LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18
1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende kvävedioxid och PM 10. Under 2009 har mätningar även utförts på PM 2,5 i ett projekt där kommunen, Skånes Luftvårdförbund och Länsstyrelsen i Skåne samarbetar. Med PM 10 avses partiklar med en diameter på mindre än 10 μm och med PM 2,5 menas partiklar med en diameter på mindre än 2,5 μm. Mätvärden saknas emellertid mellan den 15 december 2009 till och med den 3 februari 2010 på grund av ett sabotage mot mätutrustningen inne i sophuset på Storgatan. För att undvika onödigt bortfall av mätdata har det byggts en bod på utsidan av sophuset dit mätutrustningen är flyttad. Den 27 maj 2010 utfärdades en förordning om luftkvalitet (SFS 2010:477) där det anges att en miljökvalitetsnorm för PM 2,5 kommer 2015 att börja gälla så som den gör för PM 10 idag. 2 Metod Foto: Elisabeth Johansson 2.1 Provtagning av PM 10 och PM 2,5 med IVL:s veckoautomat Mätningen av partiklar har skett med IVL: s egenutvecklade veckoprovtagare som består av åtta stycken mäthuvud som är monterade på en skena. Mäthuvudet finns på utsidan av väggen och på insidan av huset finns en styrenhet till en provväxlare samt en stor pump. Bakom pumpen sitter en gasmätare. Efter sabotaget i december 2009 flyttades styrenheten och pumpen till en bod. Vilken partikelfraktion som avskiljs beror på provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret. Provtagningen sker dygnvis på varje huvud och rapporteras som dygnsmedelvärden (provbyte sker kl 00.00 svensk vintertid). Filtren skickas till IVL för analys. 2.2 Provtagning med diffusionsprovtagare för kvävedioxid Under provtagningen av kvävedioxid diffunderar gasen in genom ett stålnät som fungerar som ett mekaniskt skydd. Provplattorna sätts på undersidan av ett för vatten och vind skyddande lock. Dosorna byts ut en gång per månad och skickas till IVL för analys. 2
2.3 Mätstationens geografiska läge Mätstationen sitter ca 2,7 meter upp på en miljöstation (soprum) mitt emot Tivolihuset. Inom en närliggande radie från mätstationen går Storgatan där det finns bostäder, butiker och restauranger. Emissionskällor i mätstationens närhet och avståndet till dessa: 1. Höganäs AB som framställer pulveriserad järnmalm ligger ca 1 km nordväst om mätstationen. 2. Väg 111 går igenom tätorten i nord-sydlig riktning ca 300 m från mätstationen och trafikeras varje år av ca 8500 bilar per dygn. Väg 112 som går i nordlig riktning ansluter till väg 111 ca 500 m väster om mätstationen, trafikeras varje år av ca 9000 bilar per dygn. 3. Höganäs industrihamn ligger ca 1 km nordvästlig om mätstationen. Hamnen tar emot ca 100 fartyg per år. 4. Bostäder som använder sig av ved, olja eller pellets i uppvärmningssyfte. 3 Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar Miljökvalitetsnormer infördes i miljöbalken 1999 dels som ett juridiskt styrmedel för att uppfylla internationella, nationella, regionala och lokala miljömål och dels för att på ett smidigt sätt kunna genomföra befintliga och kommande EG-direktiv. Det övergripande målet är att varaktigt skydda människors hälsa och/eller miljön. Kommunerna är enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft skyldiga att mäta eller på annat lämpligt sätt bedöma om miljökvalitetsnormer överskrids inom kommunen. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. De flesta normerna för utomhusluft är så kallade skall-normer. Skall-normer finns idag för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen och partiklar (PM10). Skall normerna ska ange den miljökvalitet som bedömts vara godtagbar för skydd av människors hälsa. När det gäller skydd av miljön är kraven i en miljökvalitetsnorm lägre än de för skydd av människors hälsa. Dessa båda normer anger därför inte vad en god miljökvalitet innebär utan vad som bedömts vara godtagbart. Den andra typen av normer är bör-normer och ska eftersträvas. Idag finns bör-normer för marknära ozon och PM 2,5. Orsaken till att miljökvalitetsnormer även formulerats som bör normer kan vara att de nationella möjligheterna till att minska halterna är små, vilket är fallet för marknära ozon som till största delen transporteras in från områden utanför Sverige. Till EU:s ramdirektiv för luftkvalitet (dir 96/62/EG) finns ett fjärde och sista dotterdirektiv (dir 2004/107/EG) om metaller och PAH. Dessa infördes i förordningen slutet av 2007 och medförde miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Dessa normer skall vara uppfyllda senast 31 december 2012. 3
3.1 Ny förordningen om luftkvalitet Den 27 maj 2010 utfärdades förordningen om luftkvalitet (SFS 2010:477). Förordningen kommer från och med 2015 att medföra nya miljökvalitetsnormer för PM 2,5 och den ställer krav på att kommunerna ska kontrollera miljökvalitetsnormerna (så som för PM 10 idag). 3.2 MIKSA MIKSA-förslaget (Miljökvalitetsnormer Kontroll i samverkan) innebär att länsstyrelserna får en skyldighet att, efter samråd med kommunerna, upprätta ett regionalt program för kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Kommunerna får fortsatt ansvar för kontrollen av miljökvalitetsnormerna men genomför det inom ramen för det regionala programmet. 3.3 Utvärderingströsklar Utvärderingströsklar används för att ge kommunerna en uppfattning om hur luftsituationen ser ut i kommunen, om man t ex kommer att överskrida miljökvalitetsnormerna. Trösklarna är med andra ord varningsnivåer till normerna. De bestämmer också hur kvalitetskontrollen i kommunen. För varje ämne finns specifika intervall, trösklar, som anger dels antal provpunkter och dels lämplig utvärderingsmetod. I de fall kommunen ligger över den övre n är mätningar obligatoriska oavsett kommuninvånarantal. Mätningarna kan även kompletteras med modellberäkningar. I Höganäs mäts kvävedioxid, PM 10 och PM 2,5. PM 2,5 uppmättes i ett projekt i samarbete med Skånes Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Skåne. Kvävedioxid Miljökvalitetsnorm Timmedelvärde norm 90 μg/m3 Värdet får inte överskridas mer än 175 ggr/år Dygnsmedelvärde norm 60 μg/m3 Värdet får inte överskridas mer än 7 ggr/år Normen gäller Normen gäller Årsmedelvärde norm 40 μg/m3 Aritmetiskt medelvärde Normen gäller Utvärderingströsklar Timmedelvärde övre Timmedelvärde nedre 72 μg/m3 Värdet får inte överskridas mer än 175 ggr/år Värdet får inte 54 μg/m3 överskridas mer än 175 ggr/år Dygnsmedelvärde övre 48 μg/m3 Värdet får inte överskridas mer 4
än 7 ggr/år Dygnsmedelvärde nedre Årsmedelvärde övre 36 μg/m3 Värdet får inte överskridas mer än 7 ggr/år 32 μg/m3 PM10 Miljökvalitetsnorm Dygnsmedelvärde norm 50 μg/m3 Medelvärde som inte får överskridas mer än 35 ggr/å Normen gäller Årsmedelvärde norm 40 μg/m3 Normen gäller Utvärderingströsklar Dygnsmedelvärde övre Dygnsmedelvärde nedre Årsmedelvärde övre Årsmedelvärde nedre 30 μg/m3 Värdet får inte överskridas mer än 7 ggr/år 20 μg/m3 Värdet får inte överskridas mer än 7 ggr/år 14 μg/m3 10 μg/m3 PM 2,5 Miljökvalitetsnorm Årsmedelvärde som ska eftersträvas 25 μg/m3 Gäller tom 31 dec 2014 Årsmedelvärde norm 25 μg/m3 Normen gäller 2015 5
4 Miljömålen Riksdagen har antagit sexton miljömål. Ett av dessa mål är Frisk luft: Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Kvävedioxid Timmedelvärde 60 μg/m3 Värdet får inte överskridas mer än 175 ggr/år Målet ska vara Årsmedelvärde 20 μg/m3 Målet ska vara PM10 Dygnsmedelvärde 35 μg/m3 Värdet får inte överskridas mer än 37 ggr/år Målet ska vara Årsmedelvärde 20 μg/m3 Målet ska vara PM 2,5 Dygnsmedelvärde 20 μg/m3 Värdet får inte överskridas mer än 37 ggr/år Målet ska vara Årsmedelvärde 12 μg/m3 Målet ska vara 5 Resultat 5.1 Kvävedioxid Kvävedioxidhalten varierar under året med de högsta halterna i slutet av året. Inga halter har överskridit miljökvalitetsnormens årsmedelvärde (40 μg/m 3 ) eller miljömålets årsmedelvärde på (20 μg/m 3 ). Höganäs årsmedelvärde ligger på 8,9 μg/m 3, detta är något lägre än 2008 då det var 9,5 μg/m 3. Det är svårt att jämföra uppmätta måndasvärden med utvärderingströsklarna då dessa anges i dyngsmedelvärde. En indikator kan vara att jämföra 2009 års medelvärde med mätningar utförda vinterhalvåret 2002/2003. Då utfördes veckomätningar av koldioxid. Medelvärdet var på 11,9 μg/m 3 och den undre utvärderingströsklen (36 μg/m3) överskreds endast en gång under denna mätperiod. Kvävedioxid uppkommer då kvävemonoxid och syre reagerar med varandra. Kvävemonoxid uppkommer i sin tur vid alla förbränningsprocesser då kväve och syret i luften reagerar med varandra. Halterna kvävedioxid tenderar att stiga under vinterhalvåret bland annat på grund av färre soltimmar då solljuset aktiverar bildningen av ozon när det reagerar med kväveoxid. 6
14 12 10 8 6 4 2 0 Kvävedioxid Diagram över månadsvärde (µg/m3) för kvävedioxid dec 2008 till och med jan 2010. 5.2 PM 10 PM 10 halterna har en linjär som minskar under året. Halterna var som högst under vårvintern. Vad avser dygnsmedelvärden så har halterna överskridits miljömålets dygnsmedelvärde tio gånger under mätperioden. Miljömålets dygnsmedelvärde på 35 μg/m 3 får enligt gällande miljömål passeras maximalt 37 gånger. Årsmedelvärdet i Höganäs för 2009 är 16 μg/m 3 vilket är något lägre än 17 μg/m 3 vilket var årsmedelvärdet 2008. Miljökvalitetsnormens årsmedelvärde är 40 μg/m 3 och miljömålets årsmedelvärde är 20 μg/m 3. Den övre utvärderingströsklen för dygnsmedelvärdet (30 μg/m 3 ) har Höganäs överskridit 17 gånger under året. Enligt miljökvalitetsnormen får dygnsmedelvärdet inte överskridas mer än sju gånger per år. Detta gör att Höganäs fortsättningsvis behöver kontrollera partikelhalterna i luften. Emissionen av PM 10 partiklar är starkt säsongsbunden. Högsta halterna finns under våren. 7
70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 PM 10 Diagram över dygnsmedelvärde (µg/m3) för PM 10 februari 2008 tom februari 2010. 5.3 PM 2,5 Dessa partiklar är mindre och mer flyktiga än de lite större PM 10 partiklarna och kan föras längre sträckor och komma djupare in i våra andningsvägar. PM 2,5 halterna har en linjär som minskar under året. Halterna var som högst under vårvintern. Under 2009 överskreds den kommande miljökvalitetsnormen på 25 μg/m 3 fyra gånger. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 PM 2,5 Diagram över dygnsmedelvärde (µg/m3) för PM 2,5 februari 2008 tom februari 2010. 5.4 Sammanfattning av årliga mätresultat Diagrammet nedan ger en överblick av det årliga medelvärdet för PM 2005 till 2009. Kontinuerliga mätningar pågick till september 2006 varpå de återinfördes i mars 2008. Uppmätta mätresultat går inte helt att jämföra med varandra rakt över eftersom det varit på 8
olika mätplatser. Innan uppehållet var mätstationen 2005 på Stationshusets baksida och under 2006 var mätstationen inne på atriumgården på Stationshuset. 25 20 PM 10 år för år (µg/m3) 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 Diagrammet visar medelvärdet för PM 10 mellan åren 2005 till 2009. Mätningar har inte gjorts på kvävedioxid och PM 2,5 i sådan utsträckning att man kan ge en klar sammanställning av mätresultaten från år till år. För att få en klar bild om de olika parametrar som påverkar luftkvaliteten i Höganäs kommun krävs en allomfattande samhällsanalys. 6 Hur kan vi minska utsläppen Med en rad enkla åtgärder kan vi hjälpas åt att påverka luftkvalitén i kommunen. Här nedan ges några förslag: 6.1 Avstå från de kortaste bilresorna Många bilresor är kortare än 5 kilometer. Det är de kortaste resorna som orsakar störst utsläpp. Utsläppen per kilometer blir stora. Promenera eller cykla i stället. 6.2 Samåk och samordna resandet Att uträtta flera ärenden samtidigt minskar utsläppen. Om du och en granne arbetar nära varandra eller om du och en arbetskamrat bor nära varandra kan ni kanske samåka till arbetet. 6.3 Bilpool Bilpoolen är en förening som disponerar ett antal bilar och har ett system för bokning och betalning. I en bilpool är det ofta lätt att få tillgång till en bil när man behöver den och samtidigt visar erfarenheterna att bilpoolare totalt sett kör bil mindre och betalar mindre än en privat bilägare. 6.4 Satsa på miljön vid bilköp Nya bilar har oftast bättre rening och utsläppsvärden än gamla. Skillnaden i bränsleförbrukning mellan märken och modeller kan vara stora. En bränslesnål bil är ett klokt val för både miljön och plånboken. Dessutom finns det alternativ till vanlig bensindrift, bland 9
annat bilar som går på etanol eller biogas. Miljöanpassade bilar gynnas ofta genom dagens miljöklassning. 6.5 Kör bil på ett sparsamt sätt Det går att minska bränsleförbrukningen, och därmed utsläppen, genom "eco-driving". Det innebär bland annat att växla upp till hög växel tidigt, att undvika onödiga inbromsningar och accelerationer, att inte ha onödig vikt på tak eller i bagageutrymme, att se till att däcken har rätt tryck. För den riktigt intresserade finns särskilda kurser i eco-driving. 6.6 Använd motorvärmare och kör dubbfritt Det räcker att ha på motorvärmaren cirka två timmar för att motorn ska få rätt temperatur. Moderna dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden är i de flesta situationer minst lika trafiksäkra som dubbdäck, men det bildas inte lika mycket partiklar i luften. 6.7 Hushåll med el och värme hemma Utsläppen går att påverka mest för den som värmer upp bostaden själv, med oljepanna, pelletspanna eller solfångare. Med korrekt skötsel och underhåll av utrustningen minskar de onödiga utsläppen. Elektricitet eller fjärrvärme kan innebära utsläpp till luften någon annanstans. Var alltid sparsam, sänk gärna temperaturen något. 6.8 Elda på rätt sätt För att hålla utsläppen av kväveoxider, sot och partiklar nere gäller det att snabbt få upp hög temperatur och att bara använda helt torr ved. MILJÖKONTORET Elisabeth Johansson Miljöinspektör 10