Samförvaltning av yrkesfisket i Norra Bohuslän



Relevanta dokument
SAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän

SAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän

Sumpning av havskräfta

Yttrande

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

Kosterhavets Nationalpark

UTHÅLLIGT YRKESFISKE I NORRA BOHUSLÄN

Kosterhavets nationalpark

Verksamhetsberättelse

Norra Bohuslän. Skärgårdskonferens landstingshuset Carl Dahlberg

Samverkansplan för värdefulla Kust- och havsområden Strömstad, Tanum, Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommuner

Verksamhetsplan 2014

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Fiskeområde Vänern I VÄNERN

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi

fiskerifonden det operativa programmet för Finland Informationsdag

Blå ÖP med MariIm näringslivsstrategi

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Projektplan för. Naturum Kosterhavet

Utkast version Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life

Levande hav, sjöar och vattendrag

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Tillstånd för vetenskapliga undersökningar och insamling av rödlistade arter inom Kosterhavets nationalpark i Strömstad och Tanum kommuner

En ljusare framtid för fisk och fiskare

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne

Kosterhavets Nationalpark

Marint centrum. där havet är en tillgång

Besöksnäringsstrategi

Verksamhetsberättelse

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Världsnaturfonden WWF

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

4 kommuner i gemensamt arbete

SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling

Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling. Vesa Tschernij Verksamhetsledare

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

10063 Nationella turistfiskeprojektet

Protokoll nr 6, 2018, från möte med Fiskekommunerna, FK

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

STRATEGIPLAN

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

3. Strategins framtagning. 4.1 Områdesbeskrivning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Definition. Ett vattenråd är. Ett kustvattenråd är motsvarande för kusten

Bilaga 7. Figur 1 Karta över Sverige med landningsplatser i havet

Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status

Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi


Skriv ditt namn här

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en motor för hållbar tillväxt i sydöstra Skåne

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Protokoll 8 juni 2015

Blå ÖP. Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi TILLVÄXT BOHUSLÄN - NOBO. KUSTLIV Göteborg

Fördjupad Projektbeskrivning

för- och eftersäsong, vilket kommer att inverka positivt på det lokala näringslivet.

Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål

Östersjöfiske Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Samverkan mellan kommunerna och VGR i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg rutin för tvistehantering


Kriterier för vattenråd & kustvattenråd Definition

Näringsdepartementet 1

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

Förslag till Havsplan Östersjön, granskningshandling

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD

Transkript:

Ansökan från Samförvaltningsinitiativet Norra Bohuslän genom kommunalförbundet Fyrbodal Foto: bengt frizell Samförvaltning av yrkesfisket i Norra Bohuslän Projektbeskrivning Samförvaltning som en väg att nå ett hållbart fiske, landsbygdsutveckling och bevarande av kustfiskekulturen i Norra Bohuslän 2005-12-18 21:55

Bakgrund Regeringen gav sommaren 2004 Fiskeriverket i uppdrag att samordna minst fem pilotprojektet för lokal och regional samförvaltning av kust- och insjöfiske. Sjutton intresseanmälningar inkom till verket varav sex utvaldes till pilotprojekt, däribland SFR:s avdelning 1, Strömstadsdistriktet (tidigare kallat avd 26). Samförvaltningsområdet Norra Bohuslän täcker Tanums och Strömstads kustvatten fram till 4 nautiska mil. Kosterfjorden med omgivande vatten är Sveriges artrikaste havsområde. Här finns alla de naturtyper, djur och växter som förknippas med västkusten. Men här finns också miljöer och arter som inte förekommer någon annanstans i svenska hav. I Kosterfjordens djupränna råder oceaniska förhållanden med hög salthalt och låg temperatur. De branta klippbottnarna i fjorden saknar motstycke i svenska vatten; här finns armfotingar, svampdjur och revbildande koraller som annars bara hittas ute i Atlanten. I den exponerade ytterskärgården växer frodiga och artrika tångskogar. Den grunda och produktiva innerskärgården är uppväxtplats och näringsställe för många fiskar och fåglar. Cirka 200 djurarter och 9 algarter har sin enda kända förekomst i Kosterområdet. Dessutom finns många sällsynta djur och växter som här har sin största utbredning i Sverige. Det totala artantalet i området har uppskattats till omkring 4000 arter. En stor del av Samförvaltningsområdet utgörs av Natura 2000 områden. Länsstyrelsen i Västra Götaland utreder på Naturvårdsverkets uppdrag förutsättningarna för en marin nationalpark i Kosterarkipelagen med omgivande vattenområden. Både yrkesfisket och fritids-/husbehovsfisket är omfattande i Kosterområdet. Kosterfjorden och dess djupränna ligger innanför trålgränsen och trålfiske är därför förbjudet men för nordhavsräka har ett undantag gjorts. Räkfisket har utvecklats väl och är idag det ekonomiskt viktigaste fisket i området. Andra arter som fiskas kommersiellt är hummer, havskräfta, pigghaj, ål och makrill. Skaldjursfisket bedrivs inom biologiskt säkerställda gränser. Inom SFR avdelning 1 finns en lång erfarenhet av kollektiv förvaltning med självreglering inom vilken bl.a. selektiva redskap, tidsbegränsningar och ransonering tillämpas. Den så kallade Koster/Väderögruppen har erfarenhet från lokal samverkan mellan yrkesfiskare, forskare och myndigheter främst avseende miljöanpassning av fisket i Kosterrännan. Bl.a. resulterade denna samverkan i en överenskommelse kring fortsatt redskapsutveckling, kunskapsinhämtning, utbildning och särskilda skyddsområden vilket inneburit att trålningens effekter på känslig miljö minskat avsevärt. Såväl myndigheternas som de lokala brukarnas utgångspunkt är att ett ur alla aspekter hållbart yrkesmässigt fiske och fritidsfiske skall kunna bedrivas inom hela samförvaltningsområdet. Denna målsättning omfattar allt fiske i området även inom Natura 2000 och den blivande nationalparken. Tidigare samarbete är en kunskaps- och inspirationskälla som vi nu vill använda för att ytterligare utveckla fisket mot en ökad hållbarhet ekonomiskt, socialt och ekologiskt. 2

Övergripande syfte Såväl samförvaltningsinitiativet Norra Bohuslän som detta projekts övergripande mål är att utveckla former för en lokal samförvaltning av yrkesfisket i Norra Bohuslän och styra utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart kustfiske som en del av det nordbohuslänska kulturarvet. Med lokal samförvaltning som utgångspunkt, avser SFR:s avdelning 1, Strömstadsdistriktet, att i samverkan med kommuner, forskare, länsstyrelse, fiskeriverket, övriga nyttjare av resurserna utveckla ett långsiktigt, hållbart kustnära fiske i förvaltningsområdet. Detta skall ske i nära samverkan med intressenterna och bygga på lokala kunskaper och erfarenheter samt på modern fiskeribiologisk och marinekologisk forskning. Fisket skall i framtiden ha en större ekonomisk, kulturell och social betydelse för samförvaltningsområdet än vad som i dag är fallet. Samverkan under genomförandefasen förväntas därtill medföra ökad förståelse för de olika intressen som finns i kustmiljön och öka förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete. Genom samverkan och förankring ges möjlighet till bättre beslutsunderlag för företag, myndigheter, politiker m.fl., vilket ger förutsägbarhet och långsiktighet i besluten - två viktiga faktorer för tillväxt och lönsamhet inom fiskenäringen. Det nätverk som bildas genom projektet ökar även möjligheterna att genomföra framtida idéer och utvecklingsprojekt. Vision Den process som leder till samverkan skall innehålla en diskussion med målet att alla intressenter slutligen delar en gemensam vision som vägleder processen mot de fastställda målen. Visionsarbetet bygger på insikten att biologiska och ekologiska mål är förenliga med långsiktiga ekonomiska mål och möjligheter. Ett utökat engagemang och samverkan bland yrkesfiskarena själva samt med olika intressenter till fisket skall leda till ett innovativt och framgångsrikt kustfiske som leder till ökad lönsamhet och där största möjliga hänsyn tas till fiskeresurs och andra naturvärden. Den gemensamma visionen skall omsättas i en förvaltningsplan och grundas på etablerade principer. Projektets mål Projektet har följande mål. 1. Ökad trovärdighet för fiskenäringen hos allmänheten och en konstruktiv dialog mellan i första hand forskare och fiskare men även andra intressenter inom fiskenäringen. 2. En livskraftig och lönsam lokal fiskenäring som bygger på förnyelsebara resurser i havet samt ett fiske integrerat i andra delar av det lokala näringslivet (förädling, distribution, restaurang, besöksnäring). 3. Utveckla långsiktigt hållbara lösningar av ett fortsatt fiske. Dessa legitimeras genom en förvaltningsplan som skall omfatta även fisket inom en kommande nationalpark. 4. Ytterligare en viktig målsättning i projektet är att den upparbetade organisationen kring samförvaltningen skall permanentas och fungera som en kunskapsplattform från vilken dialog med myndigheter och andra sker. Det kan 3

t.ex. gälla framtagande av framtida fiskereglerande åtgärder eller andra åtgärder som påverkar fiskets förutsättningar och utveckling. Beskrivning och genomförande Projektet kommer att genomföras i 3 faser varav den första presenteras i detta projektförslag och kommer att pågå under perioden januari 2006 oktober 2007. Projektet innehåller: 1) en huvudkomponent som söker klargöra en lokal vision samt identifiera former för dess genomförande och 2) ett antal konkreta och prioriterade aktiviteter som har hög relevans till de uppställda målen och som kan genomföras direkt. Dessa prioriterade aktiviteter är utformade så att de kommer att nära såväl huvudkomponenten, som den förvaltningsplan för området som kommer att arbetas fram. Aktiviteterna som planeras genomföras under denna period har grupperats efter fokusområde. Dessa beskrivs nedan. Fokusområde 1: Visioner för utformning av förvaltningsplan En central del av samförvaltningen är att föra diskussioner med alla intressenter som leder till en delad vision om fiskets utveckling i området. Den gemensamma visionen grundas på de lokala ekologiska, ekonomiska och sociala förutsättningarna och etablerade principer som t.ex. FAOs uppförandekod för fiske. Den skall vidare vara förenlig med nationella mål för kustzonen såsom miljömålet hav i balans, levande kust och skärgård samt ekosystemansatsen. Arbetet med visionen kommer att översättas till en förvaltningsplan som blir det operativa instrumentet. Figur 1. visualiserar processen från vision till förvaltningsplan. Inom detta projekt kommer enbart steg 1 i figuren att genomföras, dvs framtagning av en lokal vision och riktlinjer för vad den lokala förvaltningsplan skall innehålla. Samverkan mellan yrkesfiskare, forskare, kommuner, myndigheter och andra intressenter kring förslag till fiskereglerande åtgärder, i syfte att nå biologiska och ekologiska mål, ökar insikten och förståelsen för regleringens konsekvenser ur ett helhetsperspektiv. En reglering som tar ansvar för åtgärdens totala konsekvens ökar möjligheterna att nå önskat resultat, dvs. ett långsiktigt hållbart fiske. Detta sker när visionen omsätts i en förvaltningsplan. Samverkan skall även generera nya utvecklingsidéer och förutsättningar för dess marknadsutveckling. Inom detta fokusområde kommer även förutsättningarna för legalisering, etablering och finansiering av en framtida organisation kring samförvaltningsinitiativet och dess framtida förvaltningsplan att diskuteras. Aktivitet 1.1 Erfarenhetsutbyten mellan olika intressenter/projekt/grupperingar skapar förutsättningar för ett bredare visionsarbete. Det öppnar för samsyn och ökad förändringsbenägenhet. Noga planerade studieresor till exempelvis Irland genererar ökad lärdom från andra samförvaltningserfarenheter. Att lära känna hur man har arbetat med framtagande av en visions- och förvaltningsplan genom samförvaltning i ett annat land. Produkt: ökad förståelse om olika förvaltningsinitiativ. Tid: april-november. 2006. 4

Aktivitet 1.2 Diskussionsmöte, och seminarier vars syfte är att skissa på en vision och leverera underlag till en förvaltningsplan. Under denna aktivitet förutses även studier och analyser, erfarenhetsutbyte med potentiella intressenter och andra lyckade samverkans - och utvecklingsprojekt osv. samt även aktivt delta i översiktsplaneringen inom Strömstads kommun. Produkt: Underlag till en förvaltningsplan inklusive uppdragsbeskrivning för ny projektansökan. Tid: april-juni 2007 Aktivitet 1.3 Fiskets integrering i den kommunala översiktsplanen (ÖP). Översiktsplanen omfattar kust och hav fram till 12 nautiska mil men har av tradition varit inriktad på landbaserade verksamheter och utvecklingsområden. Under 2006 kommer Strömstads översiktsplan att aktualiseras och arbeten med fördjupning av översiktsplanen att påbörjas för Strömstads södra skärgård och Koster. Det ligger i fiskets och dess branschorganisationers intresse att följa upp processen och aktivt deltaga i dessa arbeten. Produkt: Fiskets intressen finns särskilt redovisade i ÖP och FÖP Tid: mars 2006 december 2008 Fokusområde 2: Utbildning Under samförvaltningsprocessen sker ett utbyte av kunskap. En bättre förståelse för olika perspektiv har mycket stor betydelse för att en samförvaltning skall lyckas. Genom dubbelriktad utbildning ger här möjlighet till ett möte av praktisk och vetenskaplig kunskap. Utbildningsaktiviteterna förväntas leda till en bättre kommunikation och effektivare samförvaltningsprocesser. Aktivitet 2.1 4 marinbiologikurser för fiskare i området i regi av Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium. Produkt: Ca 60 utbildade fiskare Tid: januari 2006 - juni 2007 Fokusområde 3: Redskapsutveckling. Att utveckla redskap som är skonsamma mot havsmiljön och med bättre selektivitet är ett viktigt led för att nå bästa möjliga förvaltning av fisket. Samtidigt behövs en 5

utvärdering av hur selektiviteten påverkar bestånden på lång sikt (genetiska förändringar). I denna första fas vill vi öka selektiviteten och optimera fördelningen mellan kokräka och råräka i fångsten. Vi vill även lära om vad som gjorts historiskt och vilka tekniska framsteg som diskuteras och prövas i England nu. Aktivitet 3.1 Utvärdera om Gullmarns erfarenheter kan tillämpas i området och i så fall på vilket sätt. Bereda beslut för en ändring. Utförs i samverkan med Fiskeriverket, havsfiskelaboratoriet Lysekil. Produkt: Riktlinjer i frågan om fördelning mellan kok- och råräka i fångsten, beslut om tester av nya redskap eller införande. Tid: jan 2006 april 2006 Aktivitet 3.2 Utifrån resultatet ovan enligt 3.1 genomföra redskapstester ombord. Produkt: Testad och finslipad teknik, eventuellt beslut för införande. Tid: april 2006 juni 2007 Aktivitetesledare: Ej utsedd Aktivitet 3.3 Studieresa till Trawl Gear Technology i Hull med representanter för yrkesfisket, forskare och myndigheter. Produkt: ny kunskap om skonsammare redskap. Tid: febr 2007 juni 2007. Fokusområde 4: Marint växthus för ökad kvalité och marknadsutveckling Med marint växthus menas här en mötesplattform där fiskenäringens egna idéer får gro, testas och spridas. En hög kvalité, hög förädlingsgrad och ekologisk märkning av fisket leder till ökad lönsamhet, istället för att lönsamheten höjs genom större uttag. Detta fokusområde omfattar bland annat: affärs- och kommunikationsplan, analys av nya marknader, en hemsida, förankring och informationsspridning. Vi vill även skapa en lokal marknadsprofil för fisket som stärks av kvalitetssäkring och image. Detta arbete skall vara en av komponenterna i visionsarbetet. Aktivitet 4.1 En analys av lokala tillväxtförutsättningar genom till exempel verksamhetsdiversifiering och produktkvalitetsutveckling. Produkt: en analys som visar på olika alternativ, dess förutsättningar för att lyckas samt risker. Tid: april 2006 febr 2006. 6

Aktivitet 4.2 Seminarier och arbetsmöte för fiskare och relaterade intressenter för utvärdering av alternativa utvecklingsmöjligheter utifrån ovan nämnda analys men även genom erfarenhetsutbyten och samverkan Produkt: Allianser och stimulerade företagare Tid: april 2006 - juni 2007 Fokusområde 5 Egenkontroll/självkontroll I samverkan med bland annat kustbevakningen är avsikten att utvärdera och förbättra uppföljning av regler och kontroll i området. En viktig del är utveckling av verktyg som stimulerar och förenklar själv/egenkontroll. Aktivitet 5.1 En idé som har diskuteras för räk- och kräftfisket kommer att utvecklas vidare och även omfatta övrigt fiske och införas på samtliga berörda båtar i området. Utförs i samverkan med Kustbevakningen i Strömstad och i samråd med Fiskeriverkets kontrollavdelning. Produkt: En pärm med regelverket för självkontroll till varje fiskebåt. Tid: januari 2006 - december 2006.. Aktivitet 5.2 Baserat på den omfattande sjömätning som under senare år genomförts i samverkansområdet på uppdrag av Fiskeriverket och länsstyrelsen undersöks möjligheterna att ta fram ett modernt digitalt sjökort anpassat till de navigeringssystem som används av fiskarena. Sjökortet skall även redovisa myndighetsinformation som trålgränser, inflyttningsområden, skyddsområden, m.m. fram för att kunna användas vid fiske. Utförs i samarbete med sjömätningsföretaget Marin mätteknik AB och i samråd med Sjöfartsverket m.fl. Produkt: ett digitalt sjökort utvecklad och anpassat för fiskare inom Samförvaltningsområdet. Tid: mars 2006-december 2006.. Aktivitetsledning och deltagare Varje fokusområde har en ledande organisation vars uppgift är att genomföra och rapportera. Deltagare i respektive fokusområde/delprojekt kommer att utgöras av representanter från exempelvis yrkesfisket, forskare, myndigheter och andra intressenter till fisket anpassat utifrån projektets karaktär och processens utveckling. Akitivtetsledare utses av styrgruppen efter förslag från SFR avd 1 Strömstad. Projektstyrning Detta projekt har samma organisation som samförvaltningsintitiativet Norra Bohuslän dvs att styrgruppen består av avd 1 SFR med 4 yrkesfiskare, övriga Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland (2 deltagare), Tjärnö marinbiologiska laboratoriet samt Strömstad och Tanums kommuner har vardera en representant. Dessutom 7

finns en arbetande beredningsgrupp för löpande verksamhet. I styrgruppen tas beslut och diskussioner av principiell natur. Styrgruppen ansvarar också för budget och övergripande planering. En beredningsgrupp verkställer styrgruppens beslut och i beredningsgruppen sker de arbetande diskussionerna, planeringen och återrapportering ifrån fokusområdena. Varje fokusområde/aktivitet har en ledande organisation och huvudansvarig yrkesfiskare som tillsammans kommer att leda arbetet. Fyrbodal kommer att administrera projektet. Fyrbodal kommer att anlita en administrativ stödfunktion på ca 60% basis för administration, ekonomisk redovisning, rapportering, information och gemensamma kontakter, samt stöd för genomförande av varje fokusområde. Rapportering och diskussion om resultat Varje fokusområde kommer att slutrapportera sina resultat och erfarenheter för sig. Dessutom kommer ett öppet seminarium att arrangeras i slutet av projektperioden där alla intresserade inbjuds till en presentation och diskussion av och om projektets resultat. Diskussionen kommer bl.a. beröra frågor som: Har vi uppnått eller är vi på rätt väg för att uppnå våra mål? Har projektet genomförts på ett tillfredställande sätt, inflytande, demokrati, organisation? Vilken effekt förväntas resultaten få på fiske, miljö mm. under kommande år? Vilka resurser (mandat, ekonomi, mm) krävs för en utökad lokal samförvaltning? Vad har vi lärt oss på vägen som kan vara intressant för andra? Förväntade resultat Projektet skall bidra till att: ökad kunskap och förståelse för samtliga intressenters förutsättningar och ställningstagande skapa trovärdighet och samförstånd mellan olika intressenter som utnyttjar fisken som en resurs. ökad konstruktiv dialog mellan fiskare och forskare en gemensam syn på behovet av fiskeförvaltande åtgärder ökade förutsättningar för efterlevnad av ett lokalt fiske. ökad förutsättning för långsiktighet i besluten ett långsiktigt och hållbart nyttjande av resursen i havet bättre förutsättningar för det kustnära fisket och möjligheten att hålla en viktig kustkultur levande genom återväxt av unga fiskare (av båda könen) 8

Figur 1 Generell Vision Hållbart Fiske Förutsättningarna beskrivs Ekologiska Ekonomiska Sociala Visionen specificeras Vision tas fram utifrån de lokala förutsättningarna och det vi vill förändra F A S 1 Kartläggning av problem/idéer verktygslåda Vad skall förändras? Hur? Instrument Möjliga Aktiviteter Selektiv urvalsprocess och vidare utveckling En förvaltningsplan som föreslår hur fisket i hela samförvaltningsområdet skall bedrivas I rummet I tiden I sättet Vidare specificering vid behov Fisket i National Parken F A S Legitimeringsprocess Beredning av förutsättningar Formellt antagande SFR, FV, Lst, NV, RVG, Kom, 2 GENOMFÖRANDE UPPFÖLJNING UTVÄRDERING REVIDERING F A S 9 3

Förtydligande av beräkningsunderlag: Fokusområde 1, Visioner för utformning av förvaltningsplan Lön Resor Inköp Övrigt Start Stopp arbetstid: 500 000 fakturerad arbetstid från fiskare och ev. andra som deltar i projektets genomförande Erfarenhetsutbyte 100 000 möten/seminarier/studieresor Studieresor 200 000 -flygresa -kost o logi -bil/taxi o färjekostnader resor: 25 000 resekostnader i projektet övrigt 15 000 kostnader i samband med projektets genomförande Summa 500 000 25 000 0 315 000 840 000 Fokusområde 2, Utbildning Lön Resor Inköp Övrigt Arbetstid 150 000 fakturerad arbetstid från fiskare och ev. andra som deltar i projektets genomförande Marinbiologisk utbildning 420 000 ca 60 fiskare seminarium, olika kunskapsformer Fiskeriteknisk utbildning ca 40-50 intressenter till fisket hyra båt kursledare, lokal osv. möteskostnader resor: 20 000 resekostnader i projektet övrigt 15 000 kostnader i samband med projektets genomförande Summa 150 000 20 000 0 435 000 605 000 Fokusområde 3, redskapsutveckling Lön Resor Inköp Övrigt Start Stopp 2005-12-18 21:55

arbetstid: 300 000 fakturerad arbetstid från fiskare och ev. andra som deltar i projektets genomförande hyra båt 135 000 analyser: Studieresa 200 000 -flygresa -kost o logi -bil/taxi o färjekostnader material utrustning 100 000 kostnader för nya redskap övriga utvecklingskostnader 0 30 000 resor: 25 000 resekostnader i projektet övrigt: 20 000 kostnader i samband med projektets genomförande Summa 300 000 25 000 100 000 385 000 810 000 Fokusområde 4 Marint växthus Lön Resor Inköp Övrigt arbetstid: 300 000 fakturerad arbetstid från fiskare och ev. andra som deltar i projektets genomförande Marknadsanalys o logistik 600 000 -marknadsplan -varumärke -analys/strategi -logistik, mya marknader -websida 40 000 kostnader leverans till kund 20 000 kostnader i samband med transportförsök till kund material trycksaker 100 000 informationsmaterial Växthuset Marint växthus 150 000 ca 15 "visionärer" kursledare, lokal o material handelskammaren Informationsutbyten 70 000 11

Erfarenhetsutbyten möten/seminarier resor: 20 000 resekostnader i projektet övrigt 20 000 kostnader i samband med projektets genomförande Summa 300 000 20 000 0 1 000 000 1 320 000 Fokusområde 5, Egenkontroll, Lön Resor Inköp Övrigt Arbetstid 10 000 fakturerad arbetstid från fiskare och ev. andra som deltar i projektets genomförande material 20 000 trycksaker, CD mm resor: 5 000 resekostnader i projektet övrigt 5 000 kostnader i samband med projektets genomförande Summa 10 000 5 000 20 000 5 000 40 000 Fokusområde 6 ekonomi o koordinering Lön Resor Inköp Övrigt arbetstid 525 000 Se bilaga resor 20 000 resekostnader i projektet möten 100 000 kostnader i samband med projekt- och informationsmöten material trycksaker 75 000 informationsmaterial och slutdokumentation övrigt 15 000 kostnader i samband med projektets genomförande Summa 525 000 20 000 0 190 000 735 000 Totalt 4 350 000 12

Finansieringsförslag 2006 2007 Strukturmedel 1 900 000 600 000 2 500 000 Fyrbodal 25 000 25 000 50 000 Varav arbetstid Kommunerna 400 000 150 000 550 000 500 000 FiV 50 000 50 000 100 000 100 000 WWF 200 000 0 200 000 Länsstyrelsen 1 250 000 50 000 300 000 50 000 VG-regionen 600 000 200 000 800 000 Länsstyrelsen 2 375 000 125 000 500 000 3 800 000 1 200 000 5 000 000 650 000 4 350 000 0,76 0,24 13