Nya metoder att öka avbördningskapaciteten

Relevanta dokument
ÖKAD AVBÖRDNINGSFÖRMÅGA

Metodik för analys och hantering av drivgods

FoU Dammsäkerhet Aktuellt inom Energiforsk. Sara Sandberg Tf Områdesansvarig vattenkraft Swedcold temadag 25 oktober 2016

Ökad avbördningskapacitet hos befintliga dammar i Sverige

Tillförlitlighet för avbördningssystem för fyra närliggande anläggningar

Vanligt utförda uppgraderingar av fyllningsdammar

Detta är Vattenbyggnad i SVC. Maria Bartsch, Svenska kraftnät SVC dagarna

RIDAS nyutgåva Claes-Olof Brandesten

SwedCOLDs temadag. Drivgodslänsa vid Halvfari Kraftverk

Dam Safety Interest Group Ett forskningssamarbete över gränserna. Anders Isander, E.ON Vattenkraft Sverige AB/Elforsk

Lettens regleringsmagasin

Höljesdammen En resa genom dess historia till och med 2015

Förstudie hydraulisk design

GruvRIDAS kapitel 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE. Dag Ygland SWECO VBB

SVENSKA KRAFTNÄT. Ärendenr: 2015/ FoU Dammsäkerhet

Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete. Projekt inom betong och berg. Sara Sandberg/Marie Westberg Wilde 8 september 2016

BOTTENUTSKOV I VATTENKRAFTSDAMMAR

RIDAS 2019 KAP 4 Dammsäkerhetsutvärdering

SwedCold. Högsta domstolen dömer i dammål s 4. Varning vid dammbrott s 6. Särskild granskning av högkonse kvensdammar s 8

Avbördande funktionen

DAMMSÄKERHET AVBÖRDNINGSSYSTEMS FUNKTIONSSÄKERHET. Rapport 10:27

Beredskapsplanering för dammbrott och höga flöden Ett pilotprojekt i Ljusnan

Underlag för samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Indalsälven

UMEDIM-2. Projekt VATTENREGLERINGSFÖRETAGEN UMEÄLVEN UMEÄLVEN ÅNGERMANÄLVEN INDALSÄLVEN LJUNGAN LJUSNAN DALÄLVEN

Dammsäkerhet, flödeskommitténs riktlinjer, RIDAS

Simulering av hydrodynamiska förlopp för KAS vid kraftverksdammar

Icke statlig internationell organisation som utgör forum för utbyte av kunskap och erfarenhet inom dammbyggnad

SwedCOLD NYHETSBREV # 2 / SwedCOLD NYHETSBREV # 2 / UR INNEHÅLLET:

Utnyttjande av 3D-data i tillståndsbedömning/kontroll

Underlag för samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Skellefteälven

Hisingen-skylt (kortversion)

ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN

Åke Engström, HydroTerra Ingenjörer AB, Karlstad Jonas Nilsson, NCC Construction Sverige AB, Karlstad SKÅPAFORS KRAFTVERK

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

Underlag för samordnad beredskapsplanering för höga flöden och dammbrott i Ångermanälven

Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Lagan

SwedCOLD NYHETSBREV # 2 / SwedCOLD NYHETSBREV # 2 / INNEHÅLL:

Information och samverkan inom dammsäkerhetsområdet

Workshop 2. Digitalisering inom energisektorn


Gn-sAtELLit. Öka din flexibilitet med Gn-Satellit

Resultatlista. Alvins Minne

Frågor att belysa. Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det?

Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammhaveri i Upperudsälven

Proband Olga Strömberg. Född i Prästbordet, Resele (Y). Död i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska kraftnät, Box 1200, Sundbyberg ISSN

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2013

Raklista NT, Mjölby. Nationell tävling den 27 juli 2011 Spelplats: Mjölby BGK Filt

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall KSN

Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar

AIK 20 - bästa genom tiderna 2015 Män 100m Född Namn Resultat År

RAPPORT. Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Ljusnan och Voxnan LJUSNANS VATTENREGLERINGSFÖRETAG. Stockholm

SwedCOLD. Abelvattnet - ett nytt vattenkraftverk. Dammsäkerhetshöjande åtgärder i Degerforsens dammanläggning. Akkats nya kraftstation

RiR 2007:9. Säkerheten vid vattenkraftdammar

SwedCOLD. Nyheter från LTU. Study tour - Lucerendo och Göscheneralp, Schweiz. Myndighetsmöte i Rovaniemi

Per Widén, Chef Utbildningsavdelningen SvFF. Varför/syftet Spelarutbildningsplan Bakgrund Grundbultarna Gruppdiskussioner

Rakelforum Michaela Stenman

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund

UNDERLAG FÖR SAMORDNAD BEREDSKAPSPLANERING AVSEENDE DAMMBROTT I VISKAN

RAPPORT. Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Ljusnan och Voxnan LJUSNANS VATTENREGLERINGSFÖRETAG. Stockholm

Information och samverkan inom dammsäkerhetsområdet

Minnesanteckningar från årsmöte i Johannesburg maj 2016

Ulva kvarn- hydrologiska konsekvenser av fiskväg

Systemtjänster. Göran Hult /

Underlag för samordnad beredskapsplanering för höga flöden och dammbrott i Umeälven

Påldag -17. Välkomna/Welcome

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

Dagvattenanläggningars långtidsfunktion. Godecke Blecken Forskarassistent Stadens Vatten/VA teknik Luleå Tekniska Universitet

Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala

Gällande klubbrekord uppdaterade Män. Gren Namn Resultat År. Kvinnor

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Gn-sAtELLit. Öka din flexibilitet med Gn-Satellit

Nytt nationellt dammregister vid SMHI

SwedColD N Y H E T S B R E V # 2 /

Värmlandsserien Ak Omg Total Ak4 1 Joakim Forsberg Robertsfors Jan Qvarnström Nätra Skg Jonny Högberg Robertsfors

Produktpresentation. Bullrivare & Degdelare

Värmlandsserien Ak Omg 3 1(7)

Värmlandsserien Ak Omg 4 1(6)

GruvRIDAS Förarbete för revidering. Sara Töyrä, ordförande i SveMins Dammsäkerhetsgrupp AGDA Dan Lundell, TCS Jonas Jonsson, Sweco

Värmlandsserien Ak Omg 5 1(6)

Bilaga 1 Bilagor till samrådsredogörelse

SPÄNNARMERING INOM KRAFTINDUSTRIN SAMT KORROSIONSSTUDIE AV BERGBULTAR

Återställn av vandringsväg

Projektuppgift i Anläggning

EUROKOD , TILLÄMPNINGSDOKUMENT BERGTUNNLAR OCH BERGRUM Eurocode , Application document Rock tunnels and Rock caverns

Medlemsmatrikel Föreningen KA2 Muldivision Intressenter.

Sammanställt av Åke Moänge, Svenska Skidförbundet Sida 1 av 12

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Styrgruppsmöte 3 - Forum för smarta elnät den 26 oktober 2016

Tillgänglighetsplan för Gator och parker

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

SwedCold NYHETSBREV # 1 / SwedCOLD NYHETSBREV # 1 / UR INNEHÅLLET:

Transportstyrelsen Ingela Sundin Maria Marton

En svensk tjänstehubb Dialogmöte 10 november Erik Forsén, Projektledare

SUNETs Tekniska Referensgrupp

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Klass Placering Namn Förening Tid

ELFORSK. Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB

Transkript:

Nya metoder att öka avbördningskapaciteten Rapportering från Energiforskprojekt och ICOLD-kommitté V Andreas Halvarsson Hanna Portin

Energiforskprojekt Metoder att öka avbördningskapaciteten Litteraturstudie Syfte: Att sammanställa kunskap kring de utskovstyper och metoder att öka avbördningskapacitet som kan betraktas som nya ur ett svenskt perspektiv. Mål: Rapporten ska ge en översiktlig bild av olika avbördningsmetoder, för-och nackdelar med metoderna samt beskriva metodernas tillämpbarhet i Sverige.

Energiforskprojekt Metoder att öka avbördningskapaciteten WSP Stina Åstrand Hanna Portin Arbetsgrupp: Andreas Halvarsson Rohan Sutton Elaheh Etemadi Åke Nilsson Patrik Andersson Marco Alicera Håkan Bond Energiforsk referensgrupp Sara Sandberg, Energiforsk Nils Isaksson, Svenska kraftnät Romanas Ascila, Vattenfall Peter Viklander, Vattenfall Gunnar Sjödin, Vattenregleringsföretagen Anders Isander, Uniper

Energiforskprojekt Metoder att öka avbördningskapaciteten Indelning av avbördningsmetoder: Normalflödesutskov Högflödesutskov Syfte för ombyggation/utbyggnad av utskov - Öka avbördningskapacitet - Sänka av magasinet - Minskat drift- och underhåll - Ökad tillförlitlighet

Elförsörjning Platstillgång Underhållsbehov Vinterklimat Drivgods Reglering Inströmningsförhållanden Befintlig anläggning Kavitation Grundläggning Avbördningskapacitet Materialtillgång Redundans Topografi Erosion Energiomvandling Tillfartsvägar Beredskap Nedströmsförhållanden Val av avbördningssystem Hydrauliska aspekter Konstruktionsaspekter Drift- och underhållsaspekter

Avbördningsmetoder Vanligt förekommande metoder Överfallsutskov Dessa är helt passiva konstruktioner som fungerar genom överströmning och utsläpp mot nedströmssidan Luckförsedda utskov Utskov försedda med luckor kan delas in i följande huvudtyper Ytutskov Lågnivåutskov och bottenutskov

Vanligt förekommande lucktyper Planlucka Vanligast förekommande lucktyper enligt enkätsvar till Elforsk rapport 10:27 Segmentlucka Klafflucka

Avbördningssystems funktionssäkerhet Några av de vanligaste områdena som händelserna/avvikelserna berör: Kraftförsörjning Fjärrkontroll inkl. kommunikation Reglerfunktion Enligt: Kraftindustrins felrapporteringssystem från år 2000 till år 2016. Totalt finns 150 st inrapporterade händelser (avvikelser, svårigheter och hinder för luckans öppnings-/stängningsfunktion) Workshop och enkät undersökning vid ICOLD s 84 th Annual meeting May 2016 South Africa gällande hydromekanisk utrustning. Enkätsvar i Elforsk rapport 10:27 Avbördningssystems funktionssäkerhet.

Avbördningsmetoder Inte så vanligt förekommande Hävertutskov Överströmningsskydd Labyrintutskov Eroderbar dammdel Schaktutskov

Avbördningsmetoder Inte så vanligt förekommande Bypass Fuse gate Passiva luckor

Passiva luckor Mycket diskussion om lucktypen i ICOLD kommitte V Exempel på fördelar Automatisk reglering Ingen manöverutrustning Exempel på utmaningar Funktionssäkerhet i vinterklimat? Flexibilitet i reglering Utmaningar att använda i Sverige?

Labyrintutskov Exempel på fördelar Hög avbördningskapacitet i förhållande till överfallslängd Frånvaro av rörliga delar Drivgods Triangulär Anknäbb Piano Key Weir Exempel på utmaningar Grundläggning Is Drivgods

Hävertutskov Exempel på fördelar Hög avbördningskapacitet vid liten höjning av uppströmsvattenytan Frånvaro av rörliga delar Automatiska till- och frånslag Oberoende från extern elförsörjning Exempel på utmaningar Funktionssäkerhet i vinterklimat? Drivgods Kavitation Svenska exempel: Halvfari och Trollhättan

Bypass

Tack för oss!