Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 29

FÖRORD Förord s Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning för enskilda aktieägare i. Detta är av största vikt för att svenska företag ska få tillgång till riskkapital på goda villkor och att hushållen ska kunna få en bra förräntning på sitt långsiktiga sparande. Kapitalet är numera rörligt inte bara på EU:s inre marknad utan även globalt. Detta innebär att skattevillkoren i allt större utsträckning avgör var kapitalet placeras. Elektronisk handel gör det också nästan lika enkelt att investera på marknader i utlandet som hemma. Aktiespararna har sedan 1995 gjort en årlig komparativ studie av reglerna för beskattning av noterade aktier inom OECD och EU. Studien jämför det totala aktieskattetrycket i 38 länder med hjälp av ett totalskatteindex. Om inget annat anges avses faktaläget 29. Vi är förvissade om att kunskap om det höga skattetrycket i och metoderna för riskkapitalbeskattningen i andra länder, så småningom kommer att leda till förbättringar av den svenska lagstiftningen avseende beskattning av riskkapital. Studien har utförts av Antonia Gergova, skatteexpert på Intressebevakningen hos Aktiespararna. Den visar som tidigare år att ligger extremt högt i kapitalbeskattning bland industriländerna i OECD och EU. Redan på grund av den höga skattenivån i får den genomsnittlige EU medborgaren 32,3 procent mer i avkastning på sina aktier än svensken. Stockholm september 21 s Aktiesparares Riksförbund Günther Mårder Verkställande direktör 2

SAMMANFATTNING Sammanfattning Ändamålet med utredningen Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU är att jämföra det totala skattetrycket för aktieägare i de länder som ingår i OECD och EU 1 samt att visa hur den enskilde aktieägaren påverkas av aktiebeskattningen. Studien behandlar: bolagsskatt skatt på utdelning på aktieägarnivå skatt på kapitalvinster förmögenhetsskatt. Många länder tillämpar inte dubbelbeskattning av utdelningar Frågan om beskattning av utdelning har debatterats i såväl som andra länder. Det faktum att mottagen utdelning redan har varit föremål för beskattning hos bolagen leder till frågan varför aktieägarna också ska betala skatt. som har en bolagsskatt på 26,3 procent och en skatt på utdelning i mottagarledet på procent är ett av de få länder som beskattar både aktiebolaget och dess aktieägare. Många länder har på olika sätt försökt undvika dubbelbeskattning av utdelad vinst från aktiebolag och dubbelbeskattningen kan undvikas på flera sätt, exempelvis genom att helt undanta utdelningen från beskattning i mottagarledet eller undanta vissa belopp från beskattning. Den totala skatten på utdelad vinst i är 48,41 procent, medan genomsnittet i OECD är 33,82 procent och i EU 31,75 procent. Under senare år har den genomsnittliga bolagsskatten sänkts inom EU 1995 var den 37 procent och 29 var den 23,8 procent, en sänkning med drygt 13 procentenheter. Detta beroende på att flera medlemsstater inom EU har försökt att möta den ökade konkurrensen från nya medlemsstater vad gäller bolagsskatten. Som exempel har sänkt sin bolagsskatt från 28 till 25 procent och har sänkt sin bolagsskatt från 38 till procent. 29 sänkte sin bolagsskatt från 28 till 26,3 procent. Denna skattesats är fortfarande hög vid en internationell jämförelse procentuellt sett hela 1,5 procent högre än genomsnittet inom EU, som ligger på 23,8 procent. I Norden är det endast som med sina 28 procent har högre bolagsskatt än. Även inom OECD har bolagsskatterna de senaste 15 åren gått ner med nästan en tredjedel, från 36 till 26,37 procent. Hög skatt på långsiktiga aktieinnehav I många länder varierar beskattningen av kapitalvinster beroende av aktieinnehavets längd. På långa aktieinnehav är den genomsnittliga skatten i EU 9,11 procent och i OECD 9,56 procent, medan skattesatsen på korta innehav på högst tre månader är 13,3 procent inom EU respektive 13 procent inom OECD. Bland de övriga medlemsstaterna i EU är det vanligt med en differentierad skatteskala, där långa aktieinnehav beskattas lägre än korta. tillämpar inte någon differentiering av skattesatsen. Detta leder till att, med en skattesats på procent, har en beskattning som ligger långt över genomsnittet i både OECD och EU, på såväl korta som långa innehav. Många av EU:s nya medlemsstater beskattar inte kapitalvinster. År 29 gäller detta för,,,,. Kandidatlandet tar inte heller ut någon skatt på kapitalvinster. Bland de länder som tar ut kapitalvinstskatt är det vanligt med relativt stora fribelopp. har exempelvis ett fribelopp på 25 EUR (ca 258 8 SEK) och beskattar inte kapitalvinster under 9 6 GBP (ca 11 25 SEK). är relativt ensamt om att beskatta kapitalvinster på långsik 3 1. Förteckning över medlemsländerna finns i bilaga 1.

SAMMANFATTNING tiga aktieinnehav så hårt. Endast, och, med 28 procent, beskattar kapitalvinster på långa aktieinnehav nästan lika hårt som. Endast tre länder beskattar förmögenheter Det är endast fem länder i världen som fortfarande tar ut förmögenhetsskatt och trenden går mot att antingen höja de skattefria beloppen eller att helt enkelt avskaffa beskattningen. Sedan Aktiespararna började göra sin skatteundersökning 1995 har,,, Neder-änderna,,, och avskaffat beskattningen av förmögenheter. avskaffade sin förmögenhetsskatt 25, och 26, 27 och 28. Under 29 tog tre medlemsländer i EU och/eller OECD fortfarande ut förmögenhetsskatt Länder med förmögenhetsskatt 29 4

ÄNDAMÅL Ändamål Ändamålet med Aktiespararnas studie är att ge läsaren en generell inblick i den totala beskattningen av noterade aktier i OECD och EU. Studien omfattar de fyra viktigaste elementen i beskattningen av aktier: Beskattning av utdelningar på bolagsnivå Beskattning av utdelningar på aktieägarnivå Beskattning av kapitalvinster Förmögenhetsskatt. Antaganden Totalskatteindex baseras på summan av skatt på utdelningar, skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt under vissa antaganden. Aktiespararnas studie utgår från en normal aktieägare, som förutsätts vara en gift person utan barn. Aktieägarens make/maka antas inte köpa, sälja eller äga aktier. Aktieägaren har inga kapitalförluster att kvitta mot kapitalvinster eller utdelningar. Hänsyn har tagits till tillåtna fribelopp vid uttagandet av vissa skatter. För länder med olika hög beskattning i olika kommuner/regioner har skattesatsen för landets huvudstad använts. Medeltalen och indexen i studien är oviktade i förhållande till ländernas storlek. Källor Studien baseras på IBFD:s 2 European Tax Handbook 29, Deloittes International Tax and Business Guides samt information från webbplatserna för skattemyndigheterna i de aktuella länderna. Växelkurserna den 31 december 29 har använts i alla beräkningar. En del mindre statistiska förändringar i jämförelsen mellan 28 och 29 har uppstått på grund av förändringar i växelkurserna. Osäkerheter Det är vår bedömning att studien präglas av en hög grad av pålitlighet. Materialet är dock omfattande och regelverket i vissa fall mycket komplicerat. Ändamålet med studien är att visa hur beskattning av aktier skiljer sig mellan olika länder inte att ge detaljerad bild av respektive lands skattesystem. Läsare som vill tränga djupare in i något lands skatteregler rekommenderas att kontakta en skattemyndighet i respektive land. 5 2. International Bureau of Fiscal Documentation

TOTALSKATTEINDEX Totalskatteindex s aktieskattetryck näst högst i OECD/EU Ett totalskatteindex har utformats för att mäta det svenska skattetrycket på investerare, innefattande skatt på utdelningar, skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt. Sammantaget ligger den svenska beskattningen högt över genomsnitten för både OECD och EU. Totalskatteindexet baseras på ett typfall utifrån vissa antaganden. Den totala skatt som betalas av en normal aktieägare ett visst år är resultatet av utdelningsskatt på både bolags- och aktieägarnivå, kapitalskatt och förmögenhetsskatt. 2 kronor i förmögenhet Vi undersöker hur en investerare med en total förmögenhet på 2 kronor beskattas. får anta värdet 1 och de andra ländernas indextal beräknas i förhållande till. Högst index får med 157,17, närmast följt av med 1 och med 93,88. Lägst indexsiffra har med 9,77 följt av med 1,11. Genomsnittet inom OECD är 49,9 och inom EU 42,11. Diagram 1: Förmögenhet 2 kronor. Totalskatteindex, = 1. 2 15 1 157 1 Skatt på kapitalvinster Bolagsskatt Skatt på aktieutdelningar i mottagarledet Förmögenhetsskatt 5 49 42 Medeltal OECD Medeltal EU Vid en förmögenhet på 2 kronor beskattas den svenske investeraren hårdare än sin motsvarighet inom EU, i snitt 12 32 kronor mer. Den totala aktieskatten i de undersökta länderna är knappt hälften så hög inom OECD och EU som i. Att den svenske investeraren inte behöver betala någon förmögenhetsskatt längre påverkar inte positionen nämnvärt. Totalskatteindex baseras på ett typfall utifrån vissa antaganden. Den totala skatt som betalas av en normal aktieägare ett visst år är resultatet av utdelningsskatt på både bolags- och aktieägarnivå, kapitalskatt och förmögenhetsskatt. De antaganden som gjorts för att beräkna den totala skatten avseende diagram 1 är följande: Två makar utan barn äger marknadsnoterade aktier till ett börsvärde vid årets slut på 5 kronor, motsvarande 25 procent av den totala förmögenheten. De har också andra förmögenhetsskattepliktiga tillgångar till ett värde av 1 5 kronor men inga lån. Det ger en total förmögenhet på 2 kronor. 6

TOTALSKATTEINDEX Aktieutdelningarna uppgår till 15 kronor före bolagsskatt, motsvarande 3 procent av aktieinnehavet. Under året säljer makarna noterade aktier till ett värde av 1 kronor, motsvarande 2 procent av aktieinnehavet. Inköpspriset var 5 kronor och innehavstiden fem år. Den skattskyldige har en beskattningsbar inkomst av tjänst på 25 kronor. I de fall där makarna sambeskattas är den beskattningsbara inkomsten 4 kronor. Vid sambeskattning antas att aktieägarens make/maka har en årlig inkomst motsvarande 6 procent av aktieägarens inkomst. Aktiespararna arbetar aktivt för ett avskaffande av skatten på aktieutdelningar i mottagarledet och en sänkning av kapitalvinstskatten till maximalt 1 procent. Diagram 2 visar att om genomförde dessa förändringar skulle få en konkurrenskraftig aktiebeskattning i förhållande till de övriga medlemsländerna i OECD och EU. Diagram 2: Om avskaffar dubbelbeskattningen i aktieägarledet och sänker kapitalvinstskatten till 1 procent. Förmögenheten i de undersökta länderna är 2 kronor, exklusive. 4 35 25 2 15 1 5 391 122 15 1 Skatt på kapitalvinster Bolagsskatt Skatt på aktieutdelningar i mottagarledet Förmögenhetsskatt Medeltal OECD Medeltal EU Sverie Aktiespararna har även föreslagit att en ny sparform för aktier ska införas i, som vi har kallat för Allemanskonto. Om en aktiesparare väljer att sätta in sina aktier på ett sådant konto kommer ingen kapitalvinstbeskattning att ske vid köp och försäljning av värdepapperen. En årlig avkastningsskatt liknande den som utgår för kapitalförsäkringar ska i stället gälla. Den skatt som utgår på en kapitalförsäkring är en schablonmässig avkastningsskatt, 27 procent av den genomsnittliga statslåneräntan föregående år 3. År 29 var avskastningsskatten 1,5 procent (27 % x 3,88 %). 7 3. Den genomsnittliga statslåneräntan har de senaste 1 åren haft följande nivåer: 29-3,1; 28-3,88; 27-4,13; 26-3,61; 25-3,24; 24-4,31; 23-4,39; 22-5,16; 21-4,97; 2-5,35.

TOTALSKATTEINDEX Diagram 3: Om inför allemanskonto. Avkastningsskatten antas vara 1 procent. 4 35 25 2 15 1 5 391 122 151 Skatt på kapitalvinster Bolagsskatt Skatt på aktieutdelningar i mottagarledet Förmögenhetsskatt Avkastningskatt 1 procent Medeltal OECD Medeltal EU Diagram 3 visar att vid en antagen avkastningsskatt på 1 procent blir utfallet detsamma som enligt Diagram 2 ovan. Detta innebär att de personer som väljer att ha sina aktier på ett allemanskonto får en skattelättnad lika stor som om hade avskaffat skatten på aktieutdelningar i mottagarledet samt sänkt kapitalvinstskatten till 1 procent. 8

BOLAGSSKATT Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar hårdast i världen Bolagsskatten: 29 sänktes den svenska bolagsskatten från 28 till 26,3 procent och ligger nu ett steg närmare genomsnittet inom EU på 23,8 procent. Även andra medlemsstater i EU har under de senaste åren sänkt sin bolagsskatt för att bättre kunna möta konkurrensen från de nya medlemsländerna i EU som har en låg beskattning av bolagsvinster. Bland annat har sänkt sin bolagsskatt från 28 till 25 procent och har sänkt bolagsskatten från 38 till procent. Bolagsskatten har sedan 1995 sjunkit inom både EU och OECD. Vid 1995 års undersökning var den genomsnittliga bolagsskatten inom OECD 36 procent och inom EU 37 procent, vilket ska jämföras med den genomsnittliga bolagsskatten 29 på 26,37 procent inom OECD och 23,8 procent inom EU. Diagram 4: Jämförelse av bolagsskatten i procent. 5 4 42 26,4 26,3 23,8 2 1 Medeltal OECD SVERIGE Medeltal EU 9

UTDELNINGSSKATT Skatt på utdelningar: Bolagsvinster kan beskattas antingen hos bolaget eller hos aktieägaren eller på båda nivåerna, vilket innebär en dubbelbeskattning. Hur beskattningen av bolagsvinster sker varierar mellan medlemsländerna inom EU och OECD. I är de noterade aktiebolagens vinster föremål för 26,3 procent bolagsskatt och procent utdelningsskatt för den enskilde aktieägaren (s.k. dubbelbeskattning 4 ), med resultat att har en total skattesats på aktieutdelningar som är näst högst av de länder som ingår i studien. I de flesta länderna har åtgärder vidtagits för att antingen reducera eller helt eliminera dubbelbeskattningen. En metod för att undvika beskattning två gånger är att ge den enskilde aktieägaren ett skatteavdrag för den skatt bolaget redan betalat, såsom i, och 5. Många länder låter däremot utdelningar under ett visst belopp vara skattefria hos mottagaren, såsom, 1 525 EUR (dubbelt vid sambeskattning), 1 5 EUR och, 81 EUR (dubbelt vid sambeskattning). Därutöver tillämpar ett antal länder en låg fast skattesats på utdelningar i mottagarledet; som exempel kan nämnas att och beskattar utdelningar hos aktieägaren med 1 procent och med 12,5 procent. har sedan 25 klassisk dubbelbeskattning, men hos den enskilde aktieägaren är det endast 7 procent av utdelningen som är skattepliktig. Andra länder såsom och undantar utdelningar helt från beskattning i mottagarledet. med procent utdelningsskatt i mottagarledet har en av de högsta skatterna på utdelningar hos aktieägaren. Det reella skatteuttaget är egentligen ännu högre på grund av att de utdelade vinsterna även beskattats hos bolagen. Diagram 5: Total skatt på aktieutdelningar i procent. Genomsnittsvärdena för EU och OECD är exklusive. 6 5 4 2 1 48,4 33,3 31,1 Medeltal OECD Medeltal EU Den genomsnittliga sammanlagda bolags- och individskatten på utdelade bolagsvinster är 33,32 procent i OECD och 31,11 procent i EU. Den sammanlagda skatten är högst i 5,5 procent. Även efter att bolagsskatten sänkts ligger på näst sämsta plats med 48,41 procent (en sammanvägning av 26,3 procent bolagsskatt och procent utdelningsskatt på återstående 73,7 procent av vinsten hos den enskilde aktieägaren). Högskattepositionen delas med (47,8) och (46). Lägsta siffran, 12,5 procent, noteras för, följt av med 15 procent. I är bolagsskatten 1 procent och utdelningsskatten endast 5 procent, och i är den enskilde aktieägaren befriad från beskattning på utdelningar. 1 4. Med dubbelbeskattningen av aktievinster avses den ekonomiska dubbelbeskattningen som drabbar aktiebolagsvinster som delas ut. Aktiebolaget betalar först skatt för sin inkomst varefter dess aktieägare beskattas för den utdelning de erhåller. Samma bolagsvinst blir därmed beskattad såväl hos bolaget som hos aktieägarna. 5. s.k. dividend imputation.

UTDELNINGSSKATT För en enskild aktieägare i innebär den svenska beskattningen av aktieutdelningar att om bolaget väljer att dela ut 15 kronor får aktieägaren endast 7 738,5 kronor efter skatt medan den genomsnittliga aktieägaren inom EU får drygt 1 237 kronor efter skatt. Procentuell sett får den europeiske medborgaren alltså 32,3 procent mer i avkastning på sin investering. Följden blir att en utländsk investerare kan betala mer för svenska aktier men ändå ha samma avkastningskrav. Vid en internationell jämförelse som denna framgår det att är ett det krympande antalet länder som fortfarande beskattar bolagsvinster hos både bolaget och den enskilde aktieägaren. Om avskaffar dubbelbeskattningen det vill säga om ingen skatt tas ut på utdelade vinster hos aktieägarna får en mycket konkurrenskraftig skatt på utdelade vinster i förhållande till resterande 37 undersökta länder. hamnar då under genomsnittet för både OECD och EU. Diagram 6: s skattemässiga position utan dubbelbeskattning. 6 5 4 2 33,3 31,1 26,3 1 Medeltal OECD Medeltal EU Vid en internationell jämförelse framgår även att beskattningen av aktieutdelningar i mottagarledet har minskat under de senaste åren. Till följd av att nya medlemsländer trätt in i EU, länder med låg beskattning, har många gamla EU-länder vidtagit åtgärder för att göra sin utdelningsbeskattning mer konkurrenskraftig. är ganska ensamt om att ha behållit den höga beskattningen av utdelningar oförändrad. 11

UTDELNINGSSKATT Diagram 7: Förändringar av beskattningen av aktieutdelningar i mottagarledet. 25 2 15 1 5 14 13 11 11 11 11 1 1 9 1 1 1 1 9 8 8 9 1 9 1 8 9 8 9 9 1 1 8 8 8 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 OECD EU Diagram 8: Bolagsskatt (procent av vinst) och skatt på aktieägarens utdelning (procent av utdelning) bland de undersökta länderna.,6,5,4,3,2,1, Bolagsskatt Utdelningskatt 12

KAPITALVINSTSKATT Skatt på kapitalvinster: Låg skatt på långsiktiga aktieinnehav i de flesta länder har procent skatt på kapitalvinster hos privatpersoner oavsett längden på innehavet. Därmed avviker kraftigt från det generella mönstret, som är att göra skillnad mellan långsiktiga och kortsiktiga aktieinnehav. Det är vanligt bland övriga OECD-länder att tillämpa lägre skattesatser på långsiktiga aktieinnehav. Bland annat beskattar inte,, och aktievinster om innehavet är längre än ett år. Andra länder beskattar inte kapitalvinster under vissa belopp, däribland som inte beskattar kapitalvinster under 9 6 GBP (ca 11 SEK). å sin sida beskattar inte kapitalvinster som härrör från aktieförsäljningar under 25 EUR (ca 258 SEK). Ett antal länder, däribland och, undantar kapitalvinster på marknadsnoterade aktier helt från beskattning. På aktieinnehav upp till tre månader noteras ett medeltal för EU och OECD på cirka 13 procent i kapitalvinstskatt. På innehav upp till två år är snittet drygt 9 procent i EU och OECD. Genomsnittet inom EU sänks ytterligare något för femåriga innehav. Diagram 9: Skatt på kapitalvinster i, EU och OECD på 5 kronor efter tre månader, två år och fem år. 25 2 15 1 5 EU OECD 13,3 13, 9,29 9,56 9,11 9,56 3 månader 2 år 5 år Diagram 9 visar klart att kapitalvinster på långa innehav i många länder träffas av lägre skatt än vinster på korta innehav. Diagrammet visar också att har en mycket hög skatt på kapitalvinster jämfört med genomsnitten för både OECD och EU. På korta innehav är den svenska skatten mer än dubbelt så hög som i EU respektive OECD, och ju längre innehaven är desto mer utfaller jämförelsen till s nackdel. För femåriga innehav är den svenska skatten mer än tre gånger högre än den inom EU. Inget annat land inom OECD och EU beskattar kapitalvinster lika hårt som. I jämförelse med de undersökta länderna kan man klart utläsa att de nordiska länderna intar en högskatteposition. För en svensk aktieägare innebär det att han eller hon betalar 1 467 kronor mer i skatt än sin genomsnittliga motsvarighet inom EU, på en kapitalvinst på 5 kronor vid en innehavstid på mer än 5 år. 13

KAPITALVINSTSKATT Beskattning av kapitalvinster av korta innehav, på 3 månader Av de 38 länder som undersökningen avser beskattar 22 länder, inklusive, kapitalvinster på korta aktieinnehav. Genomsnittet inom EU och OECD är cirka 13 procent. I beskattas spekulativa kapitalvinster högst med 42 procent. Diagram 1: Skatt på kapitalvinster i, EU och OECD på 5 kronor, tre månader. 5 4 2 1 13 13 Medeltal EU Medeltal OECD Genomsanitet för EU och OECD är exklusive. 14

KAPITALVINSTSKATT Beskattning av kapitalvinster av korta innehav, på 2 år Vid en innehavstid på två år för aktier beskattar endast 17 länder kapitalvinster. Vid en jämförelse framgår att genomsnittet inom OECD och EU är 9,56 respektive 9,29 procent. s skattesats är med andra ord mer än tre gånger högre än genomsnittet. Diagram 11: Skatt på kapitalvinster i, EU och OECD på 5 kronor, två år. 25 2 15 1 9,56 9,29 5 Medeltal OECD Medeltal EU Genomsanitet för EU och OECD är exklusive. 15

KAPITALVINSTSKATT Beskattning av kapitalvinster av aktieinnehav, på 5 år På femåriga aktieinnehav beskattar endast 17 av de 38 länderna kapitalvinster. Av dessa 17 länder har 11 länder en skattesats som är 2 procent eller lägre, vilket resulterar i ett genomsnitt på 9,11 procent i EU och 9,56 procent i OECD. s skattesats är återigen mer än tre gånger högre än genomsnittet. Diagram 12: Skatt på kapitalvinster i, EU och OECD på 5 kronor, fem år. 25 2 15 1 9,56 9,11 5 Medeltal OECD Medeltal EU Genomsanitet för EU och OECD är exklusive. 16

FÖRMÖGENHETSSKATT Skatt på förmögenhet: Endast tre länder beskattar förmögenheter Den svenska förmögenhetsskatten är sedan januari 27 avskaffad. Tidigare var den proportionerlig och togs ut med 1,5 procent på beskattningsbar förmögenhet över 1 5 kronor för ensamstående och 3 kronor för sambeskattade. Idag är det endast tre länder inom OECD och EU som beskattar förmögenheter, och. har en låg förmögenhetsskatt, endast på kanton- och kommunnivå. Skatt påförs inte på förmögenheter upp till 92 CHF (ca 64 SEK). I är den undre gränsen för förmögenhetsskatt hög 79 EUR (över 8 MSEK), och full förmögenhetsskatt tas inte ut förrän förmögenheten överskrider 16 54 EUR (över 17 MSEK). beskattar förmögenheter från 47 NOK (ca 584 21 SEK) och uppåt. Diagram 13: Skatt på aktieförmögenhet i procent. 1,,8,6,4,2,,1 OECD,9 EU,6,5,4,4,3,3,4,5 1 2 5 1 5 1 miljoner Betald förmögenhetsskatt är i relation till nettoförmögenhet. Siffrorna bygger på antagandet att aktieägaren/skattebetalaren är gift, utan barn, och inte har andra tillgångar eller skulder., och är alla medlemmar i OECD men endast är medlem i EU. Därav den påtagliga skillnaden i medeltalen för OECD och EU. 17

18 BILAGA 1 EU OECD Samtliga länder