblioteken i 83 procent av landets kommuner. Av diagram 1 framgår att antalet filialer har minskat med 33 procent sedan 1990. Integrering med skolbibliotek Samtidigt som antalet filialer minskat sedan början av 1990-talet har integrationen av filialer med skolbibliotek ökat. 10(64)

Diagram 1: Totalt antal biblioteksfilialer, samt varav antal biblioteksfilialer som är integrerade med skolbibliotek 1990 2009. Figure 1: Number of branch libraries and branch libraries integrated with school libraries 1990 2009. Antal filialer Antal filialer integrerade med skolbibliotek 1 600 1 200 800 400 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Detaljresultat presenteras i tabell 1:1 och 2:1 på www.kulturradet.se. Diagram 2: Antal utlåningsställen vid Sveriges folkbibliotek 1995 2009. Figure 2: Number of external service points 1995 2009. 1 400 Bibliotekslokaler, filialer Bibliotekslokaler, bokbuss Bibliotekslokaler integrerade folkbibliotek/skolbibliotek HB Bibliotekslokaler integrerade folkbibliotek/skolbibliotek Filialer Bibliotekslokaler Övriga utlångingsställen 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Detaljresultat presenteras i tabell 1:1 och 2:1 på www.kulturradet.se. 11(64)

Hälften av landets folkbiblioteksfilialer var 2009 integrerade med ett skolbibliotek, totalt 490 av 970 (se diagram 1), vilket är oförändrat sedan 2008. I 36 procent av de kommuner som har filialbibliotek, var samtliga filialer integrerade med skolbibliotek, vilket kan jämföras med 28 procent 2008. Utvecklingen går mot att alla biblioteksfilialer som finns kvar i framtiden kommer att vara integrerade med skolbibliotek inom en tioårsperiod. Av landets 290 huvudbibliotek var 50 integrerade med ett skolbibliotek. I 12 kommuner var både huvudbiblioteket samt alla eventuella filialer, det vill säga all folkbiblioteksverksamhet inom kommunen, integrerade med skolbibliotek. Sammanlagt var 540 huvudbibliotek och filialer (43 procent) av de totalt 1 260, integrerade med skolbibliotek 2009. Bokbussar Förutom de 1 260 biblioteksenheterna fanns det även tillgång till bokbuss i vissa av landets kommuner 2009. Totalt sett uppger folkbiblioteken i 83 kommuner att de har bokbuss som de själva administrerar och folkbiblioteken i 17 kommuner svarar att de genom samarbete har tillgång till en bokbuss som en annan kommun administrerar. Bokbussarna stannade vid totalt 8 113 (2008: 7 248) olika bokbusshållplatser. Ökningen kan till viss del förklaras av att några folkbibliotek lagt till sommarbokbusshållplatser i årets statistik samt alla de stopp som de gör vid förskolor och skolor eftersom skolbibliotek lagts ned. Övriga utlåningsställen Folkbiblioteken tillhandahåller också medier till övriga utlåningsställen, till exempel bokstationer och utlåningsställen vid sjukhem. Antalet övriga utlåningsställen som administrerades av folkbiblioteken uppgick 2009 till 928 (2008: 712). Således fanns det sammanlagt 2 271 utlåningsställen 2009 jämfört med 2 081 utlåningsställen 2008 huvudbibliotek, filialer, bokbussar och övriga utlåningsställen. Ökningen kan förklaras av att vissa bibliotek i år räknat in utlåningsställen vid till exempel alla förskolor i kommunen, arbetsplatsbibliotek eller vid kriminalvårdsanstalter, vilket de inte gjort tidigare, samt att nedlagda filialer nu ibland fungerar som ett övrigt utlåningsställe. Personal I statistiken är bibliotekspersonalen uppdelad på bibliotekarier, som har biblioteksutbildning eller motsvarande, och övrig personal. Till övrig personal räknas bland annat kanslister, biblioteksassistenter, filialföreståndare och bokuppsättare, fritidspedagoger, vaktmästare samt chaufförer. Städpersonal medräknas inte i personalredovisningen. Helt under året tjänstlediga, långtidssjukskrivna eller motsvarande inkluderas inte heller, men däremot vikarier för dessa. För att illustrera svårigheterna som kan uppstå när folkbiblioteken ombeds besvara uppgifter om antal filialer och övriga utlåningsställen återges några kommentarer från de svarande: - Tre bokstationer, en större och två mindre, samt ett arbetsplatsbibliotek. Dessutom finns depositioner på familjecentral, socialkontor mm, samt depositioner och föräldralån på för-skolor och hos dagbarnvårdare. Sex små skolbibliotek på byskolorna ingår också. - Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för all biblioteksverksamhet i kommunen. Det gäller såväl folkbibliotek som skolbibliotek. Det finns inga tjänsteköp från skolans sida utan endast en budget för verksamheten under en nämnd. Hb plus de tre folkbiblioteksfilialerna är integrerade skolbibliotek och dessutom finns det tre rena skolbibliotek. - Det finns en f.d. filial som har öppet 4 t/v. Den drivs av en intresseförening med kommunala bidrag. Utlåningen består mest av barnlitteratur till en lågstadieskola. De har inte fört någon noggrann statistik. Men ca 1 000 lån trodde de att de kan komma upp till. - Finns 2 lika stora bibliotek i kommunen inget får kallas filial. - De två filialbiblioteken är sjukhemsbibliotek med bibliotekariebemanning. - Fråga 3a: här ingår äv. två skolbibliotek. Fråga 4d: Arbetsplatsbibliotek på M/S Sigyn. - Här har vi angett antal skolbibliotek där utlån sker. - Utlåningsställen har inte redovisats tidigare och nya har tillkommit. - Detta är ställen där ingen registrering sker: Samhall, en butik, 6 förskoleavdelningar där vi har bokpåsar som lånas ut. - Huvudbiblioteket har sedan hösten 2009 även ansvar för de 4 skolbiblioteken i kommunen sedan skolbibliotekarien pensione- 12(64)

rats. Tjänsten tillsätts inte utan huvudbibliotekets personal ska numera även bemanna skolbiblioteken. - Istället för bokbussar använder vi oss av postboksservice via lantbrevbäringen. Diagram 3: Antal utförda årsverken vid Sveriges folkbibliotek 1980 2009. Figure 3: Number of FTEs, at municipal libraries 1980 2009. - Två skolbibliotek är öppet för allmänheten 2.5 timme vardera i veckan. Tre äldreboende/sjukhem har utlåning. - Kommentar fråga 4a så är det en bokbuss som enbart besöker förskolor i stadsmiljö. Inga reguljära hållplatser men ca: 5-10. Årsverken totalt Årsverken utförda av bibliotekarier 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Detaljresultat presenteras i tabell 1:2 och 2:2 samt 1:15 och 2:15 på www.kulturradet.se. Antal anställda Den 1 mars 2009 var 5 680 personer anställda vid folkbiblioteken (2008: 5 795). Av dessa var 2 960 (2008: 2 955) bibliotekarier och 2 720 (2008: 2 840) övrig personal. Det motsvarar i medeltal 4,5 anställda per biblioteksenhet (huvudbibliotek eller filialbibliotek). Drygt hälften av personalen vid folkbiblioteken var således utbildade bibliotekarier. Totalt sett är 83 procent (2008: 84) av alla anställda kvinnor. Årsverken Totalt utfördes 4 715 årsverken vid folkbiblioteken under 2009 vilket kan jämföras med 4 799 under 2008. I genomsnitt arbetar således varje anställd person 83 procent av en heltidstjänst, vilket är samma nivå som 2008. I diagram 3 presenteras antalet utförda årsverken vid de kommunala folkbiblioteken mellan 1980 och 2009. Olika kommuner satsar olika mycket på sina biblioteksverksamheter. Ett uttryck för detta är antal utförda årsverken vid folkbiblioteken per 1 000 invånare. Variationen kommunerna emellan är stor, allt från 0,3 årsverken per 1 000 invånare till 1,2. Gotlands kommun har i medeltal flest årsverken per 1 000 invånare, vilket till viss del kan förklaras av att folkbiblioteket har samarbete med forsknings- och sjukhusbibliotek. Kommunerna i Stockholms och Östergötlands län har lägst andel årsarbetare på biblioteken jämfört med antalet invånare. En femtedel (20 procent) av samtliga årsverken som utfördes vid folkbiblioteken 2009 berörde barn- och ungdomsverksamheten vid biblioteken. Totalt användes 937 (2008: 975) årsverken till barn- och ungdomsverksamheten 2009 vilket motsvarar 0,6 årsverken per 1 000 barn i åldern 0 14 år (diagram 4). Motsvarande värde 2008 var 0,8. 13(64)

Diagram 4: Antal årsverken i barn- och ungdomsverksamhet per 1 000 invånare i åldern 0 14 år 2009. Figure 4: Number of FTEs in children s and young people s activities per 1000 residents aged 0 14 in 2009. 1,3 1,5 0,6 0,3 0,3 0,6 0,5 0,6 0,9 0,9 1,0 0,6 1,0 0,6 0,6 0,9 0,9 0,6 0,6 0,9 1,0 1,0 Detaljresultat presenteras i tabell 1:15 och 2:15 på www.kulturradet.se. Ekonomi Driftskostnader Under 2009 uppgick driftskostnaderna för folkbiblioteken till 3,7 (2008: 3,6) miljarder kronor. Den totala driftskostnaden per invånare i Sverige var 394 kronor vilket kan jämföras med 391 kronor 2008. Uppgifterna om driftskostnader enligt bokslut avser bruttokostnader för biblioteksverksamhet inklusive program och utställningar. I driftskostnaderna ingår: mediekostnader, som avser samtliga kostnader för böcker, tidningar, tidskrifter, AV-medier, databaser, licenser med mera, kostnaderna för bibliotekssystem inkluderas dock inte; personalkostnader, som avser samtliga kostnader för bibliotekarier och övrig personal, pensioner medräknas dock inte; lokalkostnader, som avser samtliga kostnader för hyra, städning och liknande. Drygt hälften av driftskostnaderna gick 2009 till utgifter för personal (53 procent, 2008: 53 procent) och en femtedel till utgifter för lokaler (24 procent, 2008: 23 procent). Drygt en tiondel (11 procent, 2008: 12 procent) av folkbibliotekens samlade driftskostnader gick till inköp av medier. Fördelningen mellan olika kostnadsslag är i stort sett oförändrad jämfört med 2008 och tidigare år. Andelen personalkostnader har ökat sedan omkring 1995 då den hade sitt minimum sedan 1980. En viss del av förändringarna mellan åren kan tillskrivas de svårigheter som vissa bibliotek har att ta fram exakta uppgifter. Samtidigt som det totala antalet årsverken har minskat sedan 1980, har driftskostnaden för biblioteksverksamheten under samma period ökat med 45 procent, räknat i fasta priser. Det är framför allt kostnaderna för personal och lokaler som fått driftskostnaderna att öka under perioden. För att illustrera varför inte alltid exakta kostnadsuppgifter lämnas, återges några kommentarer från de svarande: - Övriga kostnader som inte ingår i punkterna ovan är Book-it, intäkterna är bara förseningsavgifter inte uthyrning av dvd. - Våra intäkter är uppdelade enligt följande: Sålda bibliotekstjänster till grundskolor: 308 200 kr, Såld bibliotekstjänst till gymnasieskola: 245 900 kr, Såld bibliotekstjänst till kriminalvården: 366 100 kr, Övriga intäkter: 192 700 kr. - Här ingår även bl.a. ersättning för bokbusservice från annan kommun samt även ersättning för bokbussbesök till friskola. - Bergs bibliotek har under 2009 varit stängt fyra månader p.g.a. byte av utlåningssystem. 14(64)

- Ingår uthyrning av lokal för förtida röstning EU-valet, 15.000:-. - Investeringskostnaderna gäller byggandet av två nya bibliotek. Investeringsutgifter Investeringsutgifterna uppgick under 2009 till närmare 104 miljoner kronor, vilket är en minskning sedan 2008 med 3 miljoner. Investeringsutgifterna brukar variera beroende på hur många som gör ombyggnationer eller nybyggnader. De totala utgifterna för folkbibliotekens verksamhet i landet var således närmare 3,8 miljarder kronor 2009. Diagram 5: Driftskostnader efter kostnadsslag 1980 2009. Procent av totala kostnader. Figure 5: Operating costs by type of cost, 1980 2009. Percentage of total costs. 60% Personal Lokaler Medier Övrigt 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Detaljresultat presenteras i tabell 1:3 och 2:3 på www.kulturradet.se. Diagram 6: Driftskostnadernas utveckling i fasta priser 1980 2009. Index 100 = 1980. Figure 6: Operating costs, change in fixed prices, 1980 2009. Index 100 = 1980. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Driftskostnadernas utveckling index 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 15(64)

Intäkter De kommunala folkbibliotekens intäkter, utom anslag och bidrag, uppgick 2009 till närmare 115 miljoner kronor, vilket är en minskning från 2008 då intäkterna var 124 miljoner. Intäkterna består bland annat av försenings- och reservationsavgifter samt uthyrningsintäkter av till exempel filmer och lokaler. Intäkterna skiljer sig åt mellan olika regioner. Folkbiblioteken i de tre storstadslänen Västra Götaland, Stockholm och Skåne har högst intäkter per invånare i landet. Skillnader i intäkter beror till exempel på att folkbiblioteken i vissa kommuner säljer så kallade profilprodukter på biblioteken samt att olika kommuner har olika policy för förseningsavgifter. Bestånd De kommunala folkbibliotekens mediebestånd består av såväl böcker som AV-medier. Bokbeståndet består av vuxen- och barnböcker, samt referenslitteratur. I AV-medier ingår bland annat musikfonogram, ljudböcker, talböcker och video/dvd. Beräkning av antalet enheter baseras på den fysiska formen (förvaringsformen). Varje separat volym eller motsvarande räknas som en enhet. Även inbundna kartor, avslutade tidskriftsårgångar i kapsel och häften sammanförda till en volym räknas som en enhet. Från och med 2008 års mätning har indelningen av AV-bestånd utökats med fler kategorier, till exempel e-musik (egna licenser). E-kategorier specificerades på uppmaning av ett flertal bibliotek som har egna lokala bestånd av e-baserade enheter, exempelvis i mediejukeboxar, som de upplevt att de inte kunnat redovisa rättvisande under rubrikerna Bestånd och Utlåning i tidigare enkäter. Första året som uppgifterna om e-musik förekom var 2008 och ett flertal bibliotek hade problem att fylla i kategorin. Detta år har ännu fler AV-mediekategorier tillkommit och även dessa innehåller osäkra uppgifter. Det brukar ta några år innan samtliga folkbibliotek kan fylla i nya variabler eftersom det kan finnas svårigheter att särskilja olika medietyper i bibliotekssystemen samt att man måste hinna anpassa inläggning och statistikuttag innan uppgifterna som ges kan sägas vara säkra. Det kan dock konstateras att det förekommer en omfattande användning av e-media vid folkbiblioteken, vilken kanske inte alltid har fångats upp av föregående mätsätt. Sammanfattningsvis kan konstateras att de totala uppgifterna om AV-bestånd och utlåning överensstämmer väl med föregående års, förutsatt att den nya kategorin e-musik inte medtas i beräkningarna. För att inte bryta jämförelsen mellan åren räknas även detta år e-böcker till AV-medier i tabeller och beräkningar. Mediebeståndet 2009 uppgick till 42 miljoner enheter (2008: 43); ungefär 38 (2008: 40) miljoner böcker och närmare 4 miljoner AV-medier. De tryckta böckerna utgjorde 90 (2008: 92) procent av det totala beståndet. Det är fortfarande lite osäkert hur beståndet av e- musik ska betraktas. E-musiken är dock detta år inräknad i uppgifterna om det totala AV-beståndet och utgörs av 84 000 rapporterade enheter. Vid jämförelse bakåt i tiden bör detta tas med i beaktande. 16(64)

Tabell 1: Mediebestånd 1980 2009. Tusental. Table 1: Media stock 1980 2008, books and AV media. Thousands. År Mediebestånd totalt Bokbestånd AVmediebestånd 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 39 060 44 207 47 277 47 702 46 051 46 628 45 220 44 437 43 754 43 213 42 668 41 684 38 023 42 899 45 471 45 547 43 711 44 012 42 248 41 359 40 634 40 104 39 520 38 073 1 037 1 308 1 806 2 155 2 340 2 616 2 972 3 078 3 119 3 109 3 148* 3 612 * 2008 års AV-mediauppgift är exkluderad uppgifter om e-musikbestånd. Detaljresultat presenteras i tabell 1:4, 1:5, 2:4, 2:5, 1:19 och 2:19 på www.kulturradet.se. Bokbestånd Årets frågor om bokbestånd i olika litteraturkategorier var något förändrad. Eftersom alla bibliotek inte hade möjlighet att ta ut den nya indelningen från sina datorsystem detta år bör jämförelse mellan olika litteraturtyper göras med försiktighet. Vanligen uppstod det ett problem med att särskilja barnböcker på fack- och skönlitteratur varvid biblioteken då uppmanades att påföra medierna till kategorin skönlitteratur för vuxna. Det 38 miljoner stora bokbeståndet rapporterades bestå till 28 procent av vuxenböcker, 26 procent av barnböcker och resterande 46 procent var referenslitteratur. I diagram 7 presenteras länsvis dels antalet barnböcker per invånare i åldrarna 0 14 år under 2009, dels antal utlån per barn i samma åldrar. Det framgår att tillgången till många barnböcker inte nödvändigtvis leder till en hög utlåning till barn. En delförklaring till variationen mellan olika län kan vara andelen skolbibliotek som är integrerade med folkbiblioteken samt skolornas olika användningssätt av folkbiblioteken. I landet som helhet fanns det närmare 6,5 barnböcker per barn på biblioteken, vilket är två barnböcker mindre per barn än året innan. Barnboksbeståndet varierade mellan 3,7 barnböcker per barn (2008: 4,7) i Stockholms län till 13,1 böcker (2008: 14) på Gotland. Regionala skillnader i barnboksbeståndet kan bland annat också ha samband med de starkt varierande och föränderliga åldersfördelningarna i kommunerna. En kommun kan exempelvis ha genomfört omfattande investeringar i barnböcker under en period då många barn bodde i kommunen. Om antalet barn därefter minskar kraftigt blir följden att antalet barnböcker per barn blir högt. Ytterligare en faktor av betydelse är att ett bibliotek måste införskaffa en viss mängd böcker om utbudet av titlar ska bli tillräckligt stort. Detta medför att mindre kommuner måste köpa in fler böcker per invånare än större kommuner. Mindre kommuner tenderar därför att ha ett högre antal barnböcker per barn än vad folkrika kommuner har. Detta förhållande gäller inte enbart barnböcker utan även övriga medier. Att en kommun har ett lågt antal barnböcker per barn betyder således inte nödvändigtvis att utbudet av barnböcker är lågt. Utbudet av titlar kan vara stort och varierat samtidigt som beståndet kan vara litet i relation till antalet barn. Dessutom är det svårt att avgöra om utlåningen anpassar sig till beståndets storlek eller om kommunerna anpassar bokbeståndet till utlåningens omfattning. 17(64)

Diagram 7: Antal barnböcker och barnbokslån per invånare i åldrarna 0 14 år 2009. Figure 7: Number of children s books and loans of children s books per resident aged 0 14 in 2009. Antal barnböcker per barn Antal barnbokslån per barn 35 30 25 20 15 10 5 0 Detaljresultat presenteras i tabell 1:6 och 2:6 på www.kulturradet.se. Tidnings- och tidskriftsbestånd Utöver böcker och AV-medier ingår även tidskrifter och tidningar i bibliotekens bestånd. Som tidningar räknas de publikationer som utkommer minst två dagar i veckan och till tidskrifter räknas sådana periodiska publikationer som utkommer med minst fyra nummer per år. Antalet titlar i tidnings- och tidskriftsbeståndet räknas endast vid varje kommuns huvudbibliotek. Under 2009 hade folkbiblioteken 8 542 (2008: 8 475) tidningsprenumerationer och 77 300 (2008: 79 468) tidskriftsprenumerationer. Prenumerationerna fördelade sig på 6 100 (2008: 6 106) tidningstitlar och 49 212 (2008: 50 159) tidskriftstitlar. Såväl tidningarna som tidskrifterna utgörs främst av svenska prenumerationer cirka 81 procent av tidningarna och 94 procent av tidskrifterna är svenska. AV-mediebestånd Till AV-mediebeståndet räknas samtliga fonogram och bildmedier som är tillgängliga för allmänheten. Till fonogrammen räknas också de talböcker, inklusive DAISY, som får postbefordras portofritt (enligt reglerna för blindskriftsförsändelser). Traditionellt räknas CD-skivor, DVD-skivor, grammofonskivor och ljudband samt kassetter till musikfonogrammen. I årets undersökning tillkom en ny mediekategori som tidigare torde ha ingått i gruppen övriga AV-medier. Kategorin benämndes CD-rom, spel och kurser för PC och Mac, men den innefattade även medier som går att använda i olika spelkonsoler såsom till exempel Xbox, PS2 och PS3. 18(64)

Under 2000-talet har allt fler folkbibliotek kommit att införa nya sorters AV-medier i sitt bestånd och erbjuder numera medier som kan avlyssnas online på biblioteket eller via Internet. Detta gör att uppgifterna över beståndet och utlån av AV-medier påverkas. AV-medier består främst av musikfonogram 24 procent (2008: 25), följt av ljudböcker 22 procent (2008: 22), talböcker 20 procent (2008:23). Därefter följer video/dvd 13 procent (2008: 10) samt bok och band 2 procent (2008: 2). Det finns naturligtvis ett samband mellan kommunernas totala bestånd och antal filialer. Om antalet filialer har sjunkit, är det även troligt att beståndet har sjunkit, eftersom det behövs ett visst antal medier som grundbestånd på varje filial. Detaljresultat presenteras i tabell 1:5 och 2:5 på www.kulturradet.se. Nyförvärv De nästan 2 miljoner böcker som förvärvades under 2009 utgör 5,2 procent av de kommunala folkbibliotekens totala bokbestånd, vilket är lika andel som 2008. På motsvarande sätt utgör de 401 241 (2008: 391 000) nyförvärvade AV-medierna 11,1 (2008: 11,7) procent av AV-beståndet. Andelen nyförvärv belyser hur stor del av beståndet som tillkommit under året. Andelen nyförvärvade böcker och AV-medier framgår av tabell 2. Barnlitteratur utgjorde den högsta andelen nyförvärvade böcker; 7,4 procent av det beståndet var nyförvärv. Hänsyn får dock tas till det faktum att barnboksbeståndet är något underskattat i årets undersökning beroende på att alla bibliotek inte kunde indela beståndet i den nya litteraturkategoriindelningen. Detaljresultat presenteras i tabell 1:4, 2:4, 1:5 och 2:5 på www.kulturradet.se. Tabell 2: Andelen nyförvärv bland böcker och AV-medier 2007 2009. Procent. Table 2: Percentage of new acquisitions of books and AV media in 2007 2009. Percent. Andel nyförvärvade böcker Andel nyförvärvade AV-medier Totalt Barnböcker Ref.litt. Totalt Vuxenböcker Musikfonogram Ljudböcker Talböcker Video, DVD Bok och band Övriga AVmedier Riket 2009 5,2 4,9 7,4 4,2 11,1 7,2 14,5 12,4 12,3 15,5 6,5 Riket 2008 5,2 4,4 7,0 2,6 11,7 7,4 16,8 10,3 15,8 12,1 9,8 Riket 2007 4,8 4,1 6,6 2,4 10,9 7,6 16,8 8,4 13,7 9,6 11,9 Samma AV-medieindelning som föregående år har använts i denna tabell för bibehållen jämförbarhet. Detaljresultat presenteras i tabell 1:4 och 1:5 på www.kulturradet.se. 19(64)

Diagram 8: Bestånd av tidningar och tidskrifter vid folkbiblioteken 1995 2009. Figure 8: Stock of newspapers and periodicals at municipal libraries 1995 2009. 140 000 Antal titlar, bestånd tidningar och tidskrifter Antal årsprenumerationer, bestånd tidningar och tidskrifter 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Detaljresultat presenteras i tabell 1:6 på www.kulturradet.se. Diagram 9: Procentuell andel nyförvärv barnböcker av barnboksbeståndet 2009. Sorterat efter andel. Figure 9: Percentage of new acquisitions of children s books in children s book stocks in 2009. Sorted. 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Riket Jämtland Gotland Norrbotten Gävleborg Kalmar Skåne Västernorrland Kronoberg Västra Götaland Södermanland Jönköping Örebro Blekinge Västmanland Dalarna Halland Östergötland Värmland Uppsala Västerbotten Stockholm Detaljresultat presenteras i tabell 1:4 och 2:4 på www.kulturradet.se. I diagram 9 presenteras andelen nyförvärvade barnböcker av det totala barnboksbeståndet. I Stockholms, Västerbottens och Uppsala, Värmlands och Östergötlands län var nyförvärvsandelen av barnboksbeståndet högst, mer än 8 procent. Att andelen nyförvärv av barnböcker är hög i Stockholms län och låg i andra län, indikerar att skillnaderna i barnboksbestånd per barn till viss del kan förklaras 20(64)

av olika åldersstrukturer. Andelen barn i åldern 0 14 år är 18 procent av den totala befolkningen i Stockholms län och motsvarande andel på Gotland är 14 procent. Detta kan till exempel betyda att barnboksbeståndet i Stockholms län, med viss fördröjning, anpassas till det stigande antalet barn. En hög andel nyförvärv kan bero på flera olika faktorer. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits mer och behöver bytas ut oftare än andra. Däremot torde slitaget på referenslitteratur vara mindre, vilket medför en lägre andel nyförvärv. Andra böcker behöver bytas ut för att litteraturen ska hållas så aktuell som möjligt, vilket till exempel gäller för facklitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög som en följd av att medietypen är relativt ny och beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med vissa AVmedier. Även bibliotekens prioriteringar, inköpsbudget och den lokala efterfrågan kan vara av betydelse. Det senaste året förvärvades nästan 2 miljoner böcker, vilket är närmare 340 000 färre böcker jämfört med 1980. Nättjänster och datorer Förutom utlåningsverksamheten tillhandahåller biblioteken även datorer för informationssökning/-hämtning i databaser och på Internet. Totalt fanns det 6 697 (2008: 6 620) datorer tillgängliga för allmänheten 2009. Sedan 2006 har det tillkommit 210 (2008: 151) datorer vid folkbiblioteken runt om i landet. En femtedel av datorerna, 22 procent (2008: 25) används endast för sökning i bibliotekens kataloger eller databaser. Biblioteken erbjöd totalt 3 217 (2008: 3 029) betaldatabaser (licensierade databaser), varav 39 (2008: 32) procent hade extern åtkomst (remote access). Detaljresultat presenteras i tabell 1:7 och 2:7 på www.kulturradet.se. Utlån Utlåning av böcker, tidningar och tidskrifter Utlåningen av böcker, tidningar och tidskrifter har ökat något sedan 2007 och är idag i stort sett tillbaka på samma nivå som 2006. Totalt gjordes drygt 58 miljoner bokutlån under 2009 av de närmare 40 miljoner böcker som fanns i beståndet. Antalet utlånade böcker för 2009 framgår av tabell 3. Utlåningen bestod till knappt hälften (49 procent) av barnböcker. Tabell 3: Utlån av böcker efter kategori 2009. Tusental. Table 3: Book loans by category 2009. Thousands.. Antal utlånade böcker 2009 Skönlitteratur Facklitteratur Totalt Vuxna Barn Vuxna Barn 58 424 14 461 24 701 15 276 3 986 Detaljresultat presenteras i tabell 1:8, 1:9, 1:16, 2:8, 2:9, 2:16 på www.kulturradet.se. I antalet utlånade böcker räknas även tidningar och tidskrifter samt det som personal på biblioteket kopierar ur en bok eller tidskrift. Oavsett hur många sidor som kopieras ur en enhet räknas detta som ett utlån. I de bibliotek som är integrerade med skolbibliotek ingår både elevernas lån och allmänhetens lån. Den ökande andelen barnbokslån som rapporteras kan till viss del förklaras av att allt fler skolbibliotek integreras med folkbiblioteken och dess filialer. 21(64)

Diagram 10: Antal utlånade böcker 1980 2009. Miljoner böcker. Figure 10: Number of book loans, 1980 2009 (millions of books). Boklån totalt Barnböcker Skönlitteratur för vuxna Facklitteratur Miljontal 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Detaljresultat presenteras i tabell 1:8, 1:9, 1:16, 2:8, 2:9, 2:16 på www.kulturradet.se. Diagram 10 visar att antalet utlånade böcker har varierat under åren. Mellan 1980 och 2008 har antalet utlånade böcker minskat från 76,2 till 58,4 miljoner, en minskning med 23 procent. Från och med i år har uppgifter inhämtats uppdelat på barn och vuxna (se tabell 3). Antalet skönlitterära böcker utlånade till barn var högre än motsvarande till vuxna. Liksom det omvända var fallet när det gäller facklitteratur. Resultatet visar att 39 miljoner av utlåningen var skönlitteratur och 19 miljoner facklitteratur. Antalet utlån per invånare var 6,3 2009 jämfört med 7,6 2008. Av diagram 11 framgår att det i genomsnitt lånades 18,7 barnböcker per barn i åldern 0 14 år under 2009 (2008: 18,6). Utlån av AV-medier Andelen utlån av AV-medier har ökat något jämfört med 2008, vilket visas i tabell 4. Totalt lånades 12,5 miljoner (2008: 11,6) AV-medier ut under året. Utlåningen av musikfonogram utgjorde i år 22 procent (2008: 29) av de totala AV-utlånen, vilket är en minskning jämfört med 2008. AV-media i de nya tekniska lösningarna ökar på bekostnad av de gamla. Utlåningen av ljudböcker fortsätter att öka och även video/dvd har ökat sedan förra året. I dessa kategorier ingår numera till exempel också Naxos Spoken Word. År 2008 var första gången uppgifter om utlåningen/avlyssningen av e-musik inhämtades. Resultatet av årets undersökning visar att det har skett en ökning från 453 000 lån 2008, till 488 000 lån 2009, vilket till viss del kan tillskrivas att allt fler bibliotek fyller i uppgiften. E-musik kan lånas främst på två sätt; strömmande avlyssning via Internet eller nedladdningar till dator varefter de läses i MP3- spelare. Det är huvudsakligen klassisk musik som kan lånas på detta sätt. Förra året särredovisades e- musiken, så även i år, vilket innebär att den inte räknas med vid summeringen av den totala AVutlåningen. På så sätt går det att jämföra den totala AV-utlåningen med åren innan 2008. Detaljresultat presenteras i tabell 1:10 och 2:10 på www.kulturradet.se. 22(64)

Tabell 4: Utlån av AV-medier efter kategori 2007 2009. Tusental. Table 4: Loans of AV media by category in 2007 2009. Thousands. Antal utlånade AV-medier Totalt* Musikfonogram Ljudböcker E-böcker Talböcker Video, DVD Bok och band CD-rom, spel, etc. E- musik Övriga AV-medier Riket 2009 12 007 2 652 4 214 276 1 285 2 757 156 315 488 352 Riket 2008 11 626 2 868 3 864 183 1 379 2 548 163-453 619 Riket 2007 11 673 3 374 3 377 218 1 547 2 201 135 - - 822 * 2008 och 2009 års totala AV-mediautlåneuppgift är exkluderad e-musikutlån, för bibehållen jämförbarhet. Detaljresultat presenteras i tabell 1:10 och 2:10 på www.kulturradet.se. Diagram 11: Antal utlånade AV-medier 1980 2009. Tusental. Figure 11: Number of AV media item loans, 1980 2009. Thousands. 14 000 AV-medielån 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Medan utlåningen av böcker har minskat sedan 1980, har utlåningen av AV-medier ökat under samma tidsperiod. Ökningen förklaras av ökad utlåning av ljudböcker och e-böcker, övriga traditionella AV-medier minskar samtidigt. Mellan 1980 och 1992 fördubblades utlåningen för att därefter öka i allt snabbare takt. Från och med 2003 har dock ökningen mattats av och utlåningen uppgår fram till 2008 till ungefär 11 miljoner enheter per år. I år kan dock för första gången noteras att utlåningen av AV-medier överstiger 12 miljoner. Utlåningsfrekvensen skiljer sig mycket mellan böcker och AV-medier. AV-medierna lånas i genomsnitt ut fler gånger per år än de tryckta medierna. I Stockholms län och Västra Götalands län är utlåningen per medieenhet som högst, i medeltal lånas varje AV-media ut mer än fem gånger per år. Fjärrlån Totalt sett gjordes ungefär 390 000 fjärrinlån (2008: 389 522) och 307 000 fjärrutlån (2008: 388 340). Det var således något vanligare att biblioteken lånade in från andra bibliotekssystem 2008 än att de lånade ut även detta år. Omlånen i fjärrlånesystemet räknades också in som nytt lån. Totalt sett gjorde också folkbiblioteken i 228 kommuner (2008: 210) 4,4 miljoner utlån till verk- 23(64)

samheter där vidare låneregistrering sedan inte sker (2008: 3,2 miljoner), till exempel vårdinstitutioner, förskolor och arbetsplatser. Den stora ökningen kan till viss del förklaras av att fler kommuner detta år uppger sådana lån, dels att betydligt fler sådana utlåningsställen nu rapporterats, se vidare delkapitlet om bibliotekens organisation. Det uppstår ett definitionsproblem i de län där samarbeten mellan folkbiblioteken förekommer, till exempel SELMA, HelGe och V8. Enligt definitionen för fjärrlån räknas det som ett fjärrlån så fort mediet lämnat kommungränsen, men inom dessa samarbeten räknas oftast fjärrlån som att de har lämnat gränsen för samarbetet och de samarbetande kommunerna emellan räknas lån som lokala lån. Detaljresultat presenteras i tabell 1:8 och 2:8 på www.kulturradet.se. Öppethållande När öppethållandet ska beräknas används summan öppethållande under en genomsnittsvecka vintertid. Om olika delar av biblioteket har olika långt öppethållande räknas det öppethållande som vuxenavdelningen har. Folkbibliotek som är integrerade med skolbibliotek räknar öppethållandet den tid då biblioteket är öppet för andra än eleverna. Öppettider Huvudbiblioteken hade i medeltal oförändrade öppettider jämfört med 2008 och 2007. De 290 huvudbiblioteken hade i medeltal öppet 44 timmar i veckan under 2009, varav fyra var förlagda till efter klockan 18.00. Biblioteken i 53 kommuner uppger att deras huvudbibliotek regelbundet hade söndagsöppet under 2008. Filialbiblioteken hade i medeltal öppet 24 (2008: 18) timmar, varav i medeltal två timmar var förlagda efter klockan 18.00. Biblioteken i 12 kommuner uppger att de har filialbibliotek som hade regelbundet söndagsöppet under 2009. De 88 bokbussar som det lämnats uppgift om öppethållande för, hade i medeltal öppet 32 timmar per vecka (2008: 23), varav i medeltal fyra timmar var förlagda till efter klockan 18.00. Detaljresultat presenteras i tabell 1:11 och 2:11 på www.kulturradet.se. Aktiva låntagare Totalt sett uppger 277 av de 290 folkbiblioteken att de har uppgifter om antal aktiva låntagare under 2009. Dessa uppger att de har sammanlagt 2,8 (2008: 2,7) miljoner aktiva låntagare. Med aktiv låntagare menas en låntagare som utförde minst en transaktion under året, det vill säga utlån, återlämning, omlån eller reservation. Dubbelräkning kan dock förekomma i flera av kommunerna, därför får uppgifterna ses som ett närmevärde. Personer kan förekomma flera gånger i register eller ha lånekort i flera kommuner. Det kan sammanfattningsvis ändå konstateras att ungefär var tredje svensk var en aktiv låntagare vid ett folkbibliotek 2009. Det förekommer också att låntagare får sina medier, till exempel talböcker, hemsända utan att de själva besökt biblioteket. Totalt sett fick närmare 16 000 låntagare hemsända böcker och andra medier under 2009, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Personer med synskada som är punktskriftsläsare kan också erhålla sina böcker direkt från TPB Talboks- och punktskriftsbiblioteket, se vidare kapitlen Sjukhusbibliotek och Jämförelser. Detaljresultat presenteras i tabell 1:12 och 2:12 på www.kulturradet.se. 24(64)

Diagram 12: Nyckeltal för Sveriges folkbibliotek 1995 2009. Figure 12: Key figures, loan and stock per citizen 1995 2009. Boklån per invånare Mediebestånd bokbestånd per invånare Summa lån bok- och AV-medier per invånare Mediebestånd bok- och AV-medier per invånare 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Detaljresultat presenteras i tabell 1:15, 1:16, 2:15 och 2:16 på www.kulturradet.se. Diagram 13: Utlån från Sveriges folkbibliotek 1995 2009. Figure 13: Loans from municipal libraries 1995 2009, books and AV media. Utlåning böcker Totalt Utlån AV-medier därav talböcker Utlån AV-medier totalt Summa lån bok- och AV-medier totalt 90 000 000 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 25(64)

Besök Under 2008 gjordes närmare 68 miljoner (2008: 68) fysiska besök vid landets kommunala folkbibliotek. I uppgiften om antalet besök ingår såväl huvudbiblioteket som filialerna. Totalt sett gjordes oförändrat 43 miljoner besök (2008: 43) vid huvudbiblioteken och närmare 25 miljoner (2008: 25) besök vid filialerna. Samtidigt som de fysiska besöken vid folkbiblioteken tenderar att minska något över tid får det tas i beaktande att tusentals låntagare numer väljer att besöka biblioteket via Internet. I år har för första gången ett försök till att mäta hur många virtuella besök som görs vid biblioteket ingått som en del av undersökningen. Diagram 14: Antal besök totalt samt vid huvudbibliotek och filialer 1995 2009. Figure 14: Trend, number of visits at main libraries, branch library and total 1995 2009. 80000000 Totalt antal besök Besök vid huvudbiblioteket Besök vid filialerna 70000000 60000000 50000000 40000000 30000000 20000000 10000000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Detaljresultat presenteras i tabell 1:12, 1:16, 1:17, 2:12, 2:16 och 2:17 på www.kulturradet.se. Totalt sett kunde endast 161 av de 290 kommunerna besvara frågan om antalet virtuella besök på bibliotekens externa hemsida. Ändå visar det uppgivna antalet om närmare 13 miljoner sidvisningar på att det förekommer en omfattande trafik av besök på bibliotekens webbplatser. Antalet sidvisningar på bibliotekens alla olika webbsidor var drygt 127 miljoner. Antalet besök i bibliotekets OPAC var 6,3 miljoner och antalet unika besökare (dvs. unika IP-adresser) var 6,6 miljoner, vilket är underskattningar av det egentliga antalet. Uppgifterna som inhämtades var ganska bristfälliga och bör därför egentligen endast betraktas per svarande kommun. Det förekommer även dubbelredovisning, då de kommuner som samverkar med varandra kan ha redovisat sina uppgifter både enskilt och tillsammans i samverkansgruppen. Dessutom beror besökssiffror på hur biblioteket är placerat. Det är känt att det blir olika höga fysiska besökssiffror om biblioteket ligger i ett centrum eller i en kulturbyggnad där många människor ändå passerar dagligen av andra anledningar, om det har förbindelse med andra institutioner där barn 26(64)

springer in och ut eller om biblioteket ligger på en enskild adress. Antalet besök per invånare vid biblioteken skiljer sig åt mellan länen. Västerbottens län hade högst antal besök per invånare (10,5), medan Värmland och Västmanland hade lägst antal besök per invånare (5,8 och 5,9). I medeltal gjordes 7,3 besök per invånare 2009, vilket innebär att antalet besök per invånare är oförändrat sedan året innan. Detaljresultat presenteras i tabell 1:12, 1:16, 1:17, 2:12, 2:16 och 2:17 på www.kulturradet.se. Tabell 5. Antal besök vid filialer och huvudbibliotek 2007 2009 uppdelat på län. Tusental. Table 5: Number of visits to branch libraries and main libraries in 2007 2009 per county (thousands). Antal fysiska 2007 2008 2009 besök Riket 68 145 67 691 67 831 Stockholm 13 561 13 813 14 569 Uppsala 2 229 2 230 2 372 Södermanland 2 124 2 114 2 023 Östergötland 3 235 3 071 2 874 Jönköping 2 302 2 235 2 223 Kronoberg 1 680 1 501 1 221 Kalmar 1 764 1 764 1 785 Gotland 365 484 504 Blekinge 876 918 951 Skåne 8 868 8 929 9 154 Halland 2 375 2 398 2 471 Västra Götaland 11 423 11 687 11 705 Värmland 1 699 1 685 1 589 Örebro 2 038 1 888 1 857 Västmanland 1 627 1 505 1 488 Dalarna 1 876 1 853 1 711 Gävleborg 2 191 2 065 2 061 Västernorrland 1 742 1 644 1 687 Jämtland 1 312 1 345 1 199 Västerbotten 2 898 2 777 2 701 Norrbotten 1 961 1 784 1 687 Aktiviteter på folkbiblioteken Det förekommer en mängd aktiviteter vid landets folkbibliotek som inte nödvändigtvis har en direkt koppling till in- och utlån av olika medier. Under 2009 förekom 98 667 (2008: 86 000) olika publika aktivitetstillfällen inom ramen för bibliotekens verksamhet. Av dessa aktivitetstillfällen riktade sig 72 procent primärt till barn och ungdomar, vilket är en ökning med två procent jämfört med 2008. Aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens lokaler, men som helt och hållet anordnas av andra aktörer än biblioteken själva, ingår inte i redovisningen. År 2009 uppgav fler kommuner, totalt 284, att deras bibliotek hade ägnat sig åt en eller flera olika typer av aktiviteter under året som gått varför också antalet rapporterade aktiviteter ökat. Eftersom det bara var tredje året som frågor om aktiviteter vid biblioteken ställdes i den ordinarie undersökningen bör årets resultat betraktas som närmevärden. Troligen är det antal aktiviteter som rapporterats en underskattning av det egentliga antalet eftersom det är känt att flera bibliotek haft svårigheter att ange antalet aktivitetstillfällen som förekommit, men däremot uppgett att det förekommit en rad olika aktiviteter. De bibliotek som hört av sig med frågor kring kategoriseringen har uppmanats att rapportera aktiviteter som varit svåra att placera under rubriken annan programaktivitet. Det är vanligast att bibliotekens aktiviteter syftar till språkstimulerande åtgärder riktade till barn. I aktivitetsgruppen annan programaktivitet ingår en mängd olika aktiviteter som biblioteken beskrivit med egna ord. Några exempel på dessa återges nedan: Animationsverkstad, Antikvärdering, Arkitektjour, Arkivens dag, Babybokprat, Barncafé, Barnens val, Barnkalas, Barnpoesifestival, Biblioteksvisning, Blomevenemang, Boktips i radion, Daisy drop-in, Dramaäventyr, Familjesöndag, Föräldramöten, Hellsing-happening, Idrottsskola, Julgransplundring, Juristjour, Kulturprisutdelning, Kulturstafett, Kura gryning, Kyrkoval, Novelltävling, Skapande skola, Släktforskarkurs, Släktforskning, Sportlovskul, Världsbokdagen. 27(64)

Det är vanligt att de kommunala folkbiblioteken anordnar aktiviteter i samarbete med något eller några av de åtta olika studieförbunden. Totalt lockade dessa samarrangemang ungefär 121 000 deltagare 2009. Tabell 6: Antal aktivitetstillfällen där olika publika aktiviteter anordnades på folkbiblioteken 2007 2009. Table 6: Number of occasions in which various public activities were arranged at public libraries in 2007 2009. Aktiviteter Antal 2007 Antal 2008 Antal 2009 Riket 66 205 85 820 98 667 Bokprat boksamtal 17 989 19 881 22 846 Bibliotekinformation/-visning för grupper/elever/studerande 12 033 13 891 15 809 Berättar- eller sagostunder 9 908 11 494 12 338 Utställning 5 082 5 889 6 400 Data/-Internetkurs handledning, seniorsurf (öppen eller sluten visning) 2 983 3 872 5 599 Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang 2 828 3 448 3 894 Bok- eller läsecirkel sluten sammankomst med litterär anknytning 1 868 3 120 3 968 Teater- eller trolleriföreställning 2 039 2 373 2 779 Författarbesök 1 507 1 996 2 252 Aktiviteter i samarbete med BVC 1 680 1 870 2 816 Sångstund, rytmik, rim & ramsor 1 284 1 861 2 597 Bild-, tecknings-, målnings, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/-kurs 1 174 1 836 1 850 Musik, -underhållning, -arrangemang, -café 951 1 517 1 688 Bok-, läs- eller korsordscafé - öppen sammankomst med litterär anknytning 1 028 1 358 2 019 Filmvisning filmprat 548 883 1 602 Skrivarkurser/-läger, litteraturläger 173 371 511 Annan programaktivitet 3 130 10 160 9 699 Varav antal tillfällen primärt för barn och ungdom 70 640 stycken, 72 procent Detaljresultat presenteras i tabell 1:13 och 2:13 på www.kulturradet.se. Tabell 7: Antal arrangemang och deltagare inom kulturprogram som studieförbunden samarrangerar med bibliotek, efter medverkande 2009. Table 7: Number of events and participants in cultural programmes that adult education associations co-arrange with libraries, by participation in 2009. Medverkande Arrangemang Deltagare Totalt 1 749 122 217 Författare 221 13 122 Bildkonstnärer/konsthantverkare 108 11 933 Scenkonstnärer teater 131 16 942 Musiker/sångare 114 4 664 Scenkonstnärer dans 3 162 Övriga kulturarbetare 326 8 433 Andra medverkande 785 60 959 Ingen medverkande 61 6002 Källa: Studieförbunden 2008-2009, Kulturen i siffror 2010:3 28(64)

FORSKNINGSBIBLIOTEK Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den enkät som forskningsbiblioteken besvarade. Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: - redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv. - ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet. - utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande. - tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek. Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. För denna rapporteringsperiod ingår 76 forskningsbibliotek i statistiken. Ett specialbibliotek avböjde att svara detta år. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1), högskolebibliotek (40) och specialbibliotek (36). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Forskningsbiblioteken som ingår i urvalet är så kallade samverkansbibliotek. Mer information om kriterierna för samverkansbiblioteken finns på http://www.kb.se/bibliotek/samverkansbibliotek/. Statistikunderlaget visar att det finns 202 serviceställen, det vill säga lokaler där biblioteksservice erbjuds. Det är dock känt att det finns minst 211, några bibliotek har inte fyllt i att de har något serviceställe alls i undersökningen. Om statistiken Statistiken framställs en gång per år och omfattar uppgifter om - bibliotekssystem och tillgänglighet - bestånd och förvärv - användning - personal - ekonomi Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Vissa frågor som rör personal, fjärrlån, bestånd, datorer och anpassade medier har lagts till och eller i viss mån förändrats i och med 2009 års statistik. Syftet med förändringarna är att göra statistiken mer jämförbar med övriga bibliotekstyper. Förändringarna har föregåtts av ett arbete inom Kungliga bibliotekets expertgrupp för biblioteksstatistik. Så görs statistiken Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan 1954. Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungl. biblioteket, därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungl. biblioteket (KB) och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Från och med den 1 februari 2007 har Avdelningen för Nationell Samverkan på Kungl. biblioteket ansvaret. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. Åren 2001 2002 ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. 29(64)

Statistiken för 2009 har samlats in genom ett samarbete mellan Kungl. biblioteket och Kulturrådet. Kulturrådet har genomfört datainsamlingen i samband med att sjukhusbiblioteken och folkbiblioteken tillfrågades om 2009 års statistik via sitt webbbaserade enkätinsamlingsverktyg. Sammanställning av resultatet har gjorts av personal vid Kulturrådet och rapporttexten har arbetats fram i samarbete mellan Kulturrådet och Kungl. biblioteket. Organisation Högskolebiblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag och gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice har successivt flyttats i takt med förändringar i informationsförsörjningens struktur. På flera håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och forskare som är knutna till lärosätet. Från att under en följd av år ha haft en stark tillväxt minskade målgruppen år 2004 för första gången sedan 1990- talet. Denna nedgång fortsatte sedan fram till och med 2008. Under 2009, som denna rapport omfattar, ökade återigen antalet studenter, till närmare 300 000. (2008: 278 000, 2007: cirka, 278 000, 2006: cirka 284 000, 2005: cirka 294 000). Uppgifter om antal studenter och personal på svenska universitet och högskolor publiceras av Högskoleverket och SCB. Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också viktiga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, Kungl. biblioteket, arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för svenska forskningsbibliotek. Nationalbiblioteket ska samla, beskriva, bevara och tillgängliggöra allt svenskt tryck. Det är även ett forskningsbibliotek som är öppet för alla. Personal Nytt för 2009 års mätning var att även antalet årsverken efterfrågades för att möjliggöra jämförelser med andra bibliotekstyper. För att inte tappa jämförelsemöjligheten bakåt i tiden ställdes också, som tidigare år, frågan om antalet helårsanställda. I vissa fall har detta skapat osäkerhet hos de svarande. Det förekom att de svarande antingen uppgav antal årsverken eller antal helårsanställda respektive antalet anställda män eller kvinnor. Det är också känt att vissa bibliotek, men inte andra, detta år valde att redovisa sina timanställda studentassistenter/studentvakter/kvällsvakter, varför det sammanlagda antalet anställda personer i år skiljer sig i förhållande till tidigare års mätningar. Det förkommer till exempel att 78 olika studentvakter delar på 12 årsverken. Görs en kontrollerad skattning av antalet extraredovisade timanställda framkommer att antalet anställda i stort sett är oförändrat i förhållande till tidigare mätningar avseende både specialbibliotek och forskningsbibliotek. 30(64)

Diagram 15: Antal män och kvinnor fördelat på olika personalkategorier vid forskningsbiblioteken 2009. Figure 15: Number of women and men working at research libraries, different personal categories 2009. 1100 Kvinnor Män 411 189 120 119 149 220 212 Bibliotekarier Biblioteksassistenter Fackutbildade specialister Övrig personal Detaljresultat presenteras i tabell 7:6 och tabell 4 på www.kulturradet.se. Det är känt att olika beräkningsgrunder för hur många timmar som utgör ett årsverke har använts och därför ska uppgiften om årsverken i vissa fall betraktas som närmevärden. I årets undersökning användes beräkningsgrunden 2 080 timmar, vilket motsvarar en 40-timmarsvecka inkluderat alla helgdagar, semester och andra ledigheter. Det har tidigare förekommit att de svarande utgår från en annan beräkningsgrund, när de lämnat annan statistik, bestående av endast arbetad tid vilken då varierar mellan 1750 1990 arbetstimmar. I några fall har också det faktum att personal arbetat endast en del av året försvårat beräkningarna för de svarande biblioteken. Det händer också att delar av personalen arbetar deltid på tjänster som är heltidsfinansierade och att det är finansieringsgraden som redovisats. Det har också varit svårigheter med gränsdragningar för t.ex. administrativ personal som arbetar för hela institutionen och inte endast för biblioteket. Det är värt att notera att de givna uppgifterna om helårsanställda och antalet årsverken i stort sett överensstämmer och att några bibliotek uppger att de redan tidigare år gett uppgifter om årsverken under rubriken helårsanställningar. Detta gör att en övergång till att endast efterfråga årsverken i statistiken inte dramatiskt kommer att förändra möjligheten att göra tidsjämförelser med tidigare år. Totalt sett uppger de 76 svarande biblioteken att de har 2 154 helårsanställda, fördelat på 2 520 personer, 1 628 kvinnor och 892 män. Antalet årsverken uppges till 2 151. Vid en beräkning av hur många årsverken det går per antalet män och kvinnor framkommer att både kvinnorna och männen i medeltal arbetar 86 procent av ett årsverke. Personalstyrkans fördelning på olika befattningar är oförändrad jämfört med föregående år. Under 2009 var 64 procent av personalen bibliotekarier eller dokumentalister, 12 procent biblioteksassistenter och 11 procent fackutbildade specialister samt 13 procent övriga anställda. Under de senaste fyra åren har andelen bibliotekarier varierat mellan 63 64 procent, andelen biblioteksassistenter mellan 13 15 procent, andelen fackutbildade specialister 8 11 procent samt övrig personal 12 14 procent, sett till både forskningsbibliotek, specialbibliotek och nationalbiblioteket. 31(64)

Diagram 16: Utveckling 2002 2009 av antalet helårsanställda vid forskningsbiblioteken, uppdelat på olika personalkategorier. Figure 16: Development 2002 2009 numer of FTEs at research libraries, different staff categories. 2 500 Bibliotekarier/ dokumentalister Biblioteksassistenter Fackutbildade specialister Övriga Forskningsbiblioteken totalt 2 000 1 500 1 000 500 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Detaljresultat presenteras i tabell 7:6 och tabell 4 på www.kulturradet.se. En tredjedel, 35 procent, av de anställda vid de tre olika typerna av forskningsbibliotek är män. Könsfördelningen skiljer mellan olika typer av personal. Andelen män bland bibliotekarier och dokumentalister är 27 procent, biblioteksassistenter 39 procent, fackutbildade specialister (inkl. IT-personal) 56 procent och övrig personal 49 procent. Nationalbiblioteket En kraftig ökning av antalet bibliotekarier och dokumentalister kan noteras eftersom verksamheten och personalen vid Statens ljud- och bildarkiv, SLBA, fördes över till KB den 1 januari 2009. Högskolebibliotek Den minskning av helårsverken bibliotekarier/dokumentalister som kan ses i det sammanslagna värdet för högskolebiblioteken kan helt förklaras av att några bibliotek inte lämnat uppgifter på samtliga punkter under frågeområdet personal. Om en komplettering med föregående års värde görs är skillnaden i antalet helårsanställda bibliotekarier/dokumentalister mindre än en procent jämfört med föregående år. Totalt sett rapporterades i år 1 033 helårsanställda, men det värdet är 1 075 om bortfallet kompletteras med föregående års värde. Specialbibliotek Specialbiblioteken har genomgående färre anställda än högskolebiblioteken. Det förekommer att specialbibliotek sköts av mindre än en årsarbetare, till exempel Livrustkammarens bibliotek där 0,4 årsverke noteras. Det är också vanligt att många personer delar på ansvaret för biblioteket under en del av sin arbetstid. Exempel på detta finner vi i svaret från Naturhistoriska riksmuseets bibliotek: Naturhistoriska riksmuseet har ingen fast anställd, särskilt utbildad bibliotekspersonal. De olika forskningsbiblioteken sköts av annan personal, normalt en till två medarbetare per enhet, totalt ca 15 personer. En kvalificerad skattning av sammanlagd arbetstid nedlagd på biblioteken svarar mot 4 årsverken för hela museet. Det omfattar då bl.a. urval för inköp av böcker, registrering av böcker, och lånerelaterad verksamhet. 32(64)

Totalt sett fanns 202 helårsanställda vid de 35 svarande specialbiblioteken. Drygt två tredjedelar, 70 procent av helårsanställningarna var bibliotekarier eller dokumentalister. Ekonomi Frågorna om ekonomi var till viss del ändrade i årets enkät. Det som tidigare var förvärv tryckt material formulerades inköp fysiska media och AV-material och det tidigare elektroniska resurser utgjordes nu av kategorin inköp virtuella e- baserade media och databaslicenser. Förändringen kan ha gjort att kostnader för vissa media kan ha bytt redovisningskategori. Vissa värden, framför allt lokalkostnader och personalkostnader, får ses som närmevärden, till exempel så skriver några av de svarande: - Den verkliga mediekostnaden som enbart hänför sig till 2009 beror på vad man räknar. Fluktuerande valutakurser, förhandsinbetalningar o s v påverkar. - Lokalkostnaderna ingår i Anslag från moderorganisationen. Projektmedel ovan är från moderorganisationen, utanför ordinarie budget. Bibliotekets budget omfattas ej av lokal- och personalkostnader. - Lokalkostnader är inte uppdelade på verksamheter i organisationen. - Biblioteket belastas inte av specificerade lokalkostnader och andra interna kostnader, utan betalar istället en allmän administrationskostnad på 16 6000 kronor för lokaler, kopiering, licenser m.m. - Lönekostnader personal är beräknat på årsverken ggr medellön ggr lönekostnadspåslag (en lönebidragsanställd avräknad). Övriga intäkter ovan avser intern kostnadsfördelning på grundval av BLF-avtal avseende bibliotekstjänster gentemot olika avdelningar inom myndigheten. Utgifter exklusive lokalkostnader Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgick under året till drygt 1 843 000 kronor (2008: 1 716, 2007: 1 673, 2006: 1 650, 2005: 1 545). Även om en korrigering görs för de bibliotek som inte lämnat kompletta uppgifter både 2009 och 2008 kan det konstateras att utgifterna ökat (exkl. lokalkostnader) med 7 procent mellan åren. Detta kan till viss del förklaras av det ökade antalet studenter under perioden. Diagram 17: Kostnadsfördelning mellan olika utgiftstyper för nationalbiblioteket, högskolebiblioteken och specialbiblioteken, åren 2003 2009. Kostnader exklusive lokalkostnader. Figure 17: Percentage spread on different types of costs, excluding rent 2003 2009 for research libraries. Övriga kostnader Fysiska media och AV-material Personal, löner Virtuella e-baserade media och databaslicenser Kompetensutveckling 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Detaljresultat presenteras i tabell 7:7 och tabell 5 på www.kulturradet.se. 33(64)