HJÄLP MED DIN HJÄLP Årsredovisning 2011 Finlands Röda Kors 11.5.2012 1
Omslagsbild: Niklas Meltio Nuorteva under Hungerdagen 2011 11.5.2012 2
Innehåll Styrelsens verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden 2011 Inledning...5 Verksamheten inomlands...6 Verksamheten utomlands...6 Medelsanskaffning och kommunikation...7 Blodtjänst...7 Kontti...7 De ungas skyddshus...8 Utvecklingsverksamhet...8 Riskhantering...9 Ekonomi...9 Personal...11 Framtidsutsikter...12 Röda Korset och miljön...13 Hjälp till dem som hade det svårt här hemma...14 Arbetet för kulturell mångfald lockade nya frivilliga...18 Första hjälpen-jouren gjorde en insats vid hundratals evenemang...19 Hjälp till dem som drabbats av stormar och torka...21 Biståndsmål...21 Asien...21 Afrika...22 Amerika...23 Hjälpen i fokus under frivilligåret...24 Röda Korset oroas över de ungas ensamhet...25 Ungdomarna intresserade av den humanitära rätten...26 Frivilligåret syntes i organisationens information landet över...27 Bidragsgivarnas hjälp nådde både hemlandet och stora världen...28 Resultaträkning...30 Balansräkning...21 Noter till bokslutet...32 Underskrifterna till verksamhetsberättelsen och bokslutet...42 Revisionsberättelse...43 Förteckning över använda bokföringsböcker...44 Finlands Röda Kors...45 3
4
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR RÄKENSKAPSPERIODEN 2011 Inledning Finlands Röda Kors fokuserade år 2011 starkt på framtiden. Organisationen ägnade sig mycket åt frågan, vart går vi, vad gör vi och hur arbetar vi. Inspirationen till detta kom från förberedelserna för strategin som behandlades vid stämman i Lahtis i juni men också från det allmänna samhällsekonomiska läget i Finland och ute i världen. Den på ekonomisk tillväxt baserade nordiska välfärden och dess kontinuitet är inte längre lika självklar som tidigare. Finlands Röda Kors förtroendevalda, frivilliga, stödjare och de över 5 000 människor som svarade på medborgarenkäten tog i samband med stämmoförberedelserna ställning till hur organisationen i fortsättningen ska utvecklas, så att människorna också framdeles känner Röda Korset som den modiga och pålitliga hjälparen både här hemma och ute i världen. Av medborgarenkäten framgick att finländarna vill leva i en social värld. Hjälparbete och frivilligverksamhet intresserar, men organisationerna måste kunna förnya sig så att det är lätt för människorna att gå med i verksamheten och göra saker. Den nya gemenskapen skapar mervärde i sin omgivning men får också aktörerna att må bra, orka och hitta innehåll i livet. Röda Korset hjälper nödställda och behövande. Organisationen väntas framdeles främja socialt välmående, delaktighet och människornas förmåga att klara sig. Frivilligverksamhet och olika fritidsaktiviteter kommer att framstå som en viktig källa till välmående exempelvis för de aktiva äldre som gått eller ska gå i pension. För aktiva människor som vill må väl produceras också sådana tjänster som samhället inte längre har råd med i framtiden. Svar på dessa utmaningar söktes i strategin som godkändes i Lahtis. Enligt den är Röda Korset även under kommande årtionden en stark frivilligorganisation som hjälper offren för olyckor och katastrofer, främjar hälsa, trygghet och välmående och verkar för humanitet och humana värden. Verksamhetsidén som antogs vid stämman har sammanfattats med orden Vi hjälper tillsammans de människor som behöver hjälp. 5
Verksamheten inomlands Finlands Röda Kors som i maj 2012 fyller 135 år har i tiotals år lyckats bevara sin betydelsefulla position att hjälpa människor här hemma. Det har krävt stor flexibilitet, förvandlingsförmåga och ett framsynt strategiskt tänkande av organisationen. Röda Korset har fortfarande en viktig roll att med snabb reaktionsförmåga hjälpa människorna och stödja myndigheterna mitt i naturolyckor och katastrofer. Organisationen har i högre grad gått över från medicinsk första hjälpen till första omsorgen och psykiskt stöd och det har matchat de föränderliga behoven hos människor. Första hjälpen-grupperna erbjuder alltjämt för aktörer i olika ålder en kanal till Röda Korsets verksamhet och samtidigt en möjlighet att lära nytt. Under redovisningsåret drabbades Finland av många häftiga och förödande stormar där myndigheternas resurser inte räckte till att hjälpa alla människor. Framför allt i slutet av året på annandagen och dagen efter förorsakade stormarna omfattande skador och elavbrott. Tiotusentals människor var utan el i flera dagar och rentav i över en vecka. Röda Korsets lokala larmgrupper och frivilliga hjälpte människorna att klara sig över det värsta. Utvecklingen av beredskapsverksamheten framskred effektivt. Målet att varje avdelning ska ha en egen beredskapsplan under innevarande stämmoperiod ser ut att förverkligas. Intresset för frivilligverksamheten fortsatte likt åren förut. På många håll var avdelningarnas och distriktens vänkurser fulla. Också allt fler unga aktörer lockades med, en del till vänverksamheten för ungdomar. De frivilligaktiviteter som faller under rubriken vänverksamhet får under kommande decennier en allt mer central ställning, när det är fråga om människors välmående och nöjdhet. Då ligger det nära till hands att välmående inte uppfattas enbart som hälsa och pengar utan som nära människorelationer, gemenskap, vänner, personlig integritet och värderingar. Styrelsen för Finlands Röda Kors uttryckte i 2010 års verksamhetsberättelse sin oro för den ökande intoleransen i Finland. Fenomenet avspeglades som negativ inställning till människor med invandrarbakgrund och som tillspetsad diskussion speciellt i sociala medier och nätchattar. Även många andra delade oron för det skärpta attitydklimatet. Under redovisningsåret fördes livlig debatt i Finland om värderingar och attityder. Säkert delvis influerade av detta ville människorna genom egen handling visa att de är mot intolerans, samtidigt som nya aktörer gick med i Röda Korsets mångkulturella frivilligverksamhet. I synnerhet ungdomar deltog aktivt i kampanjen mot rasism, men Röda Korsets verksamhet i skolor och läroanstalter intresserade de unga också i övrigt. Hungerdagsinsamlingen har befäst sin ställning som ett nytt forum för deltagande och som en del av studiehelheten i vissa yrkesskolor. Röda Korset har också uttryckt sin djupa oro för utslagningen av unga. Framför allt på skyddshusen har man märkt att de unga mår allt sämre då allt fler söker hjälp. Verksamheten utomlands År 2011 var för internationella hjälpverksamheten ett år av flera omfattande naturolyckor; jordbävningen och tsunamin i Japan, monsunregnen i Nordkorea, jordskalvet i Turkiet och översvämningarna i Pakistan, Kambodja, Thailand och Filippinerna. Dessutom förvärrades torkan i Östafrika på sommaren till en allvarlig humanitär kris. Också på grund av de politiska oroligheterna gick många liv till spillo under året främst i Nordafrika och Mellanöstern. Den s.k. arabiska våren skapade oroligheter i Egypten, Tunisien, Libyen och Syrien. Finlands Röda Kors hjälpte dem som tvingades fly sina hem speciellt i Tunisien och Libyen. Mest ekonomiskt stöd gavs Japans Röda Kors för att hjälpa offren för jordbävningen och tsunamin. FRK fick totalt över en miljon euro i bidrag från företag och privatpersoner. Det viktigaste området operativt sett var Östafrika och Afrikas horn dit hjälp levererades till offren för svälten och torkan. Insamlingen för Östafrika inbringade drygt 800 000 euro. I södra Sudan, Etiopien, Somalia och Kenya framskred de storskaliga hälsoprogrammen. Finlands Röda Kors rodde under året i hamn även programmet för tsunamihjälpen i Asien. De främsta biståndsmålen i det mer än 30 miljoner euro värda projektet var Sri Lanka och Thailand. I Sri Lanka byggdes flera sjukhus och hundratals bostäder till flodvågens offer. Det mest betydande objektet i Thailand var ett helt nytt blodtjänstcenter som dels ska betjäna hela det stora landskapet Phuket, dels fungera som modellprojekt för omstruktureringen av den regionala blodtjänsten vid landets Röda Kors. Vi sidan av katastrofhjälpen fortsatte Finlands Röda Kors sina omfattande utvecklingssamarbetsinsatser i Afrika, Asien och Sydamerika. De utgjorde en tredjedel av hela den internationella hjälpen. Inom utvecklingssamarbetet fokuserades särskilt på förmågan att klara av katastrofer och lindra deras verkningar samt på förebyggande av de vanligaste hälsoproblemen. 6
Medelsanskaffning och kommunikation Medelsanskaffningen och kommunikationen har av styrelsen fastställts som ett centralt utvecklingsområde. Målet är att trygga och öka den egna medelsanskaffningen så att organisationen effektivt kan ta sig an de kommande årens operativa utmaningar. Webbplatsen med ny teknik lanserades för användning och samtidigt togs de första stegen på den sociala mediearenan. Organisationen måste dock fortfarande serva sina medlemmar och stödjare en bra stund också med traditionella kommunikationsmetoder, eftersom bara hälften av avdelningarna är aktivt med i den nya elektroniska omgivningen. Extranätet RedNet som vänder sig till organisationens frivilliga introducerades i utbildningssyfte men inkörningen fortsätter hela år 2012. Medelsanskaffningen fick tillgång till den nya nätbutiken och tillika utvecklades funktionerna för de elektroniska bidragen och medlemstjänsterna som ett led i förberedelserna för att förnya datasystemet för kundhantering. Katastroffondens insamlingsintäkter uppgick till 12,1 miljoner euro, Operation Hungerdagens andel var 2,4 miljoner euro. Bidragen för hemlandet och testamentsdonationerna till stöd för hjälpverksamheten gav tillsammans 1,7 miljoner euro. Blodtjänst Blodgivare hjälpte över 50 000 patienter Blodgivning är ett enkelt och populärt sätt att hjälpa sin närmaste konkret. År 2011 gav 154 000 personer blod i Finland totalt 269 000 gånger. Andelen nya blodgivare var 13 procent, vilket är en god nivå med tanke på kontinuiteten bland givarna. Behovet av blod för patienterna kunde tillgodoses genom blodgivningarna och under året förekom inga allvarliga brister på blod. Blodtjänst levererade till sjukhusen över 240 000 enheter röda blodkroppar och nästan 42 000 blodplättsprodukter. Blodpreparaten ger hjälp till över 50 000 patienter varje år. Förmedlingen av stamcellstransplantat ökade tydligt under redovisningsåret. Med hjälp av Benmärgsgivarregistret förmedlades 134 transplantat. Verksamheten tog fart tack vare det internationella datasystem som infördes på Blodtjänst och som möjliggör förbindelse mellan registren i 14 länder. I Finland omfattar Benmärgsgivarregistret över 20 000 medlemmar. Blodtjänst tog fram ett projekt för att få fler givare, särskilt unga män i registret och göra det lättare att gå med överlag. Hälften av kedjans intäkter gick till de lokala rödakorsdistrikten, 25 procent till katastroffonden och 25 procent reserverades för utveckling av Kontti-kedjan. Kontti-kedjan deltog även i internationell klädhjälp genom att leverera textilier till logistikcentralen i Kalkku, men också finländare fick hjälp. Bland annat såg Kontti-centralen i Björneborg och Satakunta distrikt tillsammans till att de familjer som förlorat egendom ersattes med förnödenheter ur centralens sortiment. Kontti-kedjan är en betydande aktör för att kombinera arbete och utbildning. Till exempel i Kontti i Uleåborg inleddes ett sysselsättningsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden. Målet med projektet är att förbättra de arbetslösa ungdomarnas yrkeskunskaper i trakten genom att erbjuda tillfälle att avlägga yrkesexamen eller delexamen i försäljning vid sidan av arbetet. Kontti-återanvändningskedjan utger över sin verksamhet varje år ett separat socialt bokslut. Kontti-centralernas omsättning Blodtjänst sammanställer över sin verksamhet årligen en separat publikation, Årsberättelse. Kontti Kontti-kedjan utvidgades till Åbo Återanvändningskedjan Kontti öppnade sitt nyaste och nionde varuhus i Åbo i augusti. Målet för kedjan är att skaffa medel till Röda Korsets hjälparbete här hemma och ute i världen. Kontti-centralerna säljer varor som har skänkts till Röda Korset. Euro 7000000 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 1000000 0 5 774 207 4 907 348 4 558 908 2009 2010 2011 7
De ungas skyddshus Röda Korset drev fem skyddshus för ungdomar i Finland. Skyddshusen ligger i Helsingfors, Vanda, Esbo, Tammerfors och Åbo. Familjerumsverksamheten innebar öppet arbete på skyddshuset. Stöd till de ungas självständighet erbjöds i Helsingfors, Tammerfors och Vanda. I Åbo ordnades snatterisamtal med ungdomar under 15 år, som åkt fast i stadens butiker, och med deras föräldrar. I Åbo organiserades också familjerådslag som är en social modell för att lösa problem hos barnskyddets kunder. Vänverksamheten i skyddshusen var i regel en form av gruppverksamhet. Syftet var att erbjuda de unga sociala kontakter, öka deras välmående och förebygga ensamhet och utslagning. Den unga kan också få en personlig vän, stödperson eller fadder på skyddshuset. Frivilliga från skyddshusen jourar två gånger i veckan på kriscentret Tukinet (tukinet.net) som mentalvårdsbyrån i Vammala-Huittinen upprätthåller på webben. Det totala antalet servicedygn inom krishjälpen, familjerumsverksamheten och stödet till de ungas självständighet var 29 605. Servicedygnen minskade jämfört med rekordåret 2010 (32 272) och var i nivå med år 2009. Antalet ungdomar sjönk något och var sammanlagt 775. Kundrelationerna däremot var 903 i antal, vilket förklaras av att 128 unga fortsatte till exempel efter krisövernattningen i öppet arbete eller som kund inom självständighetsstödet. Strax under hälften av ungdomarna angav som orsak till sin ankomst problem och konflikter i hemmet. De som sökte sig till skyddshuset på grund av psykproblem var likt året innan nio procent medan 14 procent kom till följd av bostadslöshet. I skyddshusen arbetade sammanlagt 236 frivilliga. Antalet växte under året och uppgifterna var mer varierande. Nya partnerskap etablerades aktivt. I och med projektet Gemensamt ansvar hade projektorganisationerna ett tätt riskomfattande och lokalt samarbete i Helsingfors, Åbo, Kuopio och Uleåborg för att utveckla vänverksamheten bland de unga. Utvecklingsverksamhet Organisationens verksamhet utvecklades på bred front. Webbsidorna förnyades och i samma veva skapades en helt ny lösning för organisationens frivilliga, extranätet RedNet. Med hjälp av det kan man förbättra det stöd frivilligverksamheten behöver och ta i bruk nya verktyg i fortsättningen. Under året utreddes behoven och alternativen för ett nytt ekonomisystem och inleddes arbetet med att förenhetliga och centralisera tjänsterna inom löneadministration. Processerna inom reseadministration utvecklades likaså genom en omläggning av datasystemet. Styrelsen tillsatte en arbetsgrupp för att utveckla ledarskapssystemet inom organisationen. Den målbild och de krav som ställdes på ledarskapssystemet beskrevs. Roll- och uppgiftsbeskrivningarna för den operativa ledningen och för cheferna på olika nivåer förnyades för att stödja utvecklingen av chefskapet. Ledarskapssystemet i sin helhet utvecklas stegvis fram till följande stämma. Utvecklingen av modellen för organisationsstöd dryftades på ett allt mer övergripande plan. Uppnåendet av målen i strategin avgör framdeles i allt högre grad hur stödet kommer att riktas till de olika enheterna. Meningen är att verksamhetsplaneringen ska omfatta planering av både verksamheten och ekonomin som helhet. Målen och de centrala måtten för verksamheten fastställs så att planeringen, genomföringen och uppföljningen blir flexiblare. På sommaren 2011 togs fram ett projekt för att utveckla processerna och verksamhetssätten inom löneadministration och i så hög grad som möjligt automatisera, standardisera och effektivisera dem. De effektiva verksamhetssätten skapar utrymme för kapacitetsuppbyggande för löneadministrationen. Det andra målet för projektet är att centralisera hela löneadministrationen inom organisationen i ett enda löneteam. Utvecklingen tog en god början och framskrider med fart. Distrikten har visat stort intresse för de centraliserade lönetjänsterna. På våren togs i bruk det nya reseräkningssystemet M2 som gör det möjligt att hantera reseräkningar på webben. På rekrytering av månadsgivare satsades i allt större utsträckning. Månadsbidragen är av central betydelse för organisationens medelsanskaffning och metoden utvecklas också framöver. 8
Riskhantering Osäkerheten i den globala ekonomin syntes också i planeringen av Röda Korsets verksamhet. Förskjutningen av den ekonomiska tyngdpunkten från utvecklade länder till tillväxtmarknaderna har medfört betydande förändringar som man tillsvidare inte ännu ens kunnat överblicka. Den vid stämman godkända strategin innehöll ett ekonomiskt stabiliseringsprogram för centralbyrån. Den strukturella obalansen i centralbyråns ekonomi rättas till under åren 2012 2014 genom att förbättra det operativa resultatet med 1,5 miljoner euro. Obalansen har ackumulerats under en rad år, då centralbyrån finansierade sina löpande verksamhetskostnader med kapitalinkomster av engångskaraktär. I en osäker omvärld har organisationen tagit till sådana metoder som den själv kan påverka. Eftersom vi inte kan förvänta oss någon nämnvärd ökning av intäkterna under de närmaste åren, balanseras ekonomin med hjälp av kostnadsnedskärning. Under året började man utreda hur ekonomin kunde balanseras, vilket ledde till samarbetsförhandlingar enligt lagen om samarbete på centralbyrån i januarifebruari 2012. Målet var att spara 1,1 miljoner euro per år. Till fullo syns effekterna först från och med år 2014. För att uppnå balans i centralbyråns ekonomi bildade samarbetsparterna en uppföljningsgrupp bestående av centralbyråns samarbetsdelegation. Stabiliseringsprogrammet kräver ännu ytterligare besparingar år 2013 och 2014 om man inte lyckas stärka internfinansieringen. Organisationens anseende och pålitlighet har varit utsatt för prövning dels på grund av oklarheterna i konsulttjänster på Blodtjänst, dels på grund av förskingringen i Västra Finlands distrikt, vilka båda också kommit ut i offentligheten. Styrelsen och dess revisionsutskott har aktivt deltagit i utredningen av incidenten på Blodtjänst. Ärendet är som bäst under åtalsprövning (mars 2012). Gärningen i Seinäjoki har lett till polisutredning och även här väntas åklagaren fatta beslut under våren 2012. Styrelsen beslutade i februari 2012 att utföra en granskning av de interna kontrollerna. Revisionsutskottet gav sin rapport om granskningsresultaten med förslag till fortsatta åtgärder för styrelsen på våren 2012. Vid utvecklingen av ledarskapssystemet tas också fasta på roll- och ansvarsfördelningen mellan de olika enheternas beslutsorgan och den operativa ledningen. Då kan man precisera och ge instruktioner i frågor kring ekonomi, administration och intern övervakning. I placeringsstrategin som har godkänts av styrelsen slås fast den strategiska allokeringen, de taktiska fluktuationsintervallerna och riskhanteringsprinciperna för de olika förmögenhetsslagen i organisationens placeringstillgångar. Centralförvaltningens värdepappersegendom förvaltas av fyra, genom en upphandlingsprocess valda förvaltare enligt avtal om diskretionär förvaltning. Placeringsfastighetsandelen som vid bokslutsögonblicket var 46 procent av de totala placeringstillgångarna sköts på egen hand. Placeringsverksamheten övervakas av en placeringskommitté som tillsatt av styrelsen arbetar under generalsekreterarens ledning. Inom internationell hjälpverksamhet vidtas inga skyddsåtgärder för valutakursrisker, eftersom besluten om hjälp fattas i bokföringsvaluta. Organisationens långfristiga finansieringslån innehåller inga avvikande finansieringsvillkor och för att hantera ränterisken har en del av lånekapitalet ändrats med ränteswapkontrakt till lån med fast ränta. Organisationens anseende och det allmänna förtroendet för dess verksamhet är grundvalen för Finlands Röda Kors. Centrala element i riskhanteringen är dessutom fortfarande utvecklingen av medlemsantalet, frivilligverksamheterna och antalet aktiva frivilliga. Ekonomi Centralförvaltningens bokföringsmässiga överskott för redovisningsperioden var 2,6 miljoner euro. Överskottet förklaras främst av överlåtelsevinst på 11,2 miljoner euro som uppkommit vid försäljning av fastighet på grund av tilläggspensionsarrangemanget. I bokslutet ingår även kostnader av engångskaraktär på 2,1 miljoner euro till följd av pensionsarrangemanget. Utan engångsposterna hade centralförvaltningen operativa resultat varit klart under budget. År 2011 var dystert vad placeringsverksamheten beträffar. Intäkterna utan den nämnda överlåtelsevinsten bestod i huvudsak av hyresintäkter från fastigheter. Frånsett tilläggspensionskostnaderna av engångskaraktär är kostnadsutvecklingen i organisationen moderat. Utan engångsposterna hade underskottet i ordinarie verksamheten varit mindre än året innan. Centralbyråns köp av externa tjänster har varit större än planerat men å andra sidan har de varit nödvändiga eller motiverade med tanke på verksamheten. Dessutom har räkenskapsperioden uppvisat motsvarande överskott av engångskaraktär, vilket har räckt för att finansiera tjänsterna. Försäkring av tilläggspensionsansvaret I Finlands Röda Kors pensionsstadga har slagits fast hur organisationen ska komplettera pensionsskyddet för personer som omfattas av stadgan. Principen har varit att ge personalen ett sådant pensionsskydd som motsvarar pensionsförmånerna hos staten. Pensionsstadgan stängdes för nya arbetstagare 1.1.1993. Organisationen började redan år 2009 utreda hur man på bästa sätt kan ordna tilläggspensionsskyddet. Detaljerna analyserades av en arbetsgrupp som bestod av representanter för förmånstagarna och arbetsgivaren och av branschsakkunniga. 9
På fullmäktiges framställning beslutade styrelsen vid sitt möte 12.5.2011 att efter konkurrensutsättning försäkra pensionsstadgn i ett livförsäkringsbolag vid årets slut. Det beräknade pensionsansvaret på 42,7 miljoner euro per 1.1.2012 överfördes på försäkringsbolaget (Blodtjänst 31,9 mne, centralbyrån 5,6 mne och distrikten 5,2 mne). Enligt avtal mellan centralbyrån och distrikten bokfördes bara halva pensionsansvaret som slutlig kostnad för distrikten. Centralbyrån finansierade beloppet som räntefri skuld för distrikten enligt finansieringsavtalet. Tidigare har ansvaret för tilläggspensionerna exceptionellt noterats enbart i centralförvaltningens bokföring, fastän det även innehåller distriktens pensionsskuld. I samband med pensionsarrangemanget har distriktens andel av pensionsansvaret behandlats i centralförvaltningen som finansiell fordran som i distriktens bokföring avskiljts från eget kapital som finansiell skuld genom korrigeringsförfarande avseende bokföringen under tidigare redovisningsperioder. Pensionsansvaret ökade år 2011 med två miljoner euro och i det ingick den årliga pensionstillväxten, de indexbundna förhöjningarna och försäkringsbolagets rabatter. Framdeles stiger de försäkrade förmånerna såväl till följd av försäkringsbolagens förhöjningar som de försäkrades egna placeringsbeslut. Förutom engångspremien innehöll försäkringsbeslutet också separata tilläggspensionshöjningar år 2013 och 2014 på sammanlagt 2,1 miljoner euro, vilket bokfördes som kostnad i bokslutet för år 2011. Beskattningspraxisen för den typ av produktförsäljning som FRK idkar har delvis justerats under redovisningsperioden. FRK har enligt skatteförvaltningens regler på eget initiativ momsbelagt en del av sin produktförsäljning från början av år 2011 och i inkomstbeskattningen självmant uppgett motsvarande produktförsäljning som skattepliktig näringsverksamhet redan för skatteåret 2010. Denna justerade skattepraxis för produktförsäljningen har ingen nämnvärd ekonomisk inverkan på FRKs verksamhet. På det hela taget har centralförvaltningen en solid ekonomi. De största förändringarna i balansräkningen hänför sig till försäkrandet av tilläggspensionsskyddet. För att finansiera pensionsarrangemanget tog organisationen ett lån på 32 miljoner euro från ett finansieringsinstitut. Lånet ska framdeles förminskas genom försäljning av fastighetsegendom. De övriga centrala förändringarna i balansräkningen beror på värdeförändringar i placeringstillgångar. År 2012 har ekonomin kommit igång i goda tecken speciellt inom placeringsverksamheten. Greklands skuldhantering har åtminstone fått en tillfällig lösning och kursutvecklingen för de olika förmögenhetsslagen har under de två första månaderna varit kraftigt positiv. Med tanke på den ekonomiska tillväxten och utvecklingen av placeringsverksamheten väntas året dock fortfarande vara svagt samtidigt som det finns många osäkerhetsfaktorer i utvecklingen. För att kunna förverkliga stämmans operativa och ekonomiska mål måste samarbetet intensifieras, verksamhetssätten förnyas och prioriteringarna i verksamheten ständigt granskas särskilt på centralbyrån efter de avslutade samarbetsförhandlingarna. Distrikt och avdelningar upprättar egna bokslut Finlands Röda Kors är en offentligrättslig förening vars verksamhet är baserad på lag och förordning om detsamma. I förordningen har distrikten och avdelningarna särskilt fastställts som egna juridiska personer. Sålunda upprättar de egna bokslut över sin verksamhet. Rödakorsinstitutionerna däremot Blodtjänst, Kontti och De ungas skyddshus är juridiskt en del av centralförvaltningen. Deras verksamhet ingår i centralförvaltningens bokslut. 80000 70000 75315 67062 70122 Intäkter (1 000 euro) 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 21045 23274 22695 16624 16665 11833 9131 10177 8162 9830 8224 6817 6000 3647 3163 2999 3254 3098 2217 2904 2964 2620 2882 2244 2768 3025 3173 Blodtjänst UM- Placeringar RAY- Katastrof- Övriga Övriga Produkt- Ersättningar Medlemsavgifter understöd understöd fonden intäkter understöd marknads- från stat och övriga bidrag föring och kommun 2009 2010 2011 10
Kostnader (1 000 euro) 80000 75784 72583 70000 68009 60000 50000 40000 40853 40184 37282 30000 20000 17956 19807 23362 10000 0 3711 3830 5382 2428 2337 2344 Blodtjänst Organisation inomlands Organisation utomlands Kontti-kedjan Skyddshusen 2009 2010 2011 Personal I mars företogs en personalenkät. Svarsprocenten på centralbyrån var 75. Nöjdheten bland de anställda på centralbyrån hade minskat jämfört med föregående enkät. Ledningen behandlade undersökningsresultaten och åtgärderna för att öka nöjdheten vid flera möten. Resultaten diskuterades också i teamen. Generalsekreteraren gick genom resultaten och de planerade åtgärderna tillsammans med personalen. Där utveckling mest efterlyses var avlöning, samarbete på alla nivåer, lyhördhet för personalen, förändringsberedskap, förtydligande av målen och riktningen för arbetet samt introduktion. Nöjdast är de anställda med att få höra till organisationen, med det motiverande och meningsfulla arbetet, med möjligheterna att kunna påverka sitt arbete och med jämställdheten i organisationen. Resultaten bidrog till att bland annat planeringssystemet som bottnar i samarbete delvis förnyades. Meningen var att målsättningarna för arbetstagarna klarläggs gemensamt och teamvis. Därför förnyades även utvecklingssamtalssystemet. Reglerna för mobbning och trakasserier omarbetades och intranätsidorna med personalärenden byggdes upp på nytt både till strukturen och innehållet. För att förtydliga ledningens och chefernas roller reformerades verksamhetsdirektörernas och teamledarnas uppgiftsbeskrivningar som sågs över i en gemensam arbetsverkstad. Sjukfrånvaroprocenten på centralbyrån har sjunkit betydligt de senaste åren. År 2011 var den nere i 2,5 procent. Antalet anställda på centralbyrån har pekat på en svag nedgång sedan år 2009. Även Tusen euro Personer omsättningen bland de fastanställda har varit mycket liten, under 4 procent. Därigenom undviker man de extra kostnader som omsättningen orsakar men å andra sidan sker det inte heller någon förnyelse. Av centralförvaltningen utbetalda löner och arvoden Löner och arvoden Bikostnader Anställda inom centralförvaltningen 2011 2010 2009 Centralbyrån 156 172 174 Blodtjänst 590 603 610 Kontti 42 31 31 De ungas skyddshus 42 44 48 Centralbyrån sammantaget 2011 2010 2009 34 621 627 35 001 534 33 053 741 16 582 758 11 496 371 11 122 742 830 850 863 11
Framtidsutsikter Arbetet på att omsätta den i Lahtis godkända strategin till verklighet har först tagit sin början. Stämmans strategiska mål och utvecklingsområden stöder prioritering av verksamheten, fokusering på gemensamma uppdrag och begränsning av utvecklingsområdena till gemensamt fastställda gebit. Betydelsen och behovet av frivilligverksamhet i det finländska samhället ökar. Människornas välmåga och tryggheten i vardagen faller tillbaka på välfärds- och hälsovårdstjänsterna men det frivilliga stödet och hänsynsstagandet spelar en allt viktigare roll. Frivilligverksamheten och talkotraditionen representerar sådana sociala värden som människorna gärna omfattar. Röda Korset ger en utmärkt plattform till alla dem som är intresserade av humanitär verksamhet och som vill vara med och stärka gemenskapligheten. Organisationen erbjuder påverkansmöjligheter för olika slags människor som delar samma värden. De frivilliga och stödjarna väntar sig att Röda Korset allt modigare tar ställning och verkar för utsatta och behövande människor. De frivilliga hoppas att deras kunskaper och erfarenheter om behoven i vardagen kommer allt tydligare fram i Röda Korsets ställningstaganden. Förväntningarna på stöd och hjälp från organisationen ökar på alla samhällsområden snabbare än man hinner möta behovet. Efterfrågan på kortvarig, lättillgänglig och professionellt stödd frivilligverksamhet ökar och det ställer krav på strukturerna och verksamheterna i traditionella organisationer. De frivilligorganisationer som erbjuder öppet, flexibelt och multidisciplinärt stöd kan också i framtiden tillgodose såväl aktörernas som de behövandes behov. Den tekniska utvecklingen skapar nya former och nätverk för frivilligarbetet. De nya möjligheter som därmed öppnas är dock tillsvidare så gott som outnyttjade i organisationerna. Röda Korset har ett utmärkt läge att bli den ledande frivilligorganisationen, eftersom det fortfarande har ett tätt nät av avdelningar med goda aktionsmöjligheter för alla åldersgrupper. Att förenhetliga ekonomi- och stödfunktionerna i hela organisationen ger större effekt och garanterar samtidigt att kunnande och resurser i allt högre grad kan användas till att stödja de frivilliga och avdelningarna. Den traditionella organisationsverksamheten är i omvandling såsom samhället i övrigt. Den upplevs inte längre som lika tilldragande, däremot vill folk delta i välorganiserad frivilligverksamhet. Med tanke på Röda Korsets tillförlitlighet och trovärdighet är det viktigt att principerna för god förvaltning iakttas på alla förvaltningsnivåer inom organisationen. Såväl den kommande stadgereformen som utvecklingen av ledarskapssystemet går in på denna fråga. Röda Korsets kapacitet att hjälpa vid olyckor och katastrofer här hemma och ute i världen grundar sig på dess starka nät av lokalavdelningar och det internationella samarbetet. Tack vare detta är Finlands Röda Kors den ledande aktören inom humanitär hjälp. Erfarenheterna visar att vi snabbt kan reagera på lokala och regionala behov och svara på myndigheternas begäran. Målet är att öka människornas spontana hjälpvilja och öva på samarbete i händelse av katastrofer och olyckor. Den årliga Operation Hungerdagen är alltjämt Röda Korsets viktigaste riksomfattande insamling och övning för att öka Röda Korsets förmåga att mobilisera människor för samverkan. Hungerdagen erbjuder upplevelser av att hjälpa och delta och ger organisationen mer egna resurser för att kunna bistå. Organisationens särställning som myndigheternas medhjälpare kräver också i fortsättningen att Röda Korset förstärker sin beredskap. Dessutom ställer den nya administrativa indelningen av räddnings-, social- och hälsovårdsförvaltningarna Röda Korsets strukturer och interna samarbete på prov. Den största frågan inom utlandsverksamheten är hur vi med begränsade resurser kan möta alla behoven. Finlands Röda Kors har byggt upp ett effektivt och snabbt system för sina internationella hjälpinsatser. Tack vare katastroffonden, logistikcentralen i Kalkku och de utbildade hjälparbetarna kan vi bistå vid katastrofer runt om i världen. Reaktionsförmågan förbättras ytterligare av de goda partnerskapen framför allt med utrikesministeriet och EU:s kontor för humanitär hjälp. Att hjälpa offren för långlivade dolda katastrofer kräver aktiv medelsanskaffning och kommunikation. I långsiktigt utvecklingssamarbete prioriterar Finlands Röda Kors etablering av partnerskap med de nationella föreningar som vill förstärka beredskapen, den lokala kompetensen och hälsovården. På grund av de växande behoven och de begränsade resurserna måste vi i allt större utsträckning vara med och samorda den internationella hjälpen och befästa partnerskapen inom Röda Korset och Röda Halvmånen. En solid ekonomi och medelsanskaffning är det centrala för Röda Korsets verksamhet. Forskarna, medlemmarna och finansiärerna väntar på uppgifter om hur egendomen har förvaltats och på vilket sätt verksamheten berört människors liv. Behovsanpassningen förutsätter att medelsanskaffningen konsolideras och att hela organisationens ekonomi utvecklas. För Finlands Röda Kors ekonomi är det livsviktigt att privatpersonerna litar på Röda Korset och att organisationen har partnerskap med Penningautomatföreningen, utrikesministeriet, de övriga ministerierna, EU och företagsvärlden. Att hitta nya finansieringskällor i synnerhet för arbetet här hemma kräver internt samarbete och förtydligande av programmen. 12
Röda Korset och miljön Finlands Röda Kors belastar inte miljön mer genom sin verksamhet än vad de organisationer gör som sysslar med typiskt kontorsarbete, och inte utgör frivilligverksamheten heller någon betydande risk för miljön. Visserligen kräver samordningen och styrningen av en medborgarorganisation med en centralbyrå, tolv distrikt och över 500 lokalavdelningar många gemensamma möten och mycket resande, och därför är det skäl att uppmärksamma den belastning som bilismen medför. Organisationen har inget särskilt miljöprogram men Blodtjänst och återanvändningskedjan Kontti följer sina egna regler. Blodtjänst tillämpar praktiska lösningar från läkemedelsindustrin bland annat vid behandlingen av engångsmaterial. Kontti-kedjan är en betydande aktör när det gäller återanvändning av varor, såsom kläder, möbler, kärl, hemtillbehör, sportartiklar, och även återvinning av begagnade kläder. Röda Korset utvecklar sin interna kommunikation med en extranättjänst som väntas minska behovet att posta och trycka material under de kommande åren. Video- och internetförhandlingarna begränsar i sin tur mötesresandet. 13
Hjälp till dem som hade det svårt här hemma Vänverksamheten blev mer nyanserad Uppskattningsvis var femte finländare lider av ensamhet och det återspeglades i efterfrågan på Röda Korsets vänverksamhet. Den mångsidiga verksamheten nådde ensamma människor av olika ålder och ursprung. Framför allt utvecklades vänverksamheten bland ungdomar på många orter. Vänverksamheten kulminerade på alla hjärtans dag, då de 160 Vänskap ger glädje-evenemangen lyfte ensamheten och vänverksamheten i blickpunkten. Trots den stränga kölden besökte en stor mängd människor runt om i landet de roliga tillställningarna. Det påtagliga firandet av vändagen väckte människornas intresse för verksamheten och det syntes som en uppgång i antalet vänkurser. Personer 7950 7900 7850 7800 7750 7700 7650 7600 7550 7500 7450 7400 7578 Frivilliga i vänverksamheten 7744 7881 2009 2010 2011 Utsatthetsprojekten resulterade i glädje och stöd På olika håll i Finland togs fram utsatthetsförebyggande projekt av olika slag. Projekten genomfördes av Röda Korsets lokalavdelningar och de baserade sig på de lokala behoven. Det kunde till exempel handla om rekreationsverksamhet för invandrare eller äldre eller om stöd för ungdomar. Projekten finansierades med bidrag ur katastroffonden. bidrog till att öka de ungas kunskaper och färdigheter i närståendevård och växelverkan mellan olika generationer. Intresset för första omsorgen och psykiskt stöd ökade Behovet av första omsorgen och psykiskt stöd i samhället har blivit större. För olika uppdrag inom första omsorgen och psykiskt stöd finns en efterfrågan på frivilliga. Frivilliga behövdes under året vid flera eldsvådor, efterspaningar och olyckor. De frivilligas intresse för att lära sig om uppdragen inom första omsorgen kom fram under Frivilliga räddningstjänstens grundkurs. Förutom kurser ordnades också allt fler övningar. De unga gavs psykiskt stöd på grund av olyckor och andra speciella situationer på kris- och chattsajten (www.tukinet.net). Sajten öppnades under året två gånger: först i samband med jordbävningen och tsunamin i Japan och sedan till följd av massakern i UtØya. Sajten var bägge gångerna tillgänglig under tre kvällar. Tukinet erbjöd tillfälle att tala i förtroende och trygghet. De unga fick hjälp på forumet av stödpersoner från De ungas skyddshus. Personer 600 500 400 300 200 Hjälptagare i plötsliga olyckor inom landet vid vilka avdelningarna och distrikten bidragit med hjälp 346 500 401 Röda Korset hittade fram till tusentals närståendevårdare Tack vare stödverksamheten för närståendevårdare nådde Röda Korset under året tusentals närståendevårdare. Också nya frivilliga gick med i stödverksamheten. 100 0 2009 2010 2011 För närståendevårdarna erbjöds frivilligledd gruppverksamhet, rekreation och utbildning. Stödverksamheten för närståendevårdarna var öppen för alla som vårdar sin anhörig eller närstående. Med hjälp av effektivare kommunikation försökte man även nå de närståendevårdare som inte omfattades av det kommunala stödnätet. Under året startades en ny kurshelhet för närståendevårdare Hyvinvointia arkeen (Må bra i vardagen). Studerande inom social- och hälsobranschen erbjöds under året en kurshelhet i närståendevård och organisationsverksamhet. Samarbetet med läroanstalterna Personer 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Aktiva frivilliga i verksamheten 163 157 126 106 107 77 2009 2010 2011 Regelbundet Sporadiskt 14
Larmuppdrag St. 230 225 220 215 210 205 200 195 190 185 180 175 170 165 160 155 150 145 140 135 130 125 120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 166 71 219 214 80 77 72 53 10 7 2 1 1 2 2 1 16 37 2 2009 2010 2011 Efterspaning Första omsorgen (psykisk första hjälpen, eldsvådor etc.) Trafikolycka Markbrand Annan hjälpsituation Beredskapslarm Miljöolycka Vapepas efterspaningar samlade tiotals intresserade Frivilliga räddningstjänsten fick stort utrymme i riksmedierna. I Birkaland försvann en ung flicka på sensommaren, och polisen larmade i ett tidigt skede Vapepa för att leta efter den försvunna. Flickan hittades till slut drunknad i en liten sjö. Händelsen fick stor uppmärksamhet och i Vapepas efterspaningar deltog många vanliga medborgare som ville ge en handräckning till den försvunnas familj. Tiotals medhjälpare ville få utbildning i efterspaning och gå med i Vapepas verksamhet. larmgrupperna tillsammans med räddningsverket elbolagets linjefel. Samarbetet med bolaget var det första i sitt slag och det fick ett stort tack. Myndigheterna uppmärksammade Vapepa i allt högre grad. Verksamheten och beredskapen presenterades aktivt för myndigheterna så att de vid behov kommer ihåg att larma Vapepa till hjälp. På julannandagen svepte en kraftig storm över södra Finland med bland annat elavbrott som följd främst i Egentliga Finland, Satakunta och Södra Savolax. Vapepas larmgrupper i skärgården kartlade läget för de äldre som var utan el. I Södra Savolax lokaliserade 300000 Hjälpen inom landet 250000 200000 0 0 80000 15500 24000 16000 150000 88148 136780 Euro 100000 134000 50000 0 92814 65204 25940 10290 0 0 2009 2010 2011 Tsunami Övriga stora olyckor Akut hjälp inom landet Utsatthetsförebyggande projekt Avdelningens egna medel *)Övriga stora olyckor år 2011: Sello 2 000, Jokela 3 940 ja Myyrmanni 20 000. Röda Korset gav sin hjälp vid branden som bröt ut i Åbo universitets centralsjukhus i september. Röda Korsets logistikcentral levererade 220 sängar, 200 liggunderlag och 400 filtar till de evakuerade. 15 Vesa-Matti Väärä
Klädhjälp i hemlandet Röda Korset levererade klädhjälp via sin Kontti-kedja till behövande här hemma. Människor som förlorat sitt hem i eldsvåda eller drabbats av mögelproblem försågs med kläder och andra förnödenheter. Finlands Röda Kors deltog i en stor beredskapsövning Röda Korset deltog i september i Barents Rescue 2011 i Luleå. Vid den gränsöverskridande övningen testades myndigheternas larmvägar samt räddningsberedskapen i ett påtänkt katastrofområde. Övningen samlade myndigheter och olika representanter för räddnings- och hälsovårdstjänsterna i Finland, Sverige, Norge och Ryssland. Populärt gummikörkort Hiv/aids-arbetet nådde med hjälp av radiokampanjer hundratusentals ungdomar och drygt 30 000 tog gummikörkort som är nätversionen av Röda Korsets kondomkörkort. Omkring etthundra frivilliga medverkade i drivarna för sexualhälsa. Röda Korset var med i sommargummikampanjen och frivilliga gick runt på flygplatsen och i hamnar och talade för säker sex. De frivilliga jourade dessutom på Pluspunkterna och under den riksomfattande telefoninsamlingen. Pluspunkterna och den riksomfattande hjälpande telefonen gav stöd och råd i frågor kring hiv och aids. I Finland konstaterades färre fall av hiv-smitta än tidigare. Finlands Röda Kors bidrag till krisövningen var runt 50 deltagare och ett evakueringssjukhus. Sjukhuset som kan vårda 20 patienter åt gången sattes upp på Kallax flygplats i Luleå. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) ansvarade för underhållet i samband med evakueringsflyget under övningen och Finlands flygvapen för själva flyget. Övningens teman berörde även social- och hälsovårdsministeriet, utrikes- och försvarsministerierna och räddningsverket. På Ilosaarirock kunde man ta kondomkörkort under ledning av frivilliga. Alejandro Lorenzo Andreas von Weissenberg Vid beredskapsövningen Barents Rescue övades i att sätta in evakueringsflyg. Större behov av missbruksrådgivare Den snabba livsrytmen och den press som framför allt de unga känner i arbets- och studielivet kom fram i missbruksarbetet. För de frivilliga erbjöds en mängd uppgifter av olika slag, när en del ungdomar tog sin tillflykt till droger för att kompensera sitt illamående. Många av de missbrukare som kom i kontakt med frivilliga var i stort behov av samtalshjälp. De frivilliga missbruksrådgivarna var vid redovisningsårets slut 534 till antalet. De frivilliga jourade vid sommarfestivalerna och besökte bland annat skolorna för att informera om riskerna med berusningsmedel och för att erbjuda samtalshjälp. Sju grundkurser och tre riksomfattande fortsättningskurser i missbruksarbete ordnades. Dessutom fick Röda Korsets första hjälpengrupper, vännerna och närståendevårdarna utbildning kring temat. St. 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Besöken i hälsorådgivningar 7464 6130 4800 2009 2010 2011 Närmare femtio hälsorådgivningar De avgiftsfria rådgivnings- och hälsovårdstjänsterna utnyttjades flitigt i synnerhet av den åldrande befolkningen. I kommunerna tjänade rådgivningarna som ett komplement till hälsovårdstjänsterna tack vare den lätttillgängliga rådgivnings- och gruppverksamheten. Samarbetet med myndigheterna löpte och på många orter var Röda Korsets hälsorådgivning en välkommen samarbetspartner. Antalet hälsorådgivningar under året var 48. 16
Blodgivarna gav hjälp till över 50 000 patienter Blodgivning är ett enkelt och populärt sätt att hjälpa en medmänniska konkret. År 2011 gav 154 000 människor blod i Finland och antalet blodgivningar var 269 000. Av dem var 13 procent förstagångsgivare, vilket är en bra nivå med tanke på kontinuiteten bland givarkåren. Blodgivningarna räckte till för att trygga patienternas behov och under året förekom inga allvarliga situationer där det skulle ha rått brist på blod. Blodpreparaten var till hjälp för över 50 000 människor. Arbetet med att förnya modellen för produktion av blodpreparat fortsatte på Blodtjänst. Servicen till sjukhusen under nätter och veckoslut effektiverades och sållningsundersökningarna för infektioner i det donerade blodet tidigarelades. Utvecklingen motsvarade kundernas förväntningar och bidrog till att vården av patienter blev smidigare. Förmedlingen av stamcellstransplantat ökade betydligt. Via Benmärgsgivarregistret förmedlades 134 transplantat. Den intensifierade verksamheten förklaras av Blodtjänsts internationella datasystem som öppnat en förbindelse i realtid till registren i 14 länder. Benmärgsgivarregistret i Finland hade drygt 20 000 medlemmar. Blodtjänst tog fram ett projekt för att få fler medlemmar, speciellt unga män till registret. Den nya cellproduktionscentralen i Blodtjänstcentret i Stenhagen togs i bruk i slutet av året. Blodtjänst medverkade även i ett biobankprojekt där vävnadsprover som samlas in av Hucs hematologiska klinik behandlas för kommande forskning. Givare 274000 273000 272000 271000 270000 269000 268000 267000 266000 Alla blodgivningar 272811 270913 268734 Allt fler sysselsatta Röda Korset var en av de betydelsefullaste sysselsättarna bland organisationerna i Finland. Organisationen erbjöd sysselsättningsplatser i sina Kontti-centraler och lokalavdelningar runt om i landet för sammanlagt 1 610 personer under året. Kontti-centralen i Uleåborg genomförde ett sysselsättningsförsök där den sysselsatta vid sidan av arbetet avlade yrkesexamen i försäljning. Projektet finansierades av Europeiska socialfonden. Projektet Työaskel stödde sysselsättarna med varierande utbildning. De anställda och de frivilliga cheferna fick utbildning i mental hälsa, projektstyrning och anställningsfrågor. 600000 500000 2009 2010 2011 436282 Kunder 476943 504076 400000 300000 200000 100000 0 2009 2010 2011 Blodtjänsts bildarkiv Mer än 150 000 frivilliga gav blod. Kontti-centralerna sysselsatte under året 987 personer. Sanna Räsänen 17
Arbetet för kulturell mångfald lockade nya frivilliga Den mångkulturella frivilligverksamheten fortsatte växa. Fler frivilliga gick med för att utveckla den mångkulturella närmiljön. De tjänstgjorde inte bara som vänner till inflyttade utan arrangerade också boendehjälp, klubbar och kurser samt drev internationella klubbar. Skolsamarbetet ökade på olika håll i landet. Man arrangerade lättbegripliga grundkurser i vänverksamhet för elever med invandrarbakgrund och hänvisade dem sedan till avdelningarnas aktiviteter. Erfarenheterna av detta var goda. Kampanj mot rasism Ökningen av hatretoriken och de rasistiska attityderna var märkbar i det finländska samhället och vardagsverklighet för människor med annorlunda bakgrund. Röda Korset agerade intensivt mot rasism och diskriminering genom sin antirasistiska marskampanj. Både avdelningarna och distrikten arrangerade evenemang; somliga organiserades i samverkan med andra aktörer. Evenemangen var cirka hundra till antalet. Distrikten gav utmärkelsen Fördomsfri föregångare till personer och instanser som brutit en lans för likabehandling. På grund av förändringarna inom lagstiftning och förvaltning informerade och vägledde Röda Korset aktivt de lokala aktörerna om de nya reglerna. En viktig omställning var att staten från och med 2011 bekostade inresan enbart för familjemedlemmarna till kvotflyktingar. Antalet efterforskningsfall har under de senaste fyra åren tredubblats. Sammanlagt behandlades 385 fall där man letade efter 1016 familjemedlemmar, och 42 rödakorsmeddelanden förmedlades. Påverkansarbete för familjeåterförening Inom påverkansarbetet var det viktigaste målet att trygga familjeåterföreningen för flyktingar. Med tanke på regeringsförhandlingarna utarbetade Röda Korset ett ställningstagande om detta samt arrangerade en diskussion för de viktigaste aktörerna inom området. På hösten författade Röda Korset tillsammans med andra organisationer som utförde flyktingarbete en promemoria samt arrangerade en presskonferens. Dessutom hölls ett gemensamt seminarium för flyktingorganisationerna om ansvarsfördelningen inom EU med avseende på det europeiska asylsystemet. Man utförde också attitydarbete som ett inslag i den mångkulturella frivilligverksamheten. SPIRIT-projektet, som finansieras av Europeiska flyktingfonden, har i tre års tid haft som särskilt mål att påverka attitydklimatet och öka kommunernas villighet att ta emot flyktingar. Under projekttiden, som upphörde i slutet av året, stöttades också utvecklingen av den integrationsfrämjande verksamheten inom avdelningarna. Mottagningen av flyktingar och asylsökande fortsatte Antalet asylsökande fortsatte att minska. Organisationen drev elva förläggningsenheter avsedda för vuxna samt några enheter för minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare. På grund av myndigheternas beslut att skära ner antalet asylsökande minskades antalet platser på förläggningarna och i slutet av året lades enheten i Pemar ned. Centralbyrån samordnade på Helsingfors-Vanda flygplats mottagningen av anländande kvotflyktingar och hade en aktiv grupp frivilliga som sitt stöd. Röda Korset tog emot 584 kvotflyktingar som kommit till Finland. Röda Korset arrangerade också utifrån ett avtal som ingåtts med Migrationsverket resor till Finland för familjemedlemmar till flyktingarna. Totalt anlände 130 familjemedlemmar som omfattades av statsbidrag. Personer Personer 800 700 600 500 400 300 200 100 0 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Kvotflyktingar som Finlands Röda Kors tagit emot 724 5910 Asylansökningar 540 584 2009 2010 2011 4018 3086 2009 2010 2011 18
Första hjälpen-jouren gjorde en insats vid hundratals evenemang År 2011 grundades nya första hjälpen-grupper på olika håll i Finland, vilket vittnade om ett ökat intresse för första hjälpen-verksamheten. Sammanlagt 281 nya första hjälpen-jourhavande utbildades. Detta fyllde ett behov, för särskilt i de stora städerna behövdes synnerligen många första hjälpenjourer. På sommaren hade första hjälpen-grupperna jour på evenemang och festivaler runtom i Finland. I Åbo gav de evenemang som var relaterade till kulturhuvudstaden 40 nya tillfällen till jourtjänstgöring. Via Vapepa deltog första hjälpen-grupperna i 148 larmuppdrag. 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Första hjälpen-jourer och hjälptagare 15524 13721 13384 1998 2836 2516 2009 2010 2011 Jourer Hjälptagare Niklas Meltio FM i första hjälpen arrangerades samtidigt som stämman i Lahtis. Man tävlade om mästerskapet i olika serier: vuxna, ungdomar, 7 12-åringar och AO-par. 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Frösta hjälpen-grupper och frivilliga i dem 3206 3968 182 206 204 2009 2010 2011 Första hjälpen-grupper 3170 Frivilliga gruppmedlemmar Pistjourerna hjälpte drygt 2 000 personer De frivilliga pistjourhavandena hjälpte totalt 2 274 skidåkare i 19 skidcentra. En stor del av dem som får hjälp vid olyckor i pisten är mellan 10 och 15 år; vanligen gäller det knä-, handlovs- eller huvudskador. I cirka 300 fall ringde man nödcentralen och många av de skadade transporterades i ambulans till fortsatt vård. Första hjälpen-kurserna populära i företag och skolor Röda Korsets kunnande i första hjälpen var eftersökt, och under verksamhetsåret kom detta till synes i form av olika slags samverkan. Röda Korset samarbetade intimt med andra organisationer samt med företag och skolor. I samarbete med Finlands Hjärtförbund och Resuskitationsrådet i Finland inleddes ett projekt som gick ut på att registrera defibrillatorerna i Finland. Syftet är att öka allmänhetens, hälsovårdsproffsens och myndigheternas kunskaper dels om den basala hjärt-lungräddningen, dels om i vilken mån utrustningen för hjärtstart omspänner hela Finland. Entusiasmerade av samarbetet bad Hjärtförbundet Röda Korset om utbildning. Röda Korset utbildade 60 personer från förbundet. Det nya första hjälpen-program som är avsett för årskurserna 7 9 testades i några skolor. Målet är att programmet senast år 2014 ska vara infört i samtliga högstadieskolor i Finland. I samverkan med Nokia utarbetade Röda Korset illustrerade första hjälpen-anvisningar med muntliga kommentarer på tre språk att ladda ner i smartmobilen. I samråd med yrkeshögskolan Metropolia genomförde Röda Korset en kampanj om handtvättning. Den utmynnade i en internetapplikation med skolelever som målgrupp om vikten av att tvätta händerna. Sami Metsäranta (t. h.) och Jenna Terävä gav första hjälpen till skadade i Messilä skidanläggning. Runt 2 000 utförsåkare fick hjälp av Röda Korsets pistjourhavande. 19
Utbildarutbildning St. 500 475 450 425 400 375 350 325 300 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 138 139 88 496 260 448 293 228 19 0 6 6 4 0 10 0 0 6 Utbildarfortbildning i första hjälpen och hälsokunskap Symposium i första hjälpen och akutvård PPE-D-utbildning: basal hjärt-lungräddning Utbildarkurs i första hjälpen och hälsokunskap Trygghetspassutbildarutbildning Utbildarutbildning i livräddande första hjälpen 2009 2010 2011 Antero Aaltonen Inom utbildningen lärde man sig tillämpa de nya HLR-instruktionerna I slutet av år 2010 var uppgiften att införa de förnyade instruktionerna om hjärt-lungräddning en viktig sak på kurserna i första hjälpen. Basal hjärt-lungräddning och undervisning om detta togs upp på schemat på kurserna för utbildare i första hjälpen och hälsokunskap. Ända från början av år 2011 fick utbildarna både i grundutbildningen och i fortbildningen rätt att lära ut basal hjärt-lungräddning (kompressioner och inblåsningar samt tidig defibrillering). Materialet för utbildarutbildningen omarbetades med beaktande av de nya instruktionerna. Även nytt kursmaterial togs fram: Vesilläliikkujan ensiapukurssi, en kurs i första hjälpen för sjötrafikanter. 2009 2010 Röda Korset medverkade i uppdateringen av flera skolors säkerhetsinstruktioner med särskild fokus på första 2011 hjälpen. Arbetet med att granska artiklar och handböcker var mycket intensivt just på grund av uppdateringen av instruktionerna om HLR. Under våren arrangerades i Helsingfors det 16 symposiet på temat Första hjälpen och akutvård. Programmet fokuserade på hjärt-lungräddning: dels kvalitetssäkring, dels undervisning i HLR inom utbildningen i första hjälpen. I samband med symposiet arrangerades för utbildarna i första hjälpen och hälsokunskap en möjlighet att komplettera sina färdigheter som utbildare. På Trygghetspass-kurserna med företag som målgrupp var antalet deltagare större än tidigare. Centralbyrån skötte ända till slutet av året kundhanteringen i samband med passet. Utbildarna i första hjälpen visar hur man använder en halvautomatisk defibrillator. 20